STUDIESTÖDSSTATISTIK Utbetalda studiestöd, återbetalning och utländska medborgare

Transkript

1 STUDIESTÖDSSTATISTIK 2009 Utbetalda studiestöd, återbetalning och utländska medborgare

2 Dnr Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2009 STUDIESTÖDSSTATISTIK Utbetalda studiestöd, återbetalning och utländska medborgare

3

4 Inledning Föreliggande publikation framställs på uppdrag av Utbildningsdepartementet. Tabellsamlingen har funnits sedan 1999 och har tidigare, under namnet Tabellbilagan, ingått i CSN:s årsredovisning. Från och med 2003 kommer tabellsamlingen ut som en fristående publikation. I Studiestödsstatistik 2009 redovisas utbetalnings- och återbetalningsstatistik över samtliga studiestöd som CSN administrerar. Statistikens referenstider följer budgetåret i den statliga budgetprocessen och är därför redovisad på kalenderår och för utbetalningsstatistiken även på kalenderhalvår. All statistik som gäller individer är sedan 2006 uppdelad på kön, om det inte finns särskilda skäl mot att göra detta. Utbetalningsstatistiken skiljer sig från den studiesociala statistik som CSN producerar genom att den grundar sig på utbetalningstid i stället för på studietid. Detta innebär att det som här redovisas är dels de belopp som har betalats ut i studiestöd under kalenderhalvåret eller kalenderåret, dels antalet studerande som har fått studiestöd utbetalt under respektive kalenderhalvår eller kalenderår. Det bör uppmärksammas att det kalenderhalvår eller kalenderår som en utbetalning har verkställts inte alltid är detsamma som den tidsperiod som studierna bedrivits. Sedan 2005 redovisas återbetalning av studiestöd i tabellsamlingen. Återbetalningsstatistiken har fram till 2008 omfattat antalet ärenden fördelat på lånetyp, skäl, bifall och avslag. Nytt för 2009 är att tabellsamlingen är kompletterad med antalsuppgifter om låntagare och bosättning, återbetalningsskyldiga låntagare med flera lån och låntagare som har återkrav och kronofogdekrav. Sedan den 1 januari 2006 har CSN administrerat tilläggsbidrag för studerande som har vårdnaden om barn. Statistik över tilläggsbidraget redovisas i kapitel 3. Uppgifter om utländska medborgare, som har funnits med sedan 2008, redovisas i kapitel 6. Dessa uppgifter har i huvudsak redovisats i CSN:s årsredovisning tidigare. Enligt förordningen (2001:100) om den officiella statistiken är CSN statistikansvarig myndighet för studiestöd. Detta medför att CSN:s statistikproduktion omfattas av statistiksekretessen i 9 kap. 4 sekretesslagen (1980:100). På grund av detta är alla tabeller sekretessgranskade så att ingen tabellcell innehåller färre än tre individer. De tabeller som innehåller färre än tre individer har ändrats genom aggregering, undertryckning eller kontrollerad avrundning. Vid de tabeller som har modifierats av dessa skäl finns det alltid en not som påtalar detta. 3

5 4

6 Innehållsförteckning Översikt 7 Studiehjälp 8 Studiemedel 10 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning 12 (Rg-bidrag) Återbetalning 13 Utländska medborgare 14 Tabellförteckning 15 Tabeller 27 1 Översikt 27 2 Studiehjälp 28 kalenderhalvår 28 kalenderår 33 3 Studiemedel 41 kalenderhalvår 41 kalenderår 64 4 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning (Rg-bidrag) 88 kalenderhalvår 88 kalenderår 89 5 Återbetalning 90 kalenderår 90 6 Utländska medborgare 99 kalenderår 99 5

7 6

8 Översikt Antalet studiestödstagare ökar Under 2009 betalade CSN ut studiestöd till personer. 1 Det är en ökning med 4 procent eller personer jämfört med Detta är andra året med ett ökat antal stödtagare. Under året ökade antalet studerande med studiehjälp med 0,6 procent eller personer, medan antalet studerande med studiemedel ökade med 9 procent eller personer. Utbetalda belopp i studiestöd Under 2009 betalade CSN ut 23,6 miljarder kronor i studiestöd till studerande. Beloppen 2 fördelade sig enligt följande: 4,1 miljarder kronor i studiehjälp 21 miljarder kronor i studiemedel. Av beloppet för studiemedel för studier både i Sverige och utomlands var 9,4 miljarder kronor bidrag och 11,6 miljarder kronor lån. Utöver detta betalade CSN in 1,9 miljarder kronor i statlig ålderspensionsavgift till Försäkringskassan för studerande med studiemedel. I bidragsbeloppen för studiemedel ingår tilläggsbidraget för studerande som är vårdnadshavare för barn. Under 2009 betalades det ut 387,5 miljoner kronor i tilläggsbidrag. Antalet låntagare ökar Det totala antalet låntagare var 1,4 miljoner under 2009, vilket är en ökning med personer jämfört med Antalet personer som har flera lån minskar. Fler personer med återkrav Vid utgången av 2009 hade personer någon form av återkrav hos CSN. Det är en ökning med 600 personer jämfört med Den utestående återkravsfordran har under 2009 ökat med 17 miljoner kronor och uppgår till 1 miljard kronor. Antalet utländska medborgare med studiestöd ökar Under 2009 prövade CSN grundläggande rätt till svenskt studiestöd för utländska medborgare. Det är en ökning med 7 procent jämfört med Andelen bifall är 82 procent, vilket är 1 procent mer än föregående år. 1 Alla sifferuppgifter i detta avsnitt är avrundade. För mer detaljerade uppgifter, se avsnittet Tabeller. 2 Beloppen i detta avsnitt är hämtade från CSN:s ekonomisystem, där personrelaterade uppgifter saknas. Beloppen är därför inte fördelade på kön. Beloppsuppgifter fördelade på kön finns i tabellerna under respektive studiestödsavsnitt. Dessa uppgifter är hämtade från CSN:s produktionssystem. 7

9 Studiehjälp Antalet studerande planar ut Under 2009 var det studerande som fick studiehjälp för studier i Sverige, vilket är en ökning med 1 procent jämfört med Antalet studerande med studiebidrag, som är den största stödformen, ökade också marginellt under året till personer. Därmed har en långvarig ökning börjat mattas av, vilket framgår av diagrammet nedan. Det beror på att antalet studerande med studiebidrag till stor del följer befolkningsutvecklingen. Under 2010 förväntas antalet personer i åldern år minska, vilket även kommer att påverka det totala antalet studerande med studiehjälp. Antal studerande med studiehjälp, Fler studerande får extra tillägg och inackorderingstillägg Antalet studerande med extra tillägg för studier i Sverige, som beviljas hushåll med svag ekonomi, har fortsatt att öka sedan trendbrottet Under 2009 fick personer extra tillägg, vilket är en ökning med 7 procent jämfört med föregående år. Mest ökade antalet stödtagare bland studerande som läser på fristående gymnasieskolor, där ökningen var 16 procent. 8

