Folkhögskolan vår- och höstterminen deltagare i snitt på långa kurser. Kulturprogram och uppdragsutbildning

Transkript

1 UF 22 SM 0701 Korrigerad version Redaktionsrutan har blivit ändrad Se nedan. Folkhögskolan v- och höstterminen 2006 Folk high school spring and autumn term 2006 I korta drag Verksamhet 2006 Under vterminen var antalet kursdeltagare och under höstterminen Motsvarande uppgifter för 2005 var respektive Två tredjedelar av deltagarna gick kortare än 15 dagar deltagare i snitt på långa Folkhögskolornas långa, 15 dagar eller längre, hade under ven deltagare (hösten ). kvinnliga deltagare var under ven (hösten ) och antalet män var (hösten 9 200). På långa allmänna fanns deltagare (hösten ) och på långa särskilda deltagare (hösten ). De korta statsbidragsberättigade na (1 14 dagar) hade under ven deltagare och under hösten var antalet deltagare Utbildningsnivå Av deltagarna på långa med redovisad utbildningsnivå var andelen korttidsutbildade 50 procent såväl under ven som hösten. korttidsutbildade avses deltagare med en tidigare högsta utbildning motsvarande högst 2-ig gymnasieutbildning. Invandrare på långa et invandrare som deltog i långa under 2006 uppgick till vilket utgör 15 procent av alla deltagare på långa. Kulturprogram och uppdragsutbildning Under et anordnades kulturprogram under ven såväl som under hösten. På folkhögskolornas uppdragsutbildningar var antalet deltagare under ven och på hösten var antalet deltagare Sonia Biörkeroth, SCB, tfn , sonia.biorkeroth@scb.se Tomas Östlund, FBR, tfn , tomas.ostlund@folkbildning.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie UF Utbildning och forskning. Utkom den 31 maj URN:NBN:SE:SCB-2007-UF22SM0701_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Kjell Jansson, SCB.

2 SCB 2 UF 22 SM 0701 Innehåll Statistiken med kommentarer 3 Folkbildning 3 Folkhögskolan 3 Folkbildningens uppdrag 3 Verksamhet Uppdragsverksamhet inom den kommunala delen (tidigare Kunskapslyftet) 6 Kurstyp 6 Långa 6 Korta 7 Öppen folkbildning 7 Kulturprogram 7 Uppdrag 7 Påbyggnadsutbildning 9 Särskild utbildningsinsats Gävleborg 9 Funktions- och språkliga hinder 9 Distansutbildning 10 Åldersfördelning 10 Utbildningsbakgrund 11 Tabeller 12 Teckenförklaring Deltagare i statsbidragsberättigade folkhögskole ven 2006 och hösten Kurstyp fördelat efter deltagarveckor, deltagare och termin, antal och procent 15 2a. Deltagare i folkhögskole ven 2006 fördelade efter kurstyp 16 2b. Deltagare i folkhögskole hösten 2006 fördelade efter kurstyp Deltagare i statsbidragsberättigade folkhögskole ven och hösten Funktionshindrade deltagare i statsbidragsberättigade folkhögskole ven och hösten 2006 efter kurstyp och funktionshinder Deltagare i folkhögskole ven och hösten 2006 efter län och huvudmannagrupp Deltagare i folkhögskole ven 2004 till hösten a. Verksamhetsredovisning vterminen b. Verksamhetsredovisning höstterminen Fakta om statistiken 37 Detta omfattar statistiken 37 Definitioner och förklaringar 37 Så görs statistiken 42 Statistikens tillförlitlighet 42 Bra att veta 42 Annan statistik 42 In English 43 Summary 43 List of tables 43 List of terms 44

