Studiestöd 2001/2002. Beviljning av studiestöd. Financial aid for students 2001/2002 Approval of financial aid for students

Transkript

1 Studiestöd 2001/2002 Beviljning av studiestöd Financial aid for students 2001/2002 Approval of financial aid for students

2

3 UF 70 SM 0302 Studiestöd 2001/2002 Beviljning av studiestöd Financial aid for students 2001/2002 Approval of financial aid for students I korta drag Antalet studiestödstagare inom vuxenutbildningen minskar medan högskolan ökar Det totala antalet studiestödstagare har minskat med ca en procent sedan läsåret 2000/01. Den största minskningen står studerande vid Komvux för som har minskat med 16 procent från ca personer läsåret 2000/01 till ca läsåret 2001/02. Inom högskolesektorn har antalet studiestödstagare ökat med ca jämfört med det föregående läsåret. Även inom gymnasieskolan ökar studerandeantalet. Det var ca fler som fick studiehjälp inom denna skolform läsåret 2001/02 än 2000/01. Färre söker studielån Antalet studerande som fick lånedelen i studiemedel i förhållande till antalet studerande som fick studiebidrag uppgick till 78,6 procent under läsåret 2001/02, motsvarande siffra föregående läsår var 82,5 procent. Den minskade lånebenägenheten beror bland annat på skärpta återbetalningskrav och ändrade åldersregler för studielån. Introduktionen av det högre bidraget i studiemedel har också bidragit till nedgången i lånebenägenhet. När lånedelen endast är 18 procent av totalbeloppet är det fler som inte ansöker om studielån. De flesta utlandsstuderande reste till Storbritannien De flesta studerande med studiemedel utomlands studerade inom Europa, främst Storbritannien, Spanien och Frankrike. Storbritannien och USA är de enskilda länder som tar emot flest utlandsstuderande. Jämfört med föregående läsår ökade antalet studerande i Oceanien medan det minskade i Nordamerika. De flesta utlandsstuderande i Oceanien studerar i Australien medan merparten av de som studerar i Nordamerika återfinns i USA. Kerstin Sellén Johansson, CSN, tel , kerstin.sellen-johansson@csn.se Statistiken har producerats av CSN, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie UF Utbildning och forskning. Utkom den 23 juni Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

4

5 3 Innehåll Sida Statistiken med kommentarer 5 Översiktlig statistik 5 Antalet studiestödstagare har minskat 5 Utbetalda belopp i studiestöd läsåret 2001/02 6 Studiemedel 7 Andelen låntagare minskar 7 Cirka nio procent studerade på deltid med studiemedel 7 Hälften av alla studerande med studiemedel var i åldern år 8 Studerande med studiemedel för utlandsstudier 8 Vuxenstudiestöden 8 Vuxenstudiestöden ersätts av studiemedel och rekryteringsbidrag 9 Antalet studerande med särskilt utbildningsbidrag minskar 10 Tabeller 11 Tabellförteckning 11 Teckenförklaring 14 Tabeller 15 Fakta om statistiken 79 Beskrivning av studiestödsformerna 79 Inledning 79 Studiehjälp 79 Studiemedel 79 Vuxenstudiestöd 80 Utländska medborgare 82 Utlandsstudier 82 Sjukförsäkring för studerande 82 Detta omfattar statistiken 82 Objekt och population 82 Statistiska mått 82 Redovisningsgrupper 82 Referenstider 82 Definitioner och förklaringar 83 Så görs statistiken 84 Statistikens tillförlitlighet 85 Osäkerhetskällor 85 Svarsbortfall 86 Bearbetning 86

6 4 Bra att veta 86 Jämförbarhet över tiden 86 Premiärmaterial 87 Annan statistik 87 In English 88 Summary 88 Decrease in student aid recipients in adult education while higher education is increasing 88 Deminishing interest for student loan 88 Most of the students abroad studied in the United Kingdom 88 Description of different forms of financial aid for students 89 Introduction 89 Upper secondary student aid 89 Study assistance 89 Adult student aid 90 Foreign nationals 91 Studies abroad 92 Health insurance 92 List of tables 93 List of terms 97

