Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser 20 Januari Sidan 2 Ränteuppgången rullar på Sidan 4 Fast elpris bra val till våren

Transkript

1 Boräntenytt SBAB:s analys och prognoser Januari 11 Sidan Ränteuppgången rullar på Sidan Fast elpris bra val till våren

2 Ränteuppgången rullar på Den allt starkare konjunkturen och de stigande råvarupriserna drar med sig räntorna uppåt. Kortsiktigt kan skuldkrisen i EMU bromsa ränteuppgången en del men på ett till två års sikt väntas boräntorna vara väsentligt högre än i dag. I Riksbankens protokoll från räntemötet1 december, där styrräntan höjdes till1,5 procent och ränteprognosen lämnades oförändrad, kan man utläsa en liten dragning mot ännu snabbare räntehöjningar än vad som ligger i nuvarande prognoser. Bakom detta ligger den överraskande starka tillväxten, en begynnande arbetskraftsbrist och den ökande skuldsättningen bland hushållen. Å andra sidan så var det fortfarande två ledamöter som reserverade sig mot beslutet och ville ha oförändrad styrränta och en lägre prognos. Riksbanken slår av på takten Riskerna i vår Riksbanksprognos har förskjutits något uppåt men inte tillräckligt mycket för att vi i nuläget ska höja prognosen. Vi räknar med att styrräntan höjs vid tre av de sex räntemötena under 11. Det finns flera anledningar till att vi räknar med att Riksbanken slår av på höjningstakten, trots stark tillväxt och stigande inflation. Osäkerheten om omvärldsläget är fortfarande stor, många länder dras med gigantiska statsskuldsproblem och vi bedömer det som sannolikt att oron i EMU inte kommer att blåsa över, snarare tvärtom. Vi räknar också med att ökningstakten i bostadspriserna och hushållens skuldsättning kommer att fortsätta att avta under våren, vilket bör lindra en del av oron för bostadsbubblor. Utöver det senaste halvårets höjning av styrräntan från,5 till 1,5 så har även avvecklingen av likviditetsstödet till bankerna och kronförstärkningen inneburit en åtstramning av de monetära förhållandena. Sammantaget tror vi därför att Riksbanken kan kosta på sig att avvakta lite och ta det lugnare med räntehöjningarna under 11. Prognoser av styrräntan Utfall Riksbankens prognos Räntemarknadens förväntningar SBAB:s prognos jan-8 jan-9 jan-1 jan-11 jan-1 jan-13 5,,5, 3,5 3,,5, 1,5 1,,5, Vår styrränteprognos innebär därför att styrräntan höjs vid nästa räntemöte den 1 februari men inte vid aprilmötet. Sedan räknar vi med två höjningar till under 11 och att styrräntan landar på, procent vid årsskiftet. Denna prognos ligger i linje med Riksbankens egen prognos men i underkant av marknadsförväntningarna. För 1 och 13 tror vi dock på lite fler räntehöjningar än vad Riksbanken själv gör, främst på grund av att vi räknar med ett högre inflationstryck. Vi bedömer att styrräntan ligger på 3,5 procent i slutet av 1 och på, procent i slutet av 13. Råvarupriser och Portugal i fokus De internationella räntemarknaderna har fortsatt att kastas mellan hopp och förtvivlan de senaste månaderna. Tioåriga statsobligationsräntor i USA, Tyskland och Sverige ligger omkring 1 procentenhet högre i dagsläget än vad de gjorde som lägst under hösten. Framför allt är det starkare konjunktursignaler som drivit upp räntenivåerna, men även de långsiktiga inflationsförväntningarna har stigit. Troligtvis har stigande råvarupriser bidragit till detta. Råvarupriser Olja Livsmedelsråvaror Metaller Övriga råvaror Index 5=1 jan-5 jan- jan-7 jan-8 jan-9 jan-1 jan-11 Statsskuldskrisen i EMU rullar vidare. Efter räddningsaktionerna för Grekland och Irland har nu Portugals problem hamnat högst på dagordningen. Mycket talar för att även Portugal kommer att tvingas söka hjälp av IMF och EU för att finansiera sitt budgetunderskott. Krisen har även drabbat Spanien och Italien, som tvingas betala allt högre räntor på sina växande statsskulder. Den senaste tiden har även belgiska räntor stigit. Kreditriskpremier aug- 8 Tyskland Sverige Belgien Italien Spanien Portugal Irland Grekland nov- 8 feb- 9 maj- 9 aug- 9 nov- 9 feb- 1 maj- 1 aug- 1 nov- 1 feb * Kostnaden för att, genom köp av en kreditdefaultswap, försäkra sig mot betalningsinställelse omräknat till hundradels procentenheter. Det är mycket svårt att förutsäga hur den europeiska skuldkrisen kommer att utvecklas framöver. De långa beslutsprocesserna i EU/EMU-arbetet förvärrar problemen genom att det tar lång tid innan ekono SBAB:S ANALYS OCH PROGNOSER BORÄNTENYTT JANUARI 11

