FöreningsSparbanken Analys
|
|
- Bo Sundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FöreningsSparbanken Analys Nr september 2000 Nu behöver hushållen förutsägbarhet och stabilitet i den ekonomiska politiken Sverige tillhörde tidigare OECD-länderna med de största räntefluktuationerna. Nu har ränteutvecklingen stabiliserats och förutsägbarheten har förbättrats. Detta gynnar hushållens planering av den egna ekonomin. För hushållens boendekostnader betyder utvecklingen av småhuspriserna och följaktligen fastighetsskatten allt mer, speciellt i storstadsområden. Även en diskuterad framtida förändring av avdragsrätten för låneräntorna skulle få en stor inverkan på boendeekonomin. Räntehöjningar och stigande fastighetsskatter i kombination med reducerade ränteavdrag kan om två år i storstäderna ha höjt medianvillans boendekostnader med ytterligare 2200 kronor per månad. Finanspolitiken behöver utformas så att den mer än hittills tar hänsyn till hushållens möjligheter att planera den egna ekonomin. Först då får makroekonomisk stabilitet ett varaktigt genomslag på hushållens situation, vilket även möjliggör en varaktigt högre konsumtionstillväxt. Boindex visar att hushållen köpkraft vad gäller köp av småhus har förbättrats gradvis sedan 1993 och nu uppvisar tillfredsställande nivåer. Den viktigaste förklaringen till förbättringen är det lägre ränteläget. Ekonomiska sekretariatet, FöreningsSparbanken AB (publ), Stockholm, tel E-post: ek.sekr@foreningssparbanken.se Internet: Ansvarig utgivare: Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, , Jörgen Kennemar, , ISSN
2 I de regioner av landet där Boindex, dvs husköpkraften, har försämrats på senare tid huvudsakligen storstadsregionerna - förklaras utvecklingen främst av stigande småhuspriser. Därmed följer stigande taxeringsvärden, högre fastighetsskatt och för vissa hushåll högre förmögenhetsskatt. Skulle dessutom ränteavdragen reduceras, kan hushållen räkna med betydligt högre boendekostnader de närmaste åren. Vi argumenterar nedan för att det, under de kommande två-tre åren, i mindre utsträckning är räntechocker som kan komma att göra hushållen sömnlösa utan i högre grad de skattebeslut som fattas inom ramen för statsbudgeten. Dessa beslut borde kunna utformas så att de ger hushållen en god planeringshorisont. Ekonomisk stabilitet underlättar hushållens planering Den makroekonomiska situationen har förbättrats betydligt i Sverige de senaste åren. Av stor betydelse för ekonomisk stabilitet är de mål som satts upp för den ekonomiska politiken; nämligen inflationsmålet, budgetmålet och utgiftstaket. Även Riksbankens oberoende är av stor vikt. Den makroekonomiska situationen har förbättrats För hushållen är det viktigt att kunna planera sin ekonomi på ett bra sätt. Det bidrar sannolikt till att mer varaktigt kunna öka konsumtionstillväxten. Gynnas hushållens boendeekonomi av den ökade makroekonomiska stabiliteten? Vilka ekonomisk-politiska beslut kommer att betyda mest för hur hushållens boendekostnader utvecklas? Är inkomstförändringen permanent eller tillfällig? Chicago-ekonomen Milton Friedman utvecklade i slutet av talet teorierna om permanent inkomst. I praktiken innebär det att när inkomsten förväntas stiga över tiden under en livstid, lånar individen i unga dagar för att betala tillbaka när den blir äldre. En temporär inkomstförbättring behöver inte leda till omedelbar konsumtion, medan en permanent inkomstförbättring ger högre konsumtion både idag och senare i livet. Teorin visar behovet av förutsägbarhet för att uppnå en mer stabil konsumtionsutveckling. En lugnare ränteutveckling Sverige har under det senaste decenniet - tillsammans med övriga nordiska länder - haft en något större variation i ränteutvecklingen än genomsnittet för OECD-länderna. Den mest stabila ränteutvecklingen svarar USA för. Teorin om permanent inkomst visar hushållens behov av förutsägbarhet Svenska räntor har fluktuerat mer än genomsnittet i OECD 2 FöreningsSparbanken Analys Nr september 2000
3 Det innebär att amerikanska hushåll haft mer stabila bostadskostnader än många europeiska hushåll. Detta gäller både korta och långa marknadsräntor och följaktligen även både rörliga och bundna lån. Diagram 1: Avvikelse från medelvärdet för 3-månaders statsskuldsväxel och 10-årig statsobligation i några OECD-länder, Procent 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 Kortränta Långränta Not: För Finland och Norge 5-årig statsobligation, för Tyskland perioden för statsskuldsväxeln. Avvikelsen från medelvärdet är den s k standardavvikelsen och denna visar hur mycket räntorna fluktuerat över den period som valts, dvs i detta fallet Genom att de rörliga bolåneräntorna de senaste åren kommit ned snabbare än de bundna har svenska hushåll i allt större utsträckning tagit nya bolån utan bindning. För dem som binder lånen har bindningstiden kortats. I juli hade knappt 11 % av nyupplåningen en bindningstid på fem år eller längre. Mer rörliga lån endast 11 % av nya lån bands på 5 år eller längre i juli Diagram 2: Bostadslånens bindningstid, rörliga lån som andel av totala bostadslån (befintlig stock och nya lån) Andel rörligt 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% jan 1996 april juli okt jan 1997 april juli okt jan 1998 april juli okt jan 1999 april juli okt jan 2000 april juli Nyupplåning Kreditstock FöreningsSparbanken Analys Nr september
