Val av bindningstid. Specialstudie 14 januari Kort bindningstid är populärast både för låntagare i småhus och bostadsrätt
|
|
- Camilla Pettersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Val av bindningstid Specialstudie 14 januari 21 Rekordhög efterfrågan på den kortaste bindningstiden 29 Kort bindningstid på bolån är inget storstadsfenomen Låntagare i åldrarna 3- år har den kortaste bindningstiden Alla åldrar har kortat bindningstiden 29 Kort bindningstid är populärast både för låntagare i småhus och bostadsrätt Intresset för kort bindningstid lika högt vid nyteckning som vid villkorsändring av bolån Bostadsrättsföreningar tar något mindre ränterisk än privatpersoner Bostadsrättsföreningar valde också kortare bindningstid än normalt under 29
2 Förändrat mönster på bolånemarknaden Riksbankens rekordlåga styrränta har förändrat mönstret på bolånemarknaden. Dragningskraften från den låga boräntan med den kortaste bindningstiden har varit så stor att tidigare skillnader i val av bindningstid mellan boendeform, region och ålder har suddats bort. I mars 24 började SBAB publicera månadsstatistik över hur privatkunder väljer bindningstider på sina nya bostadslån. I den här rapporten går vi vidare och studerar hur låntagarnas val av bindningstid påverkas av olika bakgrundsfaktorer. Hur stor är skillnaden i valet av bindningstid mellan storstäderna och övriga landet? Har yngre och medelålders samma räntestrategi? Påverkas valet av bindningstid av om man bor i småhus eller bostadsrätt? Är valet av bindningstid olika när det gäller nya lån och ändringar av villkor på befintliga lån? Tar bostadsrättsföreningar mindre ränterisk än privatpersoner? Mönstret förändrades 29 Statistiken visar att mönstret för låntagarnas val av räntebindningstid har förändrats under de senaste åren 1. Under perioden hade de olika bakgrundsfaktorerna följande effekt på bolånemarknaden. I Stor-Stockholm var bindningstiden på bolånen kortare än i Stor-Göteborg och Stor-Malmö I de tre storstäderna var bindningstiden kortare än i övriga landet. Yngre låntagare, 21-3 år, valde längre bindningstid än låntagare i åldrarna 31- år. Låntagare i bostadsrätt valde kortare bindningstid än låntagare i småhus. Bindningstiden på nya lån var längre än när låntagarna kunde ändra villkoren på befintliga lån. Bostadsrättsföreningar valde betydligt längre bindningstid på sina lån än privatpersoner. Den typiska låntagaren med kort bindningstid var således medelålders (31- år) och bodde i bostadsrätt i Stor-Stockholm medan den typiska låntagaren med längre bindningstid var ung (21-3 år) och bodde i småhus utanför de tre storstäderna. De senaste två åren, och särskilt 29, har dock detta mönster förändrats. 1 Statistiken avser SBAB:s nyutlåning och gäller inte stocken av bolån. Bindningstiden är inte kortast i Stor-Stockholm, utan i Stor-Göteborg och Stor-Malmö. Även i övriga landet är bindningstiden kortare än i Stor-Stockholm. Yngre och medelålders låntagare gör i stort sett samma val av bindningstid. Låntagare i småhus väljer nu kortare bindningstid än låntagare i bostadsrätt. Bindningstiden för nya bolån är lika kort som när låntagarna kan ändra villkoren på sina bolån. Bostadsrättsföreningar väljer nästan lika kort bindningstid som privatpersoner. Skillnad mellan andel bolån med den kortaste bindningstiden för olika kategorier enheter 31- år år Bostadsrätt - småhus Stor-Stockholm - övriga landet Låg styrränta suddar ut skillnader En trolig förklaring till det ändrade mönstret på bolånemarknaden är den rekordlåga styrräntan, som bidragit till att boräntan med den kortaste bindningstiden på 3 månader varit mycket låg. Detta har ökat efterfrågan på kort bindningstid på bolån i alla regioner och åldrar, för låntagare i såväl bostadsrätter, som villor och i bostadsrättsföreningar. Dragningskraften från den låga korta boräntan har varit så stor att den dominerat låntagarnas val av bindningstid och effekten av olika bakgrundsfaktorer har hamnat i bakgrunden. Det finns givetvis en osäkerhet kring vad som är det normala mönstret på bolånemarknaden men det verkar troligt att när Riksbanken börjar höja styrräntan i år så kommer ålder, boendeform och region att få större genomslag på låntagarnas val av bindningstid igen. När skillnaden mellan boräntor med lång och kort bindningstid börjar minska är det också troligt att låntagarnas benägenhet att ta ränterisk minskar. Den höga andelen på 89 procent för den kortaste bindningstiden under förra året är förmodligen en toppnotering som blir svår att överträffa SBAB:S ANALYS OCH PROGNOSER 2 SPECIALSTUDIE 14 JANUARI 21
3 Bred uppgång för kort bindningstid Den kortaste bindningstiden på tre månader slog rekord under 29 med en andel av nyutlåningen på hela 89 procent. Efterfrågan på bolån med den kortaste bindningstiden har ökat i storstäder och i övriga landet, bland yngre, medelålders och äldre, bland låntagare i småhus och bostadsrätt samt i bostadsrättsföreningar och för såväl nya lån, som när låntagarna kan förändra villkor på befintliga lån. SBAB:s boräntor med olika bindningstid Bunden 3 månader Bunden 2 år Bunden 5 år 1,5 1, jan-5 jul-5 jan-6 jul-6 jan-7 jul-7 jan-8 jul-8 jan-9 jul-9 jan-1 7, 6,5 6, 5,5 5, 4,5 4, 3,5 3, 2,5 2, Kort bindningstid dominerar Statistiken över privatpersoners bindningstider sträcker sig tillbaka till år 2. Den kortaste bindningstiden på 1-3 månader är i särklass vanligast och svarar i genomsnitt för 66 procent av nyutlåningen under den senaste tioårsperioden medan bindningstider på 1-4 år och 5-1 år utgör 25 respektive 9 procent (de streckade linjerna i diagrammet nedan). Andelen bolån med olika bindningstider