Återbetalning av studiestöd Repayment of student loan 2011

Transkript

1 Återbetalning av studiestöd 2011 Repayment of student loan 2011

2 Återbetalning av studiestöd 2011 Repayment of student loan 2011

3

4 UF 70 SM 1201 Återbetalning av studiestöd 2011 Repayment of student loan 2011 I korta drag Antalet låntagare ökar snabbt Antalet personer som hade en studieskuld hos CSN ökade kraftigt under 2011, från till personer. Antalet låntagare fortsatte att öka för femte året i rad. Det finns tre olika system för studielån: studiemedel före 1989, studielån mellan 1989 och den 30 juni 2001 samt annuitetslån efter den 1 juli En låntagare kan ha ett eller flera lån. Skulden minskar på studiemedel tagna före 1989 För studiemedelssystemet före 1989 gäller att av låntagare var nästan alla återbetalningsskyldiga vid ingången av Den genomsnittliga skulden vid ingången av 2012 minskade för kvinnorna till kronor, medan männens skuld minskade till kronor. Gapet mellan kvinnornas högre och männens lägre genomsnittsskulder minskade med 300 kronor, jämfört med föregående år. Under 2011 betalades det in totalt miljoner kronor i förtida betalningar och debiterade studiemedelsavgifter. Betalningar minskar på studielån tagna mellan 1989 och 30 juni 2001 För det studielån som infördes 1989 var antalet låntagare vid ingången av Av dessa är nästan alla återbetalningsskyldiga. För första gången sedan lånetypen infördes minskade låntagarnas genomsnittsskuld. Under 2011 betalades det in miljoner kronor, vilket är en minskning med 397 miljoner kronor jämfört med Det inbetalda beloppet minskar för andra året i rad. Av inbetalningarna avsåg miljoner kronor årsbelopp och 450 miljoner kronor förtida inbetalningar. Totalbeloppet för dessa förtida inbetalningar var 198 miljoner kronor lägre jämfört med Annuitetslån efter den 1 juli 2001 För annuitetslånen, som infördes den 1 juli 2001, var antalet låntagare den 1 januari Av dessa är återbetalningsskyldiga under Under 2011 betalades det in miljoner kronor, varav 542 miljoner kronor var förtida inbetalningar. Olof Frænell, CSN, tfn , olof.fraenell@csn.se Statistiken har producerats av CSN, som ansvarar för officiell statistik inom området. Serie UF Utbildning och forskning. Utkom den 17 april Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB. 3

5 Innehåll Statistiken med kommentarer 6 Återbetalning av studiestöd 6 Fortsatt ökning av antalet låntagare 6 Högst total skuld inom lånetypen annuitetslån 8 Minskning av genomsnittsskulden inom lånetypen studielån 9 Högst genomsnittsskuld för lånetypen studielån i Uppsala län 10 Förtida inbetalningar minskar kraftigt 11 Högst debiterade årsbelopp för lånetypen studielån 12 Höga genomsnittligt debiterade årsbelopp i Stockholms län 13 Högst inkomster bland medelålders män 13 Stora inkomstskillnader mellan kvinnor och män 14 Återkrav av studiestöd 16 Högre återkrav bland män 16 Låga inkomster bland återkravsskyldiga 16 Studieavbrott vanligaste beslutsgrunden 16 Termer och begrepp för återbetalning av studiestöd 17 Inledning 17 Generella begrepp 17 Begrepp för studiemedel beviljade för studier före Begrepp för studielån beviljade för studier mellan 1989 och 30 juni 2001 eller annuitetslån efter den 30 juni Begrepp för återkrav 17 Tabellförteckning 18 Tabeller 23 Återbetalning av studiemedel för studier före Återbetalning av studielån för studier mellan 1989 och 30 juni Återbetalning av annuitetslån för studier efter 30 juni Återbetalning av de totala lånen för studier före 1989, mellan 1989 och 30 juni 2001 och efter 30 juni Återkrav av studiestöd 71 Fakta om statistiken 77 4 Detta omfattar statistiken 77 Definitioner och förklaringar 78 Så görs statistiken 79 Statistikens tillförlitlighet 79 Bra att veta 79 Jämförbarhet över tiden 79 Annan statistik 80

6 In English 81 Summary 81 The number of borrowers is rapidly increasing 81 Decreasing debts for student loan taken before Decreasing payments for student loans taken between 1989 and June 30, Annuity loan system from July 1, List of tables 82 Repayment of student loan taken before Repayment of student loan taken between 1989 and June 30, Repayment of student loan taken after June 30, 2001 (annuity loan) 83 Repayment of total student loan (i.e. loan before 1989, loan between 1989 and June 30, 2001 and loan after June 30, 2001) 84 Demand of nonentitled student aid 85 List of terms 86 Terms and concepts relating to the repayment of student loan 86 Mer information 88 5

7 Statistiken med kommentarer Återbetalning av studiestöd Fortsatt ökning av antalet låntagare Vid ingången av 2012 hade personer 1 studieskuld hos CSN. Det är en ökning med personer eller 1 procent jämfört med föregående år. Antalet återbetalningsskyldiga låntagare var personer. Av de låntagare med studieskuld som var folkbokförda i Sverige vid årets ingång återfanns en fjärdedel i Stockholms län. Antal personer med studieskuld vid årets början, fördelat på lånetyp och samtliga lånetyper (nettoräknat), Studiemedel Studielån Annuitetslån Samtliga lånetyper Utvecklingen av antalet personer med studieskuld varierar beroende på lånetyp, men är ganska linjär oavsett tendensen inom respektive lånetyp. Vid ingången av 2012 hade personer lånetypen annuitetslån. Sedan ingången av 2009 har flest personer en skuld inom denna lånetyp. Antalet personer med lånetypen studielån var personer. Minst antal låntagare var det inom den äldre lånetypen studiemedel med personer. 6 1 Alla sifferuppgifter i detta avsnitt är avrundade. Smärre avvikelser kan därför förekomma mellan summan av deluppgifter och redovisade slutsummor. För mer detaljerade uppgifter, se avsnittet Tabeller.