7 5 Statistiken med kommentarer Översiktlig statistik Antalet studiestödstagare har minskat Det totala antalet studiestödstagare har minskat med ca en procent sedan läsåret 2000/01. Den största minskningen står studerande vid Komvux för som har minskat med 16 procent från ca personer läsåret 2000/01 till ca läsåret 2001/02, även inom folkhögskolan har antalet minskat något. Antalet studiestödstagare utomlands är i stort sett oförändrat. Inom övriga skolformer har antalet studiestödstagare ökat jämfört med 2000/01. Den största ökningen har skett inom högskolan som ökat med ca studiestödstagare. Ett flertal faktorer påverkar antalet studiestödstagare inom högskolan. Den främsta anledningen till ökningen är att det skett en utökning av antalet högskoleplatser samt en omflyttning av utbildningskapacitet mellan utbildningar och högskolor. Även inom gymnasieskolan ökar studerandeantalet. Det var ca studerande fler som fick studiehjälp inom denna skolform läsåret 2001/02 än 2000/01. Det är antalet ungdomar under 20 år som ökat och ökningen beror främst på demografiska förändringar. Antal studerande med studiestöd i olika skolformer 1, 2001/ Gymnasieskola Folkhögskola Komvux Högskola Utland Studiehjälp Studiemedel Vuxenstudiestöd Som en följd av regelförändringar, i samband med studiestödsreformen hösten 2001, minskar andelen studerande med vuxenstudiestöd inom folkhögskola och kommunal och statlig vuxenutbildning medan andelen som har studiemedel ökar. Under läsåret 2001/02 har vuxenstudiestöden SVUX, SVUXA och Lärar- SVUX endast kunnat beviljas till studerande som omfattas av särskilda övergångsregler i samband med att studiestöden ersätts av det nya studiemedlet. Det särskilda utbildningsbidraget har dock inte berörts av dessa övergångsregler. 1 Inom högskola medräknas här även övriga eftergymnasiala utbildningar. Eftergymnasiala utbildningar vid folkhögskola räknas dock till skolformen folkhögskola. I Komvux ingår även studerande vid Nationellt Centrum för flexibelt lärande, f.d. Statens Skola för Vuxna.

8 6 Antal vuxenstuderande med studiestöd 2 för studier på grundskoleoch gymnasienivå, läsåren 1996/ / Komvux Folkhögskola Gymnasieskola / / / / / /02 Antalet vuxenstuderande med studiestöd på grundskole- och gymnasienivå ökade inom alla skolformer läsåret 1997/98 i samband med att Kunskapslyftet startade. Kulmen nåddes läsåret 1998/99 därefter har antalet stödtagare minskat. Det finns flera orsaker till minskningen. En bidragande orsak är att reglerna ändrades för det särskilda utbildningsbidraget läsåret 1999/2000. Det förbättrade läget på arbetsmarknaden har också bidragit till att intresset för vuxenstudier avtagit samt att Kunskapslyftets målgrupp har minskat i takt med att de som rekryterades till utbildning har genomfört sina vuxenstudier. Att förändringarna har varit störst inom Komvux beror på att Kunskapslyftets utbildningar räknas till skolformen Komvux i CSN:s statistik. Utbetalda belopp i studiestöd läsåret 2001/02 Under läsåret 2001/02 betalade CSN ut totalt ca 25 mdkr i studiehjälp, studiemedel och vuxenstudiestöd varav 13,5 mdkr var studiebidrag och 11,5 mdkr var studielån. Bidrag och lån för samtliga studiestödsformer, mnkr, 2001/ Bidrag Lån Mnkr Studiehjälp Studiemedel Vuxenstudiestöd I studiehjälp utbetalades 2,6 mdkr i bidrag, i studiemedel (inkl. studiemedel för utlandsstuderande) utbetalades 7,8 mdkr i studiebidrag och 11,5 mdkr i studielån och i vuxenstudiestöden utbetalades 2,6 mdkr i studiebidrag och 0,2 mdkr i studielån. 2 Avser studiestöden studiemedel, SVUX, SVUXA och UBS, varav antalet stödtagare med de tre vuxenstudiestöden är nettoräknade, dvs en studerande som har haft både UBS och SVUXA under läsåret förekommer endast en gång i redovisningen.