3 misk-politiska åtgärder vidtas. Hittills verkar också alla budgetåtstramningar, centralbanksåtgärder, räddningspaket och stabiliseringsfonder egentligen bara ha fungerat som livsuppehållande åtgärder. Även om vi räknar med en stabilisering på sikt så bedömer vi att oron kommer att bestå och till och med kan förvärras kortsiktigt. Högre riskpremier drabbar bolånen Under andra halvåret 1 avvecklade Riksbanken det tidigare likviditetsstödet till bankerna. I och med detta så har bankernas kostnad för kortsiktig likviditet stigit. Dagslåneräntan på interbankmarknaden ligger nu, procentenheter över styrräntan och tremånaders interbankränta ligger, procentenheter över den förväntade styrräntan, att jämföra med tidigare nivåer på, respektive, procentenhet. Även andra riskpremier har stigit eller fortsatt ligga på höga nivåer, såsom ränteskillnaderna mellan bostads- och statsobligationer. Även om vi räknar med att en del av riskpremierna kommer att falla tillbaka något så småningom, så lär de inte återvända till de låga nivåer som rådde åren strax innan finanskrisen. Ränteskillnader Dagslåneränta- Riksbankens styrränta Interbankränta-Förväntad styrränta (3mån) Bostadsobligation-Statsobligation (5 år) Svensk statsobligation-tysk statsobligation (5 år) jan-1 apr-1 jul-1 okt-1 jan-11 Utsikter för bolåneräntorna Bolåneräntorna har stigit förhållandevis snabbt den senaste tiden. Riksbankens räntehöjningar, stigande internationella långräntor och ökade riskpremier har inneburit att finansieringskostnaderna för bolån ökat markant. Sedan bottennivån på 1,5 procent har bolåneräntan med tre månaders bindningstid, som är den i särklass vanligaste, mer än fördubblats till 3,3 procent. Även de längre boräntorna har stigit, under de senaste tre månaderna med omkring 1 procentenhet. SBAB:s bolåneräntor 3 mån år 5 år Prognos 1, 1,8,,, -, -, -, 7 5 Vi räknar med att ränteuppgången fortsätter framöver. Riksbankens andhämtning efter februarihöjningen och den återigen uppblossande oron i Euroland väntas dock medföra att uppgången saktar in under det första halvåret i år. Under andra halvåret tar den dock fart igen när osäkerheten börjar lägga sig. I slutet av 11 väntas tremånadersräntan vara 3,5 procent, tvåårsräntan,7 procent och femårsräntan 5,75 procent. Under 1 fortsätter ränteuppgången, då mer driven av stigande inflation än av minskad osäkerhet. Tremånadersräntan väntas då nästan nå 5 procent, tvåårsräntan knappt 5,5 procent och femårsräntan drygt procent. Prognos för SBAB:s boräntor, olika bindningstider jan Jun 11 Dec 11 Dec mån 3,3 3, (+,15) 3,5 (+,1),8 år 3,98,15 (+,),7 (+,1) 5, 5 år,99 5, (+,3) 5,75 (+,1),1 (+,1) Anm: Prognosförändring från Konjunkturbrev 1 december anges inom parentes. För sent att binda? I våra beräkningar av skillnaden mellan bunden boränta och den genomsnittliga tremånadersräntan under bindningstiden, utgår vi från att tremånadersräntan fortsätter att stiga till omkring 5,5 procent i slutet av 13 och sedan ligger kvar där under 1 och 15. Under hösten visade dessa beräkningar att det var fördelaktigt att binda räntan. Denna fördel har emellertid försvunnit under vintern. Skillnad mellan bunden boränta och beräknad tremånadersränta under bindningstiden SBAB:s bundna boränta SBAB:s prognos av bunden tremånaders boränta 3, 3,37 3,98 3,78,35,,73,58,99 1 år år 3 år år 5 år Procent Som det ser ut i dagsläget så ligger de bundna räntorna,1-,3 procentenheter högre än den beräknade genomsnittliga tremånadersräntan. Det finns således en mindre fördel för tremånadersräntan. Längre bindningstider ger dock ett skydd mot oväntade ränteuppgångar. Så för den som inte vill ta allt för stor ränterisk kan det ändå finnas anledning att överväga att binda åtminstone en del av sitt bolån.,77 5,5 5,,5, 3,5 3, 3 jan-8 jul-8 jan-9 jul-9 jan-1 jul-1 jan-11 jul-11 jan-1 jul-1 Procent 1 Tor Borg ekonomiskasekretariatet@sbab.se SBAB:S ANALYS OCH PROGNOSER 3 BORÄNTENYTT JANUARI 11