för SBAB:s nya lån till privatpersoner 1-3 mån Under 29 nåddes nya toppnoteringar för andelen med tre månaders bindningstid var och varannan månad. Den tidigare toppnoteringen på 84 procent, från mars 2, överträffades med bred marginal redan i januari 29 med en notering på 87 procent. Rekordet för den kortaste bindningstiden noterades i november med 92 procent. Andel bolån med 1-3 månaders bindningstid år 3 2 jan-9 mar-9 maj-9 jul-9 sep-9 nov år Valet av bindningstid påverkas i hög grad av skillnaden mellan långa och korta bundna boräntor. Ju större denna ränteskillnad är, desto högre brukar andelen som väljer den kortaste bindningstiden vara. Under 29 var skillnaden mellan långa och korta bundna boräntor ovanligt stor. Differensen mellan bunden boränta på 2 år och på 3 månader var,8 procentenheter och skillnaden mellan bunden boränta på 5 år och 3 månader var 2,4 procentenheter. Under perioden 2-29 var motsvarande skillnader i genomsnitt,5 respektive 1,2 procentenheter. Den mycket låga tremånadersräntan under 29 har bidragit till att den kortaste bindningstiden slagit rekord med en genomsnittlig andel på hela 89 procent. 1 Decembers statistik över nyutlåningen till privatpersoner visar att efterfrågan på den kortaste bindningstiden var fortsatt hög. Andelen bolån med den kortaste bindningstiden på tre månader minskade marginellt från 92 procent i november till procent i december medan andelen med bindningstider på 1-4 år ökade från 7 till 9 procent och andelen med bindningstider på 5-1 år var oförändrad på 1 procent. En minskad skillnad mellan boräntan på längre bindningstider och på tre månaders bindningstid är en trolig förklaring till att andelen bolån med den kortaste bindningstiden backade något i december. Ökade förväntningar om att Riksbanken kan komma att höja styrräntan tidigare än hösten 21 kan också ha spelat in, liksom förväntningar om att de längre bundna boräntorna sannolikt nått botten och kommer att bli högre framöver. SBAB:S ANALYS OCH PROGNOSER 3 SPECIALSTUDIE 14 JANUARI 21
4 Likartat regionalt mönster Boräntorna är desamma i hela landet men inkomster och bostadspriser, som styr bolånens storlek, skiljer sig mellan olika regioner. Frågan är hur mycket dessa regionala skillnader påverkar låntagarnas val av bindningstider. Regionalt delas landet in i fyra områden: Stor-Stockholm, Stor-Göteborg, Stor-Malmö och övriga landet. För att jämna ut svängningar på regional nivå används tre månaders glidande medelvärde. De fyra regionerna följer samma mönster när det gäller val av bindningstider under de senaste fem åren. Stor-Stockholm har en något högre genomsnittlig andel bolån med den kortaste bindningstiden på tre månader ( procent) än Stor-Malmö (69 procent) och Stor-Göteborg (68 procent). I de tre storstadsregionerna är efterfrågan på den kortaste bindningstiden något högre än i övriga landet (67 procent). Skillnader i valet av bindningstid mellan de fyra regionerna finns således men är ganska små. Andelen bolån med 1-3 månaders bindningstid i olika regioner Stor-Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö Övriga landet Kort bindningstid på bolån är således inget storstadsfenomen utan går igen i hela landet. Den mycket låga boräntan på tre månaders bindningstid under 29 har haft stor dragningskraft såväl i de tre storstäderna, som i övriga landet. De regionala skillnaderna i valet av bindningstid var betydligt mindre under 29 än tidigare. Bindningstiden följer livscykeln Hur mycket betyder åldern för låntagarnas val av bindningstid? Under 29 var andelen som valde den kortaste bindningstiden mycket hög i alla åldersgrupper 2. Toppnoteringen finns för åldersgruppen 31- år med 91 procent men åldersgrupperna 41- år och 51- år har också en mycket hög andel lån med kortaste bindningstiden på procent. För dessa tre åldersklasser utgjorde bindningstider på 1-4 år 8-9 procent medan bindningstider på 5-1 år bara svarade för cirka 1 procent av de nya bostadslånen. Den yngsta ålderskategorin, 21-3 år, och de två äldsta grupperna, 61- år och 71- år, har en något lägre andel lån med tremånaders bindningstid på 87, 88 respektive 83 procent. Det är framför allt bindningstider på 1-4 år som är högre i dessa tre åldersklasser, procent, medan bindningstider på 5-1 år utgjorde 1-3 procent av nyutlåningen. Tre månaders glidande medelvärde mar-5 sep-5 mar-6 sep-6 mar-7 sep-7 mar-8 sep-8 mar-9 sep-9 Andelen bolån med olika bindningstid i olika åldrar 29 Under 29 har den regionala skillnaden varit ännu mindre än tidigare. I de tre storstadsområdena, liksom i övriga landet ligger andelen nya bolån med den kortaste bindningstiden på 88- procent. Noterbart är att andelen med den kortaste bindningstiden under 29 är något lägre i Stor-Stockholm än i övriga landet medan andelen i Stor-Göteborg och Stor- Malmö ligger något högre. Andelen bolån med 1-3 månaders bindningstid i olika regioner Stor-Stockholm Stor-Göteborg Stor-Malmö Övriga landet mån 1-4 år 5-1 år 21-3 år 31- år 41- år 51- år 61- år 71- år Låntagarnas val av bindningstid under 29 är således ganska likartat i olika åldrar men det finns ändå en tendens att det följer livscykeln. I yngre och äldre åldrar är man mer försiktig och väljer i högre grad längre bindningstider. I den mest yrkesaktiva åldern, 31- år, är inkomsten i allmänhet högre och man väljer att ha en större andel av bolånen med den kortaste bindningstiden Ålder avser den person som står som huvudlåntagare på låneansökan. Om det finns medsökande till bostadslånet kan dennes ålder givetvis vara en annan än huvudlåntagarens. SBAB:S ANALYS OCH PROGNOSER 4 SPECIALSTUDIE 14 JANUARI 21
