Beviljning av studiestöd 2014/15. Approval of Financial Student Aid 2014/15

Transkript

1 Beviljning av studiestöd 2014/15 Approval of Financial Student Aid 2014/15

2

3 Beviljning av studiestöd 2014/15 UF 70 SM 1502 Approval of Financial Student Aid 2014/15 I korta drag Totala antalet studiestödtagare fortsätter att minska Antalet studerande som fick studiestöd från CSN minskade under läsåret 2014/15 med personer till personer. Minskningen beror på färre studerande med studiehjälp, som en följd av mindre ungdomskullar i åldern år. Samtidigt ökade antalet studerande med studiemedel något. Fler studerar med extra tillägg För åttonde läsåret i följd ökade antalet studerande med extra tillägg, som beviljas hushåll med svag ekonomi. Ökningen har främst skett bland män. Sedan läsåret 2006/07 har antalet män som studerar med extra tillägg ökat med 122 procent, medan ökningen bland kvinnorna är 32 procent. Hög andel män får lärlingsersättning Under läsåret 2014/15 fick personer lärlingsersättning. Av dessa var 61 procent män, vilket är 9 procentenheter högre än bland studerande med studiehjälp. Rekordmånga studerar med studiemedel Antalet studerande med studiemedel ökade med 0,3 procent under läsåret 2014/15 till personer, vilket är en historiskt sett hög nivå. Ökningen skedde främst inom yrkeshögskolan. Ökad andel tar lån för studier i Sverige För tredje läsåret i följd ökade antalet studerande med studielån i förhållande till antalet studerande med studiebidrag i Sverige. Lånebenägenheten var 68 procent, och har nu stabiliserat sig på en nivå strax under 70 procent. Fler utbytesstuderande och free-movers Antalet utlandsstuderande med studiemedel ökade under läsåret 2014/15 med 0,4 procent till personer. Ökningen beror på fler utbytesstuderande och free-movers, medan färre läste icke-akademiska språkkurser. Fler prövades för grundläggande rätt till studiestöd Läsåret 2014/15 prövades fler utländska medborgare för grundläggande rätt till svenskt studiestöd, enligt de nationella reglerna. Av de personer som prövades, fick bifall. Det gjordes även en EU-rättslig prövning för personer som inte uppfyllde de nationella reglerna, varav beviljades grundläggande rätt till svenskt studiestöd. Olof Frænell, CSN, tel , statistik@csn.se Statistiken har producerats av CSN, som ansvarar för officiell statistik inom området. Serie UF Utbildning och forskning. Utkom den 28 oktober Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB. 3

4 Innehåll Sida Statistiken med kommentarer 7 Översiktlig statistik Antalet studiestödstagare fortsätter att minska Ökade utbetalningar av studiestöd Studiehjälp Antalet studerande med studiehjälp fortsätter att minska Andelen studerande vid fristående gymnasieskolor minskar något Fortsatt minskning av studerande med inackorderingstillägg Antalet studerande med extra tillägg ökar stort Hög andel kvinnor studerar utomlands Ökad andel beslut om indragen studiehjälp på grund av ogiltig frånvaro Studiemedel för studier i Sverige Rekordmånga studerar med studiemedel Fler får tilläggsbidrag Lånebenägenheten ökar igen Fler studerar med högre bidraget Hög andel äldre studerande på grundskolenivå Ökad andel kvinnor studerar med studiemedel Färre fick minskade studiemedel efter höjning av fribeloppet 2014 Studiemedel för studier utomlands Rekordmånga utlandsstuderande med studiemedel Sex av tio får merkostnadslån Lånebenägenheten fortsätter att öka Antalet utbytesstuderande fortsätter att öka stort Nästan alla studerar på eftergymnasial nivå Fler kvinnor än män studerar med studiemedel Fortsatt ökning av antalet studerande i Asien Engelsktalande länder populära att studera i Sjukförsäkring för studerande Fler studerande fick skuldavskrivning läsåret 2013/14 Ökning av antalet genomsnittliga ersättningsdagar Bidrag till vissa studerande i gymnasieskolan med funktionsnedsättning (Rg-bidrag) Långvarig nedgång av antalet studerande Vanligt med stöd för boende och hemresor Kostnadsersättning för lärlingar (Lärlingsersättning) Fler får lärlingsersättning Högre andel män än kvinnor får lärlingsersättning Utländska medborgare Grundläggande rätt till svenskt studiestöd Fler prövades för grundläggande rätt enligt nationell rätt

5 Jämn fördelning av sökande mellan studiehjälp och studiemedel Fler prövades för grundläggande rätt enligt EU-rätten De flesta beviljade enligt EU-rätten studerar med studiemedel Tabeller Tabellförteckning 25 Teckenförklaring 29 Tabeller Fakta om statistiken 86 Beskrivning av studiestöden Inledning Studiehjälp Kostnadsersättning till lärlingar (Lärlingsersättning) Studiemedel för studier i Sverige Studiemedel för studier utomlands Sjukförsäkring för studerande Bidrag till vissa studerande i gymnasieskolan med funktionsnedsättning (Rg-bidrag) Utländska medborgare Detta omfattar statistiken Objekt och population Statistiska mått Redovisningsgrupper Referenstider Definitioner och förklaringar Så görs statistiken Statistikens tillförlitlighet Osäkerhetskällor Bra att veta Jämförbarhet över tiden Primärmaterial Annan statistik In English 94 Summary 94 Description of Different Types of Financial Aid for Studies Introduction Study Allowance Financial Student Aid for studies in Sweden Financial Student Aid for studies Abroad Health Insurance

6 Allowance for certain functionally disabled students at upper secondary level (study allowance for the disabled)) Foreign citizens List of Tables List of Terms