8 Antal personer med studieskuld vid ingången av 2012, fördelat på lånetyp, samtliga lånetyper (nettoräknat) och kön (procentandelar i staplarna) Studiemedel Studielån Annuitetslån Samtliga lånetyper Kvinnor Män Oavsett lånetyp var det fler kvinnor än män som hade studieskuld. Högst andel kvinnor var det inom lånetypen studiemedel med 62,0 procent. Det är en andel som ökar för varje år, vilket beror på att män slutbetalar sina skulder i snabbare takt. För lånetypen studielån var andelen kvinnor 59,4 procent och inom lånetypen annuitetslån 58,9 procent. För tredje året i rad minskar andelen kvinnor med lånetypen annuitetslån med några tiondels procentenheter. Antalet återbetalningsskyldiga med lånetypen annuitetslån fortsatte att öka och var personer vid ingången av Av dessa var personer tidigare återbetalningsskyldiga och personer nya återbetalningsskyldiga. Av de nya återbetalningsskyldiga låntagarna var andelen män 42 procent, vilket är 1 procentenhet högre än bland tidigare återbetalningsskyldiga. Antalet ickeåterbetalningsskyldiga med lånetypen annuitetslån var personer, vilket är en ökning för tredje året i rad. Vid ingången av 2012 var personer med lånetypen studielån återbetalningsskyldiga, vilket är en minskning med personer jämfört med Antalet återbetalningsskyldiga med lånetypen studiemedel var personer vid årets ingång. Inom båda dessa lånetyper är det endast ett fåtal personer som inte är återbetalningsskyldiga. 7

9 Högst total skuld inom lånetypen annuitetslån De totala studieskulderna för samtliga lånetyper uppgick till 190 miljarder kronor vid ingången av Det är en ökning med 2 procent jämfört med föregående år. Total studieskuld vid årets början, fördelat på lånetyp, miljarder kronor, Studiemedel Studielån Annuitetslån De samlade skulderna för lånetypen annuitetslån var 109 miljarder kronor, vilket är en siffra som har ökat för varje år sedan lånetypen infördes vid halvårsskiftet Sedan 2010 är det högst skulder inom denna lånetyp. För de två äldre lånetyperna fortsatte de samlade skulderna att minska. Vid ingången av 2012 var skulderna 75 miljarder kronor inom lånetypen studielån och 6 miljarder kronor inom lånetypen studiemedel. Fördelas de totala skulderna på kön så ligger könsfördelningen i linje med den som råder bland låntagarna med lånetyperna studielån och annuitetslån. Inom lånetypen studiemedel däremot så står kvinnorna för 3 procentenheter högre andel av skulderna jämfört med antalet låntagare inom lånetypen. 8

10 Minskning av genomsnittsskulden inom lånetypen studielån Utvecklingen av genomsnittsskulderna varierar mellan de olika lånetyperna. Genomsnittsskuld vid årets början, fördelat på lånetyp och samtliga lånetyper, kronor, Studiemedel Studielån Annuitetslån Samtliga lånetyper Genomsnittsskulden ökar för den nyare lånetypen annuitetslån och för alla lånetyper sammantaget. Inom lånetypen studielån skedde ett trendbrott vid ingången av 2012, då genomsnittsskulden minskade för första gången sedan lånetypen infördes Inom den äldre lånetypen studiemedel fortsatte genomsnittsskulden att minska, vilket den har gjort kontinuerligt sedan ingången av Genomsnittsskuld vid ingången av 2012, fördelat på lånetyp, samtliga lånetyper, kön och totalt, kronor Studiemedel Studielån Annuitetslån Samtliga lånetyper Kvinnor Män Totalt 9