9 7 Studiemedel Andelen låntagare minskar Under läsåret 2001/02 fick cirka studerande studiemedel för studier i Sverige. Siffran anger antal studerande som fått studiemedel under hela eller någon del av läsåret. Av dessa hade ca studielån medan endast utnyttjade bidragsdelen. Knappt personer hade dessutom merkostnadslån och personer erhöll det tilläggslån som introducerades i samband med studiestödsreformen den 1 juli Vid studiestödsreformen infördes även studiemedel med en högre bidragsdel för vissa prioriterade studerandegrupper. Cirka studerande erhöll studiemedel med det högre bidraget. Merparten av dessa läste på grundskoleeller gymnasienivå. Det högre bidraget på eftergymnasial nivå lämnas enbart för yrkesteknisk högskoleutbildning och specialpedagogutbildning. Cirka 800 studerande på eftergymnasial nivå fick det högre bidraget. Antalet studerande med studielån i förhållande till antalet studerande med studiebidrag uppgick till 78,6 procent under läsåret 2001/02, motsvarande siffra föregående läsår var 82,5 procent. Den minskade lånebenägenheten kan förklaras av de regelförändringar, bland annat i form av skärpta återbetalningskrav, som genomfördes vid studiestödsreformen den 1 juli Introduktionen av det högre bidraget bidrog till nedgången i lånebenägenhet. När lånedelen endast är 18 procent av totalbeloppet är det fler som inte ansöker om lån. Lånebenägenheten var betydligt högre bland studerande på eftergymnasial nivå än för studerande på grundskole- och gymnasienivå. Antal studerande med studiemedel i Sverige fördelade efter utbildningsnivå och bidragsnivå, läsåret 2001/02 Grundskolenivå Gymnasienivå Eftergymnasial nivå Generellt bidrag varav låntagare Högre bidraget varav låntagare Studiemedel utbetalades med ca 7,2 mdkr i form av bidrag och 9,7 mdkr i form av lån för studier i Sverige under läsåret 2001/02. Av utbetalda lån utgjordes ca 196 mnkr av merkostnadslån och 220 mnkr av tilläggslån. Cirka 9 procent studerade på deltid med studiemedel Cirka 9 procent av de som fick studiemedel under läsåret 2001/02 var deltidsstuderande. Bland de som enbart utnyttjade bidragsdelen var andelen deltidsstuderande drygt 18 procent. I denna grupp återfinns både de som medvetet avstått från att låna och de som ej varit berättigade att låna, t.ex. p.g.a. för hög inkomst eller ålder. Andelen deltidsstuderande skiljer sig mycket mellan olika utbildningsnivåer. Knappt fem procent av de som fick studiemedel på eftergymnasial nivå var deltidsstuderande medan motsvarande siffra på grundskole- och gymnasienivå var drygt 20 procent.

