13 Folkhögskolan Folk high school

Transkript

1 13 Folkhögskolan Folk high school Sida/ Page Tabell/ Table 204 Inledande text Text Deltagare i folkhögskolekurser hösten Participants by type of course efter kurstyp Deltagare i folkhögskolekurser hösten Participants by school-owner group and efter huvudmannagrupp och county län Deltagare i statsbidragsberättigade folk- Participants in courses entitled to state högskolekurser hösten efter subsidies by county län Deltagare i statsbidragsberättigade folk- Participants in courses by type of course högskolekurser hösten efter and field of study kurstyp och inriktning 203

2 Beskrivning av statistiken Statistiken samlas in av Statistiska centralbyrån (SCB) på uppdrag av Folkbildningsrådet (FBR) och beskriver deltagare på samtliga folkhögskolor utifrån kurstyp, kursinriktning, antal deltagare på kurser, deltagarnas utbildningsnivå vid kursstarten m.m. Till skillnad från andra skolformer är folkhögskolan inte bunden till centralt fastställda läroplaner. Varje folkhögskola bestämmer själv sin verksamhet med hänsyn till skolans ideologiska och kunskapsmässiga inriktning. Deras roll är att vara folkbildningsoch vuxenutbildare med uppgift att också genomföra folkrörelseinriktade och kulturinriktade utbildningar. Verksamheter som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället skall prioriteras liksom verksamheter som riktar sig till utbildningsmässigt, socialt och kulturellt missgynnade personer. Personer med utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder och arbetslösa utgör särskilt viktiga målgrupper för statens stöd. Folkhögskolorna får statsbidrag för sin verksamhet. Folkbildningsrådet har till uppgift att fördela statsbidragen samt att kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten. Detta görs bl.a med hjälp av de statistikundersökningar som SCB har i uppdrag att göra åt Folkbildningsrådet. Folkhögskolorna erbjuder också, inom ramen för statsbidragen, särskilda kurser där en större del av studietiden ägnas åt det ämnesområde man valt. En del av dessa kurser är yrkesinriktade. Statistiken baseras på en totalräknad undersökning och är därmed inte behäftad med urvalsosäkerhet. Jämförbarhet Statistiken är jämförbar fr.o.m. vårterminen Statistik avseende vårterminen redovisas i Statistiska meddelanden UF 22. Redovisningen av de folkhögskolekurser som finansieras via FBR bedöms vara heltäckande. Redovisningen av uppdragsutbildningarna är en frivillig uppgift för folkhögskolorna och de är därför inte på samma sätt heltäckande. Förklaringar och definitioner Populationen är kursdeltagare. Enskilda individer kan således förekomma flera gånger i redovisningen. Allmän kurs Allmänna kurser finns vid alla folkhögskolor. Med allmän kurs avses en av skolan organiserad studieverksamhet, som innehåller ett brett urval av ämnen. Den vänder sig främst till deltagare som saknar grundskole- eller gymnasieutbildning. Allmän kurs innehåller ett brett urval av allmänna ämnen och kan också ha en 204