11 Vid ingången av 2012 var genomsnittsskulden för samtliga lånetyper kronor, vilket är en ökning med 1 procent jämfört med föregående år. Kvinnor hade en genomsnittlig studieskuld på kronor, medan männens skuld var kronor. Två tredjedelar av låntagarna var yngre än 40 år och 2 procent var över 60 år. Nästan hälften av låntagarna hade en studieskuld mellan 1 och kronor. Studieskulder över 1 miljon kronor hade 900 personer, vilket motsvarar en tiondels procent av samtliga låntagare. Männen är överrepresenterade när det gäller skulder över denna nivå. Högst genomsnittsskuld hade låntagare med lånetypen studielån, där skulden var kronor. Männens genomsnittsskuld var kronor och kvinnornas kronor. Männens genomsnittsskuld minskade med 700 kronor jämfört med 2011, vilket innebär att en successiv ökning sedan lånetypen infördes 1989 bröts. För kvinnorna däremot fortsatte genomsnittsskulden att öka något, vilket innebär att gapet mellan kvinnors lägre och mäns högre genomsnittsskulder minskat med 800 kronor vid ingången av året. Bland låntagare med lånetypen studielån hade 46 procent en skuld under kronor och 10 procent hade en skuld över kronor. Antalet med en skuld över 1 miljon kronor var 400 personer, vilket var en tiondels procent av samtliga låntagare. Av dem med en skuld över denna nivå var 59 procent män, vilket var en kraftig överrepresentation. Låntagare med lånetypen studiemedel hade lägst genomsnittsskuld med kronor. Fyra femtedelar av låntagarna hade en skuld under kronor. Endast en bråkdel hade en skuld över kronor. Genomsnittsskulden för män med studiemedel har länge minskat snabbare än kvinnornas skuld. Från och med ingången av 2010 så minskar dock kvinnornas genomsnittsskulder snabbare än männens. Vid ingången av 2012 så hade gapet mellan kvinnornas högre och männens lägre genomsnittsskulder minskat med 300 kronor, jämfört med föregående år. Vid ingången av 2012 var kvinnornas genomsnittsskuld kronor och männens kronor. Sedan ingången av 1998 har kvinnorna med denna lånetyp haft en högre genomsnittsskuld än männen. Genomsnittsskulden för personer med lånetypen annuitetslån var kronor. Kvinnor hade en genomsnittsskuld på kronor, vilket var kronor högre än männens skuld. Sedan lånetypen infördes 2001 har genomsnittsskulden ökat successivt år för år både för kvinnor och män. Vid årets början så hade gapet mellan kvinnors högre och män lägre genomsnittsskulder ökat med 200 kronor. Hälften av alla med lånetypen annuitetslån hade en skuld under kronor. Andelen låntagare med en skuld över kronor var 4 procent. Skillnaden mellan kvinnor och män motsvarar vad som kan förväntas utifrån könsfördelningen bland samtliga låntagare. Högst genomsnittsskuld för lånetypen studielån i Uppsala län För alla lånetyper sammantaget var genomsnittsskulden för folkbokförda i Sverige kronor. Den var kronor lägre än bland samtliga låntagare. Vid en jämförelse av genomsnittsskulderna, baserat på folkbokföringsorten i Sverige vid ingången av 2012, hade låntagare i Stockholms län högst genomsnittskuld med kronor. Låntagare i Jönköpings län hade lägst skuld med kronor. 10

12 Låntagare med lånetypen studielån i Uppsala län hade högst genomsnittsskuld med kronor. Männens genomsnittsskuld i länet var kronor, vilket var allra högst av de olika lånetyperna. Lägst genomsnittsskuld inom lånetypen studielån hade kvinnor i Jönköpings län med kronor. Män med studielån hade en högre genomsnittsskuld än kvinnor i 15 av länen, vilket är två län färre jämfört med Genomsnittsskulden i hela landet var kronor, vilket var kronor lägre än för samtliga med denna lånetyp. Bland folkbokförda i Sverige har den genomsnittliga skulden minskat både för kvinnor och män under året. Det skiljer sig mot utvecklingen för samtliga inom lånetypen, där den genomsnittliga skulden ökat något för kvinnorna vid ingången av Bland folkbokförda i Sverige med lånetypen annuitetslån var genomsnittsskulden kronor. Det var kronor lägre än bland samtliga låntagare inom lånetypen. Genomsnittsskulden var högst i Stockholms län med kronor. Kvinnor med lånetypen annuitetslån hade en högre genomsnittsskuld än män i alla län utom Uppsala och Östergötlands län. Lägst genomsnittsskuld hade män i Västernorrlands län med kronor. Vid ingången av 2012 var genomsnittsskulden för folkbokförda i Sverige med lånetypen studiemedel kronor. Det var 900 kronor lägre än för samtliga med denna lånetyp. Högst genomsnittsskuld inom lånetypen hade låntagare i Gotlands län med kronor, medan låntagare i Jämtlands län hade lägst skuld med kronor. I samtliga län hade kvinnor en högre genomsnittsskuld än män. Förtida inbetalningar minskar kraftigt Under 2011 betalades det in 12,3 miljarder kronor till CSN i studiemedelsavgifter, årsbelopp och förtida inbetalningar för de olika lånetyperna. Det är en minskning med 2 procent jämfört med föregående år. Minskningen beror främst på att de förtida inbetalningarna har minskat kraftigt jämfört med För de två äldre lånetyperna studiemedel och studielån minskade inbetalningarna med 13 respektive 6 procent. Fortfarande är dock inbetalningarna högst inom lånetypen studielån, där det under 2011 betalades in 6,2 miljarder kronor till CSN. För lånetypen annuitetslån ökade inbetalningarna under 2011 med 8 procent till 4,9 miljarder kronor. Minst inbetalningar gjordes det för den äldre lånetypen studiemedel med 1,2 miljarder kronor. 11