3 SCB 3 UF 22 SM 0701 Statistiken med kommentarer Folkbildning Folkhögskolan Till skillnad från andra skolformer är folkhögskolan inte bunden till centralt fastställda läroplaner. Varje folkhögskola bestämmer själv sin verksamhet med hänsyn till skolans ideologiska och kunskapsmässiga inriktning. Deras roll är att vara folkbildnings- och vuxenutbildare och även genomföra folkrörelse- och kulturinriktade utbildningar. Verksamheter som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället skall prioriteras liksom verksamhet som riktar sig till utbildningsmässigt, socialt och kulturellt missgynnade personer. Folkhögskolorna erbjuder också, inom ramen för statsbidragen, särskilda där en större del av studietiden ägnas åt det ämnesområde man valt. En del av dessa är yrkesinriktade. Folkhögskolan kan ge grundskolekompetens och gymnasiekompetens. Folkhögskolans utbildning bedrivs i flera olika former (kurstyper). Från höstterminen 2006 drivs 104 skolor som rörelseskolor, dvs. skolor som drivs av folkrörelser, stödföreningar och andra organisationer (t.ex. arbetarrörelsen, nykterhetsrörelsen, fria samfund och svenska kyrkan). Landsting och regioner driver 44 folkhögskolor. Folkbildningens uppdrag 2006 behandlade riksdagen regeringens proposition 2005/06 Lära, växa, förändra. Propositionen, riksdagsbeslutet och regeringens riktlinjer kommer att ligga till grund för folkbildningens uppdrag med start I 1998 s folkbildningsproposition (1997/98:115) markerade inledningsvis regeringen som en principiell utgångspunkt följande: Folkbildningen är och skall vara fri och frivillig. Det fria och frivilliga folkbildningsarbetet öppnar möjlighet till kunskapssökande för var och en utifrån egen erfarenhet och längs egna vägar, utan att begränsas av krav på resultat och utan uteslutningsmekanismer. Det är detta som ger möjlighet till samtal, engagemang och ifrågasättande utan på förhand givna ramar. Just därigenom fyller folkbildningen en roll som ingen annan kan göra, en roll som också bidrar till att upprätthålla demokratins vitalitet. Förutsättningen för att folkbildningen skall kunna vara fri och frivillig och fylla de funktioner som följer av detta, är att den kan styras av sin egen idé, sina egna mål, vara oberoende av politiska och ekonomiska maktgrupper och inte tvingas till kommersialisering eller anpassning till specifika samhälleliga krav för att hävda sin verksamhet. Dessa för folkbildningen värdefulla egenskaper är grunden för stödet från stat, landsting och kommuner. Av detta följer också att inte heller bidragsgivningens villkor skall styra folkbildningens inriktning eller att folkbildningen skall fogas in i det allmänna utbildningsväsendet. I propositionen markeras vidare att folkbildningen bidrar till medborgarnas insikt, eftertanke, reflektion och ifrågasättande i formandet av framtiden folkbildningens roll som redskap för alla människors kunskapserövring samt

4 SCB 4 UF 22 SM 0701 folkbildningen som mötesplatser för människor och kulturer. I propositionen 2000/01:72 Vuxnas lärande och utvecklingen av vuxenutbildningen framhålls att genom sin metodik, humanistiska grundsyn och starka deltagarinflytande stimulerar folkbildningen många människor som annars inte skulle inleda ett aktivt kunskapssökande och lärande. Folkbildningen har genom sin form, särart och sitt innehåll flera uppgifter att fylla, inte minst i ett samhälle präglat av det livslånga lärandet. Vidare påpekas att folkbildningens värdegrund, demokratiska grundsyn och arbetssätt är viktiga faktorer i en tid där demokratin utsätts för ständiga påfrestningar. Genom folkbildningen kan många människor i samverkan belysa och diskutera en fråga utifrån egna erfarenheter och ta väl underbyggd ställning till allehanda spörsmål. Folkbildningsrådet har i sina egna dokument lyft fram det som är unikt för folkhögskolornas och studieförbundens verksamhet. Denna ska kännetecknas av att vara: fri och frivillig (deltagarna väljer själva att delta samt ämnen//- aktiviteter) deltagarstyrd (inflytande över uppläggning och innehåll) fri att forma egna utbildningsplaner (icke läroplans- eller betygsstyrd) baserad på deltagarnas behov och erfarenheter från vardagslivet ideologisk och/eller innehållsmässig profilerad (plats för särarter) mångsidig (i sitt verksamhets- och programutbud) samt flexibel (snabbt tillgodoser nya utvecklingsbehov och nya former) Till detta kommer att folkbildningen mer än någon annan utbildningsanordnare också n de politiskt prioriterade grupperna (arbetslösa, korttidsutbildade, invandrare och deltagare med funktionshinder). Texten ovan är hämtad ur Folkbildningsrådets sredovisning Varje folkhögskola skall enligt förordningen om statsbidrag till folkbildningen (SFS 1991:977 med ändring 1992:737, 1998:973, 2000:1451 samt 2006:1499) anordna allmänna som ligen omfattar minst 15 procent av verksamheten. Dessa kännetecknas av ett brett ämnesval. De allmänna och särskilda na har en längd om minst 15 kursdagar. Folkhögskolan anordnar även korta om 1 14 kursdagar. Folkbildningsrådet, (FBR) som inrättades den 1 juli 1991, har till uppgift att fördela statsbidragen samt att kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten. Detta görs bl.a. med hjälp av de statistikinsamlingar som SCB har i uppdrag att göra åt Folkbildningsrådet. Resultat från dessa insamlingar redovisas i denna publikation.