7 Statistiken med kommentarer Översiktlig statistik Antalet studiestödstagare fortsätter att minska Under läsåret 2014/15 har CSN betalat ut studiestöd till personer. 1 Det är personer färre än läsåret innan, och personer färre än läsåret 2009/10. Minskningen har skett bland studerande med studiehjälp, medan antalet studerande med studiemedel har ökat något. Antal personer med studiestöd, fördelat på utbildningsområde / / Ungdomsutbildning Eftergymnasial utbildning Vuxenutbildning 1 Till eftergymnasial utbildning räknas här svensk högskola, övriga eftergymnasiala utbildningar, basåret vid högskola och universitet samt utlandsstuderande som studerar på eftergymnasial nivå. Till vuxenutbildning räknas studerande som har studerat på grundskole- och gymnasienivå med studiemedel och rekryteringsbidrag (perioden ). Under läsåret 2014/15 minskade antalet studerande med studiehjälp inom ungdomsutbildningen med 2 procent och uppgick till personer. Antalet studerande med studiemedel ökade med 0,3 procent till personer. Det är en historiskt sett hög nivå, och kan förklaras med en stor efterfrågan på utbildning. Fördelat på utbildningsområde ökade antalet studiemedelstagare inom vuxenutbildningen med 1 procent till personer. Inom den eftergymnasiala utbildningen (inklusive basåret) var ökningen en tiondels procent till personer. Inom ungdomsutbildningen är fördelningen mellan kvinnor och män relativt jämn. Det beror på att antalet studerande i stort sett följer den allmänna befolkningsutvecklingen för de aktuella åldrarna. För studerande med studiemedel är andelen män lägre än andelen kvinnor. Under läsåret 2014/15 var andelen män med studiemedel 37 procent inom vuxenutbildningen, och 41 procent på eftergymnasial nivå. Sedan läsåret 2005/06 har 1 Alla sifferuppgifter i detta avsnitt är avrundade. För mer detaljerade uppgifter, se avsnittet Tabeller. 7

8 andelen män med studiemedel inom vuxenutbildningen ökat med 4 procentenheter, medan fördelningen mellan könen nästan är oförändrad på eftergymnasial nivå. Ökade utbetalningar av studiestöd Under läsåret 2014/15 betalade CSN ut 30,1 miljarder kronor i studiestöd till studerande, vilket är 5 procent mer än förra läsåret. Beloppen 2 fördelade sig enligt följande: studiehjälp 3 3,4 miljarder kronor studiemedel 26,8 miljarder kronor. Utbetalningarna av studiemedel ökade med 1,5 miljarder kronor. Bidragsdelen 4 ökade med 44 miljoner kronor, medan lånedelen 5 ökade med 1,4 miljarder kronor. Utbetalningarna av studiehjälp (inklusive Rg-bidrag och lärlingsersättning) minskade med 46 miljoner kronor. Bidrag och lån för samtliga studiestödsformer, 1 fördelat på bidrag och lån, miljarder kronor, 2014/ , ,6 5 3,4 0 Studiehjälp Studiemedel Bidrag Lån 1 I studiehjälp ingår det 37,9 miljoner kronor som har betalats ut i Rg-bidrag, till vissa funktionsnedsatta studerande i gymnasieskolan. Ingår gör även de 51,0 miljoner kronor som betalats ut i kostnadsersättning till lärlingar (lärlingsersättning). Stödet betalas ut till studerande som går en lärlingsutbildning i gymnasieskolan. Av beloppet som betalades ut i studiemedel under läsåret 2014/15 var 10,6 miljarder kronor bidrag och 16,2 miljarder kronor lån. Utöver detta betalade CSN in 2,5 miljarder kronor i statlig ålderspensionsavgift till Försäkringskassan för studerande med studiemedel. I bidragsbeloppen för studiemedel ingår tilläggsbidraget för studerande som är vårdnadshavare till barn. CSN betalade ut 427 miljoner kronor i tilläggsbidrag under läsåret. De ökade utbetalningarna av studiemedel beror främst på att lånedelen av studiemedlen höjdes den 1 januari Vid samma tidpunkt höjdes även prisbasbeloppet med 100 kronor till kronor. 2 Beloppen i detta avsnitt är hämtade från CSN:s ekonomisystem där personrelaterade uppgifter saknas och är därför inte fördelade på kön. Beloppsuppgifter fördelade på kön finns i tabellerna under respektive studiestödsavsnitt och är hämtade från CSN:s data warehouse. 3 Inklusive utbetalningar av Rg-bidrag på 37,9 miljoner kronor och lärlingsersättning på 51,0 miljoner kronor. 4 Avser utbetalningar av studiebidrag och tilläggsbidrag. 5 Avser utbetalningar av studielån, merkostnadslån och tilläggslån. 8

9 Studiehjälp Antalet studerande med studiehjälp fortsätter att minska För sjätte läsåret i följd minskade antalet studerande med studiehjälp, och under läsåret 2014/15 fick personer studiehjälp. Det är en minskning med 2 procent jämfört med läsåret innan, och med en femtedel sedan läsåret 2008/09. Antal studerande med studiebidrag fördelat på kön, 2005/ / Kvinnor Män Totalt De allra flesta som har studiehjälp får studiebidrag, och under läsåret 2014/15 betalade CSN ut 3,1 miljarder kronor till studerande med studiebidrag. Av dessa var 48 procent kvinnor, och 52 procent män. Antalet studerande med studiebidrag följer till stor del den allmänna befolkningsutvecklingen i åldrarna år. Den minskning som inleddes läsåret 2009/10 väntas fortsätta ett läsår till. Andelen studerande vid fristående gymnasieskolor minskar något Under läsåret 2014/15 minskade andelen studerande med studiebidrag i fristående gymnasieskolor något, för andra gången sedan friskolereformen Totalt var det personer som studerade med studiebidrag på fristående gymnasieskolor, vilket motsvarar en andel på 25 procent. 9

10 Andel studerande med studiebidrag i Sverige fördelat på skolform 1, andel i procent, 2005/ / Kommunal gymnasieskola Fristående gymnasieskola Övriga skolor 1 Med övriga skolor avses här folkhögskolor, komvux, grundskola, kompletterande gymnasieutbildningar, basåret och när uppgifter om skolform saknas. På kommunala gymnasieskolor studerande personer med studiebidrag under läsåret 2014/15. Det är en minskning med personer, jämfört med förra läsåret. Men andelen studerande ökade marginellt, och uppgick till 73 procent. Fördelningen mellan studerande med studiebidrag på kommunala och fristående gymnasieskolor har stabiliserats de senaste läsåren, efter en långvarig minskning respektive ökning. Utöver de två stora skolformerna inom gymnasieskolan, är det vardera 1 procent som studerar med studiebidrag på folkhögskolor och komvux, och en bråkdel inom övriga skolformer. Komvux var den enda skolformen, där både antal och andel studerande med studiebidrag ökade under läsåret. Fördelningen mellan könen är nästan helt jämn på fristående gymnasieskolor, medan 6 procentenheter fler män än kvinnor läste på kommunala gymnasieskolor. På folkhögskolor och komvux är det fler kvinnor än män som studerar med studiebidrag. Fortsatt minskning av studerande med inackorderingstillägg Antalet studerande med inackorderingstillägg minskade under läsåret 2014/15 med 6 procent, till personer. Den långsiktiga nedgången beror dels på minskade ungdomskullar, dels på den gymnasiereform som trädde i kraft den 1 juli Reformen innebar att många av de specialutformade program som CSN tidigare betalat ut inackorderingstillägg för har försvunnit. Antalet som studerar med stödet är nu det lägsta antalet sedan läsåret 2003/04. 10