10 8 Andelen deltidsstuderande var något högre för kvinnor. Av de kvinnor som fick studiemedel under läsåret 2001/02 var det drygt 10 procent som studerade på deltid, motsvarande siffra för männen var 8 procent. Hälften av alla studerande med studiemedel var i åldern år Hälften av alla studerande med studiemedel befann sig i åldersintervallet år, läsåret 2001/02. Detta gäller även specifikt för studerande med studiemedel på eftergymnasial nivå, medan siffran var drygt 70 procent för studerande med generellt bidrag på gymnasienivå. Det högre bidraget kan beviljas först från och med det år den studerande fyller 25 år. Studerande med studiemedel på grundskolenivå har den högsta andelen äldre studerande. Andelen som var 30 år eller äldre uppgick till 52 procent på grundskolenivå, motsvarande siffror för gymnasienivå och eftergymnasial nivå var 29 respektive 22 procent. Andelen kvinnor som var 30 år eller äldre uppgick till 30 procent, motsvarande andel hos männen var 18 procent. Studerande med studiemedel för utlandsstudier Under läsåret 2001/02 fick ca personer studiemedel för studier utomlands. Av dessa hade ca studielån medan endast utnyttjade bidragsdelen. Antalet studerande med studielån i förhållande till antalet studerande med studiebidrag är således hög hos de utlandsstuderande. Lånebenägenheten var 88 procent. Utöver grundlån är det dessutom många utlandsstuderande som tar merkostnadslån för extra kostnader i samband med studierna, främst undervisningsavgifter, försäkringar och resor. Läsåret 2001/02 fick ca studerande merkostnadslån för studier utomlands. Nästan samtliga studerande med studiemedel utomlands läser på eftergymnasial nivå. Cirka studerande söker sig på egen hand till ett universitet eller en högskola utomlands, så kallade free-movers, varav cirka läser språkkurser. Därtill kommer som reser ut inom ramen för ett utbytesprogram. De flesta studerande med studiemedel utomlands befann sig i Europa, främst Storbritannien, Spanien och Frankrike. Storbritannien och USA är de enskilda länder som tar emot flest utlandsstuderande. Jämfört med föregående läsår så ökade antalet i Oceanien medan det minskade i Nordamerika. De flesta utlandsstuderande i Oceanien återfinns i Australien medan merparten i Nordamerika återfinns i USA. I jämförelse med studerande i Sverige så har de utlandsstuderande låg ålder. Cirka 93,5 procent av de utlandsstuderande med studiemedel på eftergymnasial nivå var under 30 år, medan motsvarande siffra i Sverige endast var 78 procent. Vuxenstudiestöden Vuxenstudiestöden består av Särskilt vuxenstudiestöd (SVUX), Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa (SVUXA), Särskilt utbildningsbidrag (UBS), Särskilt vuxenstudiestöd för vissa lärarutbildningar (Lärar-SVUX) och Särskilt vuxenstudiestöd för vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar (NT- SVUX). Tidigare ingick även Korttidsstudiestöd och inackorderingstillägg samt Timersättning för studerande vid SÄRVUX. Från och med läsåret 2001/02 administreras dessa studiestöd av löntagarorganisationerna Landsorganisationen (LO) och Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) samt Statens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus). För en närmare beskrivning av de studiestöd som administreras av CSN hänvisas till avsnittet Fakta om statistiken; Beskrivning av studiestödsformerna.

11 9 Vuxenstudiestöden ersätts av studiemedel och rekryteringsbidrag Under läsåret 2001/02 var det bara särskilt utbildningsbidrag (UBS) av vuxenstudiestöden som kunde beviljas till nya sökande. De övriga vuxenstöden kunde endast beviljas till studerande som hade påbörjat sina studier med något av dem före den 1 juli 2001, (för NT-SVUX före den 1 januari 1999). Läsåret 2003/04 kommer vuxenstudiestöden att upphöra. De ersätts då helt av det högre bidraget i studiemedel samt rekryteringsbidraget som infördes den 1 januari Under läsåret 2001/02 fick totalt ca personer vuxenstudiestöd under någon del av läsåret. Av dem var ca kvinnor och ca män. Cirka 12 procent hade studiestöd för studier på grundskolenivå, ca 83 procent för studier på gymnasienivå och ca 4 procent fick vuxenstudiestöd för eftergymnasiala studier. De allra flesta, 89 procent, studerade på heltid. Andelen deltidsstuderande var högre bland kvinnorna, 13 procent, jämfört mot 8 procent bland männen. Antal studerande med vuxenstudiestöd fördelade efter kön och ålder läsåret 2001/ Kvinnor Män Ålder Andelen studerande med vuxenstudiestöd var störst i åldersgrupperna och år, där andelen studerande uppgick till 23 procent i vardera åldersgruppen. Cirka 8 procent av de som fick vuxenstudiestöd, personer, var 50 år eller äldre. Andelen män var högst i åldersgrupperna och år, 33 respektive 32 procent. I övriga åldersgrupper utgjorde männen ca en fjärdedel av stödtagarna. I nedanstående tabell redovisas hur antalet studiestödstagare fördelade sig över de olika vuxenstudiestödsformerna. Antal studerande med vuxenstudiestöd läsåret 2001/02 Stödform Män % Kvinnor % Totalt SVUX SVUXA UBS Lärar-SVUX NT-SVUX