4 Fast elpris bra val till våren Trots att det rörliga elpriset stundtals varit mycket högt har det oftast ändå varit fördelaktigt jämfört med fast elpris på 1 och år. Vill man ha fast elpris så talar säsongmönstret för att teckna avtalet under våren. Säsongmönster för elanvändning i bostäder Den här vintern har elpriset skjutit i höjden igen även om det hittills inte slagit toppnoteringen från februari förra året. Energikostnaden har kommit att utgöra en tung post i boendekostnaden framför allt för många småhusägare. Det finns stora likheter mellan elpriset och boräntorna. I båda fallen kan man välja mellan korta och långa avtal. På elmarknaden är de vanligaste avtalen rörligt elpris eller avtal om fast pris på 1, och 3 år 1. Frågan är vad som varit mest fördelaktigt under de senaste åren, rörligt eller fast elpris. Stora svängningar i elpriset Vi har använt månadsstatistik från Statistiska centralbyrån (SCB) för perioden april till november 1 och jämfört rörligt elpris med avtal om fast pris på 1-3 år. Skillnaden mellan det rörliga och bundna elpriset har varit stor framför allt under 7 då det rörliga elpriset var betydligt lägre än de bundna avtalen och under vintern 9/1 då det rörliga elpriset var mycket högre. Rörligt och bundet elpris, villa med elvärme Rörligt elpris Fast elpris 1 år Fast elpris år Fast elpris 3 år Procent jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Jämförelsen av ettårsavtal och rörligt elpris under löpande ettårsperioder visar att det rörliga elpriset varit fördelaktigt. Fast ettårigt elpris har från april till december 9 i genomsnitt varit,5 öre/kwh dyrare än det rörliga elpriset. Mönstret är likartat när det gäller jämförelsen mellan tvåårsavtal och rörligt elpris. Från april till december 8 var fast tvåårigt elpris i genomsnitt 1,1 öre/kwh dyrare än det rörliga elpriset. Ettårsavtal och rörligt elpris under 1 år Fast elpris 1 år Rörligt elpris under 1 år jan- jan-5 jan- jan-7 jan-8 jan jan- jan-5 jan- jan-7 jan-8 jan-9 jan-1 jan-11 För att jämföra rörligt med fast elpris har det fasta elpriset på 1, och 3 år varje månad jämförts med genomsnittet för det rörliga elpriset under avtalsperiodens längd. Till skillnad mot räntebetalningar är elförbrukningen inte är jämnt fördelad över året. Användningen av el är betydligt högre under vinterhalvåret än under sommarmånaderna. Månadsstatistiken för det rörliga elpriset har därför vägts med vikter som avspeglar det genomsnittliga säsongmönstret under perioden -9. Treårsavtal avviker från ett- och tvååriga elavtal genom att det under den studerade perioden i genomsnitt gett ett lägre elpris än alternativet med rörligt elpris. Skillnaden är i genomsnitt 3,9 öre/kwh till fördel för treårsavtalet. Eftersom perioden med tillgänglig statistik bara är knappt fyra år, så blir dock jämförelsen mellan treårsavtal och rörligt elpris ganska osäker. Treårsavtal och rörligt elpris under 3 år Fast elpris 3 år Rörligt elpris under 3 år Det finns också tillsvidareavtal som vi dock inte tar upp här. För hushåll skiljer SCB mellan tre typkunder: lägenhet, villa utan elvärme och villa med elvärme med en årsförbrukning på, 5 respektive kwh. Vi har valt att jämföra bundet och rörligt elpris för villa med elvärme. Elpriset är något lägre för denna grupp än för de två övriga men skillnaden mellan fast och rörligt elpris är i stort sett densamma för de tre typkunderna. jan- jul- jan-5 jul-5 jan- jul- jan-7 jul SBAB:S ANALYS OCH PROGNOSER BORÄNTENYTT JANUARI 11