10 Att antalet studerande med extra tillägg har ökat kan bero på den allmänna konjunkturen samt att det är fler studerande i aktuell ålder och att fler ungdomar kommer till Sverige utan föräldrar. Ökningen har skett trots att inkomstgränsen för stödet har varit oförändrad sedan Under 2009 fick 84 procent av de studerande med extra tillägg den högsta bidragsnivån, som är 855 kronor per månad. Den bidragsnivån lämnas till personer i hushåll vars ekonomiska underlag understiger kronor. Av dem med extra tillägg är männen överrepresenterade jämfört med könsfördelningen totalt sett för studerande med studiehjälp. Antalet studerande med inackorderingstillägg för studier i Sverige fortsätter att öka. Under 2009 fick studerande stödet. Det är en ökning med 4 procent jämfört med föregående år. Inackorderingstillägg betalas ut till studerande utanför det offentliga skolväsendet. Störst ökning har skett bland dem som studerar på folkhögskolor, där ökningen är 6 procent. De flesta återfinns dock bland studerande på fristående gymnasieskolor, där antalet är personer. Det motsvarar 71 procent av dem som fick inackorderingstillägg under Otillåten frånvaro ökar Antalet studerande som har fått ett beslut 3 om otillåten frånvaro har under 2009 ökat med 40 procent och uppgår till personer. Det motsvarar 3 procent av det totala antalet studerande med studiehjälp. Motsvarande siffra för 2008 var 2 procent. Det är fler män än kvinnor som har fått beslut om otillåten frånvaro. Under 2009 har skolorna rapporterat in studerande med otillåten frånvaro. Det är en ökning med 21 procent jämfört med Ökningen tros hänga samman med att Skolverket har tydliggjort vilka regler som gäller för skolorna, exempelvis genom styrdokument som skolformsförordningarna 4. Sedan läsåret 2006/07 finns det också en regel som anger att det är skolans rektor som ska se till att kontakt upprättas mellan skola och föräldrar, om en studerande uteblir från skolarbetet utan giltig anledning. Avslag och överklaganden Andelen ärenden som avslås är högst för studerande som ansöker om extra tillägg. Under 2009 avslogs ärenden, vilket motsvarar 30 procent av antalet ansökningar. För ansökningar om studiebidrag och inackorderingstillägg är motsvarande andel 1 respektive 19 procent. Antalet överklagade ärenden minskade under året med 9 procent och uppgår till stycken. Stor kvinnodominans bland utlandsstuderande Under 2009 var det 950 studerande som fick studiehjälp för studier utomlands. Det är en minskning med 1 procent jämfört med Av dem som fick studiehjälp under året var 68 procent kvinnor. Bland studerande med studiehjälp i Sverige är motsvarande andel 49 procent. Den stora skillnaden beror på att könsfördelningen i Sverige till stor del följer den allmänna befolkningsstrukturen i den aktuella åldersgruppen. 3 Ett beslut om otillåten frånvaro leder till indragen studiehjälp. 4 Ändring i grundskoleförordningen (1994:1194), sameskolförordningen (1995:205), särskoleförordningen (1995:206), specialskoleförordningen (1995:401), gymnasieförordningen (1992:394) och förordningen (1994:741) om gymnasiesärskolan. 9

11 Studiemedel Stor ökning av antalet studiemedelstagare Under 2009 fick personer 5 studiemedel för studier i Sverige och utomlands. Det är en ökning med 9 procent jämfört Utbetalningarna av studiemedel ökade under 2009 med 12 procent och uppgår till 21,0 miljarder kronor 6. Lånebenägenhet för studerande med studiemedel, fördelat på bidragstyp, utbildningsnivå, utland och kön, andel i procent, 2009 Totalt Generellt bidrag Grundskolenivå Gymnasienivå Eftergymnasial nivå Högre bidrag Grundskolenivå Gymnasienivå Eftergymnasial nivå Utland Gymnasienivå Eftergymnasial nivå Under 2009 hade personer utöver studiebidrag även studielån. Det motsvarar 68 procent av alla studiemedelstagare. Lånebenägenheten 8 ligger därmed på ungefär samma nivå som under Högst lånebenägenhet har utlandsstuderande, där andelen är 82 procent. Lånebenägenheten för kvinnor med högre bidrag på grundskolenivå är däremot 24 procent. Utöver grundbeloppen hade personer tilläggsbidrag 9, personer tilläggslån 10 och personer merkostnadslån 11. Ungefär två tredjedelar av dem som hade merkostnadslån fick det i samband med utlandsstudier. 5 Siffran anger antalet studerande som har fått studiemedel under hela eller någon del av året. 6 Inbetald statlig ålderspensionsavgift är inte medräknad. 7 Generellt bidrag för studier i Sverige. Utlandsstuderande med generellt bidrag särredovisas. 8 Med lånebenägenhet menas antalet studerande med studielån i förhållande till antalet studerande med studiebidrag. 9 Tilläggsbidrag kan lämnas till studerande som har vårdnaden av barn. Endast en vårdnadshavare kan få stödet. Normalt får den förälder som först har beviljats studiemedel också tilläggsbidrag. 10 Tilläggslånet ska underlätta för dem som går från arbete till studier och täcka upp delar av inkomstbortfallet. Lånet kan beviljas under maximalt 120 veckor för studier i Sverige. För att få tilläggslån måste den sökande ha studiemedel (både bidrag och lån). 11 Merkostnadslån kompletterar grundlånet och ges för vissa merkostnader i samband med studierna. Lånet kan fås för studier både i Sverige och utomlands. 10

12 Könsfördelning för studerande med studiemedel, fördelat på bidragstyp, utbildningsnivå, utland och kön, andel i procent, 2009 Kvinnor Totalt Generellt bidrag Grundskolenivå Gymnasienivå Eftergymnasial nivå Högre bidrag Grundskolenivå Gymnasienivå Eftergymnasial nivå 91 9 Utland Gymnasienivå Eftergymnasial nivå Andelen kvinnor som fick studiemedel under 2009 var 60 procent. Det är en minskning med 1 procentenhet jämfört med Bland studerande som läser med det högre bidraget är 73 procent kvinnor. Den stödform där det är störst övervikt för kvinnliga studiemedelstagare är tilläggsbidrag, där andelen är 82 procent. För studerande med det generella bidraget inom skolformerna gymnasieskola, yrkeshögskola och övrigt 13 är det dock fler manliga studiemedelstagare. Män Antal studerande med studiemedel i Sverige, fördelat på bidragstyp och utbildningsnivå, Grundskolenivå Gymnasienivå Eftergymnasial nivå Generellt bidrag varav låntagare Högre bidrag varav låntagare Antalet studerande som fick det högre bidraget under 2009 var personer. Det är en ökning med 13 procent jämfört med föregående år. Flertalet av dessa läser på gymnasienivå. På eftergymnasial nivå betalades bidraget ut till 500 studerande på specialpedagogutbildningar. Under 2009 fick personer studiemedel med generellt bidrag i Sverige, vilket är en ökning med 9 procent jämfört med Störst var ökningen bland studiemedelstagare på gymnasienivå, där 16 procent fick det generella bidraget. Av de studerande med generellt bidrag i Sverige återfinns personer på eftergymnasial nivå, varav personer läser på högskolor och universitet. Inom skolformen kvalificerad yrkesutbildning (KY) har antalet studiemedelstagare fortsatt att öka. Under 2009 var ökningen 3 procent. 15 Om KY-utbildningar räknas 12 Generellt bidrag för studier i Sverige. Utlandsstuderande med generellt bidrag särredovisas. 13 Under övriga skolformer ingår eftergymnasial utbildning vid vissa trafikflygarutbildningar, teologiska utbildningar och polisutbildningar samt studerande som har registrerats under beteckningen Saknas. 14 En person kan finnas registrerad på flera utbildningsnivåer under samma kalenderår. 11