5 SCB 5 UF 22 SM 0701 Verksamhet 2006 Den 1 januari 2006 upphörde den s.k. särskilda utbildningsinsatsen 3 och delar av verksamheten fördes till allmän kurs. et deltagare på allmän kurs har därför ökat markant sedan På de långa na 3, längre än 14 dagar, (allmän kurs inkl. tidigare särskild utbildningsinsats och särskild kurs) har antalet deltagare 3 minskat med jämfört med föregående. Mätt i deltagarveckor 3 svarade de långa na för 90 procent av den statsbidragsberättigade kursverksamheten. Redovisningen av de ej statsbidragsberättigade uppdragsutbildningarna är förutom Aktivitetsgarantiutbildningarna (SAGA) och Ungdomsplats AMS, en frivillig uppgift för folkhögskolorna. Därför gör den inte, på samma sätt som för de via Folkbildningsrådet finansierade folkhögskolena, anspråk på att vara heltäckande. Folkhögskolornas verksamhet. Kurstyp Deltagarveckor Deltagare Kvinnor Män Vt 2006 Ht 2006 Vt 2006 Ht 2006 Vt 2006 Ht 2006 TOTALT Allmän kurs Särskilda Summa långa Särskild utbildningsinsats Summa Korta Öppen folkbildning Studiecirklar Summa korta Studerande med indiv. gymnasieprogram Kurser finansierade via LAN/Af Kurser finansierade via kommuner Övriga uppdragsutbildningar Uppdrag kommun f.d. Kunskapslyftet Uppdrag komvux f.d. Kunskapslyftet Uppdrag orienteringskurs f.d. Kunskapslyftet Aktivitetsgarantiutbildningar (SAGA) lång kurs Aktivitetsgarantiutbildningar (SAGA) kort kurs Särskild utbildningsinsats Gävleborg Påbyggnadsutbildning Ungdomsplats AMS lång kurs Ungdomsplats AMS kort kurs Summa övrig Kulturprogram ) Särskild utbildningsinsats upphörde ) Studiecirklar upphörde ) Se Definitioner och förklaringar.

6 SCB 6 UF 22 SM 0701 Uppdragsverksamhet inom den kommunala delen (tidigare Kunskapslyftet) De av arbetsförmedlingarna finansierade na, oftast i form av allmänteoretiska ("allmän, " och "allmän, basämnen") utbildningar på grundskole- och gymnasienivå, har tidigare minskat i omfattning. Under 2006 ökade däremot antalet deltagare med 14 procent jämfört med föregående. Uppdragsverksamhet inom den kommunala delen av vuxenutbildningen (tidigare Kunskapslyftet). Kurstyp Kurser Deltagarveckor Deltagare Kvinnor Män Vt 2006 Ht 2006 Vt 2006 Ht 2006 Vt 2006 Ht 2006 Vt 2006 Ht 2006 Vt 2006 Ht 2006 Totalt Folkhögskole Komvux Orienterings Kurstyp Av de olika kurstyperna (se Definitioner och förklaring) är alla statsbidragsberättigade utom uppdragsutbildningarna. Deltagare i folkhögskole 2006 fördelade efter kurstyp Män Kvinnor Långa allm. Långa särsk. Korta Övriga Långa Långa (längre än 14 dagar) utgörs av allmän och särskild kurs. Under vterminen uppgick antalet deltagare till och under höstterminen till et kvinnor (som studerade på långa ) var under ven och under hösten et män uppgick under ven till och under hösten till

7 SCB 7 UF 22 SM 0701 Allmän kurs et deltagare på allmän kurs var såväl under ven som under hösten Under ven uppgick kvinnornas andel till 62 procent och männens till 38 procent. Motsvarande siffror för hösten var 62 respektive 38 procent. Bland deltagarna på allmän kurs under ven var det 86 procent som studerade allmänteoretisk inriktning ("allmän, " och "allmän, dominerad av basämnen") och under hösten var andelen 82 procent. Särskild kurs et deltagare på särskild kurs var under ven och under hösten Andelen kvinnor uppgick på ven till 68 procent och andelen män till 32 procent. De långa särskilda na hade oavsett termin störst andelar deltagare på i estetiska ämnen, beteendekunskap och humaniora samt samhällsvetenskapliga ämnen. Av deltagarna valde 38 procent, oavsett termin, en estetisk inriktning. Könsfördelningen var jämn. Korta De korta na är den kurstyp som har flest kursdeltagare av folkhögskolans statsbidragsberättigade. Det kan vara en dags ledarkurs till 14 dagars estetisk kurs. Under ven var det och under hösten deltagare. et deltagare på korta har minskat med 3 procent jämfört med föregående. Drygt en tredjedel av deltagarna på korta studerade samhällsvetenskapliga ämnen under ven. Andelen kvinnor som valt en samhällsvetenskaplig inriktning uppgick till 51 procent och för männen till 49 procent. Under hösten 2006 var det däremot störst antal deltagare inom beteendekunskap och humaniora. Drygt en tredjedel av deltagarna studerade denna ämnesinriktning, och könsfördelningen var jämn. Öppen folkbildning Öppen folkbildning infördes 1 januari Det kan t.ex. vara en kurs med deltagare som inte kan förväntas vara regelbundna i sina studier eller en seminarieserie kring en angelägen fråga. et deltagare under 2006 uppgick till och könsfördelningen var jämn under et. Den inriktning med flest deltagare under ven och hösten var samhällsvetenskap. Var femte kvinna och var femte man valde denna inriktning. Kulturprogram Under et anordnades kulturaktiviteter för allmänheten på ven och lika många under hösten. et personer som deltog i eller besökte ett kulturprogram under 2006 uppgick till , en ökning med sedan föregående. De kulturprogram som var inriktade på sång och musik hade flest deltagare. Av kvinnorna valde 38 procent ett arrangemang med denna kulturinriktning, och motsvarande andel för männen var 41 procent. Uppdrag Redovisningen av uppdragsutbildningarna är förutom Aktivitetsgarantiutbildningarna (SAGA), Särskild utbildningsinsats Gävleborg, Påbyggnadsutbildning och Ungdomsplats AMS, en frivillig uppgift för folkhögskolorna och kan därför inte göra anspråk på att vara heltäckande.