11 Antal studerande med inackorderingstillägg fördelat på kön (procentandelar i staplarna), 2005/ / Kvinnor Män Under läsåret 2014/15 hade 1,7 procent av de studerande med studiehjälp inackorderingstillägg, vilket är en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med läsåret innan. Andelen kvinnor med inackorderingstillägg var 58 procent under läsåret och andelen män 42 procent. Det innebär att kvinnor var överrepresenterade, jämfört med alla studerande med studiehjälp. Tre fjärdedelar av dem som hade inackorderingstillägg i Sverige studerande på fristående gymnasieskolor. En tredjedel hade ett avstånd mellan hemmet och skolan som var under 85 kilometer, medan 8 procent hade ett avstånd som var minst kilometer. Studerande med långa avstånd mellan hemmet och skolan hade ofta utlandsbosatta föräldrar. Under läsåret 2014/15 fick även 80 personer inackorderingstillägg med hänsyn till särskilda skäl, utan krav på avstånd. Under läsåret 2014/15 var andelen avslag för ansökningar om inackorderingstillägg 22 procent, vilket är en minskning jämfört med läsåret innan. 6 Antalet studerande med extra tillägg ökar stort Antalet studerande med extra tillägg ökade med 16 procent under läsåret 2014/15, till personer. Det är det högsta antalet som får stödet sedan läsåret 1998/99. Ökningen sker trots att antalet studerande med studiehjälp minskade under läsåret, och att inkomstgränsen för att kunna få extra tillägg inte har höjts sedan Under läsåret 2014/15 hade 5,4 procent av de studerande med studiehjälp extra tillägg, vilket är en ökning med 0,9 procentenheter jämfört med läsåret innan. 6 Antal personer som har fått avslag i förhållande till antalet personer som fått avslag eller bifall, jämfört med motsvarande siffror för läsåret 2013/14. 11

12 Antal studerande med extra tillägg fördelat på kön (procentandelar i staplarna), 2005/ / Kvinnor Män Sedan läsåret 2006/07 har antalet studerande med extra tillägg ökat varje läsår. Antalet män som får stödet har ökat med 122 procent under tidsperioden, jämfört med 32 procent bland kvinnorna. Under läsåret 2014/15 var andelen män som fick extra tillägg 64 procent, vilket är 13 procentenheter högre än läsåret 2006/07. Då följde könsfördelningen bland de studerande med extra tillägg i stora drag den bland samtliga studerande med studiehjälp. En rapport från CSN visar att ökningen av antalet studerande med extra tillägg, har ett samband med att fler ensamkommande flyktingbarn kommer till Sverige. En hög andel av de ensamkommande flyktingbarnen är män, vilket kan förklara varför andelen män som får extra tillägg har ökat successivt de senaste läsåren. 7 Under läsåret 2014/15 fick 94 procent av de studerande med extra tillägg den högsta bidragsnivån på 855 kronor per månad, som lämnas till studerande i hushåll vars ekonomiska underlag understiger kronor per år. Av dessa hade åtta av tio ett ekonomiskt underlag på 0 kronor. Nio av tio personer med extra tillägg i Sverige studerade i kommunala gymnasieskolor, vilket är en högre andel än bland alla studerande med studiebidrag. 8 Under läsåret 2014/15 var andelen avslag för ansökningar om extra tillägg 22 procent, vilket är 2 procentenheter lägre jämfört med förra läsåret. 9 Hög andel kvinnor studerar utomlands Under läsåret 2014/15 var två tredjedelar av de studerande med studiehjälp utomlands kvinnor. Det är en mycket högre andel än i Sverige, där fördelningen mellan könen främst beror på sammansättningen i åldersgruppen år. Totalt studerade 840 personer utomlands med studiehjälp under läsåret, vilket är en liten ökning jämfört med läsåret 2013/14. Bidrag för dagliga resor vid studier utomlands 10 brukar lämnas med ungefär lika stort belopp och till lika många studerande varje läsår. Under läsåret 2014/15 var det 7 CSN (2012). Studerande med extra tillägg en grupp i förändring. 8 Nästan alla studerande med studiehjälp har studiebidrag. 9 Antalet personer som har fått avslag i förhållande till antalet personer som fått avslag eller bifall, jämfört med motsvarande siffror för läsåret 2013/14. 12

13 20 personer som fick stödet. Dessutom fick 220 personer inackorderingstillägg, och 20 personer extra tillägg. CSN gör även utbetalningar av studiehjälp till vissa studerande, via Försäkringskassan. Utbetalningarna avser studiebidrag och extra tillägg, som i Sverige klassas som familjeförmåner enligt EU-rätten. Efter en rutinförändring i maj 2010 gör CSN som regel dessa utbetalningar på egen hand till studerande i Sverige, vilket lett till att det utbetalade beloppet via Försäkringskassan har minskat kraftigt. Under läsåret 2014/15 betalade CSN ut 2,5 miljoner kronor i studiebidrag och extra tillägg till 260 studerande utomlands, via rekvisition från Försäkringskassan. 11 Nästan hela det utbetalade beloppet avser studiebidrag. Ökad andel beslut om indragen studiehjälp på grund av ogiltig frånvaro Under läsåret 2014/15 fick 7,1 procent av de studerande, på kommunala och fristående gymnasieskolor, studiehjälpen indragen på grund av ogiltig frånvaro. Det är en ökning med 0,4 procentenheter, jämfört med läsåret innan. Totalt fick personer studiehjälpen indragen av detta skäl under läsåret. En rapport från CSN visar att bättre kunskap i skolorna om reglerna, kan förklara en ökad andel beslut om ogiltig frånvaro. 12 Den 1 januari 2012 skärptes även rutinerna för när ogiltig frånvaro ska rapporteras in till CSN, vilket innebär att upprepad frånvaro mer än några timmar under en månad nu ska rapporteras. Under läsåret 2014/15 var andelen män som fick ett beslut om indragen studiehjälp 64 procent, och andelen kvinnor 36 procent. Fördelningen mellan män och kvinnor har varit relativt lika under lång tid, vilket innebär att män är överrepresenterade jämfört med den totala andelen studerande med studiehjälp. 10 Bidrag för dagliga resor kan beviljas för en studerande utomlands som läser en studiehjälpsberättigande utbildning om färdvägen mellan bostaden och skolan är minst 6 kilometer. Bidraget kan inte lämnas om den studerande har inackorderingstillägg. Bidrag för dagliga resor ska i första hand sökas hos den studerandes hemkommun i Sverige. 11 Dessa utbetalningar kan inte härledas till persondata i CSN:s data warehouse. 12 CSN (2011). Beslutsorsak skolk indragen studiehjälp på grund av otillåten frånvaro i gymnasieskolan. 13