13 samman med utbildningar på yrkeshögskola 16 var det studiemedelstagare under 2009, jämfört med personer med studiemedel på KY-utbildningar under Under 2009 var 55 procent av alla studiemedelstagare i åldern 24 år eller yngre, vilket är en ökning med 1 procentenhet jämfört med Samtidigt var andelen studiemedelstagare i åldern 30 år eller äldre 21 procent. Bland utlandsstuderande med studiemedel var andelen studerande i åldern 24 år eller yngre 64 procent, medan andelen studerande i åldern 30 år eller äldre var 7 procent. Studieomfattning Under 2009 var det personer som studerade på heltid med generellt bidrag i Sverige. Det var samtidigt studiemedelstagare som läste med mindre än 100 procents studieomfattning. Motsvarande siffror för dem med högre bidrag var respektive personer. Bifall, avslag och överklagande Under 2009 ansökte personer om studiemedel. Andelen avslagsbeslut var högst bland dem som hade ansökt om studiemedel på grundskolenivå och lägst bland dem som ansökt på eftergymnasial nivå. För repetitionsstuderande på grundskolenivå var det personer som beviljades studiemedel med generellt bidrag i stället för det högre bidraget. Det beror på att pengarna inom kvotgruppen hade tagit slut. Under 2009 överklagades beslut om studiemedel. Av dessa ändrades beslut helt efter en ny prövning. Det motsvarar en andel på 36 procent, vilket är en minskning med 3 procentenheter jämfört med Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning Rg-bidrag Rg-bidrag är ett stöd för studerande som är hörselskadade, döva eller svårt rörelsehindrade och som läser på riksgymnasium i Göteborg, Kristianstad, Stockholm, Umeå eller Örebro. Under 2009 fick 500 studerande detta stöd. Könsfördelningen bland dem var i princip helt jämn och andelen som är i åldern 20 år eller äldre var 28 procent. 15 Lagen och förordningen om kvalificerad yrkesutbildning upphävdes den 15 april Kvalificerade yrkesutbildningar som beviljats statligt stöd före detta datum kan få fortsatt stöd enligt lagen och förordningen om kvalificerad yrkesutbildning, dock längst till och med den 31 december Yrkeshögskolan är en ny skolform sedan den 1 juli Myndigheten för yrkeshögskolan beslutar om vilka utbildningar som får ingå i yrkeshögskolan. 12

14 Återbetalning Låntagare Det totala antalet låntagare var 1,4 miljoner under 2009, vilket är en ökning med personer jämfört med Antalet återbetalningsskyldiga låntagare med de äldre lånetyperna studiemedel och studielån minskar, medan antalet återbetalningsskyldiga med lånetypen annuitetslån ökar. Antalet låntagare med flera lån minskar för alla lånekombinationer, eftersom det kontinuerligt sker slutbetalningar av lån. Dock återstår det i många fall ett lån. Antalet låntagare med ett lån ökar även genom att antalet nya låntagare med enbart det nuvarande annuitetslånet är större än antalet personer som slutbetalar äldre lånetyper. Återkrav Vid utgången av 2009 hade personer någon form av återkrav hos CSN. Det är en ökning med 600 personer jämfört med Den utestående återkravsfordran har under 2009 ökat med 17 miljoner kronor och uppgår till 1 miljard kronor. Den vanligaste orsaken till återkrav var avbrott vid studier. Av det totala antalet personer med en återkravsskuld 2009 har 30 procent återkrav hos Kronofogdemyndigheten. Under 2009 har antalet ackumulerade återkravsärenden ökat något jämfört med Det gäller både antal och belopp. Antalet beslut om nya återkrävda belopp har däremot minskat med 27 miljoner kronor under året. En låntagare har även möjlighet att få eftergift av sin återkravsskuld. Det innebär att lånedelen av återkravet återgår till det ordinarie lånebeloppet. Detta görs endast om det finns synnerliga skäl. Möjligheten till eftergift är därför mycket begränsad och bedömningen görs alltid med hänsyn till omständigheterna i varje enskilt ärende. Antalet beslut om eftergift av återkrav minskar. Om en låntagare inte betalar sitt återkrav, kan CSN lämna över ärendet till Kronofogdemyndigheten. Under 2009 lämnade CSN över återkrav till ett belopp motsvarande 295 miljoner kronor. Av dessa återkrav gäller de flesta stödformen studiemedel, det vill säga lånetyperna studiemedel, studielån och annuitetslån. Kronofogdekrav Antalet återbetalningsskyldiga låntagare som har fått krav från Kronofogdemyndigheten ökade med personer mellan 2008 och Den ackumulerade fordran uppgick 2009 till 800 miljoner kronor, vilket är en minskning med 26 miljoner kronor jämfört med föregående år. Det är lånetypen annuitetslån som står för den största delen. Av dem med ett kronofogdekrav är de flesta kvinnor och de står även för en högre andel av den obetalda fordran. Samordning och sammanläggning Sammanläggning av lånetyperna studielån och annuitetslån har minskat med ärenden under 2009 efter att tidigare ha ökat kraftigt. Övriga typer av samordning och överföring mellan lånetyper varierar endast lite från år till år. 13