4 Hushållens sårbarhet för räntehöjningar har därmed ökat. Samtidigt har Riksbanken hittills inte behövt höja sin styrränta lika snabbt och lika mycket som vid tidigare högkonjunkturer. Inflationstrycket har dämpats av avregleringar samt tillgången till EU:s inre marknad och den åtföljande större konkurrensen. Lönebildningen ser också ut att fungera bättre. Arbetsmarknadens parter inser att löneökningar som överstiger produktivitetstillväxten snarare leder till förlorad konkurrenskraft och ökad inflation. Utvecklingen med ett dämpat pristryck i konsumentledet och en förhållandevis god produktivitetstillväxt har förutsättningar att bestå ännu en tid. Det innebär en betydligt lugnare ränteutveckling än under 1990-talet. Sedan den ekonomiska politiken inriktades mer på makroekonomisk stabilitet har räntorna till en början fallit och sedan stabiliserats. Hushållens sårbarhet för räntechocker har ökat men samtidigt har ränteutvecklingen blivit mer förutsägbar Diagram 3: Svensk ränteutveckling Långränta (10 år) Procent Riksbankens styrränta Kortränta (3 mån) Under det kommande året förutser vi att Riskbanken kan behöva höja styrräntan med ca 1 procentenhet, till 4,75 %. Det skulle innebära en rörlig villaränta på ca 6,5 % till hösten nästa år. För ett bostadslån på 1 miljon kronor ökar ränteutgifterna med knappt 600 kronor i månaden, efter ränteavdrag. Samtidigt kommer hushållens disponibelinkomst att höjas med ca 4 % under året. Vi beräknar att räntehöjningen tar i anspråk endast ca 10 % av förbättringen av disponibelinkomsten för hushållen som grupp. Det finns dock hushåll där inkomsterna inte kommer att öka lika mycket som för hushållen i genomsnitt. Har dessa hushåll redan idag små marginaler vad gäller ränteutgifter för boendet kan en räntehöjning på 1 procentenhet ändå bli en kännbar försämring av den privata ekonomin. Hushållen klarar Riksbankens räntehöjningar men hushåll med små marginaler får se upp! 4 FöreningsSparbanken Analys Nr september 2000
5 Fortsätter högkonjunkturen i oförminskad styrka under nästa år och 2002 kan styrräntan behöva höjas ytterligare någon procentenhet. De korta räntorna kommer att stiga snabbare än de långa marknadsräntorna, som styr de bundna lånen. Därmed kommer ränteskillnaden mellan rörliga och bundna lån att minska. Men kommer de korta räntorna att understiga de långa räntorna i slutet av den kommande tvåårsperioden? Skulle Riksbanken behöva höja med två procentenheter är det inte helt säkert. Skulle inflationsförväntningarna då även fortsättningsvis vara låga, till följd av tron på den nya ekonomin, kan korträntorna för en kortare tid komma att överstiga de långa räntorna. I annat fall stiger de långa räntorna i takt med högre inflationsförväntningar när Riksbanken mer aggressivt behövt höja sin styrränta. Då kommer också de korta räntorna fortsätta att understiga långräntorna. Ytterligare en faktor som kan dämpa ränteuppgången för hushållen är den ökade konkurrensen på bolånemarknaden. Det gäller kanske framför allt de rörliga lånen, där kunderna har bättre möjligheter att byta långivare och shoppa runt på nätet efter den lägsta räntesatsen. Än så länge är dock volymerna via nätet små. Det är också förhållandevis få hushåll som kan dra nytta av bolån via nätet, då de ofta behöver topplån och alternativa betalningsrutiner. Ränteskillnaden mellan rörliga och bundna lån minskar gradvis framöver Huruvida de korta räntorna överstiger de långa hör samman med tron på den nya ekonomin Konkurrensen ökar med bolån på nätet, men än så länge är volymerna små För de flesta hushållen kommer räntehöjningar på 1-2 procentenheter inte att leda till någon allvarlig försämring av ekonomin. Disponibelinkomstutvecklingen förutses bli tillräckligt stark för att mer än väl kompensera de ökade ränteutgifterna. Ränteutvecklingen har stabiliserats och kan även bättre förutses. Därmed utgör den inte längre samma stora orosmoment för hushållens boendekostnader. Priser och skatter betyder allt mer för bostadskostnaderna Småhuspriserna har stigit kraftigt i storstadsregionerna de senaste åren. Mellan 1997 och 2000 (andra kvartalet) steg småhuspriserna med i genomsnitt 14 och 11 % per år i Stockholms- respektive Malmö-regionen. I landet som helhet var motsvarande ökning 6 % per år. Stockholmspriserna på småhus har stigit med drygt 60 % sedan 1994 FöreningsSparbanken Analys Nr september