13 Förtida inbetalningar, fördelat på lånetyp, inbetalningsår och kön, andel i procent av totalt inbetalt belopp, miljoner kronor, Lånetyp Studiemedel Miljoner kronor Procent Miljoner kronor Procent Miljoner kronor Procent Kvinnor Män Totalt Studielån Kvinnor Män Totalt Annuitetslån Kvinnor Män Totalt Totalt Kvinnor Män Totalt De sammanlagda förtida inbetalningarna under 2011 minskade med 24 procent jämfört med föregående år och uppgick till 1,1 miljarder kronor. Det motsvarar 9 procent av de totala inbetalningarna, vilket är 2 procentenheter lägre jämfört med De förtida inbetalningarna minskade under 2011 både i absoluta tal och i procentandelar. För lånetypen annuitetslån minskade de förtida inbetalningarna trots att antalet återbetalningsskyldiga låntagare ökade med 8 procent under året. Inom lånetypen annuitetslån gjordes det under 2011 förtida inbetalningar för 542 miljoner kronor, vilket för andra året i rad är högst av de olika lånetyperna. Inom lånetypen studielån gjordes förtida inbetalningar för 450 miljoner kronor och inom lånetypen studiemedel uppgick dessa inbetalningar till 70 miljoner kronor. Högst andel förtida inbetalningar gjordes inom lånetypen annuitetslån, där 11 procent av inbetalningarna var förtida, och lägst inom den äldre lånetypen studiemedel med 6 procent. Inom samtliga lånetyper var det en högre andel kvinnor än män som gjorde förtida inbetalningar. 12 Högst debiterade årsbelopp för lånetypen studielån För återbetalningsskyldiga med lånetypen studiemedel var den debiterade preliminära avgiften totalt 1,1 miljarder kronor vid ingången av För lånetypen annuitetslån var det debiterade årsbeloppet totalt 5,8 miljarder kronor, varav 631 miljoner kronor avser nya återbetalare. Låntagare med lånetypen studielån hade ett debiterat årsbelopp på totalt 6,0 miljarder kronor. Den genomsnittliga preliminära avgiften för återbetalningsskyldiga med lånetypen studiemedel var kronor. Männens genomsnittsavgift var kronor och kvinnornas kronor. För återbetalningsskyldiga med lånetypen

14 studielån var det genomsnittliga årsbeloppet kronor. Männens genomsnittliga debiterade årsbelopp var kronor, vilket var klart högre än kvinnornas genomsnittsbelopp på kronor. Lånetypen annuitetslån var den enda lånetyp där kvinnor hade ett högre genomsnittligt debiterat årsbelopp än män. Kvinnornas genomsnittsbelopp var kronor, vilket var 200 kronor högre än männens. Av de återbetalningsskyldiga med lånetypen studielån hade en tredjedel ett debiterat årsbelopp mellan och kronor. Bland återbetalningsskyldiga med lånetypen studiemedel hade en tredjedel en preliminär avgift mellan och kronor. Hälften av de återbetalningsskyldiga med lånetypen annuitetslån hade ett debiterat årsbelopp mellan och kronor. Bland nya återbetalare var denna andel tre fjärdedelar. Koncentrationen av återbetalare kring detta beloppsintervall beror på att årsbeloppet som lägst fastställs till 15 procent av prisbasbeloppet under det första återbetalningsåret (6 600 kronor för 2012). Av de återbetalningsskyldiga med studielån hade 5 procent ett debiterat årsbelopp över kronor. För återbetalningsskyldiga låntagare med annuitetslån var denna andel 1 procent. Inom samtliga lånetyper förekommer det återbetalningsskyldiga låntagare som av olika skäl har fått ett debiterat årsbelopp på 0 kronor. Högst andel nolldebiterade återbetalningsskyldiga fanns inom lånetypen studielån, där personer eller 8 procent hade ett debiterat årsbelopp på 0 kronor. Inom lånetyperna studiemedel och annuitetslån var motsvarande andelar 4 respektive 1 procent. Männen var överrepresenterade bland nolldebiterade, vilket gäller alla lånetyperna. Höga genomsnittligt debiterade årsbelopp i Stockholms län Vid en jämförelse av de genomsnittligt debiterade årsbeloppen, som baseras på folkbokföringsorten i Sverige, hade personer i Stockholms län med lånetypen studielån högst genomsnittligt årsbelopp med kronor. Männen i länet hade ett genomsnittligt årsbelopp på kronor, medan kvinnornas genomsnittliga årsbelopp var kronor. I samtliga län hade männen ett högre genomsnittligt årsbelopp än kvinnorna. Lägst genomsnittligt årsbelopp inom lånetypen hade återbetalningsskyldiga låntagare i Kalmar län med kronor. Återbetalningsskyldiga kvinnor i Gävleborgs län med lånetypen studiemedel hade lägst genomsnittlig preliminär avgift med kronor. Högst genomsnittsavgift inom lånetypen hade män i Uppsala län med kronor. Män hade en högre genomsnittlig preliminär avgift än kvinnor i samtliga län utom Gotlands län. Bland dem med lånetypen annuitetslån hade återbetalningsskyldiga i Stockholms län högst genomsnittligt årsbelopp med kronor, medan låntagare i Jönköpings län hade lägst årsbelopp med kronor. I samtliga län hade kvinnor ett högre genomsnittligt årsbelopp än män. Högst inkomster bland medelålders män En jämförelse av inkomsterna för återbetalningsskyldiga låntagare 2012, baserat på inkomståret 2010, visar på stora skillnader mellan lånetyperna och könen. För alla lånetyper sammantaget hade en tredjedel av de återbetalningsskyldiga låntagarna en årsinkomst mellan 1 och kronor. Årsinkomster över kronor hade 8 procent, varav två tredjedelar var män. Uppgift om taxering i Sverige saknades för 3 procent av låntagarna, medan an- 13