15 Nedsättning Antalet ärenden om nedsättning fortsätter att minska för varje år för både studiemedel och studielån. Detta är till stor del en effekt av att antalet återbetalningsskyldiga låntagare minskar kraftigt för båda dessa lånetyper. Att antalet återbetalningsskyldiga låntagare med lånetypen annuitetslån växer hela tiden har även medfört att antalet nedsättningsärenden för den lånetypen ökat under 2009 efter att endast ha ökat obetydligt föregående år. Avskrivning För lånetypen studiemedel har antalet avskrivningar på grund av sjukdom och med hänsyn till synnerliga skäl ökat kraftigt, från 500 ärenden under 2008 till ärenden under Ökningen beror på att möjligheten till nedsättning tills vidare har upphört under 2009 och att många i stället ansökt om avskrivning och i stor utsträckning fått det beviljat. Detta gäller främst personer med sjukdom och låg inkomst som tidigare har fått hel nedsättning år efter år. Men även antalet avslag har ökat. I övrigt har det inte skett några större förändringar. Antalet avskrivningar på grund av behörighetsgivande studier har dock minskat för samtliga lånetyper. Utländska medborgare Grundläggande rätt till svenskt studiestöd Under 2009 prövade CSN grundläggande rätt till svenskt studiestöd för utländska medborgare. Det är en ökning med 7 procent jämfört med Andelen bifall är 82 procent, vilket är 1 procent mer än föregående år. Av dem som fick grundläggande rätt till svenskt studiestöd hade flest personer medborgarskap i Irak och därefter i Somalia och Polen. Av alla ansökningar gällde 63 procent studiemedel för studier i Sverige, 2 procent studiemedel för studier utomlands och 35 procent studiehjälp. Ansökan om studier vanligast på grundskolenivå Av dem som fick grundläggande rätt till svenskt studiestöd och som ansökte om studiemedel studerade 46 procent på grundskolenivå, 29 procent på gymnasienivå och 13 procent på eftergymnasial nivå. Merparten av dem som fick grundläggande rätt till svenskt studiestöd under 2009 fick det genom att de hade permanent uppehållstillstånd i Sverige. Av de utländska medborgare som prövades för grundläggande rätt till svenskt studiestöd under 2009 prövades enligt EU-rätten, varav 55 procent fick bifall. Den vanligaste beslutgrunden i prövningen enligt EU-rätten var som anhörig till en arbetstagare i Sverige. 14

16 1 Översikt Tabell 1:1 Antal studiestödstagare och utbetalda belopp, miljoner kronor, Studiehjälp Kalenderhalvår Tabell 2:1 Utbetald studiehjälp för studier i Sverige och i utlandet, fördelat på produktionssystem, ekonomisystem och kalenderhalvår, miljoner kronor 28 2:2a Antal studerande med studiehjälp, fördelat på kalenderhalvår och kön, studier i Sverige 28 2:2b Utbetalda belopp för studiehjälp, fördelat på kalenderhalvår och kön, studier i Sverige, miljoner kronor 28 2:3a Antal studerande med studiehjälp, fördelat på studietakt, kön och kalenderhalvår, studier i Sverige 29 2:3b Utbetalda belopp för studiehjälp, fördelat på studietakt, kön och kalenderhalvår, studier i Sverige, miljoner kronor 29 2:4a Antal studerande med studiehjälp, fördelat på ålder, kön och kalenderhalvår, studier i Sverige 29 2:4b Utbetalda belopp för studiehjälp, fördelat på ålder, kön och kalenderhalvår, studier i Sverige, miljoner kronor 29 2:5a Antal studerande med studiehjälp, fördelat på skolform, kön och kalenderhalvår, studier i Sverige 30 2:5b Utbetalda belopp för studiehjälp, fördelat på skolform, kön och kalenderhalvår, studier i Sverige, miljoner kronor 30 2:6 Antal studerande som fått beslut om otillåten frånvaro, fördelat på kön och kalenderhalvår, studier i Sverige 30 2:7a Antal studerande med studiehjälp, fördelat på kön och kalenderhalvår, studier i utlandet 31 2:7b Utbetalda belopp för studiehjälp, fördelat på kön och kalenderhalvår, studier i utlandet, miljoner kronor 31 2:8a Antal studerande med studiehjälp, fördelat på studietakt, kön och kalenderhalvår, studier i utlandet 31 2:8b Utbetalda belopp för studiehjälp, fördelat på studietakt, kön och kalenderhalvår, studier i utlandet, miljoner kronor 31 15

17 2 Studiehjälp, forts Tabell 2:9a Antal studerande med studiehjälp, fördelat på ålder, kön och kalenderhalvår, studier i utlandet 32 2:9b Utbetalda belopp för studiehjälp, fördelat på ålder, kön och kalenderhalvår, studier i utlandet, miljoner kronor 32 2:10a Antal studerande med studiehjälp, fördelat på skolform, kön och kalenderhalvår, studier i utlandet 32 2:10b Utbetalda belopp för studiehjälp, fördelat på skolform, kön och kalenderhalvår, studier i utlandet, miljoner kronor 32 16

18 2 Studiehjälp, forts Kalenderår Tabell 2:11 Utbetald studiehjälp för studier i Sverige och i utlandet, fördelat på produktionssystem, ekonomisystem och kalenderår, miljoner kronor 33 2:12a Antal studerande med studiehjälp, fördelat på kön, studier i Sverige 33 2:12b Utbetalda belopp för studiehjälp, fördelat på kön, studier i Sverige, miljoner kronor 33 2:13a Antal studerande med studiehjälp, fördelat på studietakt och kön, studier i Sverige 34 2:13b Utbetalda belopp för studiehjälp, fördelat på studietakt och kön, studier i Sverige, miljoner kronor 34 2:14a Antal studerande med studiehjälp, fördelat på ålder och kön, studier i Sverige 34 2:14b Utbetalda belopp för studiehjälp, fördelat på ålder och kön, studier i Sverige, miljoner kronor 34 2:15a Antal studerande med studiehjälp, fördelat på skolform och kön, studier i Sverige 35 2:15b Utbetalda belopp för studiehjälp, fördelat på skolform och kön, studier i Sverige, miljoner kronor 35 2:16 Antal studerande med studiehjälp, fördelat på gymnasieskola, annan folkbokföringsort än utbildningsorten och kalenderår, studier i Sverige 35 2:17 Antal studerande som fått beslut om otillåten frånvaro, fördelat på kön och kalenderår, studier i Sverige 36 2:18 Antal ärenden, fördelat på bifall och avslag 36 2:19 Antal överklagade ärenden, fördelat på ärendeklass 36 2:20 Antal omprövade ärenden, fördelat på ärendeklass 37 2:21 Antal studerande med studiehjälp i form av inackorderingstillägg, fördelat på skolform och kön, studier i Sverige 37 2:22 Antal studerande med inackorderingstillägg, fördelat på avståndsklass, belopp och kön, kronor, studier i Sverige 38 2:23 Antal studerande med studiehjälp i form av extra tillägg, fördelat på skolform och kön, studier i Sverige 38 2:24 Antal studerande med extra tillägg, fördelat på ekonomiskt underlag, belopp och kön, kronor, studier i Sverige 38 2:25a Antal studerande med studiehjälp, fördelat på kön, studier i utlandet 39 17