6 Diagram 3: Utveckling av småhuspriser i olika regioner, median, % per år (andra kvartalet) (Q2) Hela riket Stockholmsregionen Göteborgsregionen Malmö-regionen Mellanstora kommuner, > Resten av Sverige Med stigande fastighetspriser följer även ökade taxeringsvärden i och med att dessa inte längre är frysta. Detta borde inte ge några större skatteökningar för landet som helhet. I storstadsregionerna och i vissa heta områden, exempelvis där IT-utvecklingen går särskilt snabbt, kommer dock de ökade taxeringsvärdena driva upp fastighetsskatten ytterligare. För hushåll som betalar förmögenhetsskatt ökar skattetrycket än mer. Indikationer om taxeringsvärden och fastighetsskatt för nästa år har kommit. Men vad händer om småhuspriserna fortsätter att stiga i samma omfattning som under de senaste fyra åren? Givet att nya taxeringsvärden fastställs varje år, skulle medianvillan i Stockholmsregionen om två år fått en ökning av fastighetsskatten med ytterligare knappt 400 kronor per månad, dvs utöver den ökning i fastighetsskatten som redan fastställts för nästa år. För många storstadshushåll handlar det om betydligt högre belopp. Stiger småhuspriserna de närmaste åren ökar fastighetsskatten ännu mer För en villa i gruppen Övriga kommuner, dvs i områden utanför storstadsområden och mellanstora kommuner, handlar det på motsvarande sätt om en ökning på knappt 40 kronor. Skillnader i boendekostnader mellan regioner är redan idag mycket stora. Det är inte säkert att räntehöjningar och skatteökningar kommer att kunna dämpa prisutvecklingen i de heta storstadsregionerna i tillräcklig utsträckning. I stället kan priserna fortsätta att pressas uppåt till följd av den starka efterfrågan i kombination med det svaga bostadsutbudet. Det är på sikt inte hållbart. Bostadsbrist fortsätter att trissa upp priserna trots fastighetsskatten 6 FöreningsSparbanken Analys Nr september 2000
7 Vad som möjligen skulle kunna dämpa prisuppgången och åtföljande stigande fastighetsskatter är däremot om avdragsrätten på låneräntor reducerades. Detta har diskuterats i samband med en sänkning av skatten på kapitalinkomster till EU-nivåer, dvs till 20 %. Ett lån på 1 miljon kronor kostar idag kronor med 5,5 % ränta och med ränteavdrag på 30 %. Men med reducerade ränteavdrag till 20 % skulle samma lån kosta kronor. Det är närmare 500 kronor mer per månad. Reducerade ränteavdrag skulle dock kunna dämpa prisuppgången Finanspolitiken bör utformas med hänsyn till hushållens ekonomiska planering Prisutvecklingen i framför allt storstadsregionerna kommer även fortsättningsvis att vara känslig för ekonomisk-politiska beslut, liksom för en kombination av litet bostadsbyggande och hög efterfrågan. Å ena sidan kan priserna komma att stiga kraftigt till följd av en snabb inflyttning till städerna i kombination med bostadsbrist. Å andra sidan finns risk för prisfall i samband med i första hand finanspolitiska beslut, som exempelvis reducerade ränteavdrag. Variationer i småhuspriserna gör det fortsatt svårt för hushållen att planera sin ekonomi Det innebär att det blir fortsatt svårt för hushållen att planera sin boendeekonomi. Stabiliteten som uppnåtts på räntesidan riskerar att motverkas av utformningen av skattepolitiken. Sannolikt behövs en kombination av räntehöjningar, ökade fastighetsskatter till följd av stigande taxeringsvärden och reducerade ränteavdrag för att verkligen dämpa den alltför snabba prisutvecklingen på småhus i städerna. Samtidigt skulle det drabba fastighetsägarna och försämra ekonomin kraftigt för många hushåll, med stora konsekvenser för dem med små marginaler. För en medianvilla i Stockholmsregionen med en miljon i lån skulle räntehöjningar med 2 procentenheter, stigande fastighetsskatt till följd av fortsatta prisuppgångar och reducerad avdragsrätt från 30 till 20 % öka boendekostnaderna med ca 2200 kronor per månad. I stället för att använda skattepolitiken behöver prisutvecklingen i första hand hejdas med hjälp av ett ökat utbud på bostäder och en mer marknadsorienterad bostadspolitik. Det skulle också möjliggöra att tillväxten i dessa regioner bättre kan upprätthållas, vilket borde vara till gagn för riket i sin helhet. Det finns inga bra skäl att öka boendeskatterna just nu I dessa tider av förhållandevis starka offentliga finanser finns det således egentligen inga riktigt bra skäl att ytterligare öka boendeskatterna. I stället borde finanspolitiken inriktas på att förbättra hushållens planeringshorisont genom att öka tydligheten och för- FöreningsSparbanken Analys Nr september