12 10 Kvinnorna är i majoritet bland de studerande med vuxenstudiestöd. De utgör omkring tre fjärdedelar av de som fått SVUX, SVUXA och UBS. När det gäller Lärar-SVUX, som beviljas för studier till specialpedagogexamen eller för specialpedagogisk påbyggnadsutbildning på eftergymnasial nivå, är andelen kvinnor ännu större, 94 procent. Könsfördelningen har varit relativt konstant under de senaste fem läsåren inom dessa studiestöd. När det gäller NT-SVUX, som beviljas för vissa naturvetenskapliga och tekniska utbildningar på eftergymnasial nivå, har andelen kvinnor ökat under femårsperioden och läsåret 2001/02 var det för första gången fler kvinnorna än män som fick NT-SVUX. Det kan vara ett tecken på att kvinnorna tenderar att läsa längre NT-utbildningar än männen eftersom det inte skett någon nyantagning till dessa utbildningar sedan höstterminen Antalet studerande med särskilt utbildningsbidrag minskar Det särskilda utbildningsbidraget introducerades läsåret 1997/98 i samband med Kunskapslyftet och det upphörde den 1 januari Under läsåret 2001/02 var det ca studerande som fick särskilt utbildningsbidrag (UBS) för studier på grundskole- och gymnasienivå inom folkhögskola och komvux. Det var en minskning med ca personer jämfört med läsåret innan. Av de som fick UBS 2001/02 var 81 procent arbetslösa vid studiernas början. Bland dem uppgick andelen kvinnor till 70 procent. Bland de som var arbetstagare vid studiernas början var andelen kvinnor 83 procent. Cirka 63 procent av de studerande med UBS var i åldern år och nio procent var 50 år eller äldre. Antal studerande med UBS läsåren 1997/ / Kvinnor Män / / / / /02 Antalet studerande med UBS följer samma utvecklingstrend som antalet vuxenstuderande på grundskole- och gymnasienivå. Minskningen var störst mellan läsåren 1998/99 och 1999/2000 på grund av en regeländring som innebar att UBS endast kunde beviljas i 360 dagar i stället för i 600 dagar som tidigare varit fallet för arbetslösa studerande med UBS. Minskningen därefter beror till största delen på ett minskat intresse för vuxenstudier bl.a. som en följd av att läget på arbetsmarknaden förbättrats.