5 Kortare bindningstid i alla åldrar Hur har då de olika åldersgruppernas val av bindningstider utvecklats under de senaste åren? Från 27 till 29 har andelen nya bolån med den kortaste bindningstiden ökat för samtliga åldersklasser. Förskjutningen mot kortare bindningstid började redan under 28 och har sedan accelererat under 29. Andelen bolån med 1-3 månaders bindningstid i olika åldrar 27, 28 och Låntagare i småhus och bostadsrätt följs åt Hur mycket påverkas valet av bindningstid av om man som låntagare bor i småhus eller bostadsrättslägenhet? Det finns en stor följsamhet i valet av bindningstid mellan de två ägarkategorierna. Andel bolån med 1-3 månaders bindningstid i småhus och bostadsrättslägenheter Småhus Bostadsrättslägenheter jan-5 jul-5 jan-6 jul-6 jan-7 jul-7 jan-8 jul-8 jan-9 jul år 31- år 41- år 51- år 61- år 71- år Största förändringen under perioden noteras för den yngsta åldersgruppen, 21-3 år, där den kortaste bindningstiden ökade med 38 procentenheter. Minsta förändringen under den studerade perioden finns i den äldsta ålderskategorin, 71- år, där andelen med den kortaste bindningstiden ökat med 29 procentenheter. I övriga åldersgrupper ligger ökningen för den kortaste bindningstiden på procentenheter. Förändring i andel bolån med 1-3 månaders bindningstid i olika åldrar enheter 21-3 år 31- år 41- år 51- år 61- år 71- år Efterfrågan på den kortaste bindningstiden har således ökat kraftigt från 27 till 29 i alla åldersklasser. Den yngsta åldersklassen, 21-3 år, som var minst benägen att ta ränterisk 27, har lämnat den försiktiga rollen till den äldsta åldersgruppen, 71- år Under perioden är det en större andel som valde den kortaste bindningstiden bland dem som bor i bostadsrätt än bland dem som bor i småhus. Skillnaden under denna treårsperiod är ungefär 6 procentenheter. Under 28 krymper emellertid denna skillnad och 29 är andelen som valde den kortaste bindningstiden högre bland låntagare i småhus, 91 procent, än bland låntagare i bostadsrätt, 88 procent. Både 28 och 29 har varit år med ovanligt många ombildningar från hyresrätt till bostadsrätt. Under 28 beräknas bostadsrättsföreningar ha köpt fastigheter för 22 miljarder kronor, enligt uppgifter från Isaksson & Partners och omsättningen har varit hög även 29. Det är möjligt att låntagare i ombildade bostadsrätter har valt längre bindningstider än låntagare i befintliga bostadsrätter och att de därmed har bidragit till att den genomsnittliga bindningstiden för bostadsrätter blivit kortare än för småhus. I vilken form man äger sin bostad verkar således inte ha någon avgörande betydelse för hur man väljer bindningstid på sina bolån. Trots att det genomsnittliga försäljningspriset på småhus är betydligt högre än på bostadsrätter, 1,8 respektive 1,1 miljoner kronor 28, så är valet av bindningstid ganska likartat. Efterfrågan på den kortaste bindningstiden har varit mycket hög under 29 för låntagare i såväl småhus, som bostadsrättslägenhet. SBAB:S ANALYS OCH PROGNOSER 5 SPECIALSTUDIE 14 JANUARI 21
6 Kort bindningstid populär vid villkorsändring Låntagarna väljer inte bara bindningstid när man tar nya bostadslån, utan också när man har möjlighet att ändra villkor på sina befintliga lån 3. Under de senaste sex åren har andelen som väljer den kortaste bindningstiden vid villkorsändringar i genomsnitt varit 8 procentenheter högre än i nyutlåningen. Andelen lån med 1-3 månaders bindningstid för nyutlåning och villkorsändring Nyutlåning Villkorsändring, glidande medelvärde jan-4 jan-5 jan-6 jan-7 jan-8 jan-9 Till viss del kan skillnaden i bindningstid vid nya lån och vid villkorsändring avspegla en ålderseffekt eftersom låntagare i de yngsta åldrarna 21-3 år, som väljer något längre bindningstider än genomsnittet (se sidan 4-5) förmodligen utgör en större del av nyutlåningen än av villkorsändringarna. Den höga andelen som väljer den kortaste bindningstiden när man har möjlighet att ändra villkoren på sina befintliga lån tyder emellertid också på att låntagarna har varit nöjda med en räntestrategi som inriktats mot kort bindningstid. Under 29 har skillnaden mellan andelen som väljer kortaste bindningstiden vid nya lån och villkorsändring varit liten. I båda kategorierna ligger andelen för tre månaders bindningstid på 89- procent. Efterfrågan på den kortaste bindningstiden har således varit mycket stor oavsett om det gällt nyteckning eller villkorsändring av bostadslån. Bostadsrättsföreningar försiktigare Låga korta räntor har således haft en stor dragningskraft när det gäller privatpersoners val av bindningstider men hur ser det ut för bostadsrättsföreningar? Bostadsrättsföreningar brukar ofta antas ha mindre benägenhet att ta ränterisk än privatpersoner och därför välja längre bindningstider. Flera argument brukar anges till att bostadsrättsföreningar skulle välja längre bindningstider än privatpersoner. Bostadsrättsföreningars lån är i allmänhet betydligt större än privatpersoners, vilket bidrar till en större försiktighet hos föreningarna. Föreningar vill ha stabila avgifter och föredrar därför längre bindningstider. Föreningsmedlemmar har egna bostadslån förutom föreningens lån. En kort bindningstid på det egna bostadslånet kan då balanseras med en längre bindningstid på föreningens lån. Statistiken för den senaste femårsperioden bekräftar hypotesen om att bostadsrättsföreningar är försiktigare än privatpersoner när det gäller ränterisk men skillnaden i räntestrategi är inte så stor. Andelen bolån med olika bindningstider för SBAB:s nya lån till bostadsrättsföreningar 5-1 år 1-6 mån 1-4 år kv1 5 kv1 6 kv1 7 kv1 8 kv1 9 Även för bostadsrättsföreningar är det korta bindningstider på 1-6 