8 utsägbarheten i besluten. Det skulle sannolikt bidra till en permanent högre tillväxt av privat konsumtion i svensk ekonomi till skillnad från de senaste decennierna där hushållens situation snarare karaktäriserats av stop and go. Att reducera kapitalskatten skulle vara ett välkommet beslut för många hushåll. Reducerade ränteavdrag är sannolikt inte lika önskvärt, men icke desto mindre nödvändigt när kapitalskatterna minskar. För att underlätta för hushållens planering är det viktigt att ränteavdragen reduceras i etapper och att besluten tas tillräckligt långt innan de verkställs. Det bör även vara möjligt att utforma fastighetsskatten så att den i mindre utsträckning följer småhuspriserna, vilka varierar kraftigt över tiden. Låt nya utredningar få i uppdrag att hitta alternativa underlag för fastighetsskatten än den årliga prisutvecklingen. Den ekonomiska politiken borde i större utsträckning än idag inriktas på att förbättra hushållens planering av den egna ekonomin. Utforma finanspolitiken så att den underlättar hushållens ekonomiska planering! Fatta beslut om ränteavdragen i tid och reducera dem i etapper Cecilia Hermansson cecilia.hermansson@foreningssparbanken.se Ekonomiska sekretariatet Stockholm, tel ek.sekr@foreningssparbanken.se Ansvarig utgivare Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, Jörgen Kennemar, ISSN FöreningSparbanken Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte ta ansvar för analysernas riktighet eller fullständighet och inte heller för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat underlag. Varken FöreningsSparbanken eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i FöreningsSparbanken Analys. 8 FöreningsSparbanken Analys Nr september 2000
9 Ekonomiska sekretariatet Stockholm, tel Ansvarig utgivare Hubert Fromlet, Cecilia Hermansson, Jörgen Kennemar, ISSN FöreningSparbanken Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte ta ansvar för analysernas riktighet eller fullständighet och inte heller för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-) beslut även på annat underlag. Varken FöreningsSparbanken eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i FöreningsSparbanken Analys.
FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 36 7 december 2005 Räkna med minskad husköpkraft när räntorna stiger! I takt med att ränteläget stiger de närmaste åren riskerar den svenska husköpkraften att dämpas. Idag
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004
FöreningsSparbanken Analys Nr 8 16 mars 2004 Se upp med hushållens räntekänslighet! Huspriserna fortsätter att stiga i spåren av låg inflation, låga räntor och allt större låneiver bland hushållen. Denna
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 6 3 mars 2005 Baltikum snabbväxande ekonomier men få nya jobb skapas Bland de nya EU-medlemmarna är det de baltiska länderna som framstår som snabbväxare. Under perioden 1996-2004
Läs merVart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen
Swedbank Analys Nr 28 5 december 2006 Vart tredje företag minskar sina kostnader trots högkonjunkturen Andelen småföretag som planerar att skära sina kostnader har minskat till 36 % från 45 % våren 2005.
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 15 11 maj 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 15 11 maj 2005 Så planerar småföretagen skära sina kostnader Nära vartannat småföretag planerar skära i sin kostnadsmassa under det närmaste året. Vart åttonde företag räknar
Läs merSwedbank Analys Nr 2 3 mars 2009
Swedbank Analys Nr 2 3 mars 2009 Boindex signalerar ett milt prisfall på småhus men se upp för fallgropar! Husköpkraften steg fjärde kvartalet ifjol eftersom hushållens marginaler vid husköp påverkats
Läs merBoindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp
Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp -12-06 Boindex i riket stabiliserades tredje kvartalet i år - men i storstäderna fortsätter hushållen tappa husköpkraft Boindex för landet som
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 17 15 juni 2005 Demografisk utmaning för de nya EU-länderna Ett gradvis krympande arbetskraftsutbud och en åldrande befolkning innebär att den potentiella BNP-tillväxten i
Läs merBoindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2006-03-09
Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2006-03-09 Boindex blev 144,5 fjärde kvartalet ifjol högre räntor och huspriser försämrade husköpkraften Hushållen fick sämre råd med sina husköp
Läs merSwedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?
Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt
Läs merBoindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-03-08
Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-03-08 Boindex sjönk till 132,3 fjärde kvartalet 2010 högre räntor och huspriser dämpar husköpkraften Boindex sjönk till 132,3 fjärde kvartalet
Läs merBoindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2010-08-24
Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2010-08-24 Boindex steg till 149,1 andra kvartalet 2010 husköpkraften ökar trots högre räntor Boindex steg till 149,1 andra kvartalet i år, från
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006
FöreningsSparbanken Analys Nr 6 8 mars 2006 FöreningsSparbankens Företagarpris 2006 Finalisterna ser ganska goda utsikter för Sveriges konkurrenskraft men det blir allt tuffare Idag den 8 mars kl 16.15
Läs merTrots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas
Swedbank Analys Nr 3 6 juli 21 Trots hög ungdomsarbetslöshet tecken på ljusning kan skönjas Den snabba försämringen av arbetsmarknaden för unga förefaller ha stannat av. Under maj månad 21 var ungdomsarbetslösheten
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 37 22 december 2005 Föreningssparbankens andra Tysklandpanel Tysklands reformer och konjunktur i ett inhemskt och internationellt ekonomperspektiv: Tyskland godkänd reformpolitik
Läs merBoindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2005-12-07
Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2005-12-07 Boindex blev 150,7 tredje kvartalet i år husköpkraften stabiliserades på tillfredsställande nivå Lägre räntor och stigande inkomster
Läs merAmerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA
Swedbank Analys Nr 4 18 november 2008 Amerikanska ekonomer räknar med kortvarig nedgång i USA Till skillnad från OECD och IMF som förutser att USA:s ekonomi krymper nästa år, räknar ekonomerna i National
Läs merAktuellt på Malmös bostadsmarknad
Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra
Läs merBoindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2007-03-12
Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2007-03-12 Boindex sjönk till 120,5 fjärde kvartalet i fjol Husköpkraften är nu den lägsta på mer än tio år Svenskarnas husköpkraft fortsatte att
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006
FöreningsSparbanken Analys Nr 7 28 mars 2006 Konkurrensen om arbetskraften i Baltikum hårdnar Arbetskraftskostnaderna i Estland och Lettland ökar snabbast av de nya EU-länderna. Sedan 2001 har den genomsnittliga
Läs merUtvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar
Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 30 6 oktober 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 30 6 oktober 2005 Vår aktuella Kinapanel: Temperaturen har sjunkit något Enligt vår senaste Kinapanel i september i år har överhettningsindikatorn sjunkit till 6,6 jämfört
Läs merSmåföretagsoptimism på bräcklig grund
Swedbank Analys Nr 13 9 december 2009 Småföretagsoptimism på bräcklig grund Den låga produktivitetstillväxten i svenskt näringsliv signalerar att anpassningen av företagens personalstyrka inte är avklarad.
Läs merBoräntenytt Nummer 2 22 januari 2012
Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2 Sidan 1 Riksbankens Groundhog Day Sidan 3 Liten ljusning på bostadsmarknaden Riksbankens Groundhog Day Vi håller fast vid prognosen att styrräntan kommer att sänkas till
Läs merSkuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus!
Swedbank Analys Nr 12 3 december 2009 Skuldsättningen bland husköparna stiger låt realräntan komma mer i fokus! Småhuspriserna har stigit ca 7 % jämfört med bottennivån första kvartalet. Kredittillväxten
Läs merHushållens räntekänslighet
Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån
Läs merRÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA
RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 26 8 september 2005 Endast hälften av småföretagen förbereder sig för morgondagen Vartannat svensk småföretag med färre än 50 anställda förbereder sig för nästa generation
Läs merDirekta effekter av högre räntor på statens inkomster från kapitalskatt
Konjunkturläget oktober 2018 69 FÖRDJUPNING Direkta effekter av högre räntor på statens inkomster från kapitalskatt Ränteläget är för närvarande mycket lågt men väntas bli högre. Förändringar i ränteläget
Läs merÄr finanspolitiken expansiv?
9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna
Läs merBoindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-02-20
Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2014-02-20 Boindex sjönk marginellt till 141,0 fjärde kvartalet 2013 Stigande småhuspriser förklarar nedgången Boindex uppgick till 141,0 fjärde
Läs merBoräntan, bopriserna och börsen 2015
Boräntan, bopriserna och börsen 2015 22 december 2015 Lägre boräntor, högre bostadspriser och en liten börsuppgång. Så kan man summera svenska folkets förväntningar på 2015. BORÄNTAN, BOPRISERNA & BÖRSEN
Läs merBoräntan, bopriserna och börsen 2016
Boräntan, bopriserna och börsen 2016 31 december 2015 Boräntorna stiger lite grann, bostadspriserna ökar någon procent och kanske börsen stiger en aning. Så kan man summera svenska folkets förväntningar
Läs merInlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015
Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Svenska hushåll har de starkaste finanserna i hela. De är också mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i andra länder och har den högsta sparbenägenheten.