15 delen nolltaxerade var 7 procent. I båda dessa fall var männen överrepresenterade. Högst inkomstnivå var det bland de återbetalningsskyldiga låntagarna inom lånetypen studiemedel. Här var också skillnaderna mellan könen störst, där 26 procent av männen hade en årsinkomst över kronor jämfört med 11 procent av kvinnorna. Tydligast var skillnaden mellan könen i åldersgruppen år, där 43 procent av männen hade en årsinkomst över kronor. Motsvarande andel för kvinnorna var 16 procent. Uppgift om taxering saknades för 8 procent inom lånetypen och 5 procent hade 0 kronor i årsinkomst. Sett till könsfördelningen var andelen män överrepresenterade i båda fallen. Inom lånetypen studielån hade personer eller 10 procent av de återbetalningsskyldiga låntagarna en årsinkomst över kronor. Av dem var två tredjedelar män. Det är en kraftig överrepresentation, eftersom 41 procent av samtliga återbetalningsskyldiga inom lånetypen var män. Högst andel med en årsinkomst över kronor var det bland män i åldersgruppen år. Uppgift om taxering saknades för 5 procent, medan 6 procent hade en taxerad årsinkomst på 0 kronor. I båda fallen var män överrepresenterade. Inkomstnivån är lägre bland låntagare med lånetypen annuitetslån jämfört med de två äldre lånetyperna. Endast 3 procent av de återbetalningsskyldiga med lånetypen annuitetslån hade en årsinkomst över kronor, medan 42 procent hade en årsinkomst mellan 1 och kronor. Bland låntagare under 30 år så var denna andel 58 procent. Andelen som hade 0 kronor i taxerad årsinkomst var 9 procent och även inom denna lånetyp så var männen överrepresenterade. För de 1 procent av låntagarna där det saknades uppgift om taxering så låg könsfördelningen i linje med den för samtliga återbetalningsskyldiga låntagare. Stora inkomstskillnader mellan kvinnor och män En jämförelse av genomsnittsinkomsterna för låntagare som var återbetalningsskyldiga vid ingången av 2012, baserat på Skatteverkets uppgifter om taxering för folkbokförda i Sverige inkomståret 2010, visar att genomsnittsinkomsten för samtliga lånetyper var kronor. Det är en ökning med 1 procent jämfört med inkomståret Männens genomsnittsinkomster var kronor högre än kvinnornas men lönegapet minskade med kronor under inkomståret. 14

16 Genomsnittsinkomst för återbetalningsskyldiga folkbokförda i Sverige, fördelat på lånetyp, samtliga lånetyper, kön och totalt, kronor, inkomst året Studiemedel Studielån Annuitetslån Samtliga lånetyper Kvinnor Män Totalt Inom alla de olika lånetyperna har genomsnittsinkomsterna ökat under inkomståret Störst var ökningen inom lånetypen studielån, med 4 procent. Inom lånetyperna annuitetslån och studiemedel ökade genomsnittsinkomsterna med 3 respektive 1 procent. Genomsnittsinkomsterna är högst inom den äldre lånetypen studiemedel med kronor och lägst inom den nyare lånetypen annuitetslån med kronor. För återbetalningsskyldiga med lånetypen studielån är genomsnittsinkomsten kronor. Oavsett lånetyp har män högre genomsnittsinkomster än kvinnor. Störst är skillnaden för lånetypen studiemedel, medan skillnaden är minst inom lånetypen annuitetslån. Inom lånetypen studiemedel utvecklades mäns genomsnittsinkomst negativt för tredje året i rad. Sedan inkomståret 2007 har männens genomsnittsinkomster inom lånetypen minskat med 4 procent samtidigt som kvinnornas genomsnittsinkomster ökat med 8 procent. Fortfarande är dock mäns genomsnittsinkomster kronor högre än kvinnornas. Den negativa inkomstutvecklingen för män med lånetypen studiemedel beror på att män med högre inkomster slutbetalat sina lån i högre omfattning än kvinnor under tidsperioden. Inom lånetyperna studielån och annuitetslån ökade genomsnittsinkomsten för både kvinnor och män under inkomståret Bland låntagare med lånetypen studielån har män kronor högre genomsnittsinkomst än kvinnorna och inom lånetypen annuitetslån är motsvarande skillnad kronor. I kronor räknat utvidgade männen sitt inkomstförsprång till kvinnorna inom båda lånetyperna. Nedbrutet på länsnivå visar statistiken att män i Stockholms län har högst genomsnittsinkomster. Inom lånetypen studiemedel hade männen i länet en genomsnittsinkomst på kronor. Det var kronor mer än kvinnornas genomsnittsinkomst i länet, som ändå var högst i landet. Lägst genomsnittsinkomster har kvinnor i Kalmar län, med undantag av lånetypen annuitetslån där kvinnor från Skåne län hade lägst inkomst. Genomsnittsinkomsten för kvinnor i Kalmar län med lånetypen studiemedel var nästan hälften så stor som männens genomsnittsinkomst i Stockholms län med lånetypen. 15

17 Bland män är genomsnittsinkomsterna lägst i Gotlands län oavsett lånetyp. Inom lånetyperna studiemedel och annuitetslån är männens genomsnittsinkomster lägre än kvinnornas i länet, vilket är de enda två fall där detta förekommer av de olika lånetyperna och för alla lånetyper sammantaget. Återkrav av studiestöd Högre återkrav bland män Vid slutet av 2011 hade personer återkrav från CSN. Det är en ökning med 600 personer eller 1 procent jämfört med föregående år. Könsfördelningen är nästan helt jämn, vilket innebär att män är överrepresenterade. Av dem med återkrav var 37 procent under 30 år, medan 2 procent var över 60 år. Den obetalda återkravsskulden vid slutet av 2011 var totalt 1,2 miljarder kronor, vilket är 3 procent högre än föregående år. Den genomsnittliga återkravsskulden var kronor, vilket är en ökning med 300 kronor jämfört med Män hade en genomsnittlig återkravsskuld på kronor, medan kvinnornas genomsnittsskuld var kronor. Av personer med återkrav hade nära hälften en återkravsskuld under kronor. Återkrav högre än kronor hade personer, vilket motsvarar 7 procent. Av dessa var männen överrepresenterade. Under 2011 betalades det in 453 miljoner kronor i återkrav till CSN. Av denna summa avser 89 procent inbetalningar för lånetypen annuitetslån och tillhörande bidrag. Låga inkomster bland återkravsskyldiga En jämförelse av genomsnittliga återkravsskulder och genomsnittsinkomster för personer med återkrav vid slutet av 2011, baserat på Skatteverkets uppgifter om taxering för folkbokförda i Sverige inkomståret 2010, visar på regionala och könsmässiga skillnader. Den genomsnittliga återkravsskulden var högst för kvinnor i Gotlands län med kronor och lägst för män i Blekinge län med kronor. Endast i fyra län hade kvinnor en högre återkravsskuld än män. Bland folkbokförda i Sverige med återkrav från CSN var den genomsnittliga återkravsskulden kronor, vilket är kronor lägre än för samtliga med återkrav Genomsnittsinkomsten för personer med återkrav var kronor. Kvinnor i Jämtlands län hade högst genomsnittsinkomst med kronor och män i Östergötlands län lägst med kronor. I samtliga län utom Hallands län hade män en lägre genomsnittsinkomst än kvinnor. Studieavbrott vanligaste beslutsgrunden För stödformen studiemedel och stödformen rekryteringsbidrag var studieavbrott den vanligaste beslutsgrunden vid utgången av Inom stödformen studiehjälp var otillåten frånvaro i form av skolk den vanligaste beslutsgrunden med 43 procent, följt av studieavbrott. 16