3 särskild profil som innebär att deltagarna kan välja inriktning t.ex. färg och form, idrott, musik, drama, media, livsåskådning, datakunskap, miljö/natur eller internationella frågor. Särskild kurs Folkhögskolorna erbjuder också särskilda kurser där en större del av studietiden ägnas åt det ämnesområde man valt. En del av dessa kurser är yrkesinriktade, t.ex. fritidsledare, journalist, kantor, behandlingsassistent och dramapedagog. De långa, allmänna och särskilda, kurserna har en längd om minst 15 kursdagar. Särskild utbildningsinsats Med särskild utbildningsinsats menas utbildningsplatser anordnade med hjälp av de extra medel som riksdagen beviljar. Medlen har gått till utbildningar som genomförts utöver den ordinarie verksamheten. Cirka 10 procent av anslaget har avsatts i särskild ordning som förstärkningsbidrag för särskilt kostnadskrävande insatser för deltagare med funktionshinder och språkliga handikapp. Korta kurser Förutom ovanstående kurser läses också s.k. korta kurser, kurser med en längd om 1 14 kursdagar. Dessa kurser anordnas ofta i samverkan med olika folkrörelser och organisationer. Långa kurser Kurser med en längd om minst 15 kursdagar. Statsbidragsberättigade kurser Till denna grupp räknas långa och korta kurser samt folkhögskollärarledda studiecirklar. Uppdragsutbildning Det förekommer även utbildningar och kurser i folkbildningssyfte som inte finansieras med hjälp av gängse statsbidrag, utan istället av uppdragsgivare, s.k. Uppdragsutbildningar. Förutom gymnasiala individuella program, utbildningar finansierade genom länsarbetsnämnd/-arbetsförmedling och kommuner finns även ett antal övriga uppdragsutbildningar. Hel/deltidsstudier Folkhögskolestudierna sker vanligtvis på heltid. Dock förekommer studier även på deltid, antingen 75 eller 50 procents deltid. Som heltidsstuderande räknas den som deltar i planerat studiearbete omfattande minst minuterstimmar per vecka och i genomsnitt fyra 60-minuterstimmar varje dag. 75 procents deltid har den som deltar i planerat studiearbete och med ett genomsnitt av tre 60 minuterstimmar varje kursdag. Den som läser på 50 procents deltid har igenomsnitt två timmar som vardera omfattar 60 minuter varje kursdag. 205

4 Deltagarveckor Antalet deltagarveckor beräknas av SCB med formeln: Antal kursdagar * Antal deltagare 5 Vid deltid har resultatet multiplicerats med 0,75 respektive 0,50. Invandrare Folkbildningsrådets definition av invandrare är här: kursdeltagare som har utländskt medborgarskap eller är födda utomlands. Källor och annan publicering Uppgifter om folkhögskolor redovisas i Statistiska meddelanden (SM), serie U 22 och fr.o.m 2000 Statistiska meddelanden UF 22, Statistisk årsbok, Fickskolan och Utbildningsstatistisk årsbok samt Folkbildningsrådets årsredovisning. Statistik finns också på Folkbildningsrådets och SCB:s hemsidor. 206

5 207 Folkhögskolan

6 Tabell 13.1 Deltagare i folkhögskolekurser hösten efter kurstyp Kurstyp Hösten 1997 Hösten 1998 Del- Deltagare Deltagar- Deltagare Totalt därav tagar- Totalt därav veckor kvinnor invand- veckor kvinnor invandrare rare Summa alla kurstyper Summa långa kurser Långa allmänna kurser Långa särskilda kurser Särskild utbildningsinsats Korta kurser (1 14 dagar) Folkhögskollärarledda studiecirklar Uppdragsutbildning Kunskapslyft kommunen Kunskapslyft komvux Kunskapslyft orienteringskurs Hösten 2001 Del- Deltagare Kurstyp tagar- Totalt därav veckor kvinnor invandrare Summa alla kurstyper Summa långa kurser Långa allmänna kurser Långa särskilda kurser Särskild utbildningsinsats Korta kurser (1 14 dagar) Folkhögskollärarledda studiecirklar Uppdragsutbildning Kunskapslyft kommunen Kunskapslyft komvux Kunskapslyft orienteringskus

7 Hösten 1999 Hösten 2000 Del- Deltagare Deltagar- Deltagare Totalt därav tagar- Totalt därav veckor kvinnor invand- veckor kvinnor invandrare rare

8 Tabell 13.2 Deltagare i folkhögskolekurser hösten efter huvudmannagrupp och län Huvudmannagrupp Län Del- Hösten 1997 Deltagare Delta- Del- Hösten 1998 Deltagare Deltatagar- Totalt Därav gare tagar- Totalt Därav gare veckor kvin- invand- långa veckor kvin- invand- långa nor rare kurser nor rare kurser Totalt Landsting/regioner Samtliga län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinges Skånes Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens Rörelsefolkhögskola Samtliga län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinges Skånes Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

