Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ

Transkript

1 November 2004 Studielån: Dags välja återbetalningsalternativ För dig som har studielån och avslutat studierna höstterminen 2003 eller vårterminen 2004 startar återbetalningen nästa år. Har du lån i både det gamla och det nya studiemedelssystemet kan du välja om du vill betala lånen var för sig eller slå ihop dem till ett enda och då betala allt enligt de nya reglerna. Vill du göra en sammanläggning måste du anmäla detta till CSN senast den 30 november. Sannolikt har de allra flesta som skall börja betala år 2005 mer än hälften av den totala skulden i det nya studiemedelssystemet som infördes hösten Vilket betalningssätt är då bäst att välja betala lånen var för sig eller slå ihop skulden och betala allt enligt nya regler? När de första studenterna som lånat i det nya systemet skulle börja sin återbetalning år 2003 uppmanades de att tänka efter innan de slog ihop sina lån. Detta eftersom en sammanläggning med gamla lån då i de allra flesta fall skulle förlänga återbetalningstiden med relativt många år och med betydligt högre kostnader som följd. I och med att merparten av lånen för dem som börjar betala 2005 är tagna i det nya systemet blir nu råden något annorlunda. Följer man återbetalningsplanerna medför en sammanläggning idag inte så många fler återbetalningsår än om lånen betalas var för sig. Vinsten av att betala lånen var för sig blir därmed inte lika stor som tidigare. Slå därför gärna samman lånen men glöm inte bort möjligheten att göra extra inbetalningar Den enskilde låntagarens beslut kan baseras på följande faktorer: Skuldernas storlek och fördelning på olika lånesystem Ränta Ålder Inkomst Förväntad inkomstutveckling Hur mycket man kan och vill betala nu och totalt Betala lånen var för sig När lånen betalas var för sig blir årsbeloppen betydligt högre än vid sammanläggning ända tills något av lånen betalts av helt då de i stället blir lägre. Ju högre de årliga betalningarna är desto snabbare blir skulderna betalda och de totala räntekostnaderna blir lägre.

2 Även om de totala kostnaderna kan bli något lägre kan det för många bli svårt att betala dubbla årsavgifter de första åren då ekonomin kanske samtidigt är som mest ansträngd. Eftersom man i lånesystemet betalar på senast taxerade inkomst kan man tänka sig för om inkomsten varit låg. Den som år 2003 tjänade mindre än kronor och vill skjuta betalningarna så långt framför sig som möjligt avvaktar med sammanläggning. Sannolikt kommer man bara att betala på det nya lånet Därefter kan sammanläggning begäras fr o m Lägga samman lånen När lånen slås samman blir betalningarna mer jämnt fördelade under återbetalningstiden, vilket medför lägre betalningar i början och något högre i slutet jämfört med om lånen betalas var för sig. I många fall påbörjas återbetalningen av det gamla lånet ett år tidigare än om lånen betalas var för sig. (Gäller för dem som haft mycket låg inkomst år 2003). En sammanläggning är definitiv och går inte att ändra tillbaka. En sammanläggning medför vanligtvis något högre totala räntekostnader eftersom man betalar mindre i början jämfört med om man betalar lånen var för sig. Inkomst och löneutveckling Vid hög inkomst och snabb löneutveckling kan fyra procent av inkomsten i kronor sett bli ett stort belopp som leder till snabb betalning av det gamla lånet när lånen betalas var för sig. En sammanläggning skulle sannolikt förlänga betalningen av det gamla lånet och därmed också öka kostnaderna. Den som ändå väljer att lägga samman lånen för att inte behöva betala så höga årsavgifter i början kan när möjlighet finns istället göra extra inbetalningar för att snabba på återbetalningen. Vid låg inkomst och långsammare löneutveckling kan det bli extra svårt att betala lånen var för sig de första åren. En sammanläggning kan, om skulden är stor, leda till möjligheten att få avgiften nedsatt till maximalt fem procent av inkomsten. När man passerat 50 års ålder blir minsta belopp för betalning sju procent av inkomsten. Institutet för Privatekonomi 2