18 Termer och begrepp för återbetalning av studiestöd Inledning Här redovisas information om termer och begrepp för återbetalning av studiestöd. De vanligast förekommande termerna och begreppen förklaras nedan. Närmare beskrivningar och förklaringar om studiestödsregler återfinns på och i broschyren Regler och praxis, som ges ut årligen av CSN. Den finns för områdena studiehjälp, studiemedel och återbetalning. Generella begrepp Återbetalningsskyldig låntagare är en person som den obligatoriska återbetalningen har börjat för efter den generella återbetalningsfristen. Nedsättning kan förekomma för dessa. Förtida inbetalning är en inbetalning som överstiger ett redan debiterat belopp som en person är skyldig att betala. Begrepp för studiemedel beviljade för studier före 1989 Studiemedelsavgift är en avgift för ett visst avgiftsår som en återbetalningsskyldig studiemedelstagare är skyldig att betala. Avgiften kan vara preliminär eller kvarstående. Dessutom finns det olika administrativa avgifter. Preliminär avgift är en avgift som ska betalas för ett visst avgiftsår, i förekommande fall med hänsyn tagen till nedsättningsbeslut. Om en slutlig avgift efter prövning fastställs till ett högre belopp än den preliminära, ska mellanskillnaden betalas som en kvarstående avgift. Avgiftsår är det år som en studiemedelsavgift ska betalas. Premie vid en förtida inbetalning av en studiemedelsskuld är en bonus på maximalt 3,5 procent. Premien minskar med stigande ålder. Begrepp för studielån beviljade för studier mellan 1989 och 30 juni 2001 eller annuitetslån efter den 30 juni 2001 Betalningsår är det år som ett årsbelopp normalt ska betalas. Årsbelopp är det belopp som en återbetalningsskyldig låntagare ska betala inklusive ränta för ett visst år (exklusive administrativa avgifter). Begrepp för återkrav Stödformen studiemedel innefattar lånetyperna studiemedel, studielån och annuitetslån med tillhörande bidrag. Studiehjälp är en stödform bestående av bidrag för unga i gymnasieskolan. Rekryteringsbidrag var en stödform för vuxna under perioden för främst studerande på gymnasienivå. Rg-bidrag är en stödform för vissa döva, hörselskadade eller svårt rörelsehindrade studerande på riksgymnasium. 17

19 Tabellförteckning Återbetalning av studiemedel för studier före Antal personer med studiemedel före 1989, total och genomsnittlig skuld, fördelat på kön 1.2 Antal återbetalningsskyldiga med studiemedel före 1989, fördelat på ålder och kön 1.3 Antal personer med studiemedel före 1989, fördelat på kön och skuldens storlek 1 januari Antal återbetalningsskyldiga med studiemedel före 1989, fördelat på kön och skuldens storlek 1.5 Antal återbetalningsskyldiga med studiemedel före 1989, fördelat på ålder, kön och skuldens storlek 1 januari Debiterade preliminära avgifter för återbetalningsskyldiga med studiemedel före 1989, totalt och genomsnittligt, fördelat på kön 1.7 Antal återbetalningsskyldiga med studiemedel före 1989, fördelat på kön och preliminära avgiftens storlek 1.8 Antal återbetalningsskyldiga med studiemedel före 1989, fördelat på ålder, kön och preliminära avgiftens storlek Inbetalda studiemedelsavgifter 2011 för studiemedel före 1989, fördelat på kön 1.10 Förtida inbetalningar för studiemedel före 1989, fördelat på kön 1.11 Antal återbetalningsskyldiga 2012 med studiemedel före 1989, fördelat på ålder, kön och inkomst under inkomståret Genomsnittsskuld för folkbokförda i Sverige med studiemedel före 1989, fördelat på kön och län 1 januari Genomsnittsinkomst och preliminär avgift för återbetalningsskyldiga folkbokförda i Sverige med studiemedel före 1989, fördelat på kön och län 1 januari 2012 Återbetalning av studielån för studier mellan 1989 och 30 juni Antal personer med studielån mellan 1989 och 30 juni 2001, total och genomsnittlig skuld, fördelat på kön 2.2 Antal återbetalningsskyldiga med studielån mellan 1989 och 30 juni 2001, fördelat på nya och tidigare återbetalningsskyldiga samt ålder och kön 18