19 2 Studiehjälp, forts Tabell 2:25b Utbetalda belopp för studiehjälp, fördelat på kön, studier i utlandet, miljoner kronor 39 2:26a Antal studerande med studiehjälp, fördelat på studietakt och kön, studier i utlandet 39 2:26b Utbetalda belopp för studiehjälp, fördelat på studietakt och kön, studier i utlandet, miljoner kronor 39 2:27a Antal studerande med studiehjälp, fördelat på ålder och kön, studier i utlandet 40 2:27b Utbetalda belopp för studiehjälp, fördelat på ålder och kön, studier i utlandet, miljoner kronor 40 2:28a Antal studerande som fått studiehjälp, fördelat på skolform och kön, studier i utlandet 40 2:28b Utbetalda belopp för studiehjälp, fördelat på skolform och kön, studier i utlandet, miljoner kronor 40 18

20 3 Studiemedel Kalenderhalvår Tabell 3:1 Utbetalda studiemedel för studier i Sverige och i utlandet, totalt bokfört belopp, fördelat på stödform och kalenderhalvår, miljoner kronor 41 3:2a Antal studerande med studiemedel, fördelat på utbildningsnivå, stödform, kön och kalenderhalvår 42 3:2b Utbetalda belopp för studiemedel, fördelat på utbildningsnivå, stödform, kön och kalenderhalvår, miljoner kronor 42 3:3a Antal studerande med studiemedel, fördelat på kön, stödform och kalenderhalvår 43 3:3b Utbetalda belopp för studiemedel, fördelat på kön, stödform och kalenderhalvår, miljoner kronor 43 3:4a Antal studerande med studiemedel, fördelat på ålder, stödform, kön och kalenderhalvår 44 3:4b Utbetalda belopp för studiemedel, fördelat på ålder, stödform, kön och kalenderhalvår, miljoner kronor 45 3:5a Antal studerande med studiemedel (högre bidrag), fördelat på utbildningsnivå, stödform, kön och kalenderhalvår 46 3:5b Utbetalda belopp för studiemedel (högre bidrag), fördelat på utbildningsnivå, stödform, kön och kalenderhalvår, miljoner kronor 46 3:6a Antal studerande med studiemedel (högre bidrag), fördelat på skolform, stödform, kön och kalenderhalvår 47 3:6b Utbetalda belopp för studiemedel (högre bidrag), fördelat på skolform, stödform, kön och kalenderhalvår, miljoner kronor 48 3:7a Antal studerande med studiemedel (högre bidrag), fördelat på studietakt, stödform, kön och kalenderhalvår 49 3:7b Utbetalda belopp för studiemedel (högre bidrag), fördelat på studietakt, stödform, kön och kalenderhalvår, miljoner kronor 49 3:8a Antal studerande med studiemedel (högre bidrag), fördelat på kön, stödform och kalenderhalvår 50 3:8b Utbetalda belopp för studiemedel (högre bidrag), fördelat på kön, stödform och kalenderhalvår, miljoner kronor 50 3:9a Antal studerande med studiemedel (högre bidrag), fördelat på ålder, stödform, kön och kalenderhalvår 51 3:9b Utbetalda belopp för studiemedel (högre bidrag), fördelat på ålder, stödform, kön och kalenderhalvår, miljoner kronor 52 3:10a Antal studerande med studiemedel (generellt bidrag) i Sverige, fördelat på utbildningsnivå, stödform, kön och kalenderhalvår 53 3:10b Utbetalda belopp för studiemedel (generellt bidrag) i Sverige, fördelat på utbildningsnivå, stödform, kön och kalenderhalvår, miljoner kronor 53 19

21 3 Studiemedel, forts Tabell 3:11a Antal studerande med studiemedel (generellt bidrag) i Sverige, fördelat på skolform, stödform, kön och kalenderhalvår 54 3:11b Utbetalda belopp för studiemedel (generellt bidrag) i Sverige, fördelat på skolform, stödform, kön och kalenderhalvår, miljoner kronor 55 3:12a Antal studerande med studiemedel (generellt bidrag) i Sverige, fördelat på studietakt, stödform, kön och kalenderhalvår 56 3:12b Utbetalda belopp för studiemedel (generellt bidrag) i Sverige, fördelat på studietakt, stödform, kön och kalenderhalvår, miljoner kronor 56 3:13a Antal studerande med studiemedel (generellt bidrag) i Sverige, fördelat på kön, stödform och kalenderhalvår 57 3:13b Utbetalda belopp för studiemedel (generellt bidrag) i Sverige, fördelat på kön, stödform och kalenderhalvår, miljoner kronor 57 3:14a Antal studerande med studiemedel (generellt bidrag) i Sverige, fördelat på ålder, stödform, kön och kalenderhalvår 58 3:14b Utbetalda belopp för studiemedel (generellt bidrag) i Sverige, fördelat på ålder, stödform, kön och kalenderhalvår, miljoner kronor 59 3:15a Antal utlandsstuderande med studiemedel, fördelat på utbildningsnivå, stödform, kön och kalenderhalvår 60 3:15b Utbetalda belopp för studiemedel till utlandsstuderande, fördelat på utbildningsnivå, stödform, kön och kalenderhalvår, miljoner kronor 60 3:16a Antal utlandsstuderande med studiemedel, fördelat på kön, stödform och kalenderhalvår 61 3:16b Utbetalda belopp för studiemedel till utlandsstuderande, fördelat på kön, stödform och kalenderhalvår, miljoner kronor 61 3:17a Antal utlandsstuderande med studiemedel, fördelat på ålder, stödform, kön och kalenderhalvår 62 3:17b Utbetalda belopp för studiemedel till utlandsstuderande, fördelat på ålder, stödform, kön och kalenderhalvår, miljoner kronor 63 20

22 3 Studiemedel, forts Kalenderår Tabell 3:18 Antal studerande som ansökt om studiemedel, fördelat på utbildningsnivå och beslut 64 3:19 Antal studerande som uppfyllt grundläggande villkor för högre bidrag, fördelat på utbildningsnivå och beslut 64 3:20 Antal registrerade överklaganden 65 3:21 Antal omprövade beslut i ärenden 65 3:22 Utbetalda studiemedel för studier i Sverige och i utlandet, totalt bokfört belopp, fördelat på stödform och kalenderår, miljoner kronor 65 3:23a Antal studerande med studiemedel, fördelat på utbildningsnivå, stödform och kön 66 3:23b Utbetalda belopp för studiemedel, fördelat på utbildningsnivå, stödform och kön, miljoner kronor 66 3:24a Antal studerande med studiemedel, fördelat på kön, stödform och kalenderår 67 3:24b Utbetalda belopp för studiemedel, fördelat på kön, stödform och kalenderår, miljoner kronor 67 3:25a Antal studerande med studiemedel, fördelat på ålder, stödform och kön 68 3:25b Utbetalda belopp för studiemedel, fördelat på ålder, stödform och kön, miljoner kronor 69 3:26a Antal studerande med studiemedel (högre bidrag), fördelat på utbildningsnivå, stödform och kön 70 3:26b Utbetalda belopp för studiemedel (högre bidrag), fördelat på utbildningsnivå, stödform och kön, miljoner kronor 70 3:27a Antal studerande med studiemedel (högre bidrag), fördelat på skolform, stödform och kön 71 3:27b Utbetalda belopp för studiemedel (högre bidrag), fördelat på skolform, stödform och kön, miljoner kronor 72 3:28a Antal studerande med studiemedel (högre bidrag), fördelat på studietakt, stödform och kön 73 3:28b Utbetalda belopp för studiemedel (högre bidrag), fördelat på studietakt, stödform och kön, miljoner kronor 73 3:29a Antal studerande med studiemedel (högre bidrag), fördelat på kön, stödform och kalenderår 74 3:29b Utbetalda belopp för studiemedel (högre bidrag), fördelat på kön, stödform och kalenderår, miljoner kronor 74 21