3 Exempel 1: Sjukgymnast examen HT 2003 En termin i gamla systemet, fem terminer i det nya. Total skuld: kronor. Ingångslön: kronor per månad. Årlig löneutveckling: 3 procent Ålder: 23 år. Ränta: 3,1 procent Med en lånetermin i det gamla systemet och resterande fem i det nya skulle det i det här fallet betyda ca tre återbetalningsår för den gamla skulden och 23 för den nya om lånen betalas var för sig. Jämfört med att lägga samman lånen förkortas den totala återbetalningstiden med två år. Dock blir de årliga betalningarna under åren mer än dubbelt så höga jämfört med om lånen läggs samman, ca kronor per år (så mycket som ca sex procent av inkomsten) jämfört med ca kronor per år vid hopslagning. Vinsten att betala lånen var för sig blir dock, i det här fallet, inte särskilt stor vare sig i tid eller räntekostnader. En sammanläggning skulle leda till rimligare årsavgift i början av återbetalningen. Den som vill betala så lite som möjligt första året kan, om inkomsten varit låg år 2003, vänta med sammanläggning till år Årsbeloppet kan då bli ca 800 kronor lägre det första inbetalningsåret. Tabell 1: Antal återbetalningsår och totalkostnad enligt respektive återbetalningsalternativ Sjukgymnast. Skuld kronor. Antal år att betala Total kostnad kronor Gamla Nya Sammanläggning Gamla Nya Gamla + Nya Sammanläggning Diagram 1: Årsbelopp i procent av inkomsten. Sjukgymnast Skuld kronor 6,00 5,00 Procent 4,00 3,00 2,00 1,00 0, Var för sig År Sammanläggning Löneutveckling enligt lönestatistik från SACO Institutet för Privatekonomi 3

4 Exempel 2: Privatanställd civilekonom examen VT 2004 Två terminer i gamla systemet, sex terminer i det nya. Total skuld: kronor. Ingångslön: kronor per månad. Årlig löneutveckling: 3 procent Ålder: 24 år. Ränta: 3,1 procent Med två låneterminer i det gamla systemet och resterande sex i det nya skulle det i det här fallet betyda ca sex återbetalningsår för den gamla skulden och 25 för den nya om lånen betalas var för sig, dvs personen blir skuldfri vid samma tidpunkt som om lånen slås samman. Betalas lånen var för sig blir betalningarna åren mer än dubbelt så höga jämfört med om lånen läggs samman, ca kronor per år jämfört med ca kronor per år vid hopslagning. Som andel av inkomsten stannar dock årsavgifterna vid sammanlagt på ca fem procent om lånen betalas var för sig. I det här fallet vinner man således inte någon tid på att betala var för sig. Men eftersom dubbla avgifter ändå ligger på en relativt låg nivå som andel av inkomsten blir inte valet självklart. Personen får istället ta ställning till om han/hon vill betala idag eller i morgon, dvs ta höga avgifter idag och lägre i framtiden eller skjuta skulden framför sig. Den som är osäker på sin löneutveckling kanske också föredrar att lägga samman lånen. Den som vill betala så lite som möjligt första året kan, om inkomsten varit låg år 2003, vänta med sammanläggning till år Årsbeloppet kan då bli ca kronor lägre det första inbetalningsåret. Tabell 2: Antal återbetalningsår och totalkostnad enligt respektive återbetalningsalternativ Privatanställd civilekonom. Skuld kronor. Antal år att betala Total kostnad kronor Gamla Nya Sammanläggning Gamla Nya Gamla + Nya Sammanläggning Diagram 2: Årsbelopp i procent av inkomsten. Privatanställd civilekonom Skuld = kronor Procent 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0, Var för sig År Sammanläggning Löneutveckling enligt lönestatistik från SACO Institutet för Privatekonomi 4

5 Exempel 3: Privatanställd civilingenjör examen VT 2004 Tre terminer i gamla systemet, sex terminer i det nya. Total skuld: kronor. Ingångslön: kronor per månad. Årlig löneutveckling: 3 procent Ålder: 24 år. Ränta: 3,1 procent Med tre låneterminer i det gamla systemet och resterande sex i det nya skulle det i det här fallet betyda ca åtta återbetalningsår för den gamla skulden och 25 för den nya om lånen betalas var för sig, dvs personen blir skuldfri vid samma tidpunkt som om lånen slås samman. Betalas lånen var för sig blir betalningarna åren betydligt högre än om lånen läggs samman, ca1 700 kronor mer per år 2006 och ca mer Inte heller i det här fallet vinner man någon tid på att betala lånen var för sig och även här ligger dubbla avgifter tillsammans på en nivå runt fem procent av inkomsten. Valet blir detsamma som för civilekonomen- betala idag eller i morgon. Den som ändå vill komma ned på ännu lägre avgiftsnivåer i början av återbetalningen eller är osäker på sin löneutveckling lägger samman lånen och väljer sedan att göra extra inbetalningar när det finns möjlighet för att på så sätt minska återbetalningstid och kostnader. Den som vill betala så lite som möjligt första året kan, om inkomsten varit låg år 2003, vänta med sammanläggning till år Årsbeloppet kan då bli ca kronor lägre det första inbetalningsåret. Tabell 3: Antal återbetalningsår och totalkostnad enligt respektive återbetalningsalternativ Privatanställd civilingenjör Skuld kronor. Antal år att betala Total kostnad kronor Gamla Nya Sammanläggning Gamla Nya Gamla + Nya Sammanläggning Diagram 3: Årsbelopp i procent av inkomsten. Privatanställd civilingenjör Skuld = kronor 6,00 5,00 4,00 Procent 3,00 2,00 1,00 0, År Var för sig Sammanläggning Löneutveckling enligt lönestatistik från SACO Institutet för Privatekonomi 5

6 Exempel 4: Gymnasielärare examen VT 2004 Fyra terminer i gamla systemet, sex terminer i det nya. Total skuld: kronor. Ingångslön: kronor per månad. Årlig löneutveckling: 3 procent Ålder: 25 år. Ränta: 3,1 procent Med tre låneterminer i det gamla systemet och resterande sex i det nya skulle det i det här fallet betyda ca åtta återbetalningsår för den gamla skulden och 25 för den nya om lånen betalas var för sig, dvs personen blir skuldfri vid samma tidpunkt som om lånen slås samman. Betalas lånen var för sig blir betalningarna ända fram till och med år 2017, då gamla lånet blir betalt, betydligt högre än om lånen läggs samman. Drygt sex procent av inkomsten kommer de att uppgå till under dessa år. Inte heller i det här fallet vinner man någon tid på att betala var för sig. Att då lägga ihop lånen och komma ner på mer rimliga avgiftsnivåer de första åren kan ses som något att föredra. Därefter kan personen göra extra inbetalningar för att på så sätt förkorta återbetalningstiden och därigenom samtidig minska kostnaden. Den som vill betala så lite som möjligt första året kan, om inkomsten varit låg år 2003, vänta med sammanläggning till år Årsbeloppet kan då bli ca kronor lägre det första inbetalningsåret. Tabell 4: Antal återbetalningsår och totalkostnad enligt respektive återbetalningsalternativ Gymnasielärare Skuld kronor. Antal år att betala Total kostnad kronor Gamla Nya Sammanläggning Gamla Nya Gamla + Nya Sammanläggning Diagram 4: Årsbelopp i procent av inkomsten. Gymnasielärare Skuld = kronor Procent 6,00 5,00 4,00 3,00 2,00 1,00 0, Var för sig År Sammanläggning Löneutveckling enligt lönestatistik från SACO Institutet för Privatekonomi 6

7 Sammanfattning: Slå gärna ihop lånen men glöm inte bort möjligheten att göra extra inbetalningar. Kort redogörelse för de båda återbetalningsreglerna Lån tagna fr o m 1989 men senast våren 2001: Återbetalningen börjar tidigast sex månader efter det att studiemedel senast betalades ut men alltid i början av ett kalenderår. Återbetalningstiden är inte bestämd utan är beroende av såväl skuldens storlek som inkomst- och ränteutvecklingen. Är skulden ine betald vid ingången av det år låntagaren fyller 65 år avskrivs den. Återbetalningen sker genom ett s k årsbelopp som uppgår till fyra procent av inkomsten enligt den senaste taxeringen. I inkomstbegreppet ingår förutom inkomst av tjänst även inkomst av näringsverksamhet och kapital. Årsbeloppet skall täcka såväl räntor som amorteringar. Det innebär att i början då skulden är stor blir amorteringarna förhållandevis små. Ibland räcker årsbeloppet inte ens till hela räntekostnaden. Den obetalda delen läggs då till skulden som därmed växer trots full betalning. Årsbelopp som understiger tre procent av prisbasbeloppet debiteras inte (1 182 kronor år 2005). Dvs om inkomsten uppgått till maximalt kronor år 2003 behöver inte någon avbetalningen göras. Skulden växer då med räntan till inkomsten ökar och betalningen påbörjas. Räntan för lånet fastställs av regeringen före varje kalenderår och beräknas på ett genomsnitt av statens upplåningskostnad under de tre senaste åren med hänsyn till avdragsreglerna i skattesystemet. År 2004 uppgår räntan till 3,1 procent och är således inte avdragsgill. En administrativ avgift om 100 kronor per år debiteras utöver årsbeloppet. Institutet för Privatekonomi 7

8 Lån tagna fr o m hösten 2001 Återbetalningen, som börjar tidigast sex månader efter det att studiemedel senast betalades ut, men alltid i början av ett kalenderår, pågår i 25 år som längst. För den som är äldre än 35 år då betalningen börjar skall lånet vara betalt under de antal år som återstår till och med det år 60-årsdagen inträffar. Minsta belopp som måste betalas är 15 procent av prisbasbeloppet (5 910 kronor år 2005). Är skulden liten kan återbetalningstiden därför bli kortare. Årsbeloppet är utformat som en annuitet vars storlek beror på skuldens storlek, räntan, den återstående betalningstiden och ett uppräkningstal på två procent. Ränta och avgift för lånet fastställs på samma sätt som för lån tagna 1989 våren Trygghetsregler i nya systemet För att årsbeloppen inte skall bli alltför betungande finns i vissa fall möjlighet att få nedsättning av årsbeloppet. Detta sker genom att årsbeloppet relateras till inkomsten under betalningsåret. Den som inte fyllt 50 år kan få årsbeloppet sänkt till maximalt fem procent av inkomsten (inkomst av tjänst, näringsverksamhet och kapital). Efter fyllda 50 år kan beloppet sänkas till maximalt sju procent. För den som fyllt 50 år gäller även att 20 procent av förmögenhet som överstiger 2,75 prisbasbelopp skall läggas till. En förutsättning för att årsbeloppet skall sättas ned är att det sänks med minst tre procent av prisbasbeloppet (1 182 kronor år 2005). Årsbelopp som efter nedsättning är mindre än fem procent av prisbasbeloppet debiteras inte (1 970 kronor 2005). Någon betalning behöver då inte göras men skulden kommer att öka med räntan. Om nedsättning av årsbeloppet beviljas kan återbetalningstiden komma att förlängas. Är skulden inte betald vid ingången av det år låntagaren fyller 68 år avskrivs den. Nedsättning av årsbeloppet beviljas endast för ett år i taget. Ansökan måste därför lämnas varje år så länge man vill fortsätta betala en lägre avgift. Även vid nedsättning debiteras en administrativ avgift om 100 kronor per år utöver årsbeloppet. Gamla lån kan läggas om till nya Personer med enbart gamla lån, tagna mellan 1989 och hösten 2001, har möjlighet att lägga om dem och betala enligt nya regler. En ändring som är definitiv för resten av återbetalningstiden och som inte går att ångra. Även äldre lån tagna före 1989 kan läggas samman med senare lån och betalas enligt senaste reglerna. Institutet för Privatekonomi 8

9 Inkomstgränser (2005) för att få nedsatt årsbelopp (Låntagaren under 50 år. Ränta 3,1 procent). Skuld Skuld Antal år att betala Annuitet Kr/år Inkomstgräns Kr/mån Annuitet Kr/år Inkomstgräns Kr/mån Lägga ihop gamla och nya lån Många studenter har under sin studietid tagit lån i båda systemen. När återbetalningen börjar är principen att gamla lån betalas enligt gamla regler och nya lån enligt nya. Emellertid är det möjligt att slå ihop de båda lånen och då betala hela skulden enligt de nya reglerna. En sammanläggning är definitiv för resten av återbetalningstiden och går inte att ångra. Begäran om sammanläggning skall lämnas till CSN senast den 30 november året före det år man vill att förändringen skall genomföras. Det årsbelopp (annuiteten) som debiteras för den sammanlagda skulden går i första hand till att täcka räntan för den sammanlagda skulden och därefter till amortering av det äldsta lånet. Amortering av det senaste lånet påbörjas således inte förrän det äldsta är betalt. Trygghetsregler vid sammanläggning Även den som lagt ihop sina lån kan i vissa fall få ett nedsatt årsbelopp som relateras till inkomsten. Så länge båda delarna av den sammanlagda skulden är obetalda kommer årsbeloppet som skall betalas att ligga mellan fyra och fem procent av inkomsten då det vägs med respektive låns andel av den totala skulden. Den gamla skulden avskrivs vid ingången av det år man fyller 65 år om den inte betalts då och den nya om den inte betalts före 68 års ålder. Institutet för Privatekonomi 9