månader som dominerar. De senaste fem åren svarar dessa bindningstider i genomsnitt för 68 procent av SBAB:s nya lån till bostadsrättsföreningar. Därefter kommer bindningstider på 1-4 år, som svarar för 17 procent, och långa bindningstider på 5-1 år, som utgör 15 procent av nyutlåningen. Bostadsrättsföreningar har, liksom privatpersoner, utnyttjat den låga korta boräntan under 29 och valt en allt kortare bindningstid. Andelen för den kortaste bindningstiden på 1-6 månader för bostadsrättsföreningar var 82 procent under 29, jämfört med ett genomsnitt på 65 procent under åren Skillnaden mellan bostadsrättsföreningars och privatpersoners räntestrategi under den senaste femårsperioden har således inte varit så stor. Ett sätt att åskådliggöra skillnaden mellan bostadsrättsföreningars och privatpersoners val av bindningstid är att beräkna den genomsnittliga räntebindningstiden. Räntebindningstiden i månader för olika delar av ett lån vägs då samman med delarnas andel av det totala lånet som vikt Villkorsändringsdagen infaller efter ett år om man väljer 3 månaders räntebindningstid. Väljer man längre bindningstid infaller villkorsändringsdagen efter 1 till cirka 1 år beroende på den valda bindningstiden. 4 Ett lån där procent av lånebeloppet har räntan bunden på tre månader, 2 procent av lånet har räntan bunden på två år och 1 procent på fem år får då en genomsnittlig räntebindningstid på 12,9 månader (,*3+,2*24+,1*=12,9). SBAB:S ANALYS OCH PROGNOSER 6 SPECIALSTUDIE 14 JANUARI 21
7 Räntebindningstid för bostadsrättsföreningar och privatpersoner Bostadsrättsföreningar Privatpersoner Den genomsnittliga räntebindningstiden under perioden är längre för bostadsrättsföreningar, 19 månader, än för privatpersoner, 15 månader, men skillnaden är inte så stor. Även för bostadsrättsföreningar är räntebindningstiden på 9 månader under 29 betydligt kortare än normalt. 1 5 Antal månader Tomas Pousette ekonomiskasekretariatet@sbab.se SBAB:S ANALYS OCH PROGNOSER 7 SPECIALSTUDIE 14 JANUARI 21
8 Specialstudien om låntagarnas val av räntebindningstider är en rapport från SBAB. Rapporten har sammanställts av SBAB:s Ekonomiska Sekretariat. Ansvariga för rapporten: Tomas Pousette, tfn Tor Borg, tfn Den har baserats på källor som Sekretariatet bedömer som tillförlitliga. Dokumentet är inte gjort för att utgöra det enda redskapet vid enskilda beslut om lån och investeringar. SBAB påtar sig inte något ansvar för direkt eller indirekt förlust till följd av beslut grundade på detta dokument. Citera gärna rapporten men ange alltid källa. Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag AB Besöksadress: Löjtnantsgatan 21 Postadress: Box Stockholm Tfn Fax Internet: E-post: (Org.nr ) SBAB:S ANALYS OCH PROGNOSER 8 SPECIALSTUDIE 14 JANUARI 29
Sidan 3 Stora skillnader i ränterisk. Sidan 5 Längre bindningstider på bolånen Sidan 10 Bilaga Regional kommunindelning
Val av bindningstid 2011 Specialstudie 10 januari 2012 Sidan 3 Stora skillnader i ränterisk Sidan 5 Längre bindningstider på bolånen 2011 Sidan 10 Bilaga Regional kommunindelning Tomas Pousette, Ekonomiska
Val av bindningstid. Specialstudie 13 januari Sidan 2 Stora skillnader i låntagarnas val av bindningstid
Val av bindningstid Specialstudie 13 januari 2011 Sidan 2 Stora skillnader i låntagarnas val av bindningstid Sidan 4 Längre bindningstider på bolånen 2010 Sidan 8 Bilaga Regional kommunindelning Stora
Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013
Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 En rapport baserad på Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer i februari 2013. Rekordmånga har möjlighet att spara pengar i slutet av månaden. SBAB BANK
Boräntenytt Nummer 3 14 april 2011
Boräntenytt Nummer 3 14 april 211 Säker Riksbank i osäker omvärld Den svenska ekonomin växer snabbt och vi räknar fortfarande med att Riksbanken höjer styrräntan tre gånger till i år och att långa räntor
Inlåning & Sparande Nummer 1 2015 20 januari 2015
Inlåning & Sparande Nummer 1 2015 20 januari 2015 Sparandet på bankkonton ökade med 5 procent 2014 trots rekordlåga sparräntor. Nästan lika många kvinnor som män öppnade sparkonton hos SBAB en mer jämställd
Boräntan, bopriserna och börsen 2015
Boräntan, bopriserna och börsen 2015 22 december 2015 Lägre boräntor, högre bostadspriser och en liten börsuppgång. Så kan man summera svenska folkets förväntningar på 2015. BORÄNTAN, BOPRISERNA & BÖRSEN
Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012
Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2 Sidan 1 Riksbankens Groundhog Day Sidan 3 Liten ljusning på bostadsmarknaden Riksbankens Groundhog Day Vi håller fast vid prognosen att styrräntan kommer att sänkas till
Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2011
Boräntenytt Nummer 4 17 maj 2 Sidan 1 Greklandskrisen och boräntorna Sidan 4 Nedåt för bostadspriserna hittills under 2 Greklandskrisen och boräntorna Det verkar allt mer troligt att Grekland måste skriva
Inlåning & Sparande Nummer 3 6 juli 2012. En rapport om räntespararen hos SBAB Bank..
Inlåning & Sparande Nummer 3 6 juli 2012 En rapport om räntespararen hos SBAB Bank.. SBAB BANK PRIVATEKONOMI 1 INLÅNING & SPARANDE NR 3 6 JULI 2012 Vem är kontospararen? Tre miljarder kronor. Så mycket
Storstadspriser. Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012
Storstadspriser Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012 Sidan 3 Spretigt på bostadsmarknaden Sidan 5 Bostadsrätter unga färgade av 15 års uppgång Sidan 6 Lägre
Inlåning & Sparande Nummer 9 2013 7 oktober 2013. Välbeställda villaägare och unga storstadsbor satte in mest pengar på sina bankkonton i sommar.