14 Studiemedel för studier i Sverige Rekordmånga studerar med studiemedel Under läsåret 2014/15 betalade CSN ut 24,2 miljarder kronor till studerande med studiemedel i Sverige, vilket är den högsta siffran någonsin. 13 Av de studerande med studiemedel hade studielån, medan bara utnyttjade bidragsdelen. Antal nettostuderande med studiemedel i Sverige, fördelat på kön, 2005/ / Kvinnor Män Totalt Sedan läsåret 2008/09 har antalet studerande med studiemedel ökat med 15 procent. Under läsåret 2014/15 ökade antalet studerande mest på yrkeshögskolan. Ökningen var 7 procent, och antalet studerande uppgick till personer. Den stora ökningen inom yrkeshögskolan beror på att antalet platser har utökats. Vid sidan av högskole- och universitetsutbildningar, utgör de studerande på yrkeshögskolan merparten av studiemedelstagarna på eftergymnasial nivå. På högskolor och universitet minskade antalet studerande med 0,4 procent till personer, medan det skedde en ökning av antalet nettostuderande inom den kommunala vuxenutbildningen. Ökningen var 1 procent till personer. Fler får tilläggsbidrag Av de studerande med studiebidrag hade vårdnadshavare till barn även tilläggsbidrag, vilket är en ökning med 2 procent jämfört med förra läsåret. Bidraget betalades ut för sammanlagt barn, vilket innebär att det var 1,8 barn per studerande med tilläggsbidrag. Av de studerande med tilläggsbidrag var 81 procent kvinnor. Merkostnadslån betalades ut till personer, vilket var en minskning med 4 procent. Studerande med tilläggslån ökade med 18 procent till personer. Maxbeloppet att få i tilläggslån höjdes vid ingången av 2014 från 440 till 879 kronor per månad. 13 Siffran anger antalet studerande som har fått studiemedel under hela eller någon del av läsåret. 14

15 Lånebenägenheten ökar igen Under läsåret 2014/15 ökade lånebenägenheten 1 med 0,7 procentenheter, och uppgick till 68 procent. Andel studerande i Sverige med studielån i förhållande till antalet studerande med studiebidrag, andel i procent (observera skalan), 2005/ / Lånebenägenheten ökar för tredje läsåret i följd, vilket är de enda gångerna det har skett sedan lånetypen annuitetslån infördes den 1 juli Lånebenägenheten är högre bland män än kvinnor. Under läsåret 2014/15 hade 70 procent av männen studielån, medan motsvarande siffra för kvinnorna var 66 procent. Studerande på högre utbildningsnivåer är ofta mer benägna att ta studielån jämfört med studerande på lägre utbildningsnivåer. Tre av fyra studerande med generellt bidrag på högskolor och universitet hade studielån, medan hälften av de studerande på komvux valde att ta studielån. Fler studerar med högre bidraget Under 2014/15 ökade antalet studerande som fick det högre bidraget med 5 procent, till personer. Inom komvux ökade antalet studerande på gymnasienivå med 6 procent jämfört med läsåret 2013/14, medan det skedde en minskning med 2 procent på grundskolenivå. Antal studerande med studiemedel i Sverige, fördelat på utbildningsnivå, bidragsnivå och kön, 2014/15 1, 2 Grundskolenivå Gymnasienivå Eftergymnasial nivå Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Generellt bidrag varav låntagare Högre bidrag varav låntagare 1 En person kan finnas registrerad på flera utbildningsnivåer under samma läsår. 2 Sifferuppgifterna är avrundade, vilket kan påverka delsummor. 1 Med lånebenägenhet menas antalet studerande med studielån i förhållande till antalet studerande med studiebidrag. 15

16 Det högre bidraget lämnas inom vissa ekonomiska ramar till särskilt prioriterade grupper. Vid repetitions- och kompletteringsstudier på grundskolenivå är pengarna för att få det högre bidraget begränsade. Därför fick en fjärdedel av de studerande, helt eller delvis, i stället det generella bidraget, trots att de uppfyllde de grundläggande kriterierna för att få det högre bidraget. På eftergymnasial nivå fick personer det generella bidraget, medan ingen studerande hade rätt till det högre bidraget under läsåret 2014/15. Hög andel äldre studerande på grundskolenivå På grundskolenivå är mer än hälften av de studerande med studiemedel 30 år eller äldre, och nära två av tio är 40 år eller äldre. Motsvarande andelar på eftergymnasial nivå är 17 respektive 5 procent. Högst andel unga studiemedelstagare är det på eftergymnasial nivå, där sex av tio är yngre än 25 år. Av samtliga studerande med studiemedel är 55 procent yngre än 25 år och 22 procent 30 år eller äldre. Jämfört med förra läsåret har andelen studiemedelstagare främst ökat i åldersgruppen år. Ökad andel kvinnor studerar med studiemedel Under läsåret 2014/15 ökade andelen kvinnor som hade studiemedel med 0,2 procentenheter. Andelen kvinnor med studiemedel var 60 procent, och andelen män 40 procent. Andelen kvinnor med studiemedel var högst bland studerande på folkhögskolor och komvux på grundskolenivå, med en andel på 70 procent. Högst andel manliga studiemedelstagare var det på basårsutbildningar på gymnasienivå, och övriga utbildningar på eftergymnasial nivå (som innehåller vissa trafikflygarutbildningar och polisutbildningar). Inom båda dessa skolformer var andelen män över 60 procent. Färre fick minskade studiemedel efter höjning av fribeloppet 2014 Under andra kalenderhalvåret 2014 fick personer minskade studiemedel på grund av meddelad inkomst, vilket var en tredjedel färre än andra kalenderhalvåret Minskningen kan förklaras av att fribeloppet 2 för en heltidsstuderande med studiemedel höjdes vid ingången av 2014, från 160 till 193,71 procent av prisbasbeloppet. 3 Förra gången fribeloppet höjdes var Jämförs andra kalenderhalvåret 2010 med andra kalenderhalvåret 2014, har antalet personer som fått minskade studiemedel på grund av meddelad inkomst minskat med 145 procent. Jämförs första kalenderhalvåret 2015 med första halvåret 2014 ökade antalet som fått minskade studiemedel på grund av meddelad inkomst med 11 procent till personer. En studerande ska i sin ansökan om studiemedel ange om inkomsten beräknas hamna över fribeloppet. CSN minskar då studiemedlet, utifrån de lämnade uppgifterna. Den slutliga kontrollen görs i efterhand, när CSN jämför de meddelade uppgifterna med Skatteverkets uppgifter. Om en studerande fått för mycket studiemedel kan det bli aktuellt med återkrav. 2 Den inkomst en studerande får ha, utan att studiemedlen minskas. 3 Prisbasbeloppet var kronor 2014, och är kronor