Läs merAktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi
Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är
Läs merHushållens långsiktiga förväntningar på bostadsprisutvecklingen. Februari 2019
Hushållens långsiktiga förväntningar på bostadsprisutvecklingen Februari 2019 Om undersökningen Sedan 2014 genomför Evidens regelbundet mätningar av hushållens kortoch långsiktiga förväntningar rörande
Läs merEffekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik
Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska
Läs merVarför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?
Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos
Läs merAktuell penningpolitik och det ekonomiska läget
Aktuell penningpolitik och det ekonomiska läget Stefan Ingves Riksbankschef Bankkonferens Di Bank 14 maj 2019, Grand Hotel Stark konjunktur men lite svagare inflation Expansiv penningpolitik ger stöd Inflationen
Läs merFöreningsSparbanken Analys
FöreningsSparbanken Analys Nr 20 7 juni 2002 Inte heller huspriserna växer in i himlen Även om huspriserna stigit mer än aktiepriserna under de senaste två åren, har detta bara skett under sex år de senaste
Läs merFortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA
Swedbank Analys Nr 1 20 januari 2011 Fortfarande för högt ställda förväntningar på ekonomisk tillväxt i USA Avtagande effekter från ekonomisk-politiska stimulanser samt flera orsaker till en fortsatt stigande
Läs merBolånemarknaden ur ett riksbanksperspektiv
ANFÖRANDE DATUM: 2004-11-11 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars Nyberg Bankmötet 2004, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merEkonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016
Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationsmålet är värt att försvara Ett gemensamt ankare för pris-
Läs merPenningpolitik när räntan är nära noll
Penningpolitik när räntan är nära noll 48 Sedan början på oktober förra året har Riksbanken sänkt reporäntan kraftigt. Att reporäntan snabbt närmat sig noll har aktualiserat två viktiga frågor: Hur långt
Läs merDags att förbättra inflationsmålet?
Dags att förbättra inflationsmålet? Handelsbanken 3 december Vice riksbankschef Per Jansson Mina budskap Var försiktig med att göra stora förändringar i de svenska ekonomisk-politiska ramverken! Flexibel
Läs merVal av bindningstid. Specialstudie 14 januari Kort bindningstid är populärast både för låntagare i småhus och bostadsrätt
Val av bindningstid Specialstudie 14 januari 21 Rekordhög efterfrågan på den kortaste bindningstiden 29 Kort bindningstid på bolån är inget storstadsfenomen Låntagare i åldrarna 3- år har den kortaste
Läs merFinansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010
Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden
Läs merSverige behöver sitt inflationsmål
Sverige behöver sitt inflationsmål Fores 13 oktober Vice riksbankschef Martin Flodén Varför inflationsmål? Riktmärke för förväntningarna i ekonomin Underlättar för hushåll och företag att fatta ekonomiska
Läs merParterna kan påverka arbetslösheten varaktigt
Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0
Läs merSwedbank Analys Nr 3 3 mars 2009
Swedbank Analys Nr 3 3 mars 2009 Avtalet på arbetsmarknaden är ett val mellan pest och kolera Uppgörelsen mellan IF Metall och fyra arbetsgivarorganisationer handlar om arbetstidförkortning. Positivt är
Läs merUtvecklingen på fastighetsmarknaden
ANFÖRANDE DATUM: 2007-05-30 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars Nyberg Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr 45 16 december 2003
FöreningsSparbanken Analys Nr 45 16 december 2003 Svag husköpkraft kan hämma tillväxten i storstäderna De regionala skillnaderna i husköpkraft är stora. Den lägsta husköpkraften finns i storstäderna. Här
Läs merInköpschefsindex tjänster
2011 01 05 PMI tjänster steg till 66,0 i december: Konjunkturläget i tjänsteföretagen fortsätter att förbättras Totalindexet för inköpschefsindex för tjänster (PMI tjänster) steg till 66,0 i december 2010
Läs merEkonomisk politik. r e f ll e x STORDIAUNDERLAG
1 Ekonomisk politik STORDIAUNDERLAG Ekonomisk-politiska mål 2 Ekonomisk-politiska medel 2 Arbetslöshet 3 Inflation 3 Finanspolitik 4 Penningpolitik 5 Exempel på penningpolitik 6 Phillipskurvan 7 Nairu,
Läs merEkonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet
Ekonomiska läget och det senaste penningpolitiska beslutet BNP Paribas Stockholm 20 november, 2014 Martin Flodén Vice riksbankschef Bättre konjunktur men för låg inflation Nollränta till mitten av 2016
Läs merInlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013
Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 En rapport baserad på Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer i februari 2013. Rekordmånga har möjlighet att spara pengar i slutet av månaden. SBAB BANK