8 SCB 8 UF 22 SM 0701 et inrapporterade deltagare under ven och hösten var respektive deltagare. Motsvarande uppgifter för 2005 var respektive deltagare. Av uppdragsutbildningarna är det aktivitetsgarantiutbildningen (SAGA) som är störst. Aktivitetsgarantiutbildning (SAGA) Särskild aktivitetsgarantiutbildning (SAGA), en utbildningssatsning för arbetslösa inom ramen AMS garantiutbildning, som fanns vid 124 folkhögskolor under Under ven 2006 var antalet deltagare 4 400, och under hösten Könsfördelningen var jämn. 73 procent av deltagarna läste en allmänteoretisk inriktning, och könsfördelningen var jämn. Uppdrag Övrigt Under 2006 var antalet deltagare cirka Andelen kvinnor uppgick till 56 procent och andelen män till 44 procent. Under såväl vterminen som höstterminen var det flest deltagare inom samhällsvetenskap. Under ven valde 22 procent av kvinnorna denna kursinriktning och motsvarande andel för männen var 34 procent. För hösten var samhällsvetenskap den inriktning med mest manliga deltagare, andelen uppgick till 45 procent. Under hösten däremot återfinns flest kvinnor inom medicin, hälso- och sjukvd, drygt var femte kvinna valde denna inriktning. Det totala antalet deltagare har minskat med drygt sedan föregående. Uppdrag folkhögskolekurs et kursdeltagare under et uppgick till drygt Andelen kvinnor uppgick till 67 procent och (motsvarande) andelen för män till 33 procent. De som hade flest deltagare var de allmänteoretiska. Av kvinnorna valde 88 procent någon av dessa kursinriktningar och bland männen uppgick andelen till 84 procent. Uppdrag Länsarbetsnämnden/Arbetsförmedlingen et kursdeltagare var 500. Den huvudsakliga kursinriktningen var allmänteoretisk. Av kursdeltagarna under 2006 valde 66 procent av kvinnorna och 74 procent av männen denna kursinriktning. Uppdrag kommun/svenska för invandrare Inom denna utbildningsform återfanns 400 deltagare. Den vanligaste kursinriktningen var allmänteoretisk och 78 procent av kvinnorna hade valt denna ämnesinriktning. Motsvarande andel för männen var 74 procent. Ungdomsplats AMS Under 2006 uppgick antalet deltagare till drygt Andelen kvinnor var 43 procent och motsvarande andel för männen var 57 procent. Den största kursinriktningen var allmänteoretisk, vilken 88 procent av deltagarna studerade. Av samtliga deltagare studerade 88 procent av kvinnorna och 89 procent av männen denna kursinriktning. Uppdrag Individuellt gymnasieprogram Drygt 400 ungdomar deltog i denna verksamhet under et. Andelen kvinnor uppgick till 53 procent och motsvarande andel för män var 47 procent. et deltagare på individuellt gymnasieprogram har ökat med 13 procent jämfört med föregående. Uppdrag komvuxkurs et deltagare under et uppgick till drygt 300. Den största ämnesgruppen under såväl v- som höstterminen var allmänteoretisk inriktning. Av deltagarna studerade 74 procent på en sådan inriktning under ven och för hösten var andelen till 80 procent. Under ven valde 69 procent av kvinnorna denna kursinriktning och under höstterminen var andelen 70 procent.

9 SCB 9 UF 22 SM 0701 För männen så var motsvarande andel under ven 92 procent och under hösten 97 procent. Den största ämnesgruppen under 2005 var däremot "medicin, hälso- och sjukvd". Uppdrag orienteringskurs Orienteringsna utgörs i första hand av allmänteoretiska, vilket 98 procent av kursdeltagarna under 2006 valde. Drygt 400 personer deltog under 2006 i denna verksamhet. Av kursdeltagarna var 85 procent kvinnor och 15 procent män. Påbyggnadsutbildning Under 2006 uppgick antalet kursdeltagare till drygt 200. Kvinnornas andel uppgick till 69 procent och för männen var andelen 31 procent. Under et valde 82 procent av männen en utbildning inriktad mot musik, och 48 procent av kvinnorna valde att studera "medicin, hälso- och sjukvd". Särskild utbildningsinsats Gävleborg Denna verksamheten pågick till och med första halvet Under ven deltog drygt 20 kursdeltagare och andelen kvinnor var 64 procent, motsvarande andel för männen uppgick till 36 procent. Alla deltagare studerade en allmänteoretisk utbildning. Funktions- och språkliga hinder Folkhögskolorna har som mål att ha en hög grad av tillgänglighet för människor med olika typer av funktionshinder. I de fall en deltagare har mer än ett funktionshinder har skolan rapporterat det funktionshinder som inverkat mest på deltagarens livsföring. Andelen deltagare med funktionshinder på långa var 19 procent under 2006, vilket även var andelen under Invandrare med brister i svenska språket utgjorde 11 procent på de långa na. et deltagare med funktionshinder på långa och korta har minskat med två procent sedan föregående. Det är främst på de långa na som antalet funktionshindrade har minskat, där uppg minskningen till fyra procent. Deltagare med funktionshinder eller brister i svenska språket. Vt 2004 Ht 2004 Vt 2005 Ht 2005 Vt 2006 Ht 2006 Långa Funktionshinder Språkliga funktionshinder Summa funktionshinder Invandrare med brister i svenska språket Korta Funktionshinder Språkliga funktionshinder Summa funktionshinder Invandrare med brister i svenska språket ) Dyslexi.