13 11 Tabeller Tabellförteckning Översiktlig statistik 1.1 Totalt utbetalade belopp fördelade efter studiestödsform 1.2 Antal studerande i gymnasial utbildning som fått studiestöd 1.3 Högskolestuderande fördelade efter studieinriktning, kön, ålder och studiemedel Studiehjälp 2.1 Belopp per månad 2.2 Utbetalda belopp fördelade efter kön och bidragsform 2.3 Antal studerande fördelade efter kön och bidragsform 2.4 Antal studerande fördelade efter skolform och bidragsform 2.5 Antal studerande som fått inackorderingstillägg fördelade efter skolform och avståndsklass 2.6 Antal studerande som fått extra tillägg 2.7 Antal studerande som fått avslag på ansökan om inackorderingstillägg och extra tillägg Studiemedel 3.1a Prisbasbelopp enligt lagen om allmän försäkring och maximalt studiemedelsbelopp, generellt bidrag (34,5%) 3.1b Maximalt studiemedelsbelopp, det högre bidraget (82%) 3.2 Antal studerande som fått studiemedel samt utbetalda belopp fördelade efter kön, bidragsnivå och typ av belopp 3.3a Antal studerande som fått studiemedel fördelade efter kön, typ av belopp, skolform och utbildningens nivå 3.3b Antal studerande som fått generellt bidrag fördelade efter kön, typ av belopp, skolform och utbildningens nivå 3.3c Antal studerande som fått det högre bidraget fördelade efter kön, typ av belopp, skolform och utbildningens nivå 3.4a Antal studerande som fått studiemedel samt studerande med enbart studiebidrag fördelade efter studietakt, kön och utbildningens nivå 3.4b Antal studerande som fått generellt bidrag samt studerande med enbart studiebidrag fördelade efter studietakt, kön och utbildningens nivå 3.4c Antal studerande som fått det högre bidraget samt studerande med enbart bidrag fördelade efter studietakt, kön och utbildningens nivå 3.5a Andel studerande per åldersgrupp som fått studiemedel fördelade efter kön, utbildningens nivå och skolform 3.5b Andel studerande per åldersgrupp som fått generellt bidrag fördelade efter kön, utbildningens nivå och skolform

14 12 3.5c Andel studerande per åldersgrupp som fått det högre bidraget fördelade efter kön, utbildningens nivå och skolform 3.6a Antal studerande som fått reducerade studiemedel på grund av inkomst fördelade efter utbildningens nivå, studietakt och kön 3.6b Antal studerande med generellt bidrag som fått reducerade studiemedel fördelade efter utbildningens nivå studietakt och kön 3.6c Antal studerande med det högre bidraget som fått reducerade studiemedel fördelade efter utbildningens nivå, studietakt och kön 3.7 Antal avslag fördelade efter kön, utbildningens nivå och skolform 3.8a Antal studerande som har fått studiemedel för studier på grundskoleoch gymnasienivå fördelade efter kön och län 3.8b Antal studerande som har fått generellt bidrag för studier på grundskoleoch gymnasienivå fördelade efter kön och län 3.8c Antal studerande som fått det högre bidraget för studier på grundskoleoch gymnasienivå fördelade efter kön och län Särskilt vuxenstudiestöd 4.1 Högsta och lägsta belopp i särskilt vuxenstudiestöd 4.2 Utbetalt belopp i särskilt vuxenstudiestöd 4.3 Antal ansökningar om särskilt vuxenstudiestöd fördelade efter kön och utbildningens nivå 4.4 Antal studerande som fått särskilt vuxenstudiestöd, inkl studerande på YTH, fördelade efter skolform och utbildningens nivå samt bidrag och lån 4.5 Antal studerande som fått särskilt vuxenstudiestöd fördelade efter kön, bidrag och lån 4.6 Antal studerande som fått särskilt vuxenstudiestöd fördelade efter kön, ålder och utbildningens nivå 4.7 Antal studerande som fått vuxenstudiebidrag fördelade efter kön och dagpenningbelopp Särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa 5.1 Högsta och lägsta belopp i särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa 5.2 Utbetalt belopp i särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa 5.3 Antal ansökningar om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa fördelade efter kön och utbildningens nivå 5.4 Antal studerande som fått särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa fördelade efter skolform och utbildningens nivå samt bidrag och lån 5.5 Antal studerande som fått särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa fördelade efter kön, bidrag och lån 5.6 Antal studerande som fått särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa fördelade efter kön, ålder och utbildningens nivå 5.7 Antal studerande som fått särskilt vuxenstudiestöd fördelade efter kön och dagpenningbelopp Särskilt utbildningsbidrag 6.1 Högsta och lägsta belopp i särskilt utbildningsbidrag