Inlåning & Sparande Nummer 9 2013 7 oktober 2013 Välbeställda villaägare och unga storstadsbor satte in mest pengar på sina bankkonton i sommar. INLÅNING & SPARANDE NR 9 2013 1 SBAB PRIVATEKONOMI 7 OKTOBER
Boräntenytt Nummer 6 8 augusti
Boräntenytt Nummer 6 8 augusti Rekordlåga bundna boräntor Den rörliga boräntan väntas ligga kvar på låga nivåer ett bra tag till medan de bundna boräntorna, som är nere på rekordlåga nivåer, kan börja
Boräntan, bopriserna och börsen 2016
Boräntan, bopriserna och börsen 2016 31 december 2015 Boräntorna stiger lite grann, bostadspriserna ökar någon procent och kanske börsen stiger en aning. Så kan man summera svenska folkets förväntningar
Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012. En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012.
Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012 En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012. SBAB BANK PRIVATEKONOMI 1 INLÅNING & SPARANDE NR 2 4 JUNI 2012 Svårt för
Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 17 februari Sidan 2 Ränteuppgång på gång Sidan 4 Ny syn på normal kort boränta
Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 17 februari 20 Sidan 2 Ränteuppgång på gång Sidan 4 Ny syn på normal kort boränta Ränteuppgång på gång Riksbanken räknar med att höja styrräntan i juli eller september.
Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015
Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Svenska hushåll har de starkaste finanserna i hela. De är också mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i andra länder och har den högsta sparbenägenheten.
Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 20 Januari 2011. Sidan 2 Ränteuppgången rullar på Sidan 4 Fast elpris bra val till våren
Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser Januari 11 Sidan Ränteuppgången rullar på Sidan Fast elpris bra val till våren Ränteuppgången rullar på Den allt starkare konjunkturen och de stigande råvarupriserna
Fondbarometern. Om svenska folkets syn på börsen och fondsparande SBAB Fondbarometern nr 3 2013
Fondbarometern Om svenska folkets syn på börsen och fondsparande SBAB Fondbarometern nr 3 2013 Risken på börsen har ökat, och Asien har minskat kraftigt i popularitet sedan årsskiftet. SBAB 10 JULI 2013
Hyr ut mer! En undersökning om svenska folkets andrahandsuthyrning av bostäder och fritidshus från SBAB
Hyr ut mer! En undersökning om svenska folkets andrahandsuthyrning av bostäder och fritidshus från SBAB Trots ändrade regler som gör andrahandsuthyrning mer lönsamt så är intresset för att hyra ut bostäder
Boräntenytt Nummer 1 19 januari 2012
Boräntenytt Nummer 1 19 januari 2012 Sidan 1 Boräntorna på väg ned, sprid riskerna Sidan 4 Tidpunkten viktig för val av fast elpris Boräntorna på väg ned, sprid riskerna Vi håller fast vid prognosen att
Hushållens riskindex Nummer 1 17 juni 2013
Hushållens riskindex Nummer 1 17 juni 2013 Vi introducerar vårt nya finansiella riskindex för hushållen där vi, med ett stresstest, mäter deras risktagande på aktie-, bostads- och räntemarknaderna Hushållens
Svårt att navigera i bolånedjungeln
Svårt att navigera i bolånedjungeln En undersökning från SBAB kring listränta och snittränta, hur väl hushållen känner till dessa begrepp och hur relevanta de är för bolåntagarna 14 mars 2016 Sammanfattning
Otrogna stockholmare
Otrogna stockholmare bolånemarknadens vinnare Bolån på Internet och telefon Storbankernas andel av bolånemarknaden sjunker. Men nio av tio hushåll anlitar fortfarande någon av de fyra storbankerna. Detta
Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015
Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015 Svenska hushåll fortsätter toppa :s ekonomiska liga. De har de starkaste finanserna i hela, är betydligt mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i
Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009
Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 15 januari 2009 Sidan 2 Botten nådd för långräntorna Sidan 4 Högt riskindex på räntemarknaden Botten nådd för långräntorna Det ser lite ljusare ut på finansmarknaderna
Boräntan, bopriserna och börsen 2017
Boräntan, bopriserna och börsen 2017 29 december 2016 Svagt stigande boräntor, fortsatt prisuppgång på bostadsmarknaden och en liten uppgång på Stockholmsbörsen. Så kan man summera svenska folkets förväntningar
Sportlovet 2013. Så mycket spenderar vi på sportlovet 22 februari 2013
Sportlovet 2013 Så mycket spenderar vi på sportlovet 22 februari 2013 SBAB BANK 22 FEBRUARI 2013 1 SPORTLOVET 2013 Maria Landeborn är privatekonom på SBAB Bank. Telefon: 0766-447 881 Epost: maria.landeborn@sbab.se
Kärlek och pengar 2015. En undersökning om ekonomi och kärlek. Vi behöver prata mer om pengar.
