Folkbildningsrådet Lasse Magnusson. Nytt studiestödssystem. Huvudprinciper

Transkript

1 Folkbildningsrådet Lasse Magnusson PM Nytt studiestödssystem Huvudprinciper Regeringen har i sin proposition 1999/2000:10 Ett reformerat studiestödssystem föreslagit att ett nytt studiestödssystem med det samlade namnet studiemedel införs den 1 juli år Det nya studiemedelsystemet ersätter dagens studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd (svux) och särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (svuxa). Parallellt med detta kvarstår dock det särskilda utbildningsbidraget (ubs) under hela Kunskapslyftsperioden ( ). Regeringen avser sedan att återkomma till riksdagen i slutet av år 2000 i samband med propositionen om den framtida reformerade vuxenutbildningen kring frågan om hur det blir med ubs efter år De nuvarande studiestöden i form av korttidsstudiestöd, internatsbidrag och timersättning för psykiskt utvecklingsstörda avvecklas helt. Motsvarande resurser skall istället anvisas som statsbidrag till fackliga organisationer och handikapporganisationer för att genomföra i princip samma utbildningar som de nuvarande stöden utgår till. Regeringen skall återkomma till detaljerna om detta senare. När det gäller den nuvarande studiehjälpen för dem mellan år (t.o.m. vårterminen det år man fyller 20 år) föreslås inga ändringar 1996 års studiestödsutredning Regeringens förslag bygger till stora delar på studiestödsutredningens förslag (betänkandet SOU 1996:90). En väsentlig skillnad är dock att utredningen föreslog tre olika bidrags-/lånenivåer istället för de två som regeringen föreslår. Studiestödsutredningen ansåg att studerande på gymnasienivå motsvarande nationella programmen och som fyllt 23 år skulle erhålla en bidragsdel på 60% av studiemedlen. Regeringen har istället valt att lägga sig på nivån 82% av det generella studiemedelsbeloppet kr som bidragsdel för både studerande på grundskole- och gymnasienivå som fyllt 25 år samt 34,5% i bidrag för alla övriga studiemedelsberättigade. Jämfört med studiestödsutredningen utgår, enligt regeringens förslag, studiestöd för fler terminer vad gäller studier på högskolenivå. Effekter jämfört med nuvarande system Det nya studiemedelssystem blir enklare och mer överskådligt än de nuvarande studiestöden och med ett enhetligt totalbelopp för alla studerande oavsett utbildningsnivå. För vuxenstuderande med tidigare låg inkomst (lägre än kr i månaden) och därmed en dagspenning i arbetslöshetsförsäkringen som är lägre än 460 kr blir det nya totalbelop-pet inom studiemedlen högre. Detta gäller till stor del för kvinnor. Däremot uppstår en försämring, som mest kr lägre per månad, för dem som har en högre dagpenning i arbetslöshetsförsäkringen om inte tilläggslån kan erhållas. Bidragsnivåerna Alla studerande erhåller ett enhetligt studiemedelsbelopp på (enligt 1999 års priser) kronor. För studerande som fyllt 25 år och studerar på grundskole- och gymnasienivå innebär det en bidragsdel på kr och en lånedel på kronor per studiemånad.

2 För övriga studerande i åldern 20 år 50 år (åldersgränsen kan förlängas vid särskilda skäl) innebär det en bidragsdel på kr och en lånedel på kr. Fr.o.m. 41 års ålder begränsas successivt rätten till studielån i form av antal veckor för studier på högskolenivå och annan eftergymnasial utbildning. När det gäller åldersgränsen 20 år, som skiljer rätten till studiehjälp (750 kr i månaden) och rätten till studiemedel åt, kan dock den som är under 20 år få rätt till studiemedel om han/hon påbörjar en ny utbildning som har som antagningskrav en treårig utbildning i gymnasieskolan eller motsvarande. Tilläggslån Tilläggslån kan sedan för studerande som fyllt 25 år, och oavsett utbildningsnivå, beviljas med kr per månad under längst 120 veckor. Därmed får vuxna studerande möjlighet att komma upp i ett studiestöd på drygt kr per månad vilket ungefär motsvarar den högsta ersättningsnivån efter skatt i arbetslöshetsförsäkringen. Tilläggslån kan också (för hela studerandegruppen) utgå för vissa merkostnader Bl.a. dessa nämns merkostnader för studier utomlands, kostnader för dubbel bosättning, studieresor och inköp av dyrare studiematerial som musikinstrument m.m. Även studerande i Sverige som går i en utbildning som inte är statlig eller statsunderstödd har möjlighet att få extra studielån för eventuella utbildningsavgifter. Resursram Regeringen räknar med att de generella studiemedlen kommer att omfatta ca studerande årligen, varav inom vuxenutbildningen, samt att den högre bidragsnivån omfattar ca personer. Kostnaden för förslaget är beräknat till ca 4,1 miljarder kr. När det gäller det högre bidraget för studier på grundskole- och gymnasienivå beräknar regeringen detta utifrån en resursram som också skall anpassas till samhällssituationen. Skulle inte resursramen ( personer) räcka skall det högre bidraget i första hand utgå till dem som saknar grundskolekompetens och i andra hand till dem som saknar gymnasiekompetens eller motsvarande. Något annat särskilt urval skall ej göras. Räcker inte medlen till alla sökanden beviljas stöd i den tidsordning ansökningarna kommit in så länge resurserna räcker. Den som en gång beviljats det högre bidraget skall dock alltid ha förtur för de ytterligare medel som behövs för att fullfölja utbildningen. 2 Studiestöd per vecka Studiemedlen beräknas inte längre för 15-dagarsperioder utan istället per vecka. Ett normalt studieår anses motsvara 40 veckor och stödet betalas ut för 9 månader (är utbild-ningstiden kortare utgår dock studiemedel för det verkliga antalet veckor). Samma beräkningsprinciper tillämpas för både heltids- och deltidsstuderande. Studiestödet kan utgå även vid sjukdom och tillfällig vård av barn. Däremot kan inte som nu gäller för svux och svuxa studiestöd utgå under juluppehåll. Längsta tid för studiemedel

3 3 Utbildning på grundskolenivå Den som helt saknar grundskoleutbildning kan få studiemedel under högst 80 veckor (två läsår). Personer som behöver grundläggande färdighetsträning i läsning, skrivning och räkning kan få stöd i ytterligare 20 veckor (en termin). Den som redan har grundskola eller motsvarande utbildning kan få studiemedel under högst 40 veckor (ett läsår). Finns det synnerliga skäl skall studiemedel kunna lämnas under längre tid än ovan. Utbildning på gymnasial nivå Studiemedel kan utgå under högst 120 veckor (tre läsår). Den som redan har en treårig gymnasieutbildning eller motsvarande kan få studiemedel under högst 80 veckor (två läsår). I propositionen nämns, betr. det sistnämnda, studier på vissa folkhögskolekurser som exempel på sådana utbildningar. Utbildningar på högskolenivå och annan eftergymnasial nivå Studiemedel kan utgå för högst 240 veckor (sex år). Kortaste tid för studiemedel För rätt till studiemedel skall studietiden omfatta en sammanhängande tid om minst tre veckor (15 dagar). Deltidsstudier Studiemedel kan utgå för antingen heltidsstudier, trekvartsfart (75% av heltid) eller för halvtid (50% av heltid). Beräkningen av studiemedelsbeloppet görs, på samma sätt som för heltid, per vecka. Studiestödsberättigade utbildningar Regeringen fatställer även i framtiden vilka utbildningsinstitutioner respektive utbildningar som berättigar till studiestöd. Ansökningar om nya sådana bereds en gång om året av berörda myndigheter och publiceras, efter beslut därom, som bilaga till studiestödsförordningen. Regeringen tar också upp frågan om den nuvarande indelningen i bilagan till studiestödsförordningen som huvudsakligen bygger på en tudelning mellan gymnasiala och eftergymnasiala utbildningar. Avsikten är att i framtiden skapa en mer ändamålsenlig indelning som klarare skiljer utbildningar på gymnasial nivå från utbildningar som utgör en påbyggnad till gymnasieskolan, högskoleutbildningar eller annan utbildning på eftergymnasial nivå. Fribeloppet Fribeloppet (inkomst vid sidan av studierna) höjs kraftigt från nuvarande kr till kr per år. Återbetalning Återbetalning av studielånen skall ske med ett årsbelopp som varje kalenderår baseras på skuldens storlek, räntan för året, det antal år som återbetalningen väntas pågå samt med beaktande av att årsbeloppet under återbetalningstiden ska räknas upp med 2% vid oförändrad ränta. En låntagare skall dock ha möjlighet att ansöka om att återbetalningen

4 begränsas till 5% av den aktuella inkomsten. Är man över 50 år är trygghetsregeln max. 7% av inkomsten. Återbetalningstiden skall normalt vara 25 år eller lägst det antal år som återstår tills man fyllt 60 år. Har man inte hunnit betala färdigt kan åldersgränsen utsträckas till 67 år. Små återbetalningsbelopp skall betalas tillbaks på kortare tid än 25 år. Återbetalningen påbörjas som nu sex månader efter den sista utbetalningsperioden av studiestödet. Hel nedsättning av återbetalningen av studielån (uppskjutande av betalning) kan ske om låntagaren påbörjar nya studier och får studiestöd under denna tid eller i andra fall då synnerliga skäl föreligger. Avskrivning av lån Den som beviljats lån för behörighetsgivande studier på grundskole-/gymnasienivå som grund för eftergymnasiala eller högskolestudier kan beviljas avskrivning av studielånet. Avskrivning beviljas med 1/6 av det tidigare studielånet för varje godkänd 40-poängsutbildning som kan ingå i en högskoleexamen, dock högst upp till 120 poäng. Det innebär därmed möjlighet till avskrivning av 50% av den tidigare låneskulden. Motsvarande skall kunna tillämpas för den som, efter grundskole- och gymnasienivåstudier, fortsätter med studier på eftergymnasiala yrkesutbildningar. Även studielån som den studerande tagit emot då han eller hon varit sjuk skall kunna avskrivas helt eller delvis. Studielån som kvarstår obetalda vid 67 års ålder eller i samband med dödsfall eller av andra synnerliga skäl (exempelvis om den studerande p.g.a. skada, sjukdom eller handikapp ej kunnat fullfölja utbildningen) avskrivs. Pensionsrätt Den studerande som uppbär studiemedel skall kunna tillgodräkna detta som pensionsgrundande belopp. Ansökan om studiemedel CSN skall fortsätta och administrera stödet. Ansökan kan göras när som helst under året. Studiestöd beviljas för högst ett år i taget och retroaktivt för högst fyra veckor efter det en ansökan lämnats in. Utbetalningen bör göras förskottsvis varje månad. Rätt att överklaga CSN:s beslut om studiestödstilldelning skall kunna göras hos en ny särskilt inrättad överklagandenämnd. Beslut i ärenden om återbetalning av studielån kan som idag göras hos allmän förvaltningsdomstol. FBRs egen kommentar ***************** Regeringens förslag har många förtjänster. Bl.a. kan nämnas: Det nya studiestödet är enkelt och översiktligt jämfört med det tidigare Bidragsdelen höjs för alla studerande (även om målet 50% av studiemedelsbeloppet långt ifrån nås) Studier på grundskole- och gymnasienivå får högre bidrag. Korttidsutbildade, som tidigare haft en låg inkomst eller ingen alls, (ex. kvinnor som skall ut i förvärvslivet och invandrare) och/eller ej varit inskrivna i A-kassan får en bättre studiefinansiering 4

5 Större möjlighet för studerande under 20 år att erhålla vanliga studiemedel till kurser som är på eftergymnasial nivå. Fribeloppet höjs kraftigt Övergången till att beräkna stödet per vecka istället för 15-dagarsperioder förenklar planeringen av utbildningarna. Samtidigt kan man fråga sig om studiemedelsbeloppet och då framför allt bidragsdelen - är tillräckligt högt och om den som är 25 år och som tidigare förvärvsarbetat är beredd att sätta sig i skuld för att studera. Det särskilda utbildningsbidraget är visserligen betydligt fördelaktigare men är begränsat till två terminer och vad gäller antalet stöd. Det finns därmed risk för att en stor och angelägen grupp med behov av utbildning på främst gymnasienivå aldrig kommer att påbörja någon utbildning utan istället väljer fortsatt arbete eller A-kasseersättning. Folkbildningsspecifika frågor folkhögskolorna En del frågor återstår att lösa eller uppstår p.g.a. regeringsförslaget: Vad händer med de utbildningar som finansierats via korttidsstudiestöd och internatbidrag när medlen går direkt till organisationerna? Vad innebär den framtida klassificering av kurserna i grundskole-, gymnasie- och eftergymnasial nivå för rekryteringen (framför allt vad gäller de särskilda kurserna där det beroende på deltagarnas åldersstruktur kan bli både för- och nackdelar med eventuell övergång från gymnasienivå till eftergymnasial-/högskolenivå. De merkostnader som uppstår för deltagare med funktionshinder väntar fortfarande på sin lösning. studieförbunden Frågan om ett mer generellt studiestöd för de studieförbundsutbildningar som bedrivs på grundskole-, gymnasial och eftergymnasial nivå väntar på sin lösning. Det återstår att, som hittills tillämpat, gå till regeringen med en ansökan för att få prövat rätten till studiestöd för enskilda utbildningar. Ytterligare information Propositionen i sin helhet kan hämtas via Internet eller beställas via Riksdagens tryckeriexpedition tel eller fax