15 Utbetalt belopp i särskilt utbildningsbidrag 6.3 Antal ansökningar om särskilt utbildningsbidrag fördelade efter kön, utbildningens nivå samt arbetslösa respektive arbetstagare 6.4 Antal studerande som fått särskilt utbildningsbidrag, fördelade efter skolform och utbildningens nivå 6.5 Antal arbetslösa/arbetstagare som fått särskilt utbildningsbidrag fördelade efter kön och utbetalt bidrag 6.6 Antal studerande som fått särskilt utbildningsbidrag fördelade efter kön, tidigare utbildning 6.7 Antal arbetslösa/arbetstagare fördelade efter kön och ålder 6.8 Antal studerande som fått särskilt utbildningsbidrag fördelade efter kön, ålder och utbildningens nivå 6.9 Antal studerande som fått särskilt utbildningsbidrag fördelade kön och efter dagpenningbelopp Lärar-SVUX 7.1 Högsta och lägsta belopp i Lärar-SVUX 7.2 Utbetalt belopp i Lärar-SVUX 7.3 Antal studerande som fått Lärar-SVUX, fördelade efter kön, bidrag och lån 7.4 Antal studerande som fått Lärar-SVUX, fördelade efter kön och ålder 7.5 Antal personer som fått vuxenstudiebidrag fördelade efter kön och dagpenningbelopp NT-SVUX 8.1 Högsta och lägsta belopp i NT-SVUX 8.2 Utbetalat belopp i NT-SVUX 8.3 Antal studerande som fått NT-SVUX fördelade efter kön, bidrag och lån 8.4 Antal studerande som fått NT-SVUX fördelade efter kön och ålder 8.5 Antal personer som fått vuxenstudiebidrag fördelade efter kön och dagpenningbeloppsklasser Utländska medborgare 9.1 Antal personer som beviljats principiell rätt till svenskt studiestöd fördelade efter ålder och kön 9.2 Beslut om principiell rätt till svenskt studiestöd för nordiska medborgare fördelade efter medborgarskap och beslut 9.3 Antal beslut om principiell rätt till svenskt studiestöd fördelade efter hemvärldsdel Studerande utomlands 10.1 Antal studerande som fått studiemedel fördelade efter utbildningens nivå och världsdel/ land

16 Antal studerande som fått studiemedel fördelade efter kön, ålder och utbildningens nivå 10.3 Antal studerande på eftergymnasial nivå som fått studiemedel för studier utomlands fördelade på kön, världsdel, och typ av utlandsstudier 10.4 Antal studerande som fått studiemedel för studier utomlands fördelade efter kön, utbildningens nivå, bidrag, typ av lån och utbetalt belopp Sjukförsäkring för studerande 11.1 Antal studerande med studiestöd som varit sjukanmälda och fått skuldreducering Teckenförklaring Explanation of symbols - Noll Zero 0 Mindre än 0,5 Less than 0.5 0,0 Mindre än 0,05 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för osäker för att anges Data not available. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure

17 15 1 Översiktlig statistik Survey statistics 1.1 Totalt bokförda utbetalda belopp i studiestöd fördelat efter studiestödsform per kalenderår, mnkr Total expenditure on student aid distributed by type of aid on calendar year, SEK million Studiestödsform Bidrag Studielån Totalt Bidrag Studielån Totalt Bidrag Studielån Totalt Studiehjälp 2 341, , , , , ,7 Studiemedel 1) 5 125, , , , , , , , ,2 Vuxenstudiestöd 2) 6 377,7 620, , ,4 499, , ,8 155, ,5 Övriga 3) 31,3-31,3 31,0-31,0 31,0-31,0 Totalt , , , , , , , , ,4 1) Den l juli 2001 höjdes bidragsnivån från 27,8 till 34,5 procent av totalbeloppet. Dessutom infördes ett nytt prioriterat studiemedel där bidragsdelen utgör 82 procent av bidragsbeloppet. 2) Särskilt vuxenstudiestöd, särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, särskilt vuxenstudiestöd vid vissa lärarutbildningar, särskilt vuxenstudiestöd vid naturvetenskapliga och tekniska utbildningar, särskilt utbildningsbidrag samt korttidsstudiestöd (t.o.m. 30 juni 2001). 3) Timersättning vid särvux (t.o.m. 30 juni 2001), vissa kurser i teckenspråk, bidrag till döva och hörselskadade elever vid riksgymnasiet i Örebro samt bidrag till rörelsehindrade elever i särskilt Rh-anpassad utbildning.