Kärlek och pengar 2015 En undersökning om ekonomi och kärlek. Vi behöver prata mer om pengar. KÄRLEK OCH PENGAR 2015 1 SBAB PRIVATEKONOMI 10 FEBRUARI 2015 Vardagsekonomi en vanlig källa till konflikt Matkostnader
Så vill unga bo. Sammanfattning
Så vill unga bo - Bosparandet bland unga har ökat - Sju av åtta 18-åringar vill inte bo hos sina föräldrar - Det egna länet lockar mest när unga väljer bostadsort SÅ VILL UNGA BO 1 SBAB PRIVATEKONOMI 28
Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 8 september Sidan 2 Riksbanken eller marknaden? Sidan 4 Valet, räntorna och kronan
Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 8 september 20 Sidan 2 Riksbanken eller marknaden? Sidan 4 et, räntorna och kronan Riksbanken eller marknaden? Riksbanken är inställd på att styrräntan successivt
Sidan 12 Diagrambilaga
Mäklarbarometern Kvartal 2 3 juni 211 Sidan 3 Bostadspriserna på sluttande planet Sidan 5 Bred regional nedgång Sidan 6 Trögare försäljning i Stockholm Sidan 8 Oroligt på Göteborgsmarknaden Sidan 1 Malmö
Deklarationsdax 2014. Åldersskillnader
Deklarationsdax - Deklarationen öppnas direkt - Unga mer förvånade över utfallet - Underskott täckts med sparpengar, överskott konsumeras i högre grad upp DEKLARATIONSDAX 2014 1 SBAB PRIVATEKONOMI 30 APRIL
Bostaden & investeringen del 2
Bostaden & investeringen del 2 - Den genomsnittliga bostadsägaren tror sig ha 1,3 miljoner sparat i sin bostad - Framtidens boendekostnader oroar betydligt fler hyresgäster än bostadsägare - Lågt byggande
Inlåning & Sparande Nummer 1 2014 17 januari 2014
Inlåning & Sparande Nummer 1 2014 17 januari 2014 Strukturer i hushållens sparande, - Kvinnor med samma inkomster spar mer än män. - Sparandekulturen skiljer mycket mellan hushållstyper. - Nettosparandet
Bostadspriserna & boräntorna 2014 30 december 2013
Bostadspriserna & boräntorna 2014 30 december 2013 Hushållen tror på fortsatta prisökningar Trots debatten om hög skuldsättning, bobubblor och övervärderade bostäder tror de svenska hushållen på fortsatta
Inlåning & Sparande Nummer oktober 2016
Inlåning & Sparande Nummer 10 2016 4 oktober 2016 Svenska hushåll ligger i toppen av :s ekonomiska liga. Det finns inget annat -land där så stor andel av hushållen har utrymme att spara. Svenskarnas bedömning
- Bolånerapporten, juli 2003 - Långsam minskning av storbankernas dominans
Långsam minskning av storbankernas dominans Hushåll med bolån bör plocka russinen ur kakan! Ett genomsnittligt hushåll i Stockholm kan spara nära 2.500 kronor per år på att överföra sitt bolån från en
Fritidshuset 2014. - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast
Fritidshuset 2014 - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast FRITIDSHUSET 2014 1 SBAB PRIVATEKONOMI 16 APRIL 2014 Fritidshuset 2014 Fritidshusen
Bostadsutlåningen 2004
Bostadsutlåningen 2004 Presentation av Johan Hansing,, 2 mars 2005 Utlåning till svensk allmänhet miljarder kronor, dec 2004 (förändring under 2004), exkl värdepapperiserade stockar Hushåll Företag m.fl.
52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag
FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden
Sidan 15 Diagrambilaga
Mäklarbarometern Kvartal 1 28 april 11 Sidan 3 Stor osäkerhet i bostadspriserna Sidan 5 Stabilisering väntas i storstäderna Sidan 6 Småhus starkast i Stockholm Sidan 9 Dämpat i Göteborg Sidan 12 Fortfarande
Skidor och fjällstugor 2015. En undersökning om utbud och efterfrågan på fritidshus i svenska fjällen.
Skidor och fjällstugor 215 En undersökning om utbud och efterfrågan på fritidshus i svenska fjällen. SKIDOR OCH FJÄLLSTUGOR 215 1 SBAB ANALYS 17 FEBRUARI 215 Minst 2 miljoner personer åker till svenska
Bolånestatistik januari augusti 2004
1 Bolånestatistik januari augusti 2004 Presentation hos Bankföreningen 16 september 2004 2 Bostadsutlåning från bostadsinstitut och banker Utlåning mot säkerhet i bostad, miljarder kronor, augusti 2003
Hushållens riskindex Nummer 6 23 september 2014
Hushållens riskindex Nummer 6 23 september 2014 SBAB:s finansiella riskindex visar, med hjälp av ett stresstest, hur känsliga svenska hushålls finanser är för ovälkomna förändringar på aktie-, bostads-
Ekonomiska kommentarer
NR 6 217 21 november Ekonomiska kommentarer Svenska hushållens skuldsättning uppdatering för 217 Karl Blom och Peter van Santen Författarna är verksamma vid Riksbankens avdelning för finansiell stabilitet
Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 16 mars 2011 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker
! Pressmeddelande från SKOP om 16 mars 211 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker - Stabila prisförväntningar för villor och bostadsrätter - Men i Stockholmsregionen stiger prisförväntningarna - Allt fler
MARKNADSRAPPORT AUGUSTI 2017
MARKNADSRAPPORT AUGUSTI 2017 MARKNADSRAPPORT AUGUSTI 2017 Analys, uttalanden och spekulationer om bostadsmarknaden Mellan juni och juli steg prisindex för privatägda bostäder i Sverige, HOXSWE, med 0,3
Om bostadsmarknad och boendeekonomi förväntningar och attityder
Om bostadsmarknad och boendeekonomi förväntningar och attityder Ingela Gabrielsson, Privatekonom Nordea 2012-10-17 Sammanfattning Fler förväntar sig stigande bostadspriser nu jämfört med förra mätningen
Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 2004
Den svenska bolånemarknaden Skrift till Bankmöte 24 Innehållsförteckning sida: 1. Inledning... 1 2. Marknadsförutsättningar... 1 3. Instituten på den svenska bolånemarknaden... 4 4. Utlåningsförändringar...
Bo & Låna 2015. En undersökning om boende, bostadsekonomi och bolån av SBAB.
Bo & Låna 2015 En undersökning om boende, bostadsekonomi och bolån av SBAB. SBAB BO & LÅNA 2015 1 ANALYS & PROGNOS 11 JUNI 2015 Bo & Låna Bra service lika viktigt som bra boräntor Amorteringskulturen har
Mäklarbarometern Kvartal 3 18 oktober 2013
Mäklarbarometern Kvartal 3 18 oktober 2013 Sidan 3 Temperaturen stiger Sidan 6 Indikatorerna pekar uppåt Sidan 7 Het bostadsmarknad i Stockholm Från vänster: Tor Borg och Maria Landeborn, Ekonomiska Sekretariatet,
Sidan 11 Prisfall i Malmö. Sidan 13 Diagrambilaga
Mäklarbarometern Kvartal 4 25 januari 12 Sidan 3 Boprisprognosen pekar uppåt Sidan 5 Samstämmig regional uppgång Sidan 6 Spirande optimism i Stockholm Sidan 8 Accepterat pris blir inte lägre pris Sidan
Bo & Låna Nummer 1 16 maj 2012 En undersökning om vårt boende och våra bolån av TNS SIFO på uppdrag av SBAB Bank.