23 3 Studiemedel, forts Tabell 3:30a Antal studerande med studiemedel (högre bidrag), fördelat på ålder, stödform och kön 75 3:30b Utbetalda belopp för studiemedel (högre bidrag), fördelat på ålder, stödform och kön, miljoner kronor 76 3:31a Antal studerande med studiemedel (generellt bidrag) i Sverige, fördelat på utbildningsnivå, stödform och kön 77 3:31b Utbetalda belopp för studiemedel (generellt bidrag) i Sverige, fördelat på utbildningsnivå och kön, miljoner kronor 77 3:32a Antal studerande med studiemedel (generellt bidrag) i Sverige, fördelat på skolform, stödform och kön 78 3:32b Utbetalda belopp för studiemedel (generellt bidrag) i Sverige, fördelat på skolform, stödform och kön, miljoner kronor 79 3:33a Antal studerande med studiemedel (generellt bidrag) i Sverige, fördelat på studietakt, stödform och kön 80 3:33b Utbetalda belopp för studiemedel (generellt bidrag) i Sverige, fördelat på studietakt, stödform och kön, miljoner 80 3:34a Antal studerande med studiemedel (generellt bidrag) i Sverige, fördelat på kön, stödform och kalenderår 81 3:34b Utbetalda belopp för studiemedel (generellt bidrag) i Sverige, fördelat på kön, stödform och kalenderår, miljoner kronor 81 3:35a Antal studerande med studiemedel (generellt bidrag) i Sverige, fördelat på ålder, stödform och kön 82 3:35b Utbetalda belopp för studiemedel (generellt bidrag) i Sverige, fördelat på ålder, stödform och kön, miljoner kronor 83 3:36a Antal utlandsstuderande med studiemedel, fördelat på utbildningsnivå, stödform och kön 84 3:36b Utbetalda belopp för studiemedel till utlandsstuderande, fördelat på utbildningsnivå, stödform och kön, miljoner kronor 84 3:37a Antal utlandsstuderande med studiemedel, fördelat på kön, stödform och kalenderår 85 3:37b Utbetalda belopp för studiemedel till utlandsstuderande, fördelat på kön, stödform och kalenderår, miljoner kronor 85 3:38a Antal utlandsstuderande med studiemedel, fördelat på ålder, stödform och kön 86 3:38b Utbetalda belopp för studiemedel till utlandsstuderande, fördelat på ålder, stödform och kön, miljoner kronor 87 22

24 4 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning (Rg-bidrag) Kalenderhalvår Tabell 4:1 Utbetalt Rg-bidrag, fördelat på produktionssystem, ekonomisystem och kalenderhalvår, miljoner kronor 88 4:2a Antal studerande med Rg-bidrag, fördelat på kön och kalenderhalvår 88 4:2b Utbetalda belopp för Rg-bidrag, fördelat på kön och kalenderhalvår, miljoner kronor 88 4:3a Antal studerande med Rg-bidrag, fördelat på ålder, kön och kalenderhalvår 88 4:3b Utbetalda belopp i Rg-bidrag, fördelat på ålder, kön och kalenderhalvår, miljoner kronor 88 Kalenderår Tabell 4:4 Utbetalt Rg-bidrag, fördelat på produktionssystem, ekonomisystem och kalenderår, miljoner kronor 89 4:5a Antal studerande med Rg-bidrag, fördelat på kön och kalenderår 89 4:5b Utbetalda belopp för Rg-bidrag, fördelat på kön och kalenderår, miljoner kronor 89 4:6a Antal studerande med Rg-bidrag, fördelat på ålder och kön 89 4:6b Utbetalda belopp för Rg-bidrag, fördelat på ålder och kön, miljoner kronor 89 4:7 Antal ansökningar om Rg-bidrag, fördelat på bifall och avslag 89 23

25 5 Återbetalning Kalenderår Tabell 5:1 Antal låntagare med två eller tre lån, fördelat på bosättning, kön och kalenderår 90 5:2 Antal låntagare med endast ett lån, fördelat på lånetyp, bosättning, kön och kalenderår 90 5:3 Antal återbetalningsskyldiga låntagare, fördelat på lånetyp, kön och kalenderår 90 5:4 Antal personer med återkrav från stödformerna studiemedel och rekryteringsbidrag, fördelat på stödform, beslutsgrund, kön och kalenderår 91 5:5 Antal personer med återkrav från stödformen studiehjälp, fördelat på beslutsgrund, kön och kalenderår 91 5:6 Utestående återkravsfordran, fördelat på stödform och kalenderår, miljoner kronor 91 5:7 Antal beslut om eftergift av återkrav, fördelat på stödform och kalenderår 91 5:8 Antal personer med återkrav hos Kronofogdemyndigheten, fördelat på kön, stödform och kalenderår 92 5:9 Återkravsbelopp hos Kronofogdemyndigheten, fördelat på stödform, kön och kalenderår, miljoner kronor 92 5:10 Antal återbetalningsskyldiga låntagare med krav hos Kronofogdemyndigheten, fördelat på kön och tidpunkt 92 5:11 Ackumulerad obetald fordran hos Kronofogdemyndigheten för återbetalningsskyldiga låntagare, fördelat på lånetyp och kön, miljoner kronor 92 5:12 Antal nya ärenden om samordning och sammanläggning av lån, fördelat på lånetyp, bifall, avslag och kalenderår 93 5:13 Antal ärenden om överföring, fördelat på bifall, avslag och kalenderår 93 5:14 Antal ärenden om ny återbetalningstid för annuitetslån, fördelat på bifall, avslag och kalenderår 93 5:15 Antal nedsättningsärenden om studiemedel, fördelat på skäl, bifall, avslag och kalenderår 94 5:16 Antal nedsättningsärenden om studielån, fördelat på skäl, bifall, avslag och kalenderår 95 5:17 Antal nedsättningsärenden om annuitetslån, fördelat på skäl, bifall, avslag och kalenderår 96 5:18 Antal beviljade avskrivningsärenden, fördelat på lånetyp, skäl och kalenderår 97 5:19 Antal avslagna avskrivningsärenden, fördelat på lånetyp, skäl och kalenderår 98 5:20 Överklagade och omprövade beslut, fördelat på kalenderår 98 24