Läs merBoräntenytt Nummer 3 14 april 2011
Boräntenytt Nummer 3 14 april 211 Säker Riksbank i osäker omvärld Den svenska ekonomin växer snabbt och vi räknar fortfarande med att Riksbanken höjer styrräntan tre gånger till i år och att långa räntor
Läs merFöreningsSparbanken Analys
FöreningsSparbanken Analys Nr 9 6 mars 2001 Varför bostadsbyggandet måste öka i tillväxtområdena Trots flera år av högkonjunktur har bostadsbyggandet inte ökat nämnvärt. Hyresregleringar i kombination
Läs merBoindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-08-30
Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-08-30 Boindex steg till 114,1 andra kvartalet 2011 lägre huspriser höjer husköpkraften Boindex steg till 114,1 andra kvartalet i år, från
Läs merFastighetsägarnas Sverigebarometer FORTSATT MEDVIND I FASTIGHETS- SEKTORN. Juni 2011
Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juni 211 FORTSATT MEDVIND I FASTIGHETS- SEKTORN Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar
Läs merEkonomisk rapport Översikt
Ekonomisk rapport Översikt Utgåva 4 / 2017 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt Vid sitt penningpolitiska sammanträde den 14 december 2017 drog ECBrådet slutsatsen att en omfattande grad av
Läs merFinansinspektionen och makrotillsynen
ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35
Läs merBoindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2010-03-03
Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2010-03-03 Boindex steg till 154,4 fjärde kvartalet 2009 husköpkraften stärks ytterligare Boindex steg till 154,4 fjärde kvartalet ifjol, från
Läs merBeräkning av räntekostnadsindex i KPI
Pm till nämnden för KPI 1(9) 2012-04-19 Beräkning av räntekostnadsindex i KPI För diskussion Förändringar i räntekostnadsindex har de senaste åren haft ett stort genomslag på Konsumentprisindex (KPI).
Läs merEkonomisk rapport. Utgåva 6 / ,5E 7,5E
konomisk rapport 30 Utgåva 6 / 2016 6 3,5 6 80 100% 53% 6 7,5 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt Vid sitt penningpolitiska sammanträde den 8 september 2016 utvärderade CB-rådet de ekonomiska
Läs merEnligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats.
Pressmeddelande 2006-03-20 Ny undersökning: Fattiga småhusägare ökar i antal Antalet familjer med småhus som lever under socialbidragsnormen är i dag 145 000. När den nya fastighetsskatten slår igenom
Läs merBoindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp
Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2008-12-03 Boindex sjönk till 95,9 tredje kvartalet 2008 husköpkraften viker ytterligare Boindex föll till 95,9 tredje kvartalet, från 98,8 kvartalet
Läs merDen svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition
Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.
Läs merAlternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet
Konjunkturläget mars 6 FÖRDJUPNING Alternativscenario: svagare tillväxt i euroområdet Risken för en sämre utveckling i euroområdet än i Konjunkturinstitutets huvudscenario dominerar. En mer dämpad tillväxt
Läs merFöredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley
Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden
Läs merOroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?
Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar
Läs merBoindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2013-03-07
Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2013-03-07 Boindex steg till 133,3 fjärde kvartalet 2012 Lägre ränta och högre inkomster förstärkte husköpkraften Hushållens förutsättningar för
Läs merFöreningsSparbanken Analys Nr november 2005
FöreningsSparbanken Analys Nr 35 30 november 2005 Regionernas tillväxt: Skilj på utfall och förväntningar! Småföretagsbarometern för Stockholms län indikerar stora skillnader mellan ett svagt nuläge och
Läs merSwedbank AsienAnalys Nr 6 11 december 2007
Swedbank AsienAnalys Nr 6 11 december 2007 Författad av Hubert Fromlet Årets andra Kinapanel: Kina vår konjunkturtermometer stiger till 7,9 Swedbanks konjunkturtermometer för Kina steg ytterligare något
Läs merBoräntan, bopriserna och börsen 2017
Boräntan, bopriserna och börsen 2017 29 december 2016 Svagt stigande boräntor, fortsatt prisuppgång på bostadsmarknaden och en liten uppgång på Stockholmsbörsen. Så kan man summera svenska folkets förväntningar
Läs merBoindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27
Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2015-03-27 Boindex sjönk till 131,6 fjärde kvartalet 2014 Ökade småhuspriser förklarar nedgången Boindex uppgick till 131,6 fjärde kvartalet förra
Läs merÄr hushållens skulder ett problem?
Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta
Läs merRÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID
RÄNTEFOKUS NOVEMBER 2012 BRA LÄGE BINDA RÄNTAN PÅ LÅNG TID SAMMANFATTNING Vi bedömer att den korta boräntan (tre månader) bottnar på 2,75 procent i slutet av nästa år för att därefter successivt stiga
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid SEB, Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer 160
Läs merEkonomisk rapport Utgåva 2 / 2017
Ekonomisk rapport Utgåva 2 / 2017 Den ekonomiska och monetära utvecklingen Översikt Vid sitt penningpolitiska sammanträde den 9 mars 2017 fastställde ECB-rådet att det fortfarande behövs en kraftigt ackommoderande
Läs merBostadspriserna i Sverige
Bostadspriserna i Sverige 56 Trots att svensk ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur ökar bostadspriserna. Det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger något över den nivå som är
Läs merPenningpolitiken och lönebildningen. Vice riksbankschef Per Jansson
Penningpolitiken och lönebildningen Vice riksbankschef Per Jansson Teman i dag Lönebildningen och penningpolitiken I ett längre perspektiv Aspekter på den kommande avtalsrörelsen Det senaste penningpolitiska
Läs merFortsatt stora utmaningar för svenska företag
Swedbank Analys Nr 9 29 september 2009 Fortsatt stora utmaningar för svenska företag En svag omvärldskonjunktur och ökad konkurrens höjer kraven på rationaliseringar både bland tillverkande och tjänsteproducerande
Läs merBoindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-05-22
Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2012-05-22 Boindex sjönk till 116,3 första kvartalet 2012 högre småhuspriser dämpar husköpkraften Boindex uppgick till 116,3 första kvartalet i
Läs merDet ekonomiska läget November Carl Oreland
Det ekonomiska läget November 2014 Carl Oreland 141104 BNP-tillväxten i USA är god och har överträffat förväntningarna, men i euroområdet. 2 Fortsatt mycket expansiv penningpolitik som dock divergerar
Läs merKina vår konjunkturtermometer stiger till 7,6
Swedbank AsienAnalys Nr 3 18 april 2007 Årets första Kinapanel: Kina vår konjunkturtermometer stiger till 7,6 Swedbanks konjunkturtermometer för Kina steg synligt i april till 7,6 jämfört med 6,5 förra
Läs merBoindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2009-12-03
Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2009-12-03 Boindex steg till 146,7 tredje kvartalet 2009 uppgången det senaste året är den största i Boindex historia Boindex steg till 146,7 tredje
Läs merKonjunkturer, investeringar och räntor. Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk
Konjunkturer, investeringar och räntor Lars Calmfors Svenskt Vattens VD-nätverk 217-11-13 Disposition Aktuellt konjunkturläge Konjunkturprognos Bostadsinvesteringar och bostadspriser Kommunsektorns ekonomi
Läs merVårprognosen Mot en långsam återhämtning
EUROPEISKA KOMMISSIONEN - PRESSMEDDELANDE Vårprognosen 2012 2013 Mot en långsam återhämtning Bryssel den 11 maj 2012 - Efter produktionsnedgången i slutet av 2011 anses EUekonomin nu befinna sig i en svag
Läs merPMI föll till 53,3 i februari svagare faktisk produktion men ljusare framtidsplaner
2015 03 02 PMI föll till 53,3 i februari svagare faktisk produktion men ljusare framtidsplaner PMI-total föll med 1,9 indexenheter till 53,3 i februari. Delindex för produktion är den främsta förklaringsfaktorn
Läs merBoindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2009-08-25
Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2009-08-25 Boindex steg till 142,0 andra kvartalet 2009 husköpkraften har stärkts till tidigare höga nivåer Boindex steg till 142,0 andra kvartalet,
Läs merInför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit
17 April 2019 Inför Riksbankens räntebesked 25 april: Segdragen exit Torbjörn Isaksson Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad på -0,25 procent men sänker räntebanan något i närtid enligt vår bedömning.
Läs merInlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015
Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015 Svenska hushåll fortsätter toppa :s ekonomiska liga. De har de starkaste finanserna i hela, är betydligt mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i
Läs merInlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012. En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012.
Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012 En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012. SBAB BANK PRIVATEKONOMI 1 INLÅNING & SPARANDE NR 2 4 JUNI 2012 Svårt för
Läs merHantering av ränteavdraget
ES/PR Peter Nilsson PM till Nämnden för KPI 2014-10-16 1(10) Hantering av ränteavdraget För diskussion Syftet med denna PM är att utgöra underlag för en diskussion om, och i så fall hur, avdragsrätten
Läs merInledning om penningpolitiken
Inledning om penningpolitiken Stefan Ingves Riksdagens finansutskott 6 mars 18 Riksbankschef Ekonomin i omvärlden nu allt starkare God BNP-tillväxt men fortsatt dämpat underliggande inflationstryck,5 Euroområdet
Läs merPenningpolitiska överväganden i en ovanlig tid
Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer
Läs merBoindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-11-24
Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp 2011-11-24 Boindex steg till 118,3 tredje kvartalet 2011 lägre räntor och småhuspriser stärker husköpkraften Boindex steg till 118,3 tredje kvartalet,
Läs mer