Bo & Låna Nummer 1 16 maj 2012 En undersökning om vårt boende och våra bolån av TNS SIFO på uppdrag av SBAB Bank. SBAB BANK BO OCH LÅNA 1 NUMMER 1 16 MAJ 2012 Bo & Låna Bo & Låna är en privatekonomisk
Mäklarbarometern Kvartal 1 10 april 2014
Mäklarbarometern Kvartal 1 10 april 2014 Sidan 3 Mot nya rekord Sidan 6 Återhållsam optimism Sidan 7 Rekordhet Stockholmsmarknad Sidan 9 Prisuppgång i Göteborg Sidan 11 Malmö på väg i kapp Tor Borg Ekonomiska
Bostadsköpet & tryggheten
Bostadsköpet & tryggheten - Budgivningen är det klart stressigaste momentet i ett bostadsköp - Bostadsköpare söker främst råd hos anhöriga och sin bankkontakt, mäklarens råd anses inte trovärdiga - Ränteförhandlingen
Mäklarbarometern Kvartal 3 16 Oktober 2014
Mäklarbarometern Kvartal 3 16 Oktober 2014 Sidan 3 Storstäder sätter nya bostadsrekord Sidan 6 Indikatorer i topp Sidan 7 Prisrekord i Stockholm Sidan 9 Acceleration i Göteborg Sidan 11 Optimism i Malmö
Bankföreningens bolånestatistik Mars 2009
Bankföreningens bolånestatistik Mars 29 Johan Hansing, chefsekonom 1 Bakgrund Tidigare har bolånestatistiken grundats på SCB:s uppgifter om bostadsinstitutens utlåning. Under senare år har flera aktörer
Mäklarbarometern Kvartal 2 26 juni 2014
Mäklarbarometern Kvartal 2 26 juni 2014 Sidan 3 Småhusmarknaderna accelererar Sidan 6 Försiktiga förväntningar Sidan 7 Dämpad uppgång i Stockholm Sidan 9 Stabilt uppåt i Göteborg Sidan 11 Malmö i täten
Analys, uttalanden och spekulationer om bostadsmarknaden Bostadsmarknaden Stockholm Analys och efterfrågan på successionsmarknaden
Analys, uttalanden och spekulationer om bostadsmarknaden Prisutvecklingen för bostadsrätter i Sverige sjönk med 3,5 procent jämfört med föregående månad. Villaindex sjönk med 2,5 procent. Svenskarnas förväntningar
Konjunkturen i Sydsverige i regionalt perspektiv
Konjunkturen i Sydsverige i regionalt perspektiv Privata näringslivet, fjärde kvartalet 212-2 -4-6 -8-1 -12-14 -16-18 -2 Stockholm Östra Småland med öarna Hela landet Sydsverige Västsverige Norra Mellersta
Vart är vi på väg? Boräntenytt nr 2, 28 maj 2018
Vart är vi på väg? Boräntenytt nr, 8 maj 8 Ett fortsatt måttligt inflationstryck har bidragit till att de korta räntorna ligger kvar på låga nivåer. Högtrycket i svensk ekonomi talar ändå för att både
Bo & Låna 2013. En undersökning om boende, räntor och bolån av TNS SIFO på uppdrag av SBAB.
Bo & Låna 2013 En undersökning om boende, räntor och bolån av TNS SIFO på uppdrag av SBAB. SBAB BO & LÅNA 2013 1 PRIVATEKONOMI 13 MAJ 2013 Bo & Låna TNS SIFO har på uppdrag av SBAB i april 2013 gjort en
Bankföreningens bolånestatistik. Svenska Bankföreningen
Bankföreningens bolånestatistik December 2008 1 Bakgrund Tidigare har bolånestatistiken ik grundats på SCB:s uppgifter om bostadsinstitutens utlåning. Under senare år har flera aktörer avvecklat sina bostadsinstitut
Bolånemarknaden i Sverige
Bolånemarknaden i Sverige 2014-08-13 Augusti 2014 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Kontaktperson: Christian Nilsson Tfn:
Lönsamhet på bolånemarknaden i Danmark och Sverige
Lönsamhet på bolånemarknaden i Danmark och Sverige STUDIE PÅ UPPDRAG AV VILLAÄGARNA RAPPORT FRÅN POUSETTE EKONOMIANALYS NOVEMBER 2013 Sammanfattning och slutsatser Är bankernas vinster på den svenska bolånemarknaden
Hushållens boende 2012
FS 2013:10 2013-12-19 FOKUS: STATISTIK Hushållens boende 2012 Den genomsnittliga bostadsarean per person i Norrköping är 40 kvadratmeter. Störst boendeutrymme har ensamboende kvinnor 65 år och äldre med
MARKNADSRAPPORT APRIL 2017
MARKNADSRAPPORT APRIL 2017 MARKNADSRAPPORT APRIL 2017 Analys, uttalanden och spekulationer om bostadsmarknaden Prisutvecklingen för bostadsrätter i Sverige steg med 0,8 procent jämfört med föregående månad.
Sidan 13 Diagrambilaga
Mäklarbarometern Kvartal 3 19 oktober 11 Sidan 3 Boprisprognosen pekar nedåt Sidan 5 Ingen vändning fjärde kvartalet Sidan 6 Fortsatt svagt i Stockholm Sidan 8 Ingen entydig effekt av accepterat pris Sidan
Bolånet & Amorteringen
Bolånet & Amorteringen - Klar majoritet av bolåntagarna stödjer skärpta amorteringskrav - Dagens bolånedebutanter har rekordlåg belåningsgrad - Yngre mer amorteringsbenägna än äldre BOLÅNET & AMORTERINGEN
Beräkning av räntekostnadsindex i KPI
Pm till nämnden för KPI 1(9) 2012-04-19 Beräkning av räntekostnadsindex i KPI För diskussion Förändringar i räntekostnadsindex har de senaste åren haft ett stort genomslag på Konsumentprisindex (KPI).
Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin
Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Så mycket lånade svenska hushåll för att betala stämpelskatt 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg
Hushållens räntekänslighet
Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån
De flesta svenskar tror att priserna på bostäder kommer att stiga
De flesta svenskar tror att priserna på bostäder kommer att stiga Två av tre svenskar tror att priserna på bostäder kommer att stiga de kommande 12 månaderna visar en undersökning gjord av Sverige Tycker
Prognos: bostadsbyggandet minskar i år
Promemoria Datum 2018-04-12 Diarienummer 1972/2018 Hans-Åke Palmgren Prognos: bostadsbyggandet minskar i år Den snabba ökningen av bostadsbyggandet bröts vid halvårsskiftet 2017. Under året påbörjades
Visningsbesökare och bostadsspekulanter om utvecklingen på bostadsmarknaden 2011. Resultatpresentation
Visningsbesökare och bostadsspekulanter om utvecklingen på bostadsmarknaden 2011 Resultatpresentation Om undersökningen Genomförd via postal och webbenkät Undersökningen har genomförts under perioden 2011
Delrapport: Svenskarna om boendeekonomi BOBAROMETERN. februari 2006. Sida 1
BOBAROMETERN Delrapport: Svenskarna om boendeekonomi februari 2006 Sida 1 Välkommen till Bobarometern Innehållsförteckning Sida Bobarometern är en undersökning från Svensk Fastighetsförmedling som regelbundet
Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 13 april 2011 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker
Pressmeddelande från SKOP om 13 il - kommentar av SKOP:s Ör Hultåker - Riksgenomsnittet visar på stabila prisförväntningar för villor och bostadsrätter - Men i Stockholmsregionen sjunker prisförväntningarna
Mäklarbarometern Kvartal 2 24 Juni 2015
Mäklarbarometern Kvartal 2 24 Juni 2015 Sidan 3 Svalare bostadsmarknader Sidan 6 Indikatorerna på väg ned Sidan 7 Uppdrivna förväntningar Sidan 8 Stockholm bromsar in Sidan 10 Riskabelt i Göteborg Sidan
Skanskas bostadsrapport 2015
Skanskas bostadsrapport 2015 Metodik Så genomfördes rapporten Skanskas bostadsrapport 2015 bygger på en omfattande analys av en rad olika faktaunderlag. Statistik från Hittabrf.se och Mäklarstatistik har
Bolånet & Amorteringen del 2
Bolånet & Amorteringen del 2 - Det nya amorteringskravet gör att fyra av tio hushåll inte vill belåna sig till mer än halva bostadsvärdet - Endast en minoritet kommer att ha råd att förverkliga sin villadröm
Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012
Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern
Är hushållens skulder ett problem?
Är hushållens skulder ett problem? Alexandra Leonhard alexandra.leonhard@boverket.se Vad gör Boverket och f.d. BKN? BKN:s uppdrag: Kreditgarantier Förvärvsgarantier Hyresgarantier Stöd till kommuner Analyser:
MARKNADSRAPPORT SEPTEMBER 2017
MARKNADSRAPPORT SEPTEMBER 2017 MARKNADSRAPPORT SEPTEMBER 2017 Analys, uttalanden och spekulationer om bostadsmarknaden Prisutvecklingen för bostadsrätter i Stockholm steg med 0,5 procent jämfört med föregående
Finansiell månads- och riskrapport Stadshus AB februari 2007
1(6) Finansiell månads- och riskrapport Stadshus AB februari 2007 med bilaga 1, Stockholms stads betalningsberedskap Rapporten sammanställd av finansavdelningen, SLK Handläggare: Magnus Andersson Tfn:
Analys, uttalanden och spekulationer om bostadsmarknaden
Analys, uttalanden och spekulationer om bostadsmarknaden Prisutvecklingen för bostadsrätter i Sverige steg med 2,4 procent jämfört med föregående månad. Villaindex steg med 4,1 procent. Svenskarnas förväntningar
Bo & Låna 2014. En undersökning om boende, bostadsekonomi och bolån av SBAB.
Bo & Låna 2014 En undersökning om boende, bostadsekonomi och bolån av SBAB. SBAB BO & LÅNA 2014 1 PRIVATEKONOMI 5 JUNI 2014 Bo & Låna Varannan jämför inte räntor Swedbank har mest trogna kunder 31 procent
Mäklarbarometern Kvartal 4 31 januari 2014
Mäklarbarometern Kvartal 4 31 januari 2014 Sidan 3 Uppgången fortsätter Sidan 6 Optimismen frodas Sidan 7 Stockholm i täten Sidan 9 Stark bostadsmarknad i Göteborg Tor Borg Ekonomiska Sekretariatet, SBAB
Hushållens långsiktiga förväntningar på bostadsprisutvecklingen. Februari 2019
Hushållens långsiktiga förväntningar på bostadsprisutvecklingen Februari 2019 Om undersökningen Sedan 2014 genomför Evidens regelbundet mätningar av hushållens kortoch långsiktiga förväntningar rörande
Barnfamiljerna och deras flyttningar
Barnfamiljerna och deras flyttningar En registerstudie där vi följt alla barn som föddes i Göteborg under åren 2000-2011, fram till dess att de var 6 år och började i skolan. www.goteborg.se Tre av tio
Bolånemarknaden i Sverige
Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska
Bolånemarknaden i Sverige
Bolånemarknaden i Sverige 2015-09-07 September 2015 Blasieholmsgatan 4B, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Kontaktperson: Tfn: E-post: Christian
Om bolån, räntor och amortering
Sida 1 (16) Om bolån, räntor och amortering Om undersökningen Den här rapporten handlar om svenskarnas bolån, räntor och syn på amorteringar. Rapporten bygger på en undersökning genomförd med telefonintervjuer
Vart är vi på väg? Boräntenytt nr 1, 15 mars 2018
Vart är vi på väg? Boräntenytt nr 1, 15 mars 18 Ett måttligt inflationstryck har bidragit till att de korta räntorna ligger kvar på låga nivåer men högtrycket i svensk ekonomi talar ändå för att både de
Agenda. 17.30 Välkomna! Om SBAB. Ansvar. Räntetro. Carl Lindståhl, Göran Skott SBAB. Charles Arbro Wistrand Advokatbyrå.
Välkomna! Välkomna! Agenda 17.30 Välkomna! Om SBAB Ansvar Carl Lindståhl, Göran Skott SBAB Räntetro Charles Arbro Wistrand Advokatbyrå Tor Borg, SBAB Ca 19.00 Mat och mingel Den 14 augusti 2014 tillträdde
Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna
Effekterna av de 2011-05-13 statliga stabilitetsåtgärderna Andra rapporten 2011 Avser första kvartalet 2011 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERING Marknadsräntornas utveckling
RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA
RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.