10 SCB 10 UF 22 SM 0701 Distansutbildning Under 2006 har drygt 600 bedrivits som distansutbildning vilket är jämförbart med föregående. Det ämnesområde som dominerade på distansna var "beteendekunskap, humaniora". Av deltagarna under 2006 valde 32 procent detta ämnesområde. Drygt en tredjedel av alla kvinnor och män valde att studera ett ämne inom "beteendekunskap, humaniora". Kurser inriktade mot "Annan ledarutbildning inklusive organisation" samlade flest antal deltagare. Estetiska ämnen valdes av 14 procent av deltagarna, där kvinnornas andel uppgick till 74 procent och andelen män var 26 procent. Den tredje största kursinriktningen var "samhällsvetenskap", som 12 procent av deltagarna valde. För övrigt fanns det deltagare inom alla ämnesgrupper. Distansutbildning. Kurstyp Vt 2006 Ht 2006 Deltagarveckor Deltagare kvinnor män Deltagarveckor Deltagare kvinnor män Totalt Långa allmänna Långa särskilda Korta Öppen folkbildning Övrig kursverksamhet Åldersfördelning Drygt hälften av deltagarna var yngre än 25 under såväl v- som höstterminen. Deltagare i långa folkhögskole fördelade efter ålder. Vterminen 2006 Höstterminen % 80% 60% 40% 20% % 80% 60% 40% 20% 0% Långa allmänna Långa särskilda 0% Långa allmänna Långa särskilda I tabellerna 2a och 2b redovisas åldersfördelning för deltagare på de långa na.

11 SCB 11 UF 22 SM 0701 På aktivitetsgarantiutbildningens (SAGA) långa var däremot åldergruppen störst. Under ven och även under hösten uppgick andelen till 39 procent. Utbildningsbakgrund På långa allmänna var utbildningsbakgrunden högst grundskolekompetens för en tredjedel av deltagarna, som studerade under Andelen med högst 2-ig gymnasieutbildning var såväl under ven som under hösten 73 procent. Motsvarande andelar under 2005 var för ven 69 procent och för hösten 64 procent. En förklaring till att andelen med högst 2-ig gymnasieutbildning har ökat på de långa allmänna na är att den tidigare särskilda utbildningsinsatsen upphörde Delar av verksamheten uppgick då i allmän kurs. Särskild utbildningsinsats vände sig till arbetslösa för studier på grundskoleoch gymnasienivå. På långa särskilda där en större del av studietiden ägnas åt ett valt ämnesområde eller yrkesinriktning, hade deltagarna däremot en högre utbildningsbakgrund. 55 procent av deltagarna under såväl ven som hösten hade en 3-ig gymnasieutbildning. På aktivitetsgarantiutbildningens (SAGA) långa för arbetslösa, var andelen som hade högst en 2-ig gymnasieutbildning under ven 79 procent och under hösten 75 procent. Deltagare i långa folkhögskole fördelade efter tidigare utbildning. Vterminen 2006 Höstterminen 2006 Procent Högre utbildning 3-2-/ej avslut. Högst grundskola Procent Långa allmänna Långa särskilda 0 Långa allmänna Långa särskilda I tabellerna 2a och 2b redovisas tidigare högsta utbildning för deltagare på de långa na.

12 SCB 12 UF 22 SM 0701 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero.. Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable 1. Deltagare i statsbidragsberättigade folkhögskole ven 2006 och hösten Participants in State subsidy folk high school courses in spring and autumn term 2006 Län Ven 2006 Hösten 2006 Skola delt. Andel kvinnor procent Ant. delt. veckor Ant. delt. långa delt. Andel kvinnor procent Ant. delt. veckor Ant. delt. långa Riket Runö Lillsveds gymnastik och idrottsfolkhögskola Jakobsbergs folkhögskola Kaggeholms folkhögskola Botkyrka folkhögskola Dalarö/Ågesta folkhögskola Södertörns folkhögskola Birkagdens folkhögskola Långbro folkhögskola Skeppsholmens folkhögskola Långholmens folkhögskola S: ta Birgittas folkhögskola Stadsmissionens folkhögskola MKFC Stockholms folkhögskola Skarpnäcks folkhögskola Alma folkhögskola Röda korsets folkhögskola Hagabergs folkhögskola Folkhögskolan Vdinge by Tollare folkhögskola Sundbybergs folkhögskola Bosöns folkhögskola Lidingö folkhögskola Väddö folkhögskola Sigtuna folkhögskola Stockholms län Nordens folkhögskola Wiks folkhögskola Uppsala län Kjesäters folkhögskola Nyköpings folkhögskola Åsa folkhögskola Eskilstuna folkhögskola Stensunds folkhögskola Södermanlands län Liljeholmens folkhögskola Mo Gds folkhögskola Valla folkhögskola

13 SCB 13 UF 22 SM 0701 Tabell 1 (forts.) Län Ven 2006 Hösten 2006 Skola delt. Andel kvinnor procent Ant. delt. veckor Ant. delt. långa delt. Andel kvinnor procent Ant. delt. veckor Ant. delt. långa Lunnevads folkhögskola Marieborgs folkhögskola Bona folkhögskola Vadstena folkhögskola Östergötlands län Mullsjö folkhögskola Södra Vätterbygdens folkhögskola Braheskolan/Visingsö folkhögskola Sörängens folkhögskola Viebäcks folkhögskola Folkhögskolan i Värnamo Ädelfors folkhögskola Mariannelunds folkhögskola Sommenbygdens folkhögskola Jönköpings län Grimslövs folkhögskola Markaryds folkhögskola S: t Sigfrids folkhögskola Kronobergs län Ölands folkhögskola Högalids folkhögskola Oskarshamns folkhögskola Gamleby folkhögskola Vimmerby folkhögskola Kalmar län Gotlands läns folkhögskola Gotlands län Jämshögs folkhögskola Litorina folkhögskola Blekinge läns folkhögskola Valjevikens folkhögskola Blekinge län Fridhems folkhögskola Folkhögskolan Hvilan Östra Grevie folkhögskola Glimåkra folkhögskola Skurups folkhögskola Österlens folkhögskola Malmö folkhögskola Kvarnby folkhögskola Hyllie Park folkhögskola S: ta Maria folkhögskola Glokala folkhögskolan i Malmö Örenäs folkhögskola Sundsgdens folkhögskola Eslövs folkhögskola Önnestads folkhögskola Furuboda folkhögskola Nordvästra Skånes folkhögskola Skåne län Katrinebergs folkhögskola Löftadalens folkhögskola Hallands län Wendelsbergs folkhögskola Billströmska folkhögskolan Grebbestads folkhögskola Dalslands folkhögskola Helsjöns folkhögskola Vara folkhögskola Göteborgs folkhögskola Kvinnofolkhögskolan Finska folkhögskolan

14 SCB 14 UF 22 SM 0701 Tabell 1 (forts.) Län Ven 2006 Hösten 2006 Skola delt. Andel kvinnor procent Ant. delt. veckor Ant. delt. långa delt. Andel kvinnor procent Ant. delt. veckor Ant. delt. långa Arb. Rörelsens folkhögskola Folkhögskolan Angered Nordiska folkhögskolan Ljungskile folkhögskola Hjälmareds folkhögskola Fristads folkhögskola Viskadalens folkhögskola Axevalla folkhögskola Hjo folkhögskola Hellidens folkhögskola Västra Götalands län Klarälvdalens folkhögskola Geijerskolan Kyrkeruds folkhögskola Molkoms folkhögskola Kristinehamns folkhögskola Ingesunds folkhögskola Värmlands län Kävesta folkhögskola Hällefors folkhögskola Örebro folkhögskola Karlskoga folkhögskola Fellingsbro folkhögskola Örebro län Skinnskattebergs folkhögskola Hästsportens folkhögskola Västerås folkhögskola Tärna folkhögskola Västmanlands län Malungs folkhögskola Leksands folkhögskola Västanviks folkhögskola Mora folkhögskola Fornby folkhögskola Sjöviks folkhögskola Brunnsviks folkhögskola Dalarnas län PRO: s folkhögskola Västerbergs folkhögskola Färnebo folkhögskola Bollnäs folkhögskola Forsa folkhögskola Gävleborgs län Ålsta folkhögskola Härnösands folkhögskola Hola folkhögskola Mellansels folkhögskola Hampnäs folkhögskola Västernorrlands län Birka folkhögskola Hållands folkhögskola Bäckedals folkhögskola Jämtlands län Vindelns folkhögskola Dalkarlså folkhögskola Storumans folkhögskola Strömbäcks folkhögskola lefors folkhögskola Solviks folkhögskola Edelviks folkhögskola Västerbottens län

15 SCB 15 UF 22 SM 0701 Tabell 1 (forts.) Län Ven 2006 Hösten 2006 Skola delt. Andel kvinnor procent Ant. delt. veckor Ant. delt. långa delt. Andel kvinnor procent Ant. delt. veckor Ant. delt. långa Kalix folkhögskola Tornedalens folkhögskola Älvsby folkhögskola Sunderby folkhögskola Framnäs folkhögskola Sverigefinska folkhögskolan Malmfältens folkhögskola Norrbottens län Kurstyp fördelat efter deltagarveckor, deltagare och termin, antal och procent 2. Type of course by study weeks, participants and term, member and per cent Kurstyp Vt 2006 Ht 2006 Deltagarveckor Procent Deltagarveckor Procent Deltagare Procent Deltagare Procent Totalt Långa allmänna , , , ,5 Långa särskilda , , , ,9 Korta , , , ,9 Öppen folkbildning , , , ,5 Uppdragsutbildningar , , , ,1 Aktivitetsgaranti (SAGA) lång kurs , , , ,3 Aktivitetsgaranti (SAGA) kort kurs 352 0, , , ,2 Särskild utbildningsinsats Gävleborg ,1 22 0,0.... Påbyggnadsutbildning ,3 99 0, ,3 96 0,1 Ungdomsplats AMS lång kurs , , , ,4 Ungdomsplats AMS kort kurs 15 0,0 7 0,0 3 0,0 3 0,0 1) Särskild utbildningsinsats Gävleborg upphörde

16 SCB 16 UF 22 SM a. Deltagare i folkhögskole ven 2006 fördelade efter kurstyp 2a. Participants in folk high school courses in spring term 2006 by type of course Kurstyp Deltagarveckor Totalt Deltagare Därav kvinnor män Invandr. < Åldersgrupper > 60 Alla kurstyper Långa allmänna Långa särskilda Summa långa Korta (1 14 dagar) Öppen folkbildning Individuella gymnasieprogram Länsarb.nämnd/arb.förmedl Kommuner Övrig uppdragsutbildning Uppdrag kommunen Uppdrag komvux Uppdrag orienteringskurs Aktivitetsgaranti (SAGA) lång kurs Aktivitetsgaranti (SAGA) kort kurs Särskild utbildningsinsats Gävleborg Påbyggnadsutbildning Ungdomsplats AMS lång kurs Ungdomsplats AMS kort kurs Kurstyp Tidigare utbildning Ej gr. skola Gr. skola Ej avslut. gy. 2- gy. skola 3- gy. skola Högre Alla kurstyper Långa allmänna Långa särskilda Summa långa Korta (1 14 dagar) Öppen folkbildning Individuella gymnasieprogram Länsarb.nämnd/arb.förmedl Kommuner Övrig uppdragsutbildning Uppdrag kommunen Uppdrag komvux Uppdrag orienteringskurs Aktivitetsgaranti (SAGA) lång kurs Aktivitetsgaranti (SAGA) kort kurs Särskild utbildningsinsats Gävleborg Påbyggnadsutbildning Ungdomsplats AMS lång kurs Ungdomsplats AMS kort kurs 1 5 1

17 SCB 17 UF 22 SM b. Deltagare i folkhögskole hösten 2006 fördelade efter kurstyp 2b. Participants in folk high school courses in autumn term 2006 by type of course Kurstyp Deltagarveckor Totalt Deltagare Därav kvinnor män Invandr. < Åldersgrupper > 60 Alla kurstyper Långa allmänna Långa särskilda Summa långa Korta (1 14 dagar) Öppen folkbildning Individuella gymnasieprogram Länsarb.nämnd/arb.förmedl Kommuner Övrig uppdragsutbildning Uppdrag kommunen Uppdrag komvux Uppdrag orienteringskurs Aktivitetsgaranti (SAGA) lång kurs Aktivitetsgaranti (SAGA) kort kurs Särskild utbildningsinsats Gävleborg Påbyggnadsutbildning Ungdomsplats AMS lång kurs Ungdomsplats AMS kort kurs Kurstyp Tidigare utbildning Ej gr. skola Gr. skola Ej avslut. gy. 2- gy. skola 3- gy. skola Högre Alla kurstyper Långa allmänna Långa särskilda Summa långa Korta (1 14 dagar) Öppen folkbildning Individuella gymnasieprogram Länsarb.nämnd/arb.förmedl Kommuner Övrig uppdragsutbildning Uppdrag kommunen Uppdrag komvux Uppdrag orienteringskurs Aktivitetsgaranti (SAGA) lång kurs Aktivitetsgaranti (SAGA) kort kurs Särskild utbildningsinsats Gävleborg Påbyggnadsutbildning Ungdomsplats AMS lång kurs Ungdomsplats AMS kort kurs 1 2 1) Särskild utbildningsinsats Gävleborg upphörde

18 SCB 18 UF 22 SM Deltagare i statsbidragsberättigade folkhögskole ven och hösten Participants in folk high school courses spring and autumn term 2006 Kurstyp/inriktning Ven 2006 Hösten 2006 Totalt Kvinnor Män Invandrare Totalt Kvinnor Män Invandrare Långa allmänna Allmän, Allmän, basämnen Beteendekunskap, humaniora Estetiska ämnen Företagsekonomi, handel och kontor Matematik, naturvetenskap icin, hälso- och sjukvd Samhällsvetenskap Språk Teknik Övriga ämnen Långa särskilda Beteendekunskap, humaniora Estetiska ämnen Företagsekonomi, handel och kontor Matematik, naturvetenskap icin, hälso- och sjukvd Samhällsvetenskap Språk Teknik Övriga ämnen Korta Allmän, Allmän, basämne Beteendekunskap, humaniora Estetiska ämnen Företagsekonomi, handel och kontor Matematik, naturvetenskap icin, hälso- och sjukvd Samhällsvetenskap Språk Teknik Övriga ämnen Öppen folkbildning Allmän, basämnen Beteendekunskap, humaniora Estetiska ämnen Företagsekonomi, handel och kontor Matematik, naturvetenskap icin, hälso- och sjukvd Samhällsvetenskap Språk Teknik Övriga ämnen

19 SCB 19 UF 22 SM Funktionshindrade deltagare i statsbidragsberättigade folkhögskole ven och hösten 2006 efter kurstyp och funktionshinder 4. Disabled participants in State subsidy folk high school courses spring and autumn term 2006 Typ av funktionshinder Ven 2006 Långa allm. Långa särsk. Korta Öppen folkbildning Totalt Procent Funktionshindrade Summa total Rörelsehinder ,9 Synskada ,3 Hörselskada ,5 Döv ,4 Dövblind ,0 Utvecklingsstörning ,4 Hjärnskada i vuxen ålder ,5 Psykiskt funktionshinder ,9 icinskt funktionshinder ,5 Asperger, DAMP m.fl ,8 Summa ,1 Dyslexi ,2 Invandrare med brister i svenska språket ,7 Typ av funktionshinder Hösten 2006 Långa allm. Långa särsk. Korta Öppen folkbildning Totalt Procent Funktionshindrade Summa total Rörelsehinder ,2 Synskada ,0 Hörselskada ,0 Döv ,1 Dövblind ,7 Utvecklingsstörning ,6 Hjärnskada i vuxen ålder ,9 Psykiskt funktionshinder ,5 icinskt funktionshinder ,6 Asperger, DAMP m.fl ,7 Summa ,5 Dyslexi ,2 Invandrare med brister i svenska språket ,3 1) Språkligt funktionshinder.

20 SCB 20 UF 22 SM Deltagare i folkhögskole ven och hösten 2006 efter län och huvudmannagrupp 5. Participants in folk high school courses in spring and autumn term 2006 by county and principal organiser group Län Totalt Deltagare därav kvinnor därav män Deltagarveckor Invandrare Deltagare långa Totalt Deltagare därav kvinnor därav män Deltagarveckor Invandrare Deltagare långa Ven 2006 Landsting/regioner Rörelsefolkhögskola Totalt Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten Hösten 2006 Landsting/regioner Rörelsefolkhögskola Totalt Stockholm Uppsala Södermanland Östergötland Jönköping Kronoberg Kalmar Gotland Blekinge Skåne Halland Västra Götaland Värmland Örebro Västmanland Dalarna Gävleborg Västernorrland Jämtland Västerbotten Norrbotten

21 SCB 21 UF 22 SM Deltagare i folkhögskole ven 2004 till hösten Participants in folk high school courses in spring term 2004 to autumn term 2006 Kurstyp Deltagarveckor Summa alla kurstyper Långa allmänna Långa särskilda Särskild utbildningsinsats Summa långa Korta (1 14 dag) Studiecirklar Uppdragsutbildning Uppdrag kommunen Uppdrag komvux Uppdrag orienteringskurs Aktivitetsgaranti lång kurs Aktivitetsgaranti kort kurs Särskild utbildningsinsats Gävleborg Kurstyp Deltagarveckor Summa alla kurstyper Långa allmänna Långa särskilda Särskild utbildningsinsats Summa långa Korta (1 14 dag) Studiecirklar Uppdragsutbildning Uppdrag kommunen Uppdrag komvux Uppdrag orienteringskurs Aktivitetsgaranti lång kurs Aktivitetsgaranti kort kurs Särskild utbildningsinsats Gävleborg Påbyggnadsutbildning Ungdomsplats AMS lång kurs Ungdomsplats AMS kort kurs Kurstyp Deltagarveckor Ven 2004 Hösten 2004 Deltagare Del- Deltagare Totalt Invandrveckor tagar- Totalt kvinnor män kvinnor män Invandr. Ven 2005 Hösten 2005 Deltagare Del- Deltagare Totalt Invandrveckor tagar- Totalt kvinnor män kvinnor män Invandr. Ven 2006 Hösten 2006 Deltagare Del- Deltagare Totalt Invandrveckor tagar- Totalt kvinnor män kvinnor män Invandr. Summa alla kurstyper Långa allmänna Långa särskilda Summa långa Korta (1 14 dag) Öppen folkbildning Uppdragsutbildning Uppdrag kommunen Uppdrag komvux Uppdrag orienteringskurs Aktivitetsgaranti lång kurs Aktivitetsgaranti kort kurs Särskild utbildningsinsats Gävleborg Påbyggnadsutbildning Ungdomsplats AMS lång kurs Ungdomsplats AMS kort kurs