5 Genomsnitt döljer stora skillnader Hur mycket betyder då de beräknade skillnaderna i öre/kwh mellan fasta elpriser och rörligt elpris? Den genomsnittliga skillnaden mellan fast elpris på 1 år och rörligt elpris under ettårsperioder är,5 öre/kwh. För en villa med elvärme, som enligt SCB normalt har en årsförbrukning på kwh, motsvarar det 5 kronor per år. Även om den genomsnittliga skillnaden mellan ettårsavtal och rörligt elpris inte har varit så stor, finns det månader när differensen varit betydande. Den som tecknade ett ettårsavtal i oktober i en villa med elvärme fick betala kronor mer än alternativet med rörligt elpris under de följande 1 månaderna. Däremot gav ett ettårsavtal i december 9 en årskostnad som var 3 9 kronor lägre än om man valt rörligt elpris. Skillnad i kostnad mellan fast och rörligt elpris Fast 1 år-rörligt under 1 år Fast år-rörligt under år Fast 3 år-rörligt under 3 år Fast elpris är billigare än rörligt Fast elpris är dyrare än rörligt Tusental kronor/år apr- apr-5 apr- apr-7 apr-8 apr-9 Den genomsnittliga skillnaden mellan tvåårsavtal och rörligt elpris under tvåårsperioder på 1,1 öre/kwh motsvarar en årlig kostnad på kronor. Liksom för ettårsavtalet finns det månader när skillnaden varit mycket större. Den som valde ett tvåårsavtal i september 8 fick betala 3 8 kronor mer per år än med rörligt elpris. Å andra sidan fick den som tecknade ett tvåårsavtal i mars 5 en årskostnad som var kronor lägre än med rörligt elpris. Den genomsnittliga skillnaden mellan treårsavtal och rörligt elpris under treårsperioder är 3,9 öre/kwh till fördel för det fasta elpriset. Årskostnaden för en villa med elvärme har således varit 78 kronor lägre med treårsavtal än med rörligt elpris det varit fördelaktigt att välja fast pris under ungefär hälften av tiden. Den genomsnittliga fördelen för rörligt elpris beror således på att den varit mycket stor under hälften av den studerade perioden. Det längre elavtalet på 3 år har gett en lägre genomsnittlig kostnad än alternativet med rörligt elpris. Treårsavtalet har också varit fördelaktigt under större delen, 8 procent, av den studerade perioden. Rådet att välja treårsavtal är ändå osäkert eftersom jämförelseperioden med rörligt elpris bara är knappt fyra år. Säsongskillnad mellan fast och rörligt elpris Fast 1 år-rörligt under 1 år Fast år-rörligt under år Fast 3 år-rörligt under 3 år Fast elpris är billigare än rörligt Fast elpris är dyrare än rörligt jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Det är således inte enkelt att ge råd om valet mellan fast och rörligt elpris. De genomsnittliga fördelarna för de olika avtalsformerna är ganska små men det finns mycket stora kostnadsskillnader beroende på när de fasta avtalen tecknats. Om man föredrar fast elpris finns det emellertid under de senaste åren ett ganska tydligt säsongmönster som kan användas för att välja tidpunkt för att teckna fasta elavtal. De fasta elavtalen har ofta varit gynnsamma under första halvåret och särskilt under perioden februari-april. Under andra halvåret har det ofta varit en nackdel att välja fasta elavtal, åtminstone på 1 och år. Står sig säsongmönstret är det således snart läge att fundera på fasta elavtal när snödropparna och krokusen börjar titta fram Våren bra tid för fasta elavtal För de kortare elavtalen på 1 och år har således rörligt elpris varit fördelaktigt. Det är samma slutsats som när det gäller boräntorna, att rörlig boränta mestadels är fördelaktig. Liksom för korta bundna boräntor finns det emellertid perioder när de korta fasta elavtalen varit fördelaktiga. För både ett- och tvåårsavtal har Tomas Pousette ekonomiskasekretariatet@sbab.se SBAB:S ANALYS OCH PROGNOSER 5 BORÄNTENYTT JANUARI 11

6 Boräntenytt är ett nyhetsbrev från SBAB. Boräntenytt har sammanställts av SBAB:s Ekonomiska Sekretariat. Ansvariga för brevet: Tomas Pousette, tfn Tor Borg, tfn Det har baserats på källor som Sekretariatet bedömer som tillförlitliga. Dokumentet är inte gjort för att utgöra det enda redskapet vid enskilda beslut om lån och investeringar. SBAB påtar sig inte något ansvar för direkt eller indirekt förlust till följd av beslut grundade på detta dokument. Citera gärna Boräntenytt men ange alltid källa. Sveriges Bostadsfinansieringsaktiebolag AB Besöksadress: Löjtnantsgatan 1 Postadress: Box Stockholm Tel Fax 8-11 Internet: E-post: headoffice@sbab.se (Org.nr ) SBAB:S ANALYS OCH PROGNOSER BORÄNTENYTT JANUARI 11