17 Studiemedel för studier utomlands Rekordmånga utlandsstuderande med studiemedel Under läsåret 2014/15 betalade CSN ut 2,5 miljarder kronor i studiemedel till utlandsstuderande, vilket är det högsta antalet någonsin. Antal nettostuderande utomlands med studiemedel, fördelat på kön, 2005/ / Kvinnor Män Totalt Sedan läsåret 2007/08 har antalet studerande med studiemedel ökat med 21 procent. Ökningen har dock börjat plana ut, och var 0,4 procent under läsåret 2014/15. Sex av tio får merkostnadslån Sex av tio utlandsstuderande med studielån hade även merkostnadslån. Merparten av utbetalningarna på 555 miljoner kronor gjordes för undervisningsavgifter. Utöver det gjordes utbetalningar främst för resor och försäkringar. Av alla utlandsstuderande med studiemedel fick 2,0 procent tilläggsbidrag för att de hade vårdnaden av barn. Andelen kvinnor var 55 procent, vilket är mycket lägre än bland studerande med tilläggsbidrag i Sverige. 17

18 Lånebenägenheten fortsätter att öka Under läsåret 2014/15 ökade lånebenägenheten med 1,1 procentenheter till 84 procent. Totalt valde personer att ta studielån under läsåret. Andel studerande utomlands med studielån i förhållande till antalet studerande med studiebidrag, andel i procent (observera skalan), 2005/ / Under de fyra senaste läsåren har benägenheten att ta studielån vid utlandsstudier ökat med 2,5 procentenheter, och lånebenägenheten har inte varit lika hög sedan läsåret 2004/05. Lånebenägenheten är högre på eftergymnasial nivå än på gymnasienivå, och män tar studielån i något högre grad än kvinnor. Jämfört med studiemedelstagare i Sverige är lånebenägenheten bland utlandsstuderande 17 procentenheter högre. Antalet utbytesstuderande fortsätter att öka stort Antalet utbytesstuderande med studiemedel ökade med 4 procent under läsåret 2014/15, och uppgick till personer. Sedan läsåret 2005/06 är ökningen 30 procent. 18

19 Andel studerande utomlands på eftergymnasial nivå med studiemedel, fördelat på språkkurser 1, utbytesstudier och free-movers, 2005/ / Språkkurser Utbytesstudier Free-movers 1 Studerande som läser en icke-akademisk förberedande språkkurs på eftergymnasial nivå. Antalet free-movers 17 med studiemedel fortsatte också att öka, men ökningen har börjat plana ut. Under läsåret 2014/15 var det free-movers som fick studiemedel, vilket är en historiskt sett hög nivå. Bland studiemedelstagare som läser icke-akademiska språkkurser, minskade antalet studerande för femte läsåret i följd. Under läsåret 2014/15 fick personer studiemedel för språkkurser. Nästan alla studerar på eftergymnasial nivå De flesta utlandsstuderande med studiemedel läser på eftergymnasial nivå. Under läsåret 2014/15 studerande personer på eftergymnasial nivå och 500 personer på gymnasienivå. Knappt sex av tio studiemedelstagare på gymnasienivå studerande i Norden, varav de flesta i Danmark. Fler kvinnor än män studerar med studiemedel Bland samtliga utlandsstuderande med studiemedel var 59 procent kvinnor och 41 procent män, vilket är en något högre andel kvinnor än läsåret innan. Det är fler kvinnliga studiemedelstagare i de flesta världsdelar och länder. Det stora undantaget är Asien. I Japan, som är det land med flest studiemedelstagare i Asien, var sex av tio studerande män under läsåret 2014/15. Fördelningen mellan kvinnor och män i Asien börjar dock jämnas ut. Under läsåret 2014/15 ökade andelen kvinnor med studiemedel i världsdelen med 4 procentenheter till 45 procent. 17 Studerande som läser eftergymnasiala utbildningar som inte är språkkurser eller ingår i något utbytesprogram. Kallas även fritt utresande. 19

20 Fortsatt ökning av antalet studerande i Asien Under läsåret 2014/15 fortsatte en långvarig ökning av antalet studerande med studiemedel i Asien. Sedan läsåret 2001/02 har antalet studiemedelstagare i världsdelen ökat från 360 till personer. Under läsåret 2014/15 var ökningen 2 procent. Antal studiemedelstagare utomlands, fördelat på världsdel, 2010/ / / / / / /15 1 Kroatien ingår i EU-28 från och med läsåret 2013/14 och i Europa övriga övriga läsår. Under läsåret 2014/15 ökade antalet studiemedelstagare procentuellt sett mest i Oceanien. I Norden minskade antalet studiemedelstagare för femte läsåret i följd. Knappt hälften av studiemedelstagarna läser i EU-28-området, en liten minskning jämfört med förra läsåret. Av de studerande med studiemedel i östeuropeiska EU-länder 18 läste sju av tio på läkarutbildningar. Flest läkarstuderande med studiemedel var det i Polen med personer. Engelsktalande länder populära att studera i USA är det land där flest studerar med studiemedel. Under läsåret 2014/15 var antalet personer. Därefter följer Storbritannien med personer, och Australien med personer. 18 De länder som avses är Estland, Kroatien, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern. 20