20 2.3 Antal personer med studielån mellan 1989 och 30 juni 2001, fördelat på kön och skuldens storlek 1 januari Antal återbetalningsskyldiga med studielån mellan 1989 och 30 juni 2001, fördelat på kön och skuldens storlek 2.5 Antal återbetalningsskyldiga med studielån mellan 1989 och 30 juni 2001, fördelat på ålder, kön och skuldens storlek 1 januari Debiterade årsbelopp för studielån mellan 1989 och 30 juni 2001, totalt och genomsnittligt, fördelat på nya och tidigare återbetalningsskyldiga samt kön 2.7 Antal återbetalningsskyldiga med studielån mellan 1989 och 30 juni 2001, fördelat på kön och årsbelopp 2.8 Antal återbetalningsskyldiga med studielån mellan 1989 och 30 juni 2001, fördelat på ålder, kön och årsbelopp 1 januari Inbetalda belopp 2011 för studielån mellan 1989 och 30 juni 2001, fördelat på kön 2.10 Förtida inbetalningar för studielån mellan 1989 och 30 juni 2001, fördelat på kön 2.11 Antal återbetalningsskyldiga 2012 med studielån mellan 1989 och 30 juni 2001, fördelat på ålder, kön och inkomst under inkomståret Genomsnittsskuld för folkbokförda i Sverige med studielån mellan 1989 och 30 juni 2001, fördelat på kön och län 1 januari Genomsnittsinkomst och årsbelopp för återbetalningsskyldiga folkbokförda i Sverige med studielån mellan 1989 och 30 juni 2001, fördelat på kön och län 1 januari 2012 Återbetalning av annuitetslån för studier efter 30 juni Antal personer med annuitetslån, total och genomsnittlig skuld, fördelat på återbetalningsskyldiga och ickeåterbetalningsskyldiga samt kön 3.2 Antal återbetalningsskyldiga med annuitetslån, fördelat på nya och tidigare återbetalningsskyldiga samt ålder och kön 3.3 Antal personer med annuitetslån, fördelat på återbetalningsskyldiga och icke-återbetalningsskyldiga samt kön och skuldens storlek 1 januari Antal återbetalningsskyldiga med annuitetslån, fördelat på nya och tidigare återbetalningsskyldiga samt kön och skuldens storlek 19

21 3.5 Antal återbetalningsskyldiga med annuitetslån, fördelat på nya och tidigare återbetalningsskyldiga samt ålder, kön och skuldens storlek 1 januari Debiterade årsbelopp för annuitetslån, totalt och genomsnittligt, fördelat på nya och tidigare återbetalningsskyldiga samt kön 3.7 Antal återbetalningsskyldiga med annuitetslån, fördelat på nya och tidigare återbetalningsskyldiga samt kön och årsbelopp 3.8 Antal återbetalningsskyldiga med annuitetslån, fördelat på nya och tidigare återbetalningsskyldiga samt ålder, kön och årsbelopp 1 januari Inbetalda belopp 2011 för annuitetslån, fördelat på kön 3.10 Förtida inbetalningar för annuitetslån, fördelat på kön 3.11 Antal återbetalningsskyldiga 2012 med annuitetslån fördelat på ålder, kön och inkomst under inkomståret Genomsnittsskuld för folkbokförda i Sverige med annuitetslån, fördelat på kön och län, 1 januari Genomsnittsinkomst och årsbelopp för återbetalningsskyldiga folkbokförda i Sverige med annuitetslån, fördelat på kön och län 1 januari 2012 Återbetalning av de totala lånen för studier före 1989, mellan 1989 och 30 juni 2001 och efter 30 juni Antal låntagare med studieskuld, total och genomsnittlig skuld, fördelat på kön 4.2 Antal låntagare med studieskuld, fördelat på kön och totala skuldens storlek 4.3 Antal låntagare med studieskuld, fördelat på ålder, kön och totala skuldens storlek 1 januari Antal återbetalningsskyldiga låntagare, fördelat på kön och preliminär avgift eller årsbelopp 1 januari Antal återbetalningsskyldiga låntagare 2012 med studieskuld, fördelat på kön och inkomst under inkomståret Antal låntagare folkbokförda i Sverige med studieskuld, fördelat på kön och län 1 januari Genomsnittsskuld för folkbokförda i Sverige med studieskuld, fördelat på kön och län 1 januari Antal återbetalningsskyldiga låntagare folkbokförda i Sverige med studieskuld, fördelat på kön och län 1 januari Genomsnittsinkomst för återbetalningsskyldiga folkbokförda i Sverige med studieskuld, fördelat på kön och län 1 januari

22 Återkrav av studiestöd 5.1 Antal personer med återkrav, total och genomsnittlig skuld, fördelat på kön 5.2 Antal personer med återkrav, fördelat på ålder och kön 31 december Antal personer med återkrav, fördelat på stödform och kön 5.4 Antal personer med återkrav, fördelat på stödform, beslutsgrund och kön 31 december Antal personer med återkrav, fördelat på ålder, kön och återkravsskuld 31 december Inbetalda belopp för återkrav, fördelat på stödform och kön 5.7 Genomsnittligt återkravsbelopp för personer folkbokförda i Sverige, fördelat på kön och län 31 december Genomsnittsinkomst för personer med återkravsbelopp folkbokförda i Sverige, fördelat på kön och län 31 december