26 6 Utländska medborgare Kalenderår Tabell 6:1 Antal utländska medborgare prövade för grundläggande rätt till svenskt studiestöd under 2009, fördelat på beslutstyp och kön 99 6:2 Antal utländska medborgare som fått grundläggande rätt till svenskt studiestöd under 2009, fördelat på medborgarskap och kön 99 6:3 Antal utländska medborgare prövade för grundläggande rätt till svenskt studiestöd under 2009, fördelat på beslutstyp, stödform och kön 99 6:4 Antal utländska medborgare som fått grundläggande rätt till svenskt studiestöd och ansökt om studiemedel under 2009, fördelat på utbildningsnivå och kön 100 6:5 Antal utländska medborgare som fått grundläggande rätt till svenskt studiestöd under 2009, fördelat på bifallsgrund och kön

27 26

28 1 Översikt Tabell 1:1 Antal studiestödstagare och utbetalda belopp, miljoner kronor, 2009 Anslag/studiestöd Totalt antal 1 Kvinnor Män Utbetalt bidrag, mnkr Studiehjälp 3, varav ,1 Inbetald ståp.avg. 2, mnkr Utbetalt tilläggsbidrag, mnkr Utbetalt lån, mnkr Sverige % 51 % 4 043,1 Utland % 32 % 9,0 Studiemedel 3, varav , ,9 387, ,8 Grundskolenivå % 29 % 463,9 100,2 43,3 97,7 Gymnasienivå % 38 % 1 896,3 409,6 115, ,1 Eftergymnasial nivå % 41 % 6 153, ,3 226, ,7 Utlandsstudier % 40 % 462,0 99,8 2, ,3 Studiemedelsräntor och avskrivningar 5 578,1 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning % 50 % 44,9 Totalt , ,9 387, ,8 1 Bruttoräknat antal. När antalet studiestödstagare summeras uppstår dubbelräkning mellan stödformer och utbildningsnivåer, eftersom en stödtagare kan ha studerat på flera nivåer och med olika studiestöd under året. Totalt nettoräknat antal studerande som har fått studiestöd under 2009 är personer. 2 Inbetald preliminär statlig ålderspensionsavgift. Avgiften är procentuellt fördelad på utbildningsnivåer utifrån de belopp som har betalats ut i studiestöd för respektive nivå. 3 Utbetalda belopp är hämtade från CSN:s produktionssystem, vilket skiljer sig marginellt mot utfallet enligt ekonomisystemet. 27

29 Studiehjälp, kalenderhalvår 2 Studiehjälp Tabell 2:1 Utbetald studiehjälp för studier i Sverige och i utlandet, fördelat på produktionssystem, ekonomisystem och kalenderhalvår, miljoner kronor :1 2007:2 2008:1 2008:2 2009:1 2009:2 Produktionssystem 2 392, , , , , ,4 Ekonomisystem 2 395, , , , , ,4 1 Utbetalda belopp blir olika beroende på från vilket system de hämtas. När utbetalda belopp redovisas fördelat på olika undergrupper hämtas siffrorna från CSN:s produktionssystem. Skillnaden mellan systemen beror på att ekonomiavstämningen grundar sig på bokföringsdag, medan det i produktionssystemen är utbetalningsdagen som styr till vilket kalenderhalvår eller kalenderår ett belopp tillhör. Tabell 2:2a Antal studerande med studiehjälp, fördelat på kalenderhalvår och kön, studier i Sverige :1 2009:2 Studiebidrag Inackorderingstillägg Extra tillägg En person kan finnas registrerad på flera stödformer under samma kalenderhalvår. Tabell 2:2b Utbetalda belopp för studiehjälp, fördelat på kalenderhalvår och kön, studier i Sverige, miljoner kronor :1 2009:2 Studiebidrag 1 163, , ,6 711,9 760, ,4 Inackorderingstillägg 34,5 22,6 57,1 28,6 17,7 46,2 Extra tillägg 23,0 29,1 52,1 13,3 17,3 30,6 Totalt 1 221, , ,9 753,8 795, ,2 1 Produktionssystemets siffror skiljer sig något från ekonomisystemets (se fotnot i tabell 2:1). 28

30 Studiehjälp, kalenderhalvår Tabell 2:3a Antal studerande med studiehjälp, fördelat på studietakt, kön och kalenderhalvår, studier i Sverige :1 2009:2 Heltidsstudier Deltidsstudier Uppgift saknas Totalt En person kan finnas registrerad med olika studietakt under samma kalenderhalvår. 2 Med deltidsstudier avses studier på 20, 50 eller 75 procent. 3 Uppgift om studietakt saknas endast under pågående handläggning innan ett beslut är fattat. Tabell 2:3b Utbetalda belopp för studiehjälp, fördelat på studietakt, kön och kalenderhalvår, studier i Sverige, miljoner kronor :1 2009:2 Heltidsstudier 1 219, , ,2 752,9 794, ,6 Deltidsstudier 2 0,9 0,7 1,6 0,5 0,4 0,8 Uppgift saknas 3 0,5 0,5 1,0 0,4 0,4 0,8 Totalt 1 221, , ,9 753,8 795, ,2 1 Produktionssystemets siffror skiljer sig något från ekonomisystemets (se fotnot i tabell 2:1). 2 Med deltidsstudier avses studier på 20, 50 eller 75 procent. 3 Uppgift om studietakt saknas endast under pågående handläggning innan ett beslut är fattat. Tabell 2:4a Antal studerande med studiehjälp, fördelat på ålder, kön och kalenderhalvår, studier i Sverige 2009:1 2009:2 16 år och yngre år år år år och äldre Totalt Tabell 2:4b Utbetalda belopp för studiehjälp, fördelat på ålder, kön och kalenderhalvår, studier i Sverige, miljoner kronor :1 2009:2 16 år och yngre 3,3 1,9 5,2 172,2 175,5 347,7 17 år 373,4 381,7 755,1 260,5 273,4 533,9 18 år 391,2 409,5 800,7 255,6 272,3 527,9 19 år 373,3 391,2 764,5 65,2 74,0 139,2 20 år och äldre 80,0 88,3 168,4 0,3 0,2 0,5 Totalt 1 221, , ,9 753,8 795, ,2 1 Produktionssystemets siffror skiljer sig något från ekonomisystemets (se fotnot i tabell 2:1). 29

31 Studiehjälp, kalenderhalvår Tabell 2:5a Antal studerande med studiehjälp, fördelat på skolform, kön och kalenderhalvår, studier i Sverige :1 2009:2 Folkhögskola Fristående gymnasieskola Kommunal gymnasieskola Vuxenutbildning Övriga skolor Totalt En person kan finnas registrerad på flera skolformer under samma kalenderhalvår. 2 Övriga skolor avser grundskolor, högskolor och universitet, kompletterande gymnasieutbildning samt där uppgift om skolform saknas. Uppgift om skolform saknas endast under pågående handläggning, innan ett beslut är fattat. Tabell 2:5b Utbetalda belopp för studiehjälp, fördelat på skolform, kön och kalenderhalvår, studier i Sverige, miljoner kronor :1 2009:2 Folkhögskola 18,5 11,1 29,6 14,9 9,1 24,0 Fristående gymnasieskola 251,5 258,3 509,8 175,1 177,7 352,8 Kommunal gymnasieskola 944,2 998, ,2 559,2 605, ,4 Vuxenutbildning 5,7 4,7 10,4 3,6 3,0 6,6 Övriga skolor 2 1,3 0,6 1,8 1,0 0,4 1,4 Totalt 1 221, , ,9 753,8 795, ,2 1 Produktionssystemets siffror skiljer sig något från ekonomisystemets (se fotnot i tabell 2:1). 2 Övriga skolor avser grundskolor, högskolor och universitet, kompletterande gymnasieutbildning samt uppgift om skolform saknas. Uppgift om skolform saknas endast under pågående handläggning innan ett beslut är fattat. Tabell 2:6 Antal studerande som fått beslut om otillåten frånvaro, fördelat på kön och kalenderhalvår, studier i Sverige 2009:1 2009:2 Antal studerande Antal med beslut om otillåten frånvaro 2, Nettoantal studerande som har fått studiehjälp, inklusive de som fått beslut om otillåten frånvaro. 2 Utsökningen i CSN:s produktionssystem avser antal studerande som har fått ett beslut om indragen studiehjälp på grund av otillåten frånvaro. 3 Från skolorna har det rapporterats in studerande med otillåten frånvaro, vilket är något fler än de som senare fått beslut. Uppgift om kön saknas i denna statistik. 30

32 Studiehjälp, kalenderhalvår Tabell 2:7a Antal studerande med studiehjälp, fördelat på kön och kalenderhalvår, studier i utlandet 1, :1 2009:2 Studiebidrag Inackorderingstillägg Extra tillägg " 3 Dagliga resor " 5 1 En person kan finnas registrerad på flera stödformer under samma kalenderhalvår. 2 Tabellen har sekretessgranskats, vilket innebär att enskilda celler med antal mindre än 3 har ersatts med " och att summeringar har justerats. Tabell 2:7b Utbetalda belopp för studiehjälp, fördelat på kön och kalenderhalvår, studier i utlandet, miljoner kronor :1 2009:2 Studiebidrag 2,6 1,3 4,0 1,4 0,7 2,1 Inackorderingstillägg 1,2 0,7 1,8 0,6 0,4 1,0 Extra tillägg 0,0-0,0 0,0 0,0 0,0 Dagliga resor 0,0-0,0 0,0 0,0 0,0 Totalt 3,8 2,0 5,8 2,1 1,1 3,2 1 Produktionssystemets siffror skiljer sig något från ekonomisystemets (se fotnot i tabell 2:1). Tabell 2:8a Antal studerande med studiehjälp, fördelat på studietakt, kön och kalenderhalvår, studier i utlandet :1 2009:2 Heltidsstudier Deltidsstudier Uppgift saknas 3 - " " Totalt Tabellen har sekretessgranskats, vilket innebär att enskilda celler med antal mindre än 3 har ersatts med " och att summeringar har justerats. 2 Enligt studiehjälpsreglerna ska utlandsstudier bedrivas på heltid. Därför finns det inte några registreringar på deltidsstudier. 3 Uppgift om studietakt saknas endast under pågående handläggning innan ett beslut är fattat. Tabell 2:8b Utbetalda belopp för studiehjälp, fördelat på studietakt, kön och kalenderhalvår, studier i utlandet, miljoner kronor :1 2009:2 Heltidsstudier 3,8 2,0 5,8 2,1 1,1 3,2 Deltidsstudier Uppgift saknas 3-0,0 0, Totalt 3,8 2,0 5,8 2,1 1,1 3,2 1 Produktionssystemets siffror skiljer sig något från ekonomisystemets (se fotnot i tabell 2:1). 2 Enligt studiehjälpsreglerna ska utlandsstudier bedrivas på heltid. Därför finns det inte några registreringar på deltidsstudier. 3 Uppgift om studietakt saknas endast under pågående handläggning innan ett beslut är fattat. 31

33 Studiehjälp, kalenderhalvår Tabell 2:9a Antal studerande med studiehjälp, fördelat på ålder, kön och kalenderhalvår, studier i utlandet :1 2009:2 16 år " - " år år år år Totalt Tabellen har sekretessgranskats och cellen med ett antal mindre än 3 har ersatts med " och adderats till antalet för 17 år. Tabell 2:9b Utbetalda belopp för studiehjälp, fördelat på ålder, kön och kalenderhalvår, studier i utlandet, miljoner kronor 1, :1 2009:2 16 år " - 0,0 0,2 0,1 0,3 17 år 0,6 0,3 0,9 0,9 0,4 1,3 18 år 1,6 0,9 2,5 0,7 0,3 1,0 19 år 1,1 0,5 1,6 0,3 0,2 0,5 20 år 0,5 0,2 0,7 0,0 0,0 0,1 Totalt 3,8 2,0 5,8 2,1 1,1 3,2 1 Produktionssystemets siffror skiljer sig något från ekonomisystemets (se fotnot i tabell 2:1). 2 Tabellen har sekretessgranskats och beloppet i cellen som avser färre än 3 individer har ersatts med " och adderats till beloppet för 17 år. Tabell 2:10a Antal studerande med studiehjälp, fördelat på skolform, kön och kalenderhalvår, studier i utlandet :1 2009:2 Gymnasieskola Övriga skolor Totalt En person kan finnas registrerad på flera skolformer under samma kalenderhalvår. 2 Övriga skolor är godkända skolformer som är ställda under statlig tillsyn. Där ingår folkhögskola och kompletterande utbildning samt en samlingskategori som kallas övriga utland, vilket är en skola med gymnasial och eftergymnasial utbildning. Tabell 2:10b Utbetalda belopp för studiehjälp, fördelat på skolform, kön och kalenderhalvår, studier i utlandet, miljoner kronor :1 2009:2 Gymnasieskola 3,1 1,7 4,8 1,8 1,0 2,8 Övriga skolor 2 0,7 0,3 1,0 0,3 0,2 0,5 Totalt 3,8 2,0 5,8 2,1 1,1 3,2 1 Produktionssystemets siffror skiljer sig något från ekonomisystemets (se fotnot i tabell 2:1). 2 Övriga skolor är godkända skolformer som är ställda under statlig tillsyn. Där ingår folkhögskola och kompletterande utbildning samt en samlingskategori som kallas övriga utland, vilket är en skola med gymnasial och eftergymnasial utbildning. 32