21 Sjukförsäkring för studerande Fler studerande fick skuldavskrivning läsåret 2013/14 Läsåret 2013/14 fick personer studieskulden avskriven för godkända perioder av sjukdom, vård av barn och vård av närstående, 19 vilket är en ökning med 13 procent jämfört med läsåret innan. Avskrivningen av studieskulden görs för de godkända sjukperioder som överstiger karenstiden på 30 dagar. De som uppfyllde reglerna fick även ha kvar sitt studiemedel under den godkända sjukperioden. De flesta som fick skuldavskrivning hade en godkänd sjukperiod. Bara 50 respektive 10 personer fick skuldavskrivning på grund av vård av barn respektive vård av närstående. Tre av fyra som fick skuldavskrivning var kvinnor, vilket kan jämföras med att sex av tio som studerar med studielån var kvinnor. Under läsåret 2014/15 har personer hittills beviljats skuldavskrivning på grund av sjukdom. Det ska jämföras med den preliminära siffran för läsåret 2013/14, som var personer. Det är även 810 ärenden som har sorterats ut för manuell prövning, vilket är något färre än förra läsåret. Läsåret 2011/12 sorterades bara 130 ärenden ut för manuell prövning. Orsaken till den stora ökningen sedan dess är en rutinförändring den 20 februari Den nya rutinen innebär att sjukperioder längre än 90 dagar, och sjukperioder som ligger längre än ett år tillbaka i tiden, sorteras ut för manuell prövning. Ökning av antalet genomsnittliga ersättningsdagar Under läsåret 2013/14 ökade det genomsnittliga antalet ersättningsdagar som skuldavskrivning gjorts, med 1 dag till 66 dagar. Sedan läsåret 2001/02 har antalet genomsnittliga ersättningsdagar ökat med 15 dagar. Ökningen är större för män än för kvinnor. Uppgången över tid beror troligen på att fler känner till reglerna. Tidigare redovisad statistik av antal ersättningsdagar och genomsnittligt antal ersättningsdagar har överskattats för läsåren 2011/12 till och med 2013/14. En dubbelräkning av vissa ersättningsdagar medförde att det genomsnittliga antalet ersättningsdagar som redovisades var 3-5 dagar fler än den verkliga. Preliminära siffror för läsåret 2014/15 visar att genomsnittet för dem som har fått skuldavskrivning på grund av sjukdom är 49 dagar. Denna siffra kan inte jämföras med förra läsårets siffra på grund av ovan beskrivet fel i statistiken. Jämförs siffran däremot med läsåret 2011/12, är det en minskning med 11 dagar. Minskningen beror på de nya rutiner som införts, som innebär att ärenden som rör längre sjukperioder sorteras ut för manuell prövning. Under läsåret 2013/14 skrev CSN av 33 miljoner kronor, och det genomsnittliga avskrivningsbeloppet per person var kronor. Män hade ett högre genomsnittligt avskrivningsbelopp än kvinnor, vilket brukar vara det vanliga efter den manuella händläggningen. Det preliminära avskrivningsbeloppet för läsåret 2014/15 är 25 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor mer än de preliminära siffrorna för läsåret 2013/ Om inget annat nämns avser skuldavskrivning på grund av sjukdom i resten av texten även vård av barn och vård av närstående. 21

22 Bidrag till vissa studerande i gymnasieskolan med funktionsnedsättning (Rg-bidrag) Långvarig nedgång av antalet studerande Läsåret 2014/15 studerade 330 personer med Rg-bidrag, vilket är en minskning för sjunde läsåret i följd. Sedan läsåret 2012/13 är det fler män än kvinnor som har Rgbidrag. Under det senaste läsåret uppgick andelen män till 55 procent, och andelen kvinnor till 45 procent. Under läsåret 2014/15 fanns det studerande med Rg-bidrag från Sveriges alla län. Fyra av fem var inskrivna på gymnasieskolor för hörselskadade och döva i Örebro. Det utbetalda beloppet i Rg-bidrag under läsåret 2014/15 var 38 miljoner kronor. Bidraget betalades ut för boende, hemresor, dagliga resor och tilläggsbidrag. Räknat per studerande var det genomsnittligt utbetalda beloppet kronor. Kvinnor hade ett högre genomsnittligt utbetalt belopp än män. Vanligt med stöd för boende och hemresor Nästan alla studerande med Rg-bidrag får stöd för att kunna göra hemresor och stöd för sitt boende. Kostnaden för boende är den mest omfattande och står för 79 procent av de totala kostnaderna. De flesta har valt elevkollektiv som boendeform, och bara ett fåtal bor i egen lägenhet. De studerande med Rg-bidrag är i åldern år. Under läsåret 2014/15 var en femtedel av de studerande med Rg-bidrag 20 år eller äldre. Under läsåret 2014/15 fick 50 personer avslag på sin ansökan om Rg-bidrag, vilket är en minskning med en fjärdedel sedan förra läsåret. Kostnadsersättning till lärlingar (Lärlingsersättning) Fler får lärlingsersättning Under läsåret 2014/15 ökade antalet personer som fick lärlingsersättning med en tredjedel och uppgick till personer. Det utbetalade beloppet ökade från 23 till 51 miljoner kronor. Orsaken till den stora ökningen beror främst på att läsåret 2014/15 är det första hela läsår som lärlingsersättning betalats ut. Lärlingsersättning går att söka för en studerande som har rätt till studiehjälp och läser en gymnasial utbildning där delar av utbildningen är förlagd till en arbetsplats. Ersättningen är kronor per månad, och betalas ut under förutsättning att den studerande har ett giltigt utbildningskontrakt. Högre andel män än kvinnor får lärlingsersättning Av de studerande med lärlingsersättning var 61 procent män och 39 procent kvinnor. Andelen män med lärlingsersättning var högre än bland studerande med studiehjälp. Fördelat på län var män i majoritet i 15 av länen, medan kvinnor var i majoritet i 6 län. Under läsåret 2014/15 fick 550 personer avslag på sina ansökningar om lärlingsersättning. 22

