Studiemotiverande folkhögskolekurs

Transkript

1 Studiemotiverande folkhögskolekurs 2012

2 2 Studiemotiverande folkhögskolekurs

3 Sammanfattning Studiemotiverande folkhögskolekurs är en arbetsmarknadspolitisk insats som genomförs av folkhögskolorna i nära samverkan med Arbetsförmedlingen. Folkhögskolorna anordnar tre månaders långa kurser med syfte att motivera till fortsatta studier. Målgruppen är arbetssökande ungdomar som fyllt 16 men inte 25 år, som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan. Folkhögskolorna har genomfört utbildningsplatser. Av de som gått Studiemotiverande folkhögskolekurs fr.o.m. februari 2010 t.o.m. september 2012 har 24 procent studerat vidare och 17 procent har fått arbete. Folkbildningsrådet har genomfört en undersökning riktad till deltagare som gick Studiemotiverande folkhögskolekurs under vårterminen Jämfört med tidigare år är det i år fler som valt den studiemotiverande kursen för att man redan haft tankar på folkhögskolestudier och för att man behövt få hjälp med framtidsplanering. Av de deltagare som anser att Arbetsförmedlingen bestämde att de skulle gå kursen har endast marginellt färre gått vidare till jobb eller studier jämfört med hela svarandegruppen. Det kan vara skäl att anvisa en arbetslös ungdom till en Studiemotiverande folkhögskolekurs trots att personen själv känner sig tveksam till att studiemotiveras. Undersökningen visar att deltagarna överlag har varit mer nöjda med kursen 2012 än föregående år. Svaren visar att: 70 procent motiverats till fortsatta studier 66 procent tycker att kursen har skapat förväntan på att utbildning är en väg till jobb 64 procent känner sig bättre rustade för fortsatta studier 80 procent anser att de fått bra stöd av kursledaren och nästan lika många har känt en bra gemenskap i gruppen 58 procent har känt sig sedda och fått ta plats 52 procent har fått bättre självförtroende 64 procent ser fler möjligheter och fått hjälp vid beslut inför framtiden 90 procent skulle rekommendera sina vänner att delta i en Studiemotiverande folkhögskolekurs Fokusgrupper med deltagare och lärare liksom folkhögskolornas intresseorganisationer RIO och SKL anser att kurstiden på tre månader, för det stora flertalet deltagare, räcker för att motiveras att studera vidare. Däremot borde det finnas möjlighet för Arbetsförmedlingen att göra individuella förlängningar eftersom vissa deltagare behöver längre tid för att få mod att gå vidare till Allmän kurs. 58 procent av deltagarna i Studiemotiverande folkhögskolekurser är män. I folkhögskolornas Allmänna kurser är relationen den motsatta, 60 procent är kvinnor. Den studiemotiverande kursen når fler män än folkhögskolekurserna i allmänhet. Studiemotiverande folkhögskolekurs 3

4 Innehåll Inledning 5 Rapportens innehåll... 5 Vad är studiemotiverande folkhögskolekurs?... 5 Uppföljning 7 Deltagarundersökning... 7 Fallstudie vid en folkhögskola Måluppfyllelse 13 Mål Syfte Statistik Aktiviteter under året Synpunkter från RIO och SKL Analys 16 Deltagarundersökningen Nya förutsättningar i framtiden Bilagor 18 Bilaga 1 Statistik per län Bilaga 2 Statistik per folkhögskola Bilaga 3 Deltagarundersökningens frågeformulär 4 Studiemotiverande folkhögskolekurs

5 Inledning Rapportens innehåll Rapportens syfte är att följa upp de Studiemotiverande folkhögskolekurserna enligt regeringens riktlinjer till Folkbildningsrådet och enligt avtal med Arbetsförmedlingen. Rapporten beskriver kursverksamheten, resultatet av deltagaruppföljningen, hur målet har uppfyllts och avslutas med analys. Folkbildningsrådet har genomfört en deltagarundersökning i form av en enkät riktad till alla som gick Studiemotiverande folkhögskolekurs under vårterminen Undersökningen har kompletterats med en fallstudie på en folkhögskola. Mål- och statistikuppföljningen bygger på rapportering och rekvisitioner från folkhögskolorna samt statistik via SCB och Arbetsförmedlingen. Vad är studiemotiverande folkhögskolekurs? Beskrivning Studiemotiverande folkhögskolekurs är en arbetsmarknadspolitisk insats som sedan 2010 har genomförts av folkhögskolorna i nära samverkan med Arbetsförmedlingen. Kursupplägget varierar med hänsyn till deltagarnas önskemål, Arbetsförmedlingens bedömning, skolans profilområde och lärarnas erfarenheter. På folkhögskolan möts man av en pedagogik som utgår från individens och gruppens erfarenheter, man jobbar mer praktiskt, i mindre grupper, med anpassat tempo och med dialog och reflektion. En Studiemotiverande folkhögskolekurs integreras med övrig verksamhet t.ex. genom att ungdomarna deltar i temaarbeten eller läser delar av kursen tillsammans med Allmän kurs. När kursen är slut får deltagaren ett kursintyg. Mål Målet med Studiemotiverande folkhögskolekurs var att under 2012 erbjuda ungdomar 60 utbildningsdagar under tre sammanhängande månader. Syftet var att minst 25 procent skulle bli motiverade att gå vidare till fortsatta studier. Riksdagen har beslutat att tillföra extra platser till Allmän kurs vid folkhögskola under 2013 och 2014, för att ungdomar som deltagit i de studiemotiverande kurserna ska erbjudas större möjlighet till fortsatt utbildning. Kursen bedrivs på heltid i tre månader och är en förberedande utbildning som kan innehålla kurser av orienterande, repeterande och motivationshöjande karaktär. Syftet är att underlätta för deltagaren att påbörja eller återgå till reguljär utbildning. Träning i studieteknik med inriktning på kärnämnen som samhällskunskap, svenska, engelska och matematik är central. Studiemotiverande folkhögskolekurs 5

6 Målgrupp Kursen vänder sig till ungdomar som fyllt 16 men inte 25 år, som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskolan och är arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Den 1 november 2012 var cirka arbetssökande ungdomar inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Av dem saknade cirka grundskole- eller gymnasieutbildning. Det finns ett in- och utflöde av arbetssökande ungdomar, vilket gör att målgruppen förändras över tid. Rekrytering De Studiemotiverande folkhögskolekurserna bygger på samarbete mellan Arbetsförmedlingen centralt och Folkbildningsrådet samt mellan Arbetsförmedlingen lokalt och folkhögskolorna. Vanligtvis kallar Arbetsförmedlingen till en informationsträff där folkhögskolan informerar om kursen. Arbetsförmedlingen anvisar till den Studiemotiverande folkhögskolekursen och bekostar aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning under kurstiden. Folkhögskolorna ersätter efter behovsprövning deltagarna för reskostnader. Arbetsförmedlingen gör en bedömning utifrån personens behov av utbildning och upprättar en handlingsplan. Folkhögskolan utgår från planen och utformar kursen. 6 Studiemotiverande folkhögskolekurs

7 Uppföljning Folkbildningsrådet genomförde under vårterminen 2012 en deltagarundersökning riktad till deltagare som gick Studiemotiverande folkhögskolekurs. Folkhögskolorna ombads att uppmana sina deltagare att gå in via en webblänk för att besvara enkäten. Svarsfrekvensen var drygt 32 procent. De 439 deltagare som besvarat enkäten kommer från 72 folkhögskolor. Undersökningen har kompletterats med en fallstudie på en folkhögskola. Rapporten visar jämförelser med Årets deltagarundersökning besvarades i slutet av pågående Studiemotiverande folkhögskolekurs, till skillnad från förra året, då utskicket av undersökningen gjordes ett par månader efter att kursen avslutats. Deltagarundersökning Deltagarnas ålder och kön Av dem som svarat på undersökningen är 57 procent män och 43 procent kvinnor. 15 procent är utrikes födda. De flesta är mellan 19 och 22 år. Diagram 1. Andelen deltagare inom respektive åldersintervall 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% > Utbildningsbakgrund För att få reda på deltagarnas utbildningsbakgrund ställdes frågan: Vad behöver kompletteras i dina gymnasiestudier? Diagram 2. Procentuell fördelning av svaren på frågan vad som behöver kompletteras för att nå fullständiga gymnasiebetyg 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% ) enstaka ämnen (gymnasienivå) 2) tredje året på gymnasiet 3) andra och tredje året på gymnasiet 4) hela gymnasiet 5) grundskolan och gymnasiet De flesta saknar enstaka ämnen i gymnasiet eller hela gymnasiet. 10 procent har inte slutfört grundskolan och saknar gymnasieutbildning. Studiemotiverande folkhögskolekurs 7

8 Motiv för att delta i kursen Deltagarna kunde välja flera svarsalternativ på frågan: Varför gick du Studiemotiverande folkhögskolekurs? Det vanligaste svaret är att man funderat på att studera på folkhögskola. Många vill också få hjälp med att lägga en plan inför framtiden. Diagram 3. Andel av svarande som angett nedanstående motiv till att gå kursen 2012 och 2011 Andelen deltagare som fullföljde hela kurstiden var 87 procent. Information om kursen 78 procent anser att de fått tillräcklig information från Arbetsförmedlingen. De vanligaste svaren bland övriga är att man inte fått någon information alls eller att man har uppfattat det som om man kan läsa upp sina betyg på kursen. 50% 45% 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Procent 2011 Procent 1) för att jag funderat på att studera på folkhögskola 2) för att jag blev nyfiken på vad en folkhögskola är 3) för att jag vill träffa nya människor i min egen ålder 4) för att jag vill få hjälp med att lägga en plan inför min framtid 5) för att få en referens då jag söker jobb 6) Arbetsförmedlingen beslutade att jag skulle gå 7) annat Förra året ansåg de flesta att Arbetsförmedlingen hade bestämt att de skulle gå kursen. Förändringen mellan åren kan bero på att fler har blivit tipsade av vänner som gått kursen, vilket bl.a. kommit fram vid fokussamtal och deltagarundersökningens öppna svar. Exempel på svarsalternativet annat är: för att motiveras till att studera för att slutföra motsvarande gymnasiet enligt dialog med socialen tips från kompis för att få struktur på vardagen 97 procent anser att de hade fått tillräcklig information av folkhögskolan. Övriga lyfte fram önskan om mer information kring CSN, om det högre studiebidraget och från Försäkringskassan. Vad har kursen gett deltagarna? Undersökningen visar att 90 procent tycker att deras förväntningar på den Studiemotiverande folkhögskolekursen har uppfyllts. För att konkretisera vad deltagaren tycker om kursen, fick de värdera olika påståenden utifrån frågan Vad har kursen gett dig?. Man kunde välja en värdering från 1 till 5, där 1 står för instämmer inte alls och 5 för instämmer helt. I detta avsnitt presenteras andelen deltagare som markerat 4 (instämmer) eller 5 (instämmer helt) vid givna påståenden. År 2012 har ungefär hälften av deltagarna fått bättre självförtroende, självkänsla (52 procent) känt sig sedda och fått ta plats (58 procent) fått större insikt om vad de är bra på (48 procent) tagit större eget ansvar (53 procent) fått bättre vardagsrutiner (63 procent) På ovanstående områden är svaren i genomsnitt 10 procentenheter högre värderade 2012 än Studiemotiverande folkhögskolekurs

9 Diagram 4. Procentuell andel som instämmer eller instämmer helt vid givna påståenden om vad kursen har gett deltagaren. anpassat kursupplägg för mig möjlighet att jobba praktiskt bra stöd av kursledarna en bra gemenskap i gruppen lärt mig samarbeta med andra studievägledning tagit särskild behörighet i något ämne kunskap om folkhögskolan som studieform ökad kunskap och breddad syn på arbetsmarknaden ser fler möjligheter, fått hjälp vid beslut inför framtiden nytt kontaktnät skolan som referens i framtiden 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Det är 80 procent som tycker att de fått bra stöd av sin kursledare. Nästan lika många anser att de haft en bra gemenskap i gruppen och många tycker att de lärt sig att samarbeta med andra. Knappt hälften anser att kursen varit individuellt anpassad. Många arbetslösa ungdomar har valt att läsa Studiemotiverande folkhögskolekurs för att få hjälp att lägga en plan inför framtiden. Över 60 procent ser fler möjligheter, har fått hjälp vid beslut inför framtiden, har fått nytt kontaktnät och ser skolan som en bra referens i framtiden. Här har värderingen ökat väsentligt jämfört med föregående års undersökning. Knappt hälften har svarat att de fått studievägledning och 39 procent anser att de fått ökad kunskap och breddad syn på arbetsmarknaden. Studiemotiverande folkhögskolekurs 9

10 Diagram 5. Procentuell andel som instämmer eller instämmer helt vid givna påståenden om vad kursen har gett deltagaren 80% 70% 60% 50% Deltagarnas planer efter avslutad kurs Deltagarundersökningen visar att 65 procent planerar att studera vidare efter att man gått Studiemotiverande folkhögskolekurs och 23 procent planerar att söka jobb. Diagram 6. Vad planerar du att göra efter att den studiemotiverande kursen är avslutad? 40% 30% % 10% 12% 1 0% att jag känner mig bättre rustad för fortsatta studier skapat tro på att utbildning är en väg till jobb motiverad till fortsatta studier 70 procent har motiverats till fortsatta studier. Nästan lika många anser att kursen har skapat förväntan på att utbildning är en väg till jobb. Man känner sig även bättre rustad att studera vidare efter den studiemotiverande kursen. Några citerade öppna svar: 23% 12% 53% 1) Kommer söka/har sökt folkhögskolekurs 2) Kommer söka/har sökt annan studieform 3) Kommer söka/har sökt jobb 4) Annat En bra start på ett nytt liv! Helt underbar kurs, låt den aldrig försvinna! Mycket bra miljö, mindre klass, färre elever, precis lagom stora klasser. Bästa som kunde hänt mig vid just det tillfället och därför orkar jag ta tag i skolan och fixa mina betyg. Skolans sammanhållning och alla glada människor har fått mig att må bra, detta var något jag behövde för att öka mitt självförtroende, jag ångrar inte en sekund av att börja detta projekt. Men det fanns också en del invändningar: Allt var helt okey, men lite synd att man aldrig vet hur många elever som kommer. Blir svårt för lärarna att planera och svårt för oss i kursen att samarbeta. För lite att göra, kunde ha varit mer planerat. Jag trodde man skulle få plugga upp betygen. Det är en större andel av de som saknar hela gymnasieutbildningen som vill studera vidare på folkhögskola jämfört mot de som saknar enstaka ämnen och delar av gymnasiet. 58 procent anser att kursen påverkat vad man planerar göra i framtiden. 90 procent skulle rekommendera sina vänner att delta i en Studiemotiverande folkhögskolekurs. Motsvarande siffra föregående år var 75 procent. Arbetsförmedlingens beslut Det är 32 procent som upplever att det var Arbetsförmedlingen som bestämde att de skulle gå kursen. Trots det är deltagarna i stort sett lika nöjda med kursen som hela svarandegruppen. Resultatet av kursen är marginellt sämre jämfört med hela svarandegruppen. Det är något färre som planerar att studera vidare och några fler som satsar på jobb jämfört med hela målgruppen. 10 Studiemotiverande folkhögskolekurs

11 Fallstudie vid en folkhögskola För att fördjupa kunskapen om upplevelsen av den Studiemotiverande folkhögskolekursen och dess effekter har Folkbildningsrådet gjort en fallstudie på en folkhögskola. Folkbildningsrådet besökte folkhögskolan och genomförde fokusgrupper som bestod av: deltagare från den Studiemotiverande folkhögskolekursen deltagare från den Allmänna kursen, (som gått studiemotiverande kurs) lärare på den Studiemotiverande folkhögskolekursen När deltagarna i fokusgrupperna citeras är texten kursiverad. Folkhögskolans ledning och kursens projektledare har också intervjuats. Fallstudiens syfte var att beskriva upplevelsen och effekterna av kursen ur olika perspektiv. Deltagare från Studiemotiverande folkhögskolekurs Fokusgruppen bestod av sex deltagare. Halva gruppen gick kursen för att de hade fått tips av sina vänner och resten upplevde att Arbetsförmedlingen hade gjort deras val. I gruppen diskuterades bl.a. vad som utmärker en folkhögskolemiljö. Det som är bra med skolan är att alla trivs. Alla anpassar sig till alla och vi kan prata med varandra. På många skolor kan det vara mobbning eller utfrysning. Men folk här är vuxna. Gruppens beskrivning av vad som skapat denna trevliga stämning på skolan var: lärarna har samma tänk som oss lärarna bemöter oss där vi är lärarna förklarar på nytt sätt information om arbetsmarknaden, studiestöd och andra förutsättningar vi anpassar oss till varandra olika livs- och klädstilar, allt är ok vi får jobba i den takt som behövs finns tid för reflektion En deltagare har sökt in till Allmän kurs, två funderar på att studera vidare, en söker jobb och två vet inte riktigt vad nästa steg kommer att bli. Gruppen diskuterade specifika tänkbara yrken såsom undersköterska och behandlingspedagog. Deltagare från Allmän kurs Fokusgruppen bestod av sex deltagare som efter avslutad studiemotiverande kurs läser vidare på Allmän kurs. Deras bakgrund är att de tidigare har hoppat av skolan, haft en del korta jobb eller praktikplatser. Deltagarna i gruppen resonerade kring vilka förutsättningar som kan underlätta för att våga välja att studera igen. Några tyckte att det var bra att få ersättning för resor till och från skolan om man valde att prova den Studiemotiverande folkhögskolekursen. Det kändes bra att skolan brydde sig och hörde av sig om man plötsligt inte kom en dag. Folkhögskolans projektledare lyftes fram som ett väldigt viktigt stöd i processen att fortsätta studera. Andra faktorer som nämndes var att: få hjälp med studieteknik känna ett bra stöd i gruppen göra ett eget val att läsa vidare efter den studiemotiverande kursen den ökade andelen bidrag av studiemedlet fungerar som morot Trodde inte detta var något för mig, men nu funkar det. Jag har träffat nya människor, fått bättre struktur och ser nya möjligheter. På Allmän kurs utformar man en studieplan tillsammans med sin mentor. Deltagarnas framtida planer är att slutföra sina studier motsvarande gymnasieskolan, studera till