Studiemedelsguiden det viktigaste du behöver veta om studiemedel

Transkript

1 Studiemedelsguiden det viktigaste du behöver veta om studiemedel

2 2

3 Innehållsförteckning Studiemedel för dig som ska börja studera Vilka utbildningar ger rätt till studiemedel?... 5 Hur gammal är du?... 5 Så här många veckor kan du få studiemedel... 6 Dina studieresultat måste vara tillräckliga... 7 Om du är utländsk medborgare Återbetalning av dina tidigare lån När du inte kan få studiemedel Från ansökan till beslut Ansök elektroniskt snabbt och enkelt i Mina sidor Förifylld ansökningsblankett i brevlådan Ansökningsblankett Viktigt att tänka på när du fyller i en ansökningsblankett När kommer ditt beslut? Om du vill överklaga CSN:s beslut om studiemedel innehåller mycket Dina studiemedel beräknas per vecka Högskole- och universitetsutbildning i Sverige Utbildningar på grundskole- och gymnasienivå samt övriga utbildningar på eftergymnasial nivå Du kan spara veckor Heltid eller deltid Så här mycket studiemedel kan du få Studiemedel är bidrag och lån Tilläggsbidrag för barn Tilläggslån...20 Merkostnadslån...20 Det högre bidraget Du får rabatter genom CSN-kortet, Mecenatkortet eller Studentkortet Dina försäkringar Dina inkomster och studiemedel Fribelopp och inkomstprövning Så här räknar du ut din inkomst Så här betalas pengarna ut till dig Du måste lämna en studieförsäkran Skolan måste intyga att du studerar Du måste ha ett konto Utbetalningsplanen beskriver hur du får dina pengar Om du skulle ångra dig När du är sjuk, vårdar dina barn eller vårdar en närstående Studiemedel när du är sjuk Sjukanmälan till Försäkringskassan Studiemedel vid tillfällig vård av barn Studiemedel när du vårdar en av dina närstående Har det hänt något med dina studier eller dina inkomster? Du är skyldig att anmäla ändrade förhållanden Adressändring Skolornas uppgiftsskyldighet CSN kan kräva tillbaka dina studiemedel Studieavbrott För hög inkomst Om du inte anmäler ändrade förhållanden Särskilda regler för dig som studerar utomlands Grundläggande krav för att du ska få studiemedel Utbytesstudier Språkkurser Andra utbildningar med särskilda regler Utbildningar som du inte kan få studiemedel för Examensarbete, praktik eller utlandsförlagd utbildning Om du behöver ett intyg om studiefinansiering Dina studiemedel beräknas per vecka Så här mycket studiemedel kan du få När kommer dina pengar? Du är skyldig att anmäla ändrade förhållanden Om du inte anmäler ändrade förhållanden Vad händer om du blir sjuk utomlands? Vård av barn eller närstående Har du ekonomiskt stöd från ett annat land? Så här betalar du tillbaka dina lån Ditt nya lån är ett modifierat annuitetslån Hur beräknas räntan? När du börjar betala tillbaka lånet Belopp som du ska betala Praktiska detaljer kring återbetalningen av ditt lån Du kan få nedsättning av årsbeloppet Ditt lån kan skrivas av Du kan lägga samman nya och gamla lån Sökordsregister Behandling av personuppgifter Lagar och bestämmelser Snabbt och enkelt på webbplatsen och i Mina sidor Kontakta oss Symbolförklaring Mer information hittar du på internet På denna sida kan du läsa mer Använd denna blankett Här finns bestämmelserna Läs mer om studier utomlands 3

4 4

5 Studiemedel för dig som ska börja studera Studiemedel för dig som ska börja studera Studiemedel är det vanligaste sättet att finansiera studier när du är vuxen. Det ska ge människor ekonomiska möjligheter att genomföra den utbildning som de har förutsättningar och intresse för. Studiemedel består av två delar: dels bidrag, dels lån som du måste betala tillbaka. Om du studerar på främst grundskole- och gymnasienivå finns särskilda resurser avsatta som kan ge ett högre studiebidrag. Studiemedel innehåller också tilläggsbidrag för barn som du har vårdnaden om och tilläggslån som du kan få om du tidigare haft högre levnadskostnader. Du kan också ta merkostnadslån, exempelvis för resor och dubbelt boende. Vilka utbildningar ger rätt till studiemedel? För att du ska kunna få studiemedel måste den skola eller utbildning du har valt ge rätt till studiemedel för studier i Sverige. Det är regeringen eller en av regeringen utsedd myndighet som bestämmer detta. De svenska utbildningar som ger rätt till studiemedel finns i bilagan till studiestödsförordningen där de är indelade i fem grupper: Grundskoleutbildningar, gymnasieutbildningar och folkhögskolans behörighetsgivande kurser Här finns bland annat utbildningar vid den kommunala gymnasieskolan och de fristående gymnasieskolorna, folkhögskolans behörighetsgivande kurser och kommunal vuxenutbildning (komvux). Påbyggnadsutbildningar, preparandkurser och kompletterande utbildningar Här finns exempelvis påbyggnadsutbildningar vid komvux och vissa av folkhögskolans yrkesinriktade kurser. Högskolornas och universitetens så kallade basår Utbildningar som leder till högskoleexamen Här finns utbildningar vid statliga och enskilda universitet och högskolor. Övriga eftergymnasiala utbildningar Här finns bland annat kvalificerad yrkesutbildning (KY), fritidsledarlinjen, vissa tolk- och yrkesinriktade utbildningar vid folkhögskolorna samt vissa kompletterande utbildningar vid fristående skolor. En förteckning över skolor och utbildningar som ger rätt till studiemedel kan du hitta på Studiestödsförordningen (2000:655). Läs om speciella regler för de utbildningar utomlands som kan ge rätt till studiemedel på sidan 33. Du kan också få studiemedel för distansutbildningar i Sverige. Utbildningar som inte ger rätt till studiemedel Uppdragsutbildningar ger normalt inte rätt till studiemedel. Uppdragsutbildning är en utbildning eller en utbildningsplats som beställs och betalas av företag, organisationer eller myndigheter och som ingår i en reguljär utbildning. Studieförbundens kursutbud inklusive deras universitetsutbildningar ger inte heller rätt till studiemedel. Hur gammal är du? Nedre åldersgräns Om du ska studera på grundskole- eller gymnasienivå kan du få studiemedel tidigast från och med det andra kalenderhalvåret det år du fyller 20 år. Om du är yngre än 20 år kan du i stället få studiehjälp för utbildningar på gymnasienivå om du studerar på heltid. För studier på universitet, högskola, eftergymnasial nivå i övrigt eller på högskolans basår finns det ingen nedre åldersgräns för att få studiemedel. Läs mer om studiehjälp på 5

6 Studiemedel för dig som ska börja studera Övre åldersgräns för studiebidrag och studielån Du kan få studiebidrag och studielån längst till och med det år du fyller 54 år. Rätten till studielån begränsas dock successivt från och med det år du fyller 45 år. Tabellen nedan visar hur många veckors studielån du har rätt till mellan 45 och 54 års ålder. I antalet veckor med studielån ska du räkna in studielån som du tagit för tidigare studier med studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd (SVUX) eller särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (SVUXA). Studielån tagna under grundskolestudier ska inte räknas med. Tidigare lån tagna vid studier på gymnasienivå ska räknas med till hälften vid en bedömning av rätten till ytterligare lån. CSN beräknar hur många låneveckor du har rätt till när du söker studiemedel. En ny bedömning görs om du gör ett uppehåll i låntagandet som är längre än ett halvår. Om uppehållet beror på sjukdom, föräldraledighet eller en annan oförutsedd händelse görs en ny bedömning om avbrottet är längre än ett år. Ålder under året Antal veckor Ålder under året Antal veckor 45 år år år år år år år år år år 40 Exempel Låt oss anta att du vid 50 års ålder ska läsa en fristående kurs på en högskola under 20 veckor. Enligt tabellen har du då rätt till studielån under totalt 120 veckor. För tio år sedan läste du gymnasiekurser på komvux ett år och tog då studielån i två terminer (40 veckor). Eftersom tidigare lån tagna vid studier på gymnasienivå räknas med till hälften innebär det att du har utnyttjat 20 veckor. Då har du alltså nu rätt till studielån i 100 veckor (120-20). Efter din högskolekurs har du 80 låneveckor kvar. Du väljer att studera på nytt än en gång, det år du fyller 54 år. Eftersom du har gjort ett uppehåll i studierna och låntagandet prövar vi din rätt till lån igen. Då kan du, som du ser i tabellen, bara få studielån i högst 40 veckor. Därifrån drar vi tidigare utnyttjade veckor, 20 gymnasieveckor på komvux och 20 veckor på högskola, vilket får till följd att du inte kan få studielån. Du kan alltså totalt få högst det antal veckor med studielån som du ser i tabellen. Normalt minskar alltså de veckor du tidigare lånat rätten att ta nya lån. Du som är 45 år eller äldre och som tidigare tagit studielån som du helt betalat tillbaka, kan ta nya lån utan hinder av de veckor du tidigare lånat. Detta gäller också om dina tidigare lån helt skrivits av. Du måste vara helt skuldfri; samtliga studielån måste alltså vara slutbetalade. Då kan du få lån för så många veckor som framgår av tabellen. Observera att det antal veckor du har rätt till studiemedlens bidragsdel också är begränsat, men inte på grund av ålder. Detta gäller även om du har betalat tillbaka hela lånet. För mer information se nästa avsnitt. Så här många veckor kan du få studiemedel Den längsta tid som du kan få studiemedel är begränsad till ett visst antal veckor per utbildningsnivå. I tabellen på nästa sida ser du vad som gäller för olika utbildningsnivåer. Även den tid du tidigare fått studiemedel, SVUX eller SVUXA ska räknas med. Däremot räknas inte veckor då du haft studiemedel under sjukdom, tillfällig vård av barn eller vård av närstående, eftersom du då inte studerat. Veckor med studiemedel som krävts tillbaka vid studieavbrott eller minskad studietakt räknas inte heller med. Från och med det år du fyller 40 år kan du få studiemedel under en längre tid om det finns arbetsmarknadsmässiga eller personliga skäl. För att få studiemedel för sådana särskilda skäl bör det dessutom ha gått en viss tid sedan du senast hade studiestöd för studier på den aktuella utbildningsnivån. Utöver vad som står i tabellen på nästa sida kan du då få studiemedel i högst 40 veckor till på varje utbildningsnivå. Observera att begränsningarna i antalet veckor med lån enligt föregående avsnitt fortfarande gäller. 6

7 Studiemedel för dig som ska börja studera Om det finns synnerliga skäl kan du få studiemedel för fler veckor än vad som står i tabellen eller för fler veckor utöver de du kan få med hänvisning till särskilda skäl. Det innebär att det är mycket svårt att få studiemedel för längre tid. Synnerliga skäl kan exempelvis vara funktionshinder som innebär att studierna tar längre tid. Om du bedömer att antalet veckor med studiemedel inte räcker för dina studieplaner måste du överväga att finansiera dina studier på annat sätt. Du kanske kan arbeta vid sidan av studierna och på så sätt klara dig med studiemedel under färre veckor per termin. Längsta tid för rätt till studiemedel på olika utbildningsnivåer Grundskolenivå Den som redan har grundskoleutbildning eller motsvarande Den som saknar grundskoleutbildning eller motsvarande Den som saknar grundskoleutbildning eller motsvarande och som behöver färdighetsträning i att läsa, skriva och räkna Gymnasienivå Den som redan har treårig gymnasieutbildning eller motsvarande Övriga Högskoleutbildning och annan eftergymnasial utbildning 40 veckor 80 veckor 100 veckor 80 veckor 120 veckor 240 veckor Grundskoleutbildning Med grundskoleutbildning menas i detta sammanhang slutförd kurs med lägst betyget godkänd i alla obligatoriska ämnen eller ämnesblock som finns i grundskolan utom ämnena bild, idrott och hälsa, musik samt slöjd. Som grundskoleutbildning räknas också specialskola godkänd fristående grundskola eller internationell skola riksinternatskola svensk utlandsskola på grundskolenivå utbildning på grundskolenivå i särskilt ungdomshem utbildning vid särskilt resurscenter annan utbildning för vilken medgivande om fullgörande av skolplikten har lämnats realskola kommunal och statlig vuxenutbildning med lägst betyget godkänd i de ämnen som ingår i den grundläggande vuxenutbildningen kunskaper från studier på folkhögskola motsvarande minst betyget godkänd i samtliga ämnen som ingår i den grundläggande vuxenutbildningen utländsk utbildning under minst nio år på heltid från sju års ålder. Studierna ska i huvudsak ha bestått av allmänna ämnen och vara slutförda. Om du inte har någon av ovanstående utbildningar anses du sakna grundskoleutbildning. Med färdighetsträning menas studier som motsvarar grundskolans årskurs 1 6. Gymnasieutbildning Med treårig gymnasieutbildning menas i detta sammanhang slutbetyg från gymnasieskolans nationella eller specialutformade program. Som treårig gymnasieutbildning räknas också avgångsbetyg från en tre- eller fyraårig linje i gymnasieskolan eller i gymnasiet fullföljt program på en godkänd fristående skola, riksinternatskola eller svensk utlandsskola samt vissa internationella utbildningar och distansutbildningar i Sverige på gymnasienivå slutbetyg eller rätt till slutbetyg från gymnasial vuxenutbildning vid komvux eller CFL allmän kurs på folkhögskola med uppnådda kunskaper motsvarande gymnasiekompetens utländsk utbildning om sammanlagt tolv år på heltid från sju års ålder. Den del som du läst på gymnasienivå ska ha innehållit allmänna ämnen som motsvarar cirka 37 veckors heltidsstudier. Gymnasieskolans individuella program motsvarar inte treårig gymnasieutbildning i detta sammanhang. Dina studieresultat måste vara tillräckliga När du ansöker om studiemedel på nytt ska du redovisa dina tidigare studieresultat. Vi prövar då normalt resultaten från den period du senast haft studiemedel. Vi kan ta hänsyn till personliga förhållanden som kan ha inverkat på studieresultaten. Veckor då du haft studiemedel under sjukdom, tillfällig vård av barn eller vård av närstående ska inte räknas med vid prövning av studieresultat. Du måste i så fall redogöra för dem i din ansökan om studiemedel. CSN:s författningssamling 2001:1, 4 kap. Prövning av studieresultat. 7

8 Studiemedel för dig som ska börja studera De flesta komvuxskolor rapporterar studieresultaten direkt till CSN. Läser du på en komvuxskola som inte gör det ska du redovisa dina studieresultat på CSN:s blankett Studieplan/ studieresultat för studier inom kommunal vuxenutbildning. Från statliga universitet och högskolor hämtar CSN uppgifterna automatiskt. Läser du på andra utbildningar redovisar du resultaten på CSN:s blankett Redovisning av studieresultat. Detta gäller vid studier i Sverige. Krav på studieresultat för de vanligaste utbildningarna Grundskole- och gymnasienivå Om du läser på grundskole- eller gymnasienivå kan du bara få studiemedel om du tidigare studerat i normal takt. Gymnasieskola Vid fortsatta studier i gymnasieskola prövas inte studieresultaten. Kommunal vuxenutbildning Studerar du vid kommunal vuxenutbildning har du rätt till fortsatta studiemedel om du som heltidsstuderande har uppnått 20 verksamhetspoäng per vecka under föregående period. Om du studerat på 75 procent ska du ha klarat 15 poäng per vecka. För 50 procent måste du ha klarat 10 poäng per vecka. Om du inte klarat kraven ovan kan du ändå få fortsatta studiemedel om du ligger efter med högst 200 verksamhetspoäng och om du som heltidsstuderande har uppnått 10 verksamhetspoäng per vecka under föregående period. Om du studerat på 75 procent är kravet 7,5 poäng per vecka. För 50 procent är kravet 5 poäng per vecka. De flesta komvuxskolor rapporterar studieresultaten direkt till CSN. Basår Du måste uppnå det studieresultat som ger dig rätt att påbörja den utbildning som du har fått förtur till. Övriga utbildningar på gymnasienivå Vid övriga utbildningar på gymnasienivå och vid gymnasieutbildningar utomlands gäller att du ska ha uppnått studieresultat i den takt som utbildningsplanen säger för att få fortsatta studiemedel. För studerande på de flesta folkhögskolor hämtar CSN uppgifter om studieresultat automatiskt. Eftergymnasial nivå Vid studier på eftergymnasial nivå gäller att du får studiemedel om det är sannolikt att studierna kommer att slutföras i normal tid. Från statliga universitet och högskolor hämtar CSN uppgifterna automatiskt. CSN prövar normalt studieresultat mot den senaste beviljningsperioden, det vill säga den period du senast hade studiemedel. I vissa fall prövar CSN dock andra perioder än den senaste beviljningsperioden. Detta gäller i följande fall: Studieresultat som uppnås senast fyra veckor in på en ny studieperiod får räknas ihop med studieresultaten för den senaste beviljningsperioden. Vid sommarstudier prövas studieresultaten vanligtvis tillsammans med studieresultaten från föregående studieperiod. Om den senaste beviljningsperioden är högst 12 veckor och studieresultaten från denna period inte är tillräckliga för att få nya studiemedel, ska den beviljningsperioden och den närmast föregående beviljningsperioden prövas tillsammans. Om studiemedel endast har beviljats i högst 20 veckor kan studiemedel ändå beviljas i högst 20 veckor till, även om studieresultaten inte är tillräckliga. I dessa fall prövas studieresultaten efter de första 40 veckorna. Det finns två grupper med olika resultatkrav: 1. Högskoleutbildning (utbildning på grundnivå, avancerad nivå eller forskarnivå vid högskola eller universitet i Sverige) Som studerande i denna grupp har du rätt till fortsatta studiemedel om du uppnår 0,9375 högskolepoäng per vecka under de första 40 heltidsveckorna. Detta motsvarar 37,5 högskolepoäng, vilket avrundas nedåt till 37 högskolepoäng under ett läsår med 40 veckors heltidsstudier. Därefter är resultatkravet 1,125 högskolepoäng per vecka, exempelvis 45 högskolepoäng under 40 veckor. Beräknade krav på studieresultat avrundas alltid nedåt till närmaste heltal. Även om du inte uppfyller dessa krav har du rätt till fortsatta studiemedel om du både klarat 0,75 högskolepoäng per heltidsvecka under den senaste perioden med studiemedel och i genomsnitt klarat 1,125 högskolepoäng per heltidsvecka under samtliga veckor du studerat med studiemedel på högskolenivå. Som forskarstuderande krävs det att du uppnår studieresultat som tyder på att den totala studietiden inte förlängs med mer än 25 procent i förhållande till studieplanen. 2. Övriga eftergymnasiala utbildningar För att kunna få fortsatta studiemedel när du studerar på övriga eftergymnasiala utbildningar måste du uppnå studieresultat i den takt som utbildningsplanen säger. Mindre och tillfälliga förseningar kan dock godtas. Återkvalificering I det fall dina studieresultat varit otillräckliga och du har fått avslag på din ansökan har du återigen rätt till fortsatta studiemedel från och med veckan efter den vecka då studieresultatkravet är uppnått. Om du däremot klarat kravet på studieresultat inom de fyra första veckorna efter terminens början, beviljas du studiemedel från och med terminsstart. 8

9 9

10 Studiemedel för dig som ska börja studera Mer information hittar du på och i faktabladet Svenskt studiestöd för studier i Sverige för den som inte är svensk medborgare. Mer information om till exempel uppehållstillstånd hittar du på Använd CSN:s blankett Personuppgifter för dig som inte är svensk medborgare. Blanketten lämnar du tillsammans med din ansökan om studiemedel. Om du inte fyllt 20 år ska du använda CSN:s blankett Ansökan om grundläggande rätt till svenskt studiestöd studiehjälp. Blanketter kan du beställa på vår webbplats Läs mer om studier utomlands på sidorna Om du är utländsk medborgare Om du är utländsk medborgare prövar CSN först om du har så kallad grundläggande rätt till svenskt studiestöd. Uppfyller du dessa villkor har du möjlighet att få studiestöd för studier i Sverige. Om du har permanent uppehållstillstånd (PUT) har du grundläggande rätt till svenskt studiestöd. Har du inte permanent uppehållstillstånd kan du ändå ha grundläggande rätt om du uppfyller något av dessa villkor: Du har uppehållsrätt och är EU-medborgare* samt har bott och arbetat i Sverige i minst två år. Du har uppehållsrätt och är EU-medborgare samt har varit sammanboende med en svensk medborgare i Sverige i minst två år. Du är under 20 år, och du och din förälder har ett giltigt uppehållstillstånd grundat på familjeanknytning till en person som bor i Sverige. Du är under 20 år, och du och dina föräldrar är EU-medborgare med uppehållsrätt i Sverige. Dina föräldrar måste bo och arbeta i Sverige och ni måste också ha för avsikt att stanna i Sverige. Migrationsverket har beviljat dig status som flykting i Sverige. Migrationsverket har beviljat dig status som varaktigt bosatt. Du kan också får rätt till studiestöd enligt EG-rätten. Det gäller dig som är medborgare i ett EU-/EESland eller i Schweiz, eller som är anhörig till en medborgare i de länderna. Det krävs då att du uppfyller något av dessa villkor: Du är EU-medborgare och kan betraktas som migrerande arbetstagare eller egenföretagare i Sverige. Utbildningen är en vidareutbildning inom ditt yrkesområde i Sverige. Du är anhörig (make, maka, sambo eller barn) till en EU-medborgare som är migrerande arbetstagare eller egenföretagare i Sverige. Denna regel gäller inte om du är EU-medborgare och själv arbetar i Sverige eller om du är anhörig till en svensk medborgare. Du har permanent uppehållsrätt i Sverige (PUR). Observera att permanent uppehållsrätt inte är samma sak som permanent uppehållstillstånd (PUT). Uppfyller du villkoren i EG-rätten har du möjlighet att få studiestöd både för studier i Sverige och utomlands. EU-länderna är Belgien, Bulgarien, Cypern, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike. EES-länderna är Island, Liechtenstein och Norge. Även Schweiz omfattas av EG-rätten. Medborgare i dessa länder kallas för EU-medborgare i denna information. Återbetalning av dina tidigare lån För att kunna få nya studiemedel måste du ha skött återbetalningen av dina tidigare lån. Du som har börjat betala tillbaka på dina lån måste ha betalat avgifterna till och med året före det år du söker studiemedel för. Du kan inte få nya studiemedel om du har obetalda återkrav för mer än ett kalenderhalvår. Du kan få återkrav av studiestöd om du fått utbetalat studiestöd som du inte haft rätt till, exempelvis för tid efter studieavbrott eller när du har haft en för hög inkomst. Du kan på vissa villkor få nedsättning av årsbeloppet. Om du studerar med studiemedel har du rätt att slippa betala under de kvartal du studerar. Detta gäller dock inte om årsbeloppet avser tidigare år. 10 * Med EU-medborgare menas här medborgare i ett annat EU-/EES-land eller i Schweiz.

11 Studiemedel för dig som ska börja studera När du inte kan få studiemedel Du kan inte få studiemedel för utbildningar som är kortare än 3 veckor (13 veckor utomlands) om du studerar mindre än halvtid för uppdragsutbildningar om du gör totalförsvarstjänst eller deltar i utbildning till reserv- eller yrkesofficer. Du kan inte heller få studiemedel för samma tid som du har studiehjälp aktivitetsstöd för att delta i arbetsmarknadspolitiska program rehabiliterings-, sjuk- eller aktivitetsersättning utvecklingsersättning korttidsbidrag från Sisus studiestöd eller motsvarande studiefinansiering från ett annat land för samma tid. Läs mer om uppdragsutbildningar på sidan 5. Du kan inte heller få studiemedel för forskarutbildning om du är eller har varit anställd som doktorand har eller har haft utbildningsbidrag för doktorander. En studerande som är intagen inom kriminalvården kan inte få studiemedel om han eller hon studerar på grundläggande nivå eller gymnasienivå. Detta gäller även vid frigång för studier utanför anstalten och distansstudier från anstalten. Om studierna bedrivs på eftergymnasial nivå kan bidragsdelen beviljas. En studerande som verkställer ett fängelsestraff utanför anstalten genom intensivövervakning med elektronisk kontroll (IÖV), har rätt till studiemedel med både bidrag och lån. Det gäller både om det är en del av ett längre fängelsestraff (så kallad utsluss-iöv enligt 58 lagen [1974:203] om kriminalvård i anstalt) och om det är ett fängelsestraff som fullgörs enbart genom IÖV (lagen [1994:451] om intensivövervakning genom elektronisk kontroll). Studiemedlen minskas med hänsyn till dina inkomster under det kalenderhalvår du studerar. Om din inkomst är mycket hög kan det resultera i att du varken får bidrag eller lån. CSN:s författningssamling 2001:1, 11 kap. Studiemedel då uppehället är bekostat av staten. Läs mer om studiemedel och inkomst på sidorna

12 12

13 Från ansökan till beslut Från ansökan till beslut Du kan söka studiemedel för högst ett år (52 veckor) i taget. Din ansökan kan du lämna när du vill, men du kan bara få studiemedel för fyra veckor bakåt i tiden, räknat från veckan innan din ansökan kom in till CSN. Du kan söka studiemedel för studier i Sverige även om du ännu inte vet om du har blivit antagen till den utbildning du sökt. Exempel Om din ansökan kommer in till CSN i vecka 39 kan du som mest få studiemedel retroaktivt för veckorna 35, 36, 37 och 38. Om du i ansökan har sökt lån för färre veckor än vad du har sökt bidrag för kan du senare ansöka om studielån för ytterligare veckor. Denna ansökan ska ha kommit in till CSN senast sista dagen i den period som du fått studiemedel för. Du kan inte söka lån för fler veckor än för det antal veckor du har sökt bidrag för. Ansökan om tilläggslån och merkostnadslån ska också ha kommit in till CSN senast sista dagen i den period som du beviljats studiemedel för. Det finns tre sätt att söka studiemedel: elektronisk ansökan förifylld ansökningsblankett som du får hem i brevlådan ansökningsblankett. Läs mer om tilläggslån och merkostnadslån på sidan 20. Du kan ansöka elektroniskt i Mina sidor på Där kan du också läsa mer om våre e-tjänster. Ansök elektroniskt snabbt och enkelt i Mina sidor Du kan ansöka om studiemedel för studier i Sverige på vår webbplats Det är både snabbt och enkelt. Allt du behöver är en e-legitimation och en e-postadress. Förifylld ansökningsblankett i brevlådan Du som skrivit i ansökan till högskolan eller till Verket för högskoleservice (VHS) att du vill ha studiemedel, får automatiskt en ansökningsblankett från CSN när du blivit antagen. Person- och skoluppgifter är redan ifyllda i blanketten. Du får även en förifylld ansökan automatiskt om du har haft studiemedel under närmast föregående termin och då skrivit i ansökan att du ska fortsätta studera. På samma sätt går det till om du antas till en utbildning på en komvux-, gymnasie- eller folkhögskola som lämnar antagningsuppgifter till CSN. Ansökningsblankett Du som inte får en ansökningsblankett hem i brevlådan kan hämta en på närmaste CSN-kontor eller på skolan. Du kan också beställa den på webbplatsen, via Talsvar ( ) eller genom att ringa till CSN. En e-legitimation använder du för att legitimera dig och skriva under en handling elektroniskt. Du behöver en e-legitimation för att ansöka om studiemedel på vår webbplats. Mer information om e-legitimationer hittar du på Du kan beställa blanketter på vår webbplats eller ringa Talsvar Blanketter finns även på alla CSN-kontor samt på de flesta skolor och arbetsförmedlingar. Använd någon av dessa blanketter: Ansökan om studiemedel för studier på högskolenivå i Sverige Ansökan om studiemedel för studier på grundskole- och gymnasienivå samt basår på högskolan i Sverige Ansökan om studiemedel för studier utomlands. Denna kan du enklast hämta på vår webbplats 13

14 Från ansökan till beslut Viktigt att tänka på när du fyller i en ansökningsblankett Alla blanketter och andra dokument som skickas till CSN läses in och tolkas i våra datorer. Därför är det viktigt att du läser de instruktioner som hör till ansökningsblanketten. Om blanketten är korrekt ifylld och inga uppgifter saknas får du snabbt ett beslut. Har du exempelvis inte fyllt i allt eller skrivit siffror otydligt kan det förlänga hanteringen av din ansökan. CSN måste då kanske skicka tillbaka blanketten till dig eller begära in kompletterande uppgifter. Ansökningsblanketten måste du skicka in i original och det ska vara en blankett framställd av CSN. Du kan inte skicka blanketten via fax eller kopiera den. Enda undantaget är studerande utomlands som själva kan skriva ut blanketten via vår webbplats för att spara tid med postgång. Du kan kontrollera om CSN har fattat beslut om din ansökan genom Mina sidor på eller via Talsvar När kommer ditt beslut? Om din ansökan är komplett kan du få ditt beslut snabbt, senast inom tre veckor. I annat fall kan det ta längre tid. Om du anmäler dig som e-kund hos oss får du snabbt och enkelt ditt beslut direkt i Mina sidor. Du får ett meddelande via e-post så snart ditt beslut finns tillgängligt. Om du vill överklaga Om du anser att CSN:s beslut är felaktigt kan du överklaga det. CSN:s beslut om studiemedel prövas av Överklagandenämnden för studiestöd (ÖKS). Överklagandenämndens beslut kan däremot inte överklagas. Läs mer om studieförsäkran på sidan 25. Läs mer om din utbetalningsplan på sidorna Läs mer om ändrade förhållanden på sidan 30. CSN:s beslut om studiemedel innehåller mycket När CSN tagit ställning till om du ska få studiemedel eller inte skickar vi ett beslut om studiemedel till dig. Tillsammans med beslutet får du också studieförsäkran med information om hur du ska göra för att få pengarna utbetalade utbetalningsplan där det framgår hur mycket pengar du får och när de betalas ut information om beslutet information om hur du meddelar ändringar och en ändringsblankett. Du ska anmäla sådant som kan påverka din rätt till studiemedel, exempelvis om du avbryter dina studier, byter utbildning, studerar med lägre studietakt eller får högre inkomst än vad som framgår av beslutet. På ändringsblanketten kan du även ansöka om tilläggsbidrag för barn eller tilläggslån om det skulle vara aktuellt. Om du är e-kund kan du göra ändringar direkt i Mina sidor på 14

15 Dina studiemedel beräknas per vecka Dina studiemedel beräknas per vecka Studiemedel beräknas per vecka och du får studiemedel för den tid som du studerar. Det innebär att du inte får studiemedel under sommarlov och jullov. Skolor i Sverige lämnar uppgifter till CSN om kurstider, vilket ligger till grund för veckoberäkningen av studiemedel. För skolor utomlands fastställs kurstiderna på annat sätt. Läs om studier utomlands på sidorna Högskole- och universitetsutbildning i Sverige Omfattningen av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige uttrycks i högskolepoäng. En veckas heltidsstudier motsvarar 1,5 högskolepoäng. Normalt läser du 30 högskolepoäng under 20 veckor (en termin). Om det är fler veckor i studieperioden än antalet poäng, får du vanligen studiemedel för en lägre studietakt (se exempel 1). Viss skillnad, högst två veckor eller högst 14 procent, mellan poängantalet och veckoantalet accepteras dock. Då kan du ändå få studiemedel för studier på heltid, men bara under 20 veckor (se exempel 2). Du kan dock aldrig få studiemedel för mer än heltid, även om du läser mer än heltid, eller för längre tid än din faktiska studietid (se exempel 3). Exempel 1 Om du läser en kurs på 30 högskolepoäng under 24 veckor får du studiemedel för deltid (75 procent av heltid) under 20 veckor. Exempel 2 Om du läser en kurs på 30 högskolepoäng under 23 veckor får du studiemedel för heltid under 20 veckor. Exempel 3 Om du läser 30 högskolepoäng under 19 veckor får du studiemedel för 19 veckor. Utbildningar på grundskole- och gymnasienivå samt övriga utbildningar på eftergymnasial nivå Du har rätt till studiemedel för varje hel kalendervecka som du deltar i en utbildning. Alla veckans dagar (måndag söndag) räknas. Om utbildningen inte pågår under hela första och hela sista kalenderveckan, kan du ändå få studiemedel för den första veckan om studietiden under den första och den sista veckan blir minst sju dagar (se exempel 1 nedan). Om studierna avslutas tidigast en fredag den sista veckan i studieperioden (vanligen en termin), räknas den sista veckan som en hel kalendervecka. Du får i så fall studiemedel för den veckan också (se exempel 2 nedan). Exempel 1 Om du läser en kurs som börjar på onsdagen i vecka 38 och slutar på torsdagen i vecka 50 får du studiemedel under 12 veckor (veckorna 38 49). Om du i stället studerar sammanlagt nio dagar i veckorna 38 och 50 kommer du att få studiemedel för hela vecka 38 men ingenting för vecka 50. Exempel 2 Om du börjar en terminskurs på måndagen i vecka 32 och slutar på fredagen i vecka 51 får du studiemedel under samtliga 20 veckor. 15

16 Dina studiemedel beräknas per vecka Du kan spara veckor Du kan ansöka om enbart studiebidrag eller både studiebidrag och studielån (samt tilläggslån och tilläggsbidrag om det skulle vara aktuellt). Du bestämmer själv det antal veckor som du vill ha studiemedel. Du kan bara få studiemedel för ett visst antal veckor per utbildningsnivå. Genom att söka studiemedel för färre veckor per termin för studier på en viss nivå kan du spara veckor för framtida studier. Ju färre veckor du väljer att ta studiemedel, desto högre inkomster får du ha utan att studiemedlen minskas om du till exempel tänker arbeta bredvid studierna. Det belopp som du årligen ska betala av på studielånet beror bland annat på hur mycket du har lånat. Du bör alltså tänka på att inte låna mer än du behöver. Ett alternativ kan då vara att söka studielån under färre veckor än du söker studiebidrag. På så sätt minskar du din skuldsättning. Exempel Du kan söka studiebidrag och studielån under alla 20 veckorna. Då får du sammanlagt kronor i bidrag och lån. Du bestämmer dig för att låna mindre än vad du har rätt till för att hålla nere studieskulden och söker studiebidrag för 20 veckor men studielån för enbart 10 av dessa veckor. Läs om heltid eller deltid vid studier utomlands på sidan 33. Heltid eller deltid Du kan få studiemedel för heltidsstudier och för deltidsstudier på 75 eller 50 procent. Är studietakten lägre än 50 procent kan du inte få studiemedel. Du kan inte få studiemedel för mer än heltid, även om din studietakt är högre än 100 procent. Heltidsstudier är också ett krav för att få tilläggslån. Kommunal vuxenutbildning Om du studerar på kommunal vuxenutbildning bestäms studietakten utifrån hur många verksamhetspoäng du läser i genomsnitt per vecka. I tabellen nedan kan du se vad som krävs för att få studiemedel på heltid eller för en studietakt på 75 eller 50 procent. Studietakt Poäng per vecka 100 % % % Universitet och högskolor i Sverige För att få heltidsstudiemedel vid universitet eller högskolor i Sverige krävs att du läser minst 1,5 högskolepoäng per vecka i genomsnitt. Du kan få studiemedel för deltidsstudier på 75 procent eller 50 procent om du läser minst 1,125 högskolepoäng per vecka respektive 0,75 högskolepoäng per vecka. 16

17 Dina studiemedel beräknas per vecka Övriga utbildningar Vid övriga utbildningar, exempelvis folkhögskolor och gymnasieskolor, är det skolorna som meddelar CSN om dina studier är på heltid, 75 procent eller 50 procent. CSN fastställer sedan studietakten. Studieavbrott i kurser Om du gör studieavbrott i en kurs, som ingår i en utbildning som du har fått studiemedel för, beräknas studiemedlen för tiden efter avbrottet med hänsyn till den genomsnittliga studietakten för övriga kurser i utbildningen för hela studieperioden (vanligen en termin). CSN:s författningssamling 2001:1, 3 kap. 8 Studietakt vid avbrott av kurser. Undantag från ordinarie beräkning av studietakt Om det finns särskilda skäl kan du få studiemedel för studier på heltid, 75 procent eller 50 procent även om du inte uppfyller kraven på studietakt. Som särskilt skäl räknas till exempel en sådan synskada eller hörselskada som utgör ett gravt funktionshinder samt dyslexi. 17

18 18

19 Så här mycket studiemedel kan du få Så här mycket studiemedel kan du få Studiemedel är bidrag och lån Studiemedel består av bidrag och lån. Du kan ansöka om bara bidrag om du vill. Hur mycket du får beror på om du studerar på heltid eller deltid och hur länge du studerar. Studiebidraget är skattefritt. Dessutom är det pensionsgrundande och staten betalar pensionsavgiften. Om du tar studielån tar CSN ut en uppläggningsavgift på 150 kronor per kalenderhalvår. Uppläggningsavgiften dras av vid första utbetalningen för studieperioden. Tänk på att studielånen ska betalas tillbaka. Låna därför inte mer än vad du behöver. I tabellen ser du bidrag och lån när du studerar under en vecka, fyra veckor eller 20 veckor. Tabellen är uppdelad i heltidsstudier (100 procent) och studier på deltid (75 och 50 procent). Du som tänker studera utomlands kan läsa om studiemedelsbelopp på sidorna Läs om återbetalningsvillkoren på sidorna Läs om avskrivning på sidan 42. Studiemedelsbelopp när du studerar 100 procent, kronor Per vecka 4 veckor 20 veckor Bidrag Lån TOTALBELOPP Tilläggsbidrag: 1 barn barn barn Tilläggslån Merkostnadslån beloppen beror på kostnaderna Studiemedelsbelopp när du studerar 75 procent, kronor Per vecka 4 veckor 20 veckor Beloppen för merkostnadslån finns på Bidrag Lån TOTALBELOPP Tilläggsbidrag: 1 barn barn barn Merkostnadslån beloppen beror på kostnaderna Studiemedelsbelopp när du studerar 50 procent, kronor Per vecka 4 veckor 20 veckor Bidrag Lån TOTALBELOPP Tilläggsbidrag: 1 barn barn barn Merkostnadslån beloppen beror på kostnaderna 19

20 Så här mycket studiemedel kan du få Studiestödsförordningen (2000:655) 3 kap. 11 a d Tillläggsbidrag. CSN:s författningssamling 2001:1, 6 a kap. Tilläggsbidrag. Studiestödslagen (1999:1395) 3 kap. 14 Tilläggslån och studiestödsförordningen (2000:655) 3 kap. 12 Tilläggslån. CSN:s författningssamling 2001:1, 7 kap. Tilläggslån. Läs mer om återbetalning på sidorna Tilläggsbidrag för barn Om du har vårdnaden om barn kan du få tilläggsbidrag. Du kan få tilläggsbidraget till och med det kalenderhalvår barnet fyller 18 år. Tilläggsbidragets storlek beror på din studietakt och antalet barn som du har vårdnaden om. Om både du och den andre föräldern (vårdnadshavaren) studerar kan bara en av er få bidraget. Normalt får den förälder som först beviljas ordinarie studiemedel också tilläggsbidraget. Om föräldrarna gör en överenskommelse eller inte är bokförda på samma adress kan tilläggsbidraget beviljas till den andre föräldern eller till den förälder hos vilken barnet är folkbokfört. Tilläggsbidraget är skattefritt och påverkar inte bostadsbidrag. Tilläggslån Från och med det år du fyller 25 år kan du även söka tilläggslån. För att få tilläggslånet måste du ha studiemedel (både bidrag och lån) de veckor du söker tilläggslån för. Tilläggslånet kan du få på alla utbildningsnivåer, men som längst under 120 veckor. Du kan bara få tilläggslån om du studerar på heltid i Sverige. Tilläggslånet är till för dig som tidigare haft arbetsinkomster och ska underlätta övergången mellan arbete och studier. Det krävs att du under de tolv månader som ligger före studiestarten har haft en inkomst som är minst 415 procent av prisbasbeloppet ( kronor om du börjar läsa under 2008). Du beräknar din inkomst genom att lägga ihop din inkomst av tjänst och näringsverksamhet före skatt. Du ska minska inkomsten med vissa av de avdrag du gjort, exempelvis reseavdrag. Om du gör uppehåll i dina studier under minst ett år och därefter börjar studera på nytt är det inkomsten under de tolv månader som föregår den nya studiestarten som ligger till grund för tilläggslånet. Om det finns särskilda skäl, exempelvis sjukdom eller föräldraledighet, kan dock den tidigare inkomsten fortfarande ligga till grund för bedömningen.* Om du har haft föräldrapenning före studierna kan du själv välja att helt eller delvis räkna med månader med föräldrapenning i de sammanhängande tolv månader som ska ligga till grund för bedömningen av din rätt till tilläggslån. Återbetalningsvillkoren för tilläggslånet är samma som för studielånet. Merkostnadslånet söker du på CSN:s blankett Ansökan om merkostnadslån för studier i Sverige. Läs mer om merkostnadslån för utlandsstudier på sidan 37. Merkostnadslån Merkostnadslån kan du få för vissa merkostnader i samband med utbildningen. Återbetalningsvillkoren för merkostnadslånet är samma som för studielånet. Du kan söka merkostnadslån för följande kostnader: musikinstrument dubbel bosättning resor vid studier i Sverige eller i ett annat nordiskt land resor vid studier i utlandet resor vid insamling av material till uppsats vid studier i Sverige resor och logi vid studie- och praktikresa personförsäkring vid studier i utlandet undervisningsavgifter. Studiestödsförordningen (2000:655) 3 kap. 12 Tilläggslån. * Från och med den 1 juli 2008 krävs det att du haft en viss inkomst under kalenderåret närmast innan du börjar studera. Inkomsten måste ha uppgått till minst 415 procent av det prisbasbelopp som gäller det år då du börjar studierna. Om du exempelvis börjar läsa i september 2008 är det din inkomst under perioden 1 januari 31 december 2007 som är avgörande för om du kan få tilläggslån. Din inkomst under 2007 måste ha uppgått till minst kronor (415 procent av prisbasbeloppet för 2008). 20