9 Hösten 1999 Hösten 2000 Del- Deltagare Delta- Del- Deltagare Deltatagar- Totalt Därav gare tagar- Totalt Därav gare veckor kvin- invand- långa veckor kvin- invand- långa nor rare kurser nor rare kurser

10 Tabell 13.2 (forts.) Huvudmannagrupp Län Del- Hösten 2001 Deltagare Deltatagar- Totalt Därav gare veckor kvin- invand- långa nor rare kurser Totalt Landsting/regioner Samtliga län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinges Skånes Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens..... Rörelsefolkhögskola Samtliga län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands..... Blekinges Skånes Hallands..... Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

11 213 Folkhögskolan

12 Tabell 13.3 Deltagare i statsbidragsberättigade 1 folkhögskolekurser hösten efter län Län Hösten 1997 Hösten 1998 Antal Därav Antal Antal Antal Därav Antal Antal deltagare kvinnor deltagare deltagar- deltagare kvinnor deltagare deltagari långa veckor i långa veckor kurser kurser Riket Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens ) Se "Förklaringar och definitioner" på den inledande textsidan. 214

13 Hösten 1999 Hösten 2000 Antal Därav Antal Antal Antal Därav Antal Antal deltagare kvinnor deltagare deltagar- deltagare kvinnor deltagare deltagari långa veckor i långa veckor kurser kurser

14 Tabell 13.3 (forts.) Län Hösten 2001 Antal Därav Antal Antal deltagare kvinnor deltagare deltagari långa veckor kurser Riket Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

15 217 Folkhögskolan

16 Tabell 13.4 Deltagare i statsbidragsberättigade 1 folkhögskolekurser hösten efter kurstyp och inriktning Kurstyp Inriktning Totalt Hösten 1997 Därav Totalt Hösten 1998 Därav Totalt Hösten 1999 Därav kvinnor invand- kvinnor invand- kvinnor invandrare rare rare Långa allmänna kurser Allmän, bred ämnesinriktning Allmän, dominerad av basämnen Beteendekunskap, humaniora Estetiska ämnen Företagsekonomi, handel och kontor Matematik, naturvetenskap Medicin, hälso- och sjukvård Samhällsvetenskap Språk Teknik Övriga ämnen Långa särskilda kurser Beteendekunskap, humaniora Estetiska ämnen Företagsekonomi, handel och kontor Matematik, naturvetenskap Medicin, hälso- och sjukvård Samhällsvetenskap Språk Teknik Övriga ämnen Särskild utbildningsinsats Allmän, bred ämnesinriktning Allmän, dominerad av basämnen Beteendekunskap, humaniora Estetiska ämnen Företagsekonomi, handel och och kontor Matematik, naturvetenskap Medicin, hälso- och sjukvård Samhällsvetenskap Språk Teknik Övriga ämnen

17 Hösten 2000 Hösten 2001 Totalt Därav Totalt Därav kvinnor invand- kvinnor invandrare rare

18 Tabell 13.4 (forts.) Kurstyp Inriktning Totalt Hösten 1997 Därav Totalt Hösten 1998 Därav Totalt Hösten 1999 Därav kvinnor invand- kvinnor invand- kvinnor invandrare rare rare Korta kurser (1 14 dagar) Allmän, bred ämnesinriktning Allmän, dominerad av basämnen Beteendekunskap, humaniora Estetiska ämnen Företagsekonomi, handel och kontor Matematik, naturvetenskap Medicin, hälso- och sjukvård Samhällsvetenskap Språk Teknik Övriga ämnen Folkhögskollärarledda studiecirklar Allmän, bred ämnesinriktning... Allmän, dominerad av basämnen Beteendekunskap, humaniora Estetiska ämnen Företagsekonomi, handel och kontor Matematik, naturvetenskap Medicin, hälso- och sjukvård Samhällsvetenskap Språk Teknik Övriga ämnen ) Se "Förklaringar och definitioner" på den inledande textsidan. 2) Särskild ubildningsinsats benämndes extra utbildningsplatser fram till och med hösten

19 Hösten 2000 Hösten 2001 Totalt Därav Totalt Därav kvinnor invand- kvinnor invandrare rare