18 Antal studerande i gymnasial utbildning som fått studiestöd fördelade efter skolform och studiestödsform, 2001/02 1) Number of students in upper secondary school recieving aid, 2001/02 Skolform Studiehjälp Studiemedel Vuxenstudiestöd Totalt 2) Gymnasieskola m m 3) Studerande under 20 år Kvinnor Män Studerande 20 år och äldre Kvinnor Män Folkhögskola Studerande under 20 år Kvinnor Män Studerande 20 år och äldre Kvinnor Män Kommunal och statlig vuxenutbildning Studerande under 20 år Kvinnor Män Studerande 20 år och äldre Kvinnor Män Samtliga skolformer Studerande under 20 år Kvinnor Män Studerande 20 år och äldre Kvinnor Män Totalt ) Antal studerande i Sverige som fått studiestöd under någon del av året. Siffrorna är avrundade. I gymnasial utbildning medräknas även vuxna studerande i grundskolestudier. 2) Särskilt vuxenstudiestöd, särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa och särskilt utbildningsbidrag. Antalet är nettoräknat mellan vuxenstudiestöden, d.v.s. att en studerande som har haft två vuxenstudiestöd under läsåret förekommer endast en gång i det redovisade antalet. 3) Inkl. vissa gymnasieutbildningar med annan huvudman än kommun eller landsting samt basåret vid högskolor och universitet.

19 Antal registrerade studerande i högskoleutbildning och antal studiemedelstagare, fördelade efter studieinriktning, kön ålder och studiemedel, 2001/02 1) Number of students in higher education distributed by specialisation, sex, age and student aid % % % % 35 - % Studieinriktning Antal Kvinnor Ålder 2) Studiemedel Fakultet/område Antal - 21 Bidrag % av antal Yrkesutbildningsprogram 3) Antal studenter Lån % av antal Antal studenter HELA RIKET (inkl. basår) HELA RIKET (exkl. basår) PROGRAM MOT YRKESEXAMEN Humaniora och teologi Teologie kandidatexamen Juridik och samhällsvetenskap Juris kandidatexamen Psykologexamen Socionomexamen Undervisning Barn- och ungdomspedagogisk examen Bildlärarexamen Folkhögskollärarexamen Grundskollärarexamen Grundskollärarexamen Gymnasielärarexamen Idrottslärarexamen Lärarexamen Musiklärarexamen Slöjdlärarexamen Specialpedagogexamen Studie- och yrkesvägledarexamen Naturvetenskap 4) Apotekarexamen Receptarieexamen Teknik 4) Arkitektexamen Brandingenjörsexamen Civilingenjörsexamen

20 forts... Studieinriktning Antal Kvinnor Ålder 2) Studiemedel Fakultet/område Antal - 21 Bidrag % av antal Yrkesutbildningsprogram 3) Antal studenter Lån % av antal Antal studenter Teknik 4), forts... Högskoleingenjörsexamen Sjöingenjörs- och maskinteknikerexamen Sjöingenjörsexamen Sjökaptens- och styrmansexamen Sjökaptensexamen Styrmansexamen Yrkesteknisk högskoleexamen Lant- och skogsbruk Agronomexamen Djursjukvårdarexamen Hippologexamen Hortonomexamen Jägmästarexamen Landskapsarkitektexamen Landskapsingenjörsexamen Lantmästarexamen Trädgårdsingenjörsexamen Medicin och odontologi Läkarexamen Optikerexamen Psykoterapeutexamen Tandläkarexamen Veterinärexamen Vård och omsorg Arbetsterapeutexamen Audionomexamen Barnmorskeexamen Biomedicinsk analytikerexamen Dietistexamen Logopedexamen Ortopedingenjörsexamen Röntgensjuksköterskeexamen Sjukgymnastexamen Sjukhusfysikerexamen