Tio olika studieförbund som över hela landet arrangerar: folkbildningsverksamhet med deltagare, varav unika personer.

Transkript

1 Fakta om folkbildning 2017

2 Tio olika studieförbund som över hela landet arrangerar: --Cirka studiecirklar med totalt nära 1,7 miljoner deltagare, varav unika personer. -Cirka kulturprogram med nära -20 miljoner besökare/deltagare. -Cirka arrangemang i annan folkbildningsverksamhet med deltagare, varav unika personer. 154 olika folkhögskolor som i medeltal per termin - har: -Cirka deltagare i långa kurser, varav cirka 49 procent i allmänna behörighetsgivande kurser och cirka 51 -procent i särskilda kurser. -Cirka deltagare på korta kurser per år. 2 fakta om folkbildning

3 Folkbildning Folkbildningsrådet Aktuella områden Samhällsstödet till folkbildningen Studieförbund Folkhögskolor Folkbildningsrådets organisation Adresser och länkar fakta om folkbildning 3

4 Folkbildning den organiserade folkbildningen består av tio studieförbund med verksamhet i Sveriges alla kommuner och 154 folkhögskolor (december 2016) med deltagare från hela landet. Idégrunden som svensk folkbildning vilar på är gemensam. Studieförbund och folkhögskolor har skiftande profiler, ideologiska inriktning och stor mångsidighet av verksamhetsformer. Idégrunden ger folkbildningen dess särart i det utbildningssamhälle som folkbildningen är en del av. Idégrunden har några - särskilda kännetecken: -Lärandet relateras till människans hela livssituation. Kunskap och bildning har ett egenvärde. - Folkbildningen är fri och frivillig. -Samhällsengagemang stimuleras och kanaliseras genom folkbildningens förankring i folkrörelser -och föreningsliv. -Deltagaren är en aktiv medskapare. folkbildningen är en viktig del av samhällets demokratiska struktur. En del av folkbildningsarbetet sker i nära samarbete med folkrörelser och andra organisationer som är medlemmar i studieförbunden och/ eller huvudmän för folkhögskolor. Folkbildningen finansieras till stor del genom stöd från stat, landsting/regioner och kommuner. Det statliga stödet utgjorde 2015 cirka 67 procent av bidragen till studieförbunden och 65 procent av bidragen till folkhögskolorna och fördelas av Folkbildningsrådet. 4 fakta om folkbildning

5 Folkbildningsrådet folkbildningsrådet är en ideell förening med tre medlemmar: --Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, som företräder de 112 folkhögskolor som har folk- -rörelser och andra organisationer som huvudmän. -Studieförbunden i samverkan, som är intresseor- -ganisation för de 10 studieförbunden. -Sveriges Kommuner och Landsting, som representerar de landsting och regioner som är huvudmän för 42 folkhögskolor. folkbildningsrådet har uppgiften att för medlemmarnas räkning fullgöra det som regering och riksdag kräver för att statsbidrag ska utgå till den verksamhet som bedrivs av folkhögskolor och studieförbund. Folkbildningsrådet har som sektorsansvarig för folkbildningen i uppgift att bevaka och analysera områden som påverkar förutsättningar och villkor för folkbildningen och Folkbildningsrådets arbete. Folkhögskolan som utbildningsform bevakas särskilt. I rollen ingår att sprida kunskap om folkbildningen gentemot regering, riksdag, myndigheter, kommuner, landsting/regioner samt internationella organ.folkbildningsrådets uppföljningar, verksamhetsstatistik och utvärderingar utgör tillsammans med externa forskningsresultat underlag för en samlad bedömning av hur statsbidraget medverkat till att folkbildningens syften har uppnåtts. Bedömningen lämnas varje år till regeringen. folkbildningsrådet har av riksdag och regering anförtrotts - vissa myndighetsuppdrag som att: -pröva frågor om statsbidrag till folkhögskolor, studieförbund och studerandeorganisationer vid folkhögskolor, fakta om folkbildning 5

6 --besluta om vilka som ska få statsbidrag enligt förordningen och fördela tillgängliga medel mellan -dem, -lämna årsredovisning och budgetunderlag till -regeringen, -följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till de syften som anges i förordningen och de villkor som föreskrivits för att statsbidrag ska -utgå, -lämna sådana sakuppgifter om verksamheten som behövs för uppföljning och utvärdering i enlighet med de föreskrifter och anvisningar som regering- -en meddelar, -besluta om att helt eller delvis kräva tillbaka ett statsbidrag. 6 fakta om folkbildning

7 Aktuella områden folkbildningsrådets arbete ska kännetecknas av engagemang, kompetens och oberoende. Arbetet sker utifrån medlemmarnas uppdrag och regeringens årliga riktlinjer. Jämställdhetsintegrering Folkbildningsrådet deltar i regeringens utvecklingsprogram avseende jämställdhetsintegrering för myndigheter. System för statsbidrag Nya villkor och fördelningskriterier för statsbidrag till studieförbund trädde i kraft den 1 januari Motsvarande för folkhögskolor gäller från den 1 juli Under året utvecklas formerna för uppföljning av statsbidragsvillkoren. Särskilda folkbildningsinsatser för asylsökande och nyanlända invandare Folkbildningsrådet beslutar om statsbidrag till studieförbund och folkhögskolor i enlighet med förordningen (2015:521) om statsbidrag till särskilda folkbildningsinsatser för asylsökande och vissa nyanlända invandrare. På uppdrag av Arbetsförmedlingen fördelar Folkbildningsrådet statsbidrag till etableringskurs på folkhögskola. Kursen riktar sig till personer som omfattas av etableringsuppdraget enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och som har en pågående etableringsplan. fakta om folkbildning 7

8 Samhällsstödet till folkbildningen samhället ger stöd till folkbildningen eftersom folkbildningen bidrar till en demokratisk utveckling av samhället. I regeringens proposition 2013/14:172 Allas kunskap allas bildning finns ett särskilt mål för den statliga folkbildningspolitiken: Folkbildningen ska ge alla möjlighet att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning för personlig utveckling och delaktighet i samhället. Villkoren för det statliga stödet till folkbildningen anges i förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen, senast ändrad Förordning om statsbidrag till folkbildningen Inledande bestämmelser 1 Denna förordning innehåller bestämmelser om statsbidrag till folkbildningen. Syftet med statens stöd till folkbildningen är att 1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, 2. bidra till att göra det möjligt för en ökad mångfald människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, 3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och 4. bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Statsbidrag lämnas i den mån det finns tillgång på medel. 8 fakta om folkbildning

9 2 Folkhögskolor och studieförbund bedriver utbildnings-, bildnings- och kulturverksamhet. Studerandeorganisationer inom folkhögskolan bevakar de studerandes intressen. 3 Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna bedriver utbildnings- och bildningsverksamhet. 4 Folkbildningsrådet är en ideell organisation, i vilken organisationer som företräder folkhögskolor och studieförbund är medlemmar. Enligt organisationens stadgar har Folkbildningsrådet i uppgift att sprida kunskap om folkbildningen och bevaka folkhögskolan som utbildningsform i utbildningssystemet. I dokument som antagits av organisationen ger Folkbildningsrådet anvisningar för folkhögskolornas studieomdömen och intyg om behörighet för gymnasiestudier och högskoleeller yrkeshögskolestudier. Förutsättningar för statsbidrag 5 Statsbidrag enligt denna förordning får lämnas till folkhögskolor, studieförbund och studerandeorganisationer inom folkhögskolan. Folkbildningsrådet beslutar vilka som ska få statsbidrag och fördelar tillgängliga medel mellan dem. 6 Statsbidrag enligt denna förordning får också lämnas till idrottens studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet. Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna beslutar vilka som ska få statsbidrag och fördelar tillgängliga medel mellan dem. 7 För att statsbidrag ska lämnas för en verksamhet ska verksamheten ha den inriktning som anges i 1. Statsbidrag får inte användas till verksamheter med kommersiellt syfte. fakta om folkbildning 9

10 8 För att få statsbidrag ska folkhögskolor och studieförbund dessutom uppfylla de villkor som anges i 9 11 respektive 12. Särskilda villkor för statsbidrag till folkhögskolor 9 En folkhögskola ska ha en ansvarig styrelse. Styrelsen får vara gemensam för flera folkhögskolor. Allmänna kurser, avsedda främst för dem som sak- nar grundskole- och gymnasieutbildning, ska årligen utgöra minst 15 procent av verksamheten. Till en allmän kurs som ger en behörighet motsvarande den som kan fås genom skolväsendet får endast den som fyller 18 år senast under det kalenderår kursen börjar eller som är äldre antas. Trots detta får en folkhögskola till undervisningen anta en yngre elev som går ett introduktionsprogram i gymnasieskolan. 10 Undervisningen ska vara avgiftsfri. 11 En folkhögskola ska ha en studeranderättslig organisation som tar till vara de studerandes intressen. Särskilda villkor för statsbidrag till studieförbund 12 Ett studieförbund ska ha en ansvarig styrelse. Studiecirkelverksamhet med gemensamma, planmässigt bedrivna studier ska utgöra basen för verksamheten. I varje studiecirkel eller kulturaktivitet ska det finnas en ledare som är godkänd av en lokal studie- förbundsavdelning. Beslut om statsbidrag 13 Beslut om statsbidrag ska innehålla uppgifter om bidragsbeloppet, de villkor som är förenade med bidraget och ordningen för utbetalning. 10 fakta om folkbildning

11 Uppföljning och redovisning 14 Folkbildningsrådet och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna ska varje år lämna årsredovisning och budgetunderlag till regeringen enligt de riktlinjer som regeringen meddelar. 15 Folkbildningsrådet och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna ska kontinuerligt följa upp och utvär- dera verksamheten i förhållande till de syften som anges i 1 och de villkor som föreskrivits för att statsbidrag ska lämnas. Folkbildningsrådet och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna ska, i enlighet med de riktlinjer som regeringen meddelar, lämna regeringen sådana sakuppgifter om verksamheten och sådan verksamhetsredovis- ning som behövs för uppföljning och utvärdering. Återkrav 16 Folkbildningsrådet och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna får besluta att helt eller delvis kräva tillbaka ett statsbidrag om 1. mottagaren genom att lämna oriktiga uppgifter eller på annat sätt har förorsakat att statsbidraget har lämnats felaktigt eller med för högt belopp, 2. statsbidraget av något annat skäl än vad som sägs i 1 har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren borde ha insett detta, 3. statsbidraget inte används för det ändamål det har beviljats för, eller 4. villkor i beslutet om statsbidrag inte har följts. Revision 17 Staten ska ges möjlighet att utse en revisor i Folkbildningsrådet och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna. Folkbildningsrådet och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna ska ersätta staten för kostnaderna för denna revision. fakta om folkbildning 11

12 Förvaltningslagens tillämplighet 18 I ärenden enligt denna förordning tillämpas förvaltningslagens (1986:223) bestämmelser i 11 och 12 om jäv, 16 och 17 om en parts rätt att få del av uppgifter, 20 om motivering av beslut, och 21 om underrättelse av beslut. Överklagande 19 Beslut enligt denna förordning får inte överklagas. 12 fakta om folkbildning

13 Folkbildningsrådets fördelning av folkbildningsanslaget 2017 (tkr) 14:1 Bidrag till folkbildningen 10 studieförbund Organisationsbidrag (10%) Tillgänglighets bidrag (8%) Verksamhetsbidrag (82%) folkhögskolor Basbidrag, 340 tkr/folkhögskola Utvecklings- och profileringsbidrag, 150 tkr/folkhögskola Organisationsbidrag Volymbidrag, deltagarveckor x kr Förstärkningsbidrag för deltagare med funktionsnedsättning Språkschablon för utlandsfödda med brister i svenska språket extra platser allmän kurs extra platser allmän/särskild kurs Matchningsinsatser Bidrag till studerandeorganisationer inom folkhögskolan Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag SUMMA :3 Särskilda insatser inom folkbildningen Studieförbund och folkhögskolor Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag SUMMA fakta om folkbildning 13

14 Studieförbund tio studieförbund bedrev verksamhet med stöd av folkbildningsanslaget Sammanlagt har studieförbunden 379 medlemseller samverkande organisationer på central nivå. Varje studieförbund har sin mer eller mindre starka profilering beroende på vilka folkrörelser och andra organisationer som är medlemmar. Studiecirklar bedrivs i de mest skiftande ämnen utifrån deltagarnas önskemål. Varje år arrangeras cirka studiecirklar över hela landet, med nära 1,7 miljoner deltagare. En deltagare kan delta i mer än en cirkel och unika personer rapporterade i cirkelverksamheten var Kulturprogram av olika slag är den andra stora verksamhetsgrenen för studieförbunden. Närmare program anordnades, med nära 20 miljoner deltagare. Det största antalet kulturprogram anordnas som föreläsningar medan sång- och musikprogram samlar flest deltagare. Under 2016 genomförde studieförbunden drygt arrangemang med cirka deltagare, motsvarande unika personer i den friare verksamhetsformen annan folkbildningsverksamhet. Studieförbundsverksamhet bedrivs i samtliga av landets kommuner. Tillsammans har studieförbunden 156 avdelningar som genomför den utåtriktade verksamheten med studiecirklar, kulturprogram och annan folkbildningsverksamhet dels för allmänheten, dels för medlemmarna i respektive studieförbunds medlemsoch samarbetsorganisationer. Studiecirklarnas ämnesfördelning De ämnen som ökade mest i studietimmar räknat var; musik, dans och dramatik, historia och arkeologi, 14 fakta om folkbildning

15 trädgård, samhälls- och beteendevetenskap, personlig utveckling, pedagogik, socialt arbete och omsorg, barn och ungdom, livsåskådning (livsåskådning, filosofi, logik och etik). Det estetiska ämnesområdet konst, musik och media var fortsatt störst, med drygt 59 procent av alla cirkeltimmar. De tio största underämnena mätt i studietimmar var improvisatorisk musik (rock, jazz etc), sång och musik i grupp, musik (för scenframställning), annan utbildning i religion, historia, teater och dramatik (för scenframställning), samhälls- och beteendevetenskap, allmän inriktning, matlagning, körsång och svenska som främmande språk. Studiecirklarnas ämnesinriktning, studietimmar och andel per huvudämne 2016 Ämne Studietimmar Andel % Konst, musik och media ,3 Humaniora (språk, historia mm) ,0 Samhälls- och beteendevetenskap ,4 Personliga tjänster ,6 Lantbruk, trädgård, skog och fiske 3,3 Data ,7 Hälso- och sjukvård ,0 Socialt arbete och omsorg ,3 Företagsekonomi, handel och administration ,3 Teknik och teknisk industri ,9 Pedagogik och cirkelledarutbildning ,9 Läs- och skrivinlärning för vuxna ,1 Övriga ,2 Summa fakta om folkbildning 15

16 De tio studieförbundens samlade verksamhet Studiecirkelverksamhet Cirklar Deltagare Män Kvinnor Studietimmar Annan folkbildningsverksamhet Arrangemang Deltagare Män Kvinnor Studietimmar Kulturprogram Arrangemang Deltagare Män Kvinnor Medverkande fakta om folkbildning

17 Tio studieförbund Arbetarnas bildningsförbund Folkuniversitetet Ibn Rushd studieförbund Kulturens bildningsverksamhet Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet Sensus studieförbund Studiefrämjandet Studieförbundet Bilda Medborgarskolan Studieförbundet Vuxenskolan Mer information och länkar till studieförbundens olika webb platser hittar du på: fakta om folkbildning 17

18 Folkhögskolor det fanns 154 folkhögskolor runt om i landet Folkhögskolan är en studieform för vuxna med en nedre åldersgräns på 18 år för de allmänna kurserna. Många folkhögskolor kan erbjuda internatboende eller kurser på distans. Den frihet som folkhögskolorna har att utforma sina kurser utifrån skolans speciella inriktning och profil ger stora möjligheter för kursdeltagarna att påverka studiernas inriktning och innehåll efter förkunskaper, intressen och behov. Utmärkande för folkhögskolans undervisning är att man ofta arbetar med temastudier och projektarbeten. Här är kursdeltagarnas erfarenhet av arbets- och samhällsliv en stor tillgång för arbetet. Folkhögskolorna har kurser på olika nivåer och med olika inriktningar. De långa kurserna varar från en termin upp till ett eller flera år. All undervisning är avgiftsfri och statligt studiestöd kan sökas. Allmän kurs, som kan ge behörighet till högskolestudier, är en viktig del av verksamheten och finns på samtliga folkhögskolor. Folkhögskolorna har varje termin cirka deltagare på allmän kurs. Folkhög- skolorna erbjuder också många särskilda kurser, till exempel i musik, mediekunskap, konsthantverk, teater, språk, friskvård, turism, där en större del av studietiden ägnas åt det ämnesområde man valt. En del av dessa kurser är yrkesinriktade. Som exempel kan nämnas utbildning till fritidsledare, dramapedagog, journalist, kantor och behandlingsassistent. Antalet deltagare på de särskilda kurserna uppgår varje termin till cirka Dessutom har folkhögskolorna cirka deltagare per år i korta kurser av olika slag. 18 fakta om folkbildning

19 Folkhögskolornas samlade verksamhet Deltagarveckor Deltagare Kvinnor (%) Män (%) Vt 16 Ht 16t Vt 16 Ht 16 Vt 16 Ht 16 Allmän kurs Särskilda kurser Summa långa kurser Korta kurser Öppen folkbildning Kulturprogram Summa folkbildning Summa uppdragsutbildning Not. Extra platser inräknas i allmän och särskild kurs fakta om folkbildning 19

20 154 folkhögskolor Norrbottens län Framnäs Kalix Malmfälten Sunderby Sverigefinska Tornedalen Älvsby Västerbottens län Dalkarlså Edelvik Medlefors Solvik Storuman Strömbäck Vindeln Jämtlands län Birka Bäckedal Åredalen Västernorrlands län Hola Härnösand Mellansel Ålsta Örnsköldsvik Dalarnas län Brunnsvik Fornby Leksand Malung Mora Sjövik Västanvik Gävleborgs län Bollnäs Forsa Färnebo PRO Västerberg Värmlands län Geijerskolan Ingesund Klarälvdalen Kristinehamn Kyrkerud Molkom Uppsala län Biskops Arnö Nordens Folkhögskola Wik Stockholms län Alma Birkagården Bosön Botkyrka Bromma Fryshuset Hagaberg Jakobsberg fakta om folkbildning

21 Kaggeholm Kista Lillsved Långholmen Runö Röda Korset S:ta Birgitta Sankt Ignatos Scouternas Sigtuna Skarpnäck Skeppsholmen Stads-... missionen Sundbyberg Södertörn Södra Sthlm Tollare Vårdinge By Väddö Ågesta Västmanlands län Bergslagen Hästsporten Tärna Västerås Örebro län Fellingsbro Hällefors Karlskoga Kävesta Örebro Södermanlands län Eskilstuna Nyköping Stensund Åsa Västra Götalands län Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Axevalla Billströmska Borås Dalsland Finska Fhsk i Angered Fristad Grebbestad Göteborg Helliden Helsjön Hjo Hjälmared Interkulturella Kvinnofolk-... högskolan Ljungskile Nordiska S:t Elisabet Vara Wendelsberg Arbetarrörelsens folkhögskola i Viskadalen Östergötlands län Bona Liljeholmen Lunnevad Marieborg Mo Gård fakta om folkbildning 21

22 Vadstena Valla Gotlands län Gotland Kalmar län Gamleby Högalid Oskarshamn Vimmerby Öland Jönköpings län Braheskolan June Mariannelund Mullsjö Sommenbygden Södra Vätterbygden Sörängen Värnamo Ädelfors Kronobergs län Grimslöv Markaryd S:t Sigfrid Litorina Valjeviken Skåne län Albin Eslöv Fridhem Furuboda Glimåkra Glokala Holma Hvilan Hyllie Park Kvarnby Malmö Munka S:ta Maria Skurup Sundsgården Önnestad Österlen Östra Grevie På hittar du mer information om folkhögskolorna, deras kurser och länkar till respektive folkhögskolas hemsida. Hallands län Katrineberg Löftadalen Blekinge län Blekinge Jämshög fakta om folkbildning

23 Folkbildningsrådets organisation representantskapet är Folkbildningsrådets högsta beslutande organ och samlas två gånger per år. Folkbildningsrådets styrelse utses för en period av två år. Styrelse 2017 Catharina Håkansson Boman (ordförande) Yamam Al-Zubaidi Monica Fundin Poursahadi Carola Gunnarsson Lena Hallengren Ulf Melin Lars Nordström Andreas Norlén Johan Söderman Tomas Östlund (personalrepresentant) Folkbildningsrådets kansli Ledning Maria Graner, generalsekreterare Enheten för uppföljning och kommunikation Anna-Carin Bylund, biträdande generalsekreterare/enhetschef Lloyd Baltz, uppföljning-studieförbund Henrik Dahl, omvärldsanalytiker Elvir Gigovic, uppföljning-ekonomi Ingela Johansson uppföljning-folkhögskola Rebecka Svensén, kommunikationsansvarig Anna Wallgren, kommunikatör Tomas Östlund, uppföljning-statistik Utvärdering Eva Åström, utvärderingsansvarig fakta om folkbildning 23

24 Enheten för bidragsfördelning Magnus Wetterberg, bidragsfrågor/enhetschef Veronica Kennett, ekonomiansvarig Linda Rosén, folkhögskole- och studeranderättsfrågor Lars Tengberg, bidragsfrågor folkhögskolor Agneta Wallin, särskilda uppdrag Torvald Åkesson, asyl Lena Östlund, särskilda uppdrag Enheten för administration Lotta Ragelius, personalansvarig/enhetschef Annika Blom, arkiv, diarium, möten, särskilda uppdrag Robin Forsberg, kontorsservice/it Daniel Karbelius, särskilda uppdrag, IT, kontorsservice Linda Lindqvist, ekonomiadministration Mikaela Smedberg, särskilda uppdrag, ekonomiadministration E-post till respektive person: 24 fakta om folkbildning

25 Adresser och länkar Folkbildningsrådet Box Stockholm tel: Folkbildningsrådets medlemsorganistationer: Studieförbunden i samverkan tel: info@studieforbunden.se Sveriges Kommuner och Landsting tel: info@skl.se Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation tel: rio@folkbildning.net fakta om folkbildning 25

26 tryck: Billes Tryckeri, 2017

27

28 Box 38074, Stockholm Besöksadress: Rosenlundsg. 50 tel: fax: twitter.com/folkbildning facebook.com/folkbildning