23 Utländska medborgare Grundläggande rätt till svenskt studiestöd När den som inte är svensk medborgare söker svenskt studiestöd för första gången, gör CSN en särskild prövning och utreder den så kallade grundläggande rätten till svenskt studiestöd. Detta görs dels enligt nationella regler, dels enligt EU-rätten. Följande avsnitt beskriver denna första prövning. Däremot redovisas inte här hur många utländska medborgare som totalt har svenskt studiestöd. Fler prövades för grundläggande rätt enligt nationell rätt Under läsåret 2014/15 har utländska personer prövats enligt de nationella reglerna, vilket är fler netto än förra läsåret. Av dem fick bifall på sin ansökan och avslag. 20 Hälften av dem som fick bifall var under 20 år, medan tre av tio var äldre var 30 år eller äldre. Männen var genomsnittligt yngre än kvinnorna. Av dem som har prövats för grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt de nationella reglerna är 56 procent kvinnor. Det är totalt sett en högre andel av kvinnorna som får avslag på sin ansökan. Under 2014/15 fick 26 procent av kvinnorna avslag jämfört med 16 procent av männen. Förhållandet har varit ungefär samma under de tio senaste läsåren. Förklaringen är att det är lättare att få grundläggande rätt till svenskt studiestöd för sökande som är under 20 år och har kommit till Sverige med föräldrarna, jämfört med om den sökande är 20 år eller äldre och kommit till Sverige på grund av egen familjeanknytning. Eftersom större delen av kvinnorna som prövas för grundläggande rätt är 20 år eller äldre, får de också en högre avslagsfrekvens. Jämn fördelning av sökande mellan studiehjälp och studiemedel Av de personer som har fått grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt de nationella reglerna har drygt hälften ansökt om studiemedel och knappt hälften ansökt om studiehjälp. Av dem som har studerat med studiemedel har 50 procent studerat på grundläggande nivå, 36 procent på gymnasienivå och 14 procent på eftergymnasial nivå. Av dem som har studerat med studiemedel är två tredjedelar kvinnor. Av de nordiska medborgare som har prövats för grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt de nationella reglerna under 2014/15 är personer med finskt medborgarskap i majoritet. De utgör 42 procent av de nordiska sökande. Därefter kommer medborgare från Norge, Danmark och Island. Av de nordiska medborgare som har prövats enligt de nationella reglerna har 69 procent fått sina ansökningar beviljade, vilket är en minskning med 3 procentenheter jämfört med läsåret innan. Fler prövades för grundläggande rätt enligt EU-rätten Under läsåret 2014/15 har CSN gjort en EU-rättslig prövning för personer, vilket är en ökning med 600 personer netto jämfört med förra läsåret. Prövningen enligt EU-rätten görs för de EU-medborgare och anhöriga till dessa som inte uppfyller villkoren för grundläggande rätt till studiestöd enligt nationella regler. Av dem som prövats har personer fått sin ansökan beviljad. Av dessa var två tredjedelar kvinnor. Av dem som har fått grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt EU-rätten är en femtedel under 20 år och en tredjedel 30 år eller äldre. Av dem som prövats har 69 procent medborgarskap i något av EU-länderna utom Norden, medan 17 procent har nordiskt medborgarskap. Från övriga Europa kommer 5 procent, medan resterande 9 procent har utomeuropeiskt medborgarskap. De vanligaste länderna för en prövning enligt EU-rätten är Polen, Tyskland, Finland och 20 Totalen överstiger personer, eftersom en sökande kan få både avslag och bifall under samma läsår. 23

24 Rumänien. Av dem som har fått sina ansökningar beviljade är 18 procent nordiska medborgare, medan 68 procent kommer från övriga EU-länder. De personer som är medborgare i länder som inte omfattas av EU-lagstiftningen utgör 14 procent av alla beviljade ansökningar. De flesta beviljade enligt EU-rätten studerar med studiemedel Av de personer som har fått studiestöd enligt EU-rätten har 83 procent studerat med studiemedel. Av dem med studiemedel studerade 77 procent i Sverige, varav 39 procent på grundläggande nivå, 34 procent på gymnasienivå och resten på eftergymnasial nivå. Av de personer som studerade utomlands med studiemedel studerade en majoritet på eftergymnasial nivå. De fyra vanligaste studieländerna för de utländska medborgare som studerade utomlands med studiemedel var Storbritannien, Polen, Danmark och Tyskland. 24

25 Tabeller Tabellförteckning a Översiktlig statistik Totalt bokförda utbetalda belopp i studiestöd, fördelat på studiestödsform per kalenderår, miljoner kronor Antal studerande i gymnasial utbildning som fått studiestöd, fördelat på skolform och studiestödsform, 2014/15 Antal registrerade studerande i högskoleutbildning och antal studiemedelstagare, fördelat på studieinriktning, kön, ålder och studiemedel, 2014/15 Antal registrerade studerande i högskoleutbildning och antal studiemedelstagare, fördelat på studieinriktning och kön, 2014/15 Studiehjälp Belopp per månad, kronor Utbetalda belopp i studiehjälp, fördelat på bidragsform och kön, miljoner kronor Antal studerande som fått studiehjälp, fördelat på bidragsform och kön Antal studerande med studiehjälp, fördelat på ålder, bidragsform och kön, studier i Sverige, 2014/15 Antal studerande med studiehjälp, fördelat på ålder, bidragsform och kön, studier utomlands, 2014/15 Antal studerande som fått studiehjälp, fördelat på skolform, bidragsform och kön, studier i Sverige, 2014/15 Antal studerande som fått studiehjälp, fördelat på skolform, bidragsform och kön, studier utomlands, 2014/15 Antal studerande som fått inackorderingstillägg, fördelat på avståndsklass, skolform och kön, studier i Sverige, 2014/15 Antal studerande som fått inackorderingstillägg, fördelat på avståndsklass, skolform och kön, studier utomlands, 2014/15 Antal studerande med studiehjälp som fått extra tillägg, fördelat på storlek på ekonomiskt underlag, skolform och kön, 2014/15 Antal personer som fått avslag på ansökningar om studiehjälp, fördelat på bidragsform, skolform och kön, studier i Sverige, 2014/15 Antal personer som fått avslag på ansökningar om studiehjälp, fördelat på bidragsform och kön, studier utomlands, 2014/15 Antal studerande på fristående och kommunala gymnasieskolor i Sverige som fått beslut om ogiltig frånvaro, fördelat på bidragsform och kön Antal studerande med studiehjälp på fristående och kommunala gymnasieskolor i Sverige som har fått ett beslut om ogiltig frånvaro, fördelat på län och kön Studiemedel för studier i Sverige Prisbasbelopp och maximalt studiemedelsbelopp för studieperiod om 20 veckor med generellt studiebidrag 25

26 3.1b Prisbasbelopp och maximalt studiemedelsbelopp för studieperiod om 20 veckor med högre studiebidrag 3.2 Antal studerande som fått studiemedel samt utbetalda belopp, fördelat på kön, bidragsnivå och typ av studiestöd, 2014/15 3.3a Antal studerande som fått studiemedel, fördelat på kön, typ av studiestöd, skolform och utbildningsnivå, 2014/15 3.3b Antal studerande som fått studiemedel med generellt bidrag, fördelat på kön, typ av studiestöd, skolform och utbildningsnivå, 2014/15 3.3c Antal studerande som fått studiemedel med högre bidrag, fördelat på kön, typ av studiestöd, skolform och utbildningsnivå, 2014/15 3.4a Antal studerande som fått studiemedel samt studerande med enbart studiebidrag, fördelat på studietakt, kön och utbildningsnivå, 2014/15 3.4b Antal studerande som fått studiemedel med generellt bidrag samt studerande som fått enbart studiebidrag, fördelat på studietakt, kön och utbildningsnivå, 2014/15 3.4c Antal studerande som fått studiemedel med högre bidrag samt studerande som fått enbart studiebidrag, fördelat på studietakt, kön och utbildningsnivå, 2014/15 3.5a Andel studerande per åldersgrupp som fått studiemedel, fördelat på ålder, kön, utbildningsnivå och skolform, procent, 2014/15 3.5b Andel studerande per åldersgrupp som fått studiemedel med generellt bidrag, fördelat på ålder, kön, utbildningsnivå och skolform, procent, 2014/15 3.5c Andel studerande per åldersgrupp som fått studiemedel med högre bidrag, fördelat på ålder, kön, utbildningsnivå och skolform, procent, 2014/15 3.6a Antal studerande som fått reducerade studiemedel på grund av meddelad inkomst, fördelat på utbildningsnivå, studietakt och kön, 2014/15 3.6b Antal studerande med generellt bidrag som fått reducerade studiemedel på grund av meddelad inkomst, fördelat på utbildningsnivå, studietakt och kön, 2014/15 3.6c Antal studerande med högre bidrag som fått reducerade studiemedel på grund av meddelad inkomst, fördelat på utbildningsnivå, studietakt och kön, 2014/ Antal personer som fått avslag på ansökan om studiemedel, fördelat på utbildningsnivå, skolform, kön och avslagsgrund, 2014/15 3.8a Antal studerande som fått studiemedel för studier på grundskole- och gymnasienivå, fördelat på kön och län, 2014/15 3.8b Antal studerande som fått studiemedel med generellt bidrag för studier på grundskole- och gymnasienivå, fördelat på kön och län, 2014/15 3.8c Antal studerande som fått studiemedel med högre bidrag för studier på grundskole- och gymnasienivå, fördelat på kön och län, 2014/ Antal studerande med studiemedel som fått tilläggsbidrag, fördelat på kön och ålder, 2014/ Antal barn vars föräldrar fått studiemedel och tilläggsbidrag, fördelat på kön och ålder, 2014/ a Antal studerande med studiemedel som fått tilläggsbidrag, fördelat på kön, utbildningsnivå och antal barn, 2014/ b Utbetalda belopp i tilläggsbidrag, fördelat på kön, utbildningsnivå och antal barn, miljoner kronor, 2014/15 26

27 4 Studiemedel för studier utomlands 4.1 Antal studerande som fått studiemedel för studier utomlands, fördelat på kön, utbildningsnivå, världsdel och land, 2014/ Antal studerande som fått studiemedel för studier utomlands, fördelat på kön, ålder och utbildningsnivå, 2014/ Antal studerande på eftergymnasial nivå som fått studiemedel för studier utomlands, fördelat på kön, världsdel och typ av studier 4.4 Antal studerande på eftergymnasial nivå som fått studiemedel för studier utomlands, fördelat på kön, världsdel och studieinriktning, 2014/ Antal studerande som fått studiemedel för studier utomlands, fördelat på kön, utbildningsnivå, typ av studiestöd och utbetalt belopp, miljoner kronor, 2014/15 5 Studiemedel för studier i Sverige och utomlands 5.1 Antal studerande som fått studiemedel samt utbetalda belopp, fördelat på kön, utbildningsnivå och typ av studiestöd, 2014/ Antal studerande som fått studiemedel, fördelat på kön, ålder och utbildningsnivå, 2014/15 6 Sjukförsäkring för studerande 6.1 Antal studerande med grundlån, fördelat på kön 6.2 Studerande med studiestöd som fått skuldavskrivning, fördelat på orsak 7 Bidrag till vissa studerande i gymnasieskolan med funktionsnedsättning (Rg-bidrag) 7.1 Antal studerande som fått Rg-bidrag, fördelat på kön 7.2 Utbetalda belopp i Rg-bidrag, fördelat på kön, miljoner kronor 7.3 Genomsnittligt utbetalt belopp i Rg-bidrag per studerande, fördelat på kön, tusen kronor 7.4 Antal studerande med Rg-bidrag, fördelat på typ av kostnad och kön, 2014/ Utbetalda belopp i Rg-bidrag, fördelat på typ av kostnad och kön, miljoner kronor, 2014/ Antal studerande med Rg-bidrag, fördelat på ålder och kön, 2014/ Antal studerande med Rg-bidrag, fördelat på boendeform och kön, 2014/ Antal studerande som fått avslag på ansökan om Rg-bidrag, fördelat på kön 7.9 Antal studerande med Rg-bidrag, fördelat på studieort och kön, 2014/ Antal studerande med Rg-bidrag, fördelat på hemortslän och kön, 2014/15 8 Kostnadsersättning till lärlingar (Lärlingsersättning) 8.1 Antal studerande som fått lärlingsersättning, fördelat på kön 8.2 Utbetalda belopp i lärlingsersättning, fördelat på kön, miljoner kronor 8.3 Antal studerande med lärlingsersättning, fördelat på ålder och kön, 2014/ Antal studerande som fått avslag på ansökan om lärlingsersättning, fördelat på kön 8.5 Antal studerande med lärlingsersättning, fördelat på hemortslän och kön, 2014/15 27

28 9 Utländska medborgare 9.1 Antal personer som beviljats grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt nationella regler, fördelat på kön och ålder 9.2 Antal personer som fått beslut om grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt nationella regler för nordiska medborgare, fördelat på kön, medborgarskap och beslut, 2014/ Antal personer som fått beslut om grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt nationella regler, fördelat på kön, beslut och hemvärldsdel, 2014/ Antal personer som beviljats grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt EU-rätten, fördelat på kön och ålder 9.5 Antal personer som fått beslut om grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt EU-rätten, fördelat på kön, typ av beslut och medborgarskap, 2014/15 28