23 22

24 1 Återbetalning av studiemedel för studier före 1989 Repayment of student loan taken before 1989 Tabell 1.1 Antal personer med studiemedel före 1989, total och genomsnittlig skuld, fördelat på kön Samtliga Number of persons with student loan taken before 1989, total and average debt, by sex Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal personer Total skuld, miljoner kronor 5 624, , , , , , , , ,8 Genomsnittlig skuld, kronor Tabell 1.2 Antal återbetalningsskyldiga med studiemedel före 1989, fördelat på ålder och kön Number of persons obligated to repay student loan taken before 1989, by age and sex Samtliga återbetalningsskyldiga Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 29 år år år år år Totalt Inga nya återbetalningsskyldiga har registrerats

25 Tabell 1.3 Skuld, kronor Antal personer med studiemedel före 1989, fördelat på kön och skuldens storlek 1 januari 2012 Number of persons with student loan taken before 1989, by sex and size of debt January 1, 2012 Kvinnor Män Totalt Antal % Antal % Antal % Samtliga låntagare Totalt Intervallen har ändrats för att undvika att det blir alltför få personer i vissa intervall. 24

26 Tabell 1.4 Antal återbetalningsskyldiga med studiemedel före 1989, fördelat på kön och skuldens storlek Number of persons obligated to repay student loan taken before 1989, by sex and size of debt Skuld, kronor Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Samtliga återbetalningsskyldiga Totalt Inga nya återbetalningsskyldiga har registrerats Intervallen har ändrats för att undvika att det blir för få personer i vissa intervall. 25

27 Tabell 1.5 Antal återbetalningsskyldiga med studiemedel före 1989, fördelat på ålder, kön och skuldens storlek 1 januari 2012 Number of persons obligated to repay student loan taken before 1989, by age, sex and size of debt January 1, 2012 Skuld, kronor Samtliga återbetalningsskyldiga 1 Ålder Totalt 29 år år år år 60 år Kvinnor Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Totalt Män Totalt Totalt antal återbetalningsskyldiga Totalt Inga nya återbetalningsskyldiga har registrerats Intervallen har ändrats för att undvika att det blir för få personer i vissa intervall. 26

28 Tabell 1.6 Debiterade preliminära avgifter för återbetalningsskyldiga med studiemedel före 1989, totalt och genomsnittligt, fördelat på kön Preliminary charges for persons obligated to repay student loan taken before 1989, total and average charges, by sex Samtliga återbetalningsskyldiga Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Antal personer Total debiterad preliminär avgift, miljoner kronor 814,8 565, ,5 725,7 484, ,7 647,9 411, ,4 Genomsnittlig preliminär avgift, kronor Inga nya återbetalningsskyldiga har registrerats Tabell 1.7 Antal återbetalningsskyldiga med studiemedel före 1989, fördelat på kön och preliminära avgiftens storlek Number of persons obligated to repay student loan taken before 1989, by sex and size of preliminary charge Preliminär avgift, kronor Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Samtliga återbetalningsskyldiga Totalt Inga nya återbetalningsskyldiga har registrerats De personer som har en avgift på 0 kronor har en skuld, men de saknar avgift på grund av att hela skulden är debiterad tidigare men inte helt betald eller på grund av att de har haft nedsättning strax före 65 års ålder. 3 Intervallen har ändrats för att undvika att det blir för få personer i vissa intervall. 27

29 Tabell 1.8 Antal återbetalningsskyldiga med studiemedel före 1989, fördelat på ålder, kön och preliminära avgiftens storlek 2012 Number of persons obligated to repay student loan taken before 1989, by age, sex and size of preliminary charge 2012 Preliminär avgift, kronor Samtliga återbetalningsskyldiga 1 Ålder Totalt 29 år år år år 60 år Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Kvinnor Totalt Män Totalt

30 Tabell 1.8 forts Preliminär avgift, kronor Samtliga återbetalningsskyldiga 1 Ålder 29 år år år år 60 år Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Totalt antal återbetalningsskyldiga Totalt Totalt 1 Inga nya återbetalningsskyldiga har registrerats De personer som har en avgift på 0 kronor har en skuld, men de saknar avgift på grund av att hela skulden är debiterad tidigare men inte helt betald eller på grund av att de har haft nedsättning strax före 65 års ålder. 3 Intervallen har ändrats för att undvika att det blir för få personer i vissa intervall. 29

31 Tabell 1.9 Inbetalda studiemedelsavgifter 2011 för studiemedel före 1989, fördelat på kön Avgiftstyp och avgiftsår Repayment in total 2011 on student loan taken before 1989, by sex Belopp, miljoner kronor Kvinnor Män Totalt Preliminär avgift ,8 381,5 992,3 Kvarstående avgift ,8 31,8 106,6 Förtida inbetalningar ,5 22,0 69,5 Totalt 733,1 435, ,4 Tabell 1.10 Förtida inbetalningar för studiemedel före 1989, fördelat på kön 1 År Repayment in advance on student loan taken before 1989, by sex Totalt inbetalt belopp, kronor Premie totalt, kronor Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Statistiken för 2010 och 2011 baseras på siffror från CSN:s produktionssystem, där en könsfördelning är möjlig att göra. Tidigare års statistik baseras på siffror från ekonomisystemet, där en könsfördelning inte är möjlig att göra. 30

32 Tabell 1.11 Antal återbetalningsskyldiga 2012 med studiemedel före 1989, fördelat på ålder, kön och inkomst under inkomståret 2010 Inkomst, kronor Kvinnor Number of persons 2012 obligated to repay student loan taken before 1989, by age, sex and income during income year 2010 Samtliga återbetalningsskyldiga Ålder 29 år år år 60 år Totalt Antal % Antal % Antal % Antal % Antal % Uppgift saknas Totalt Män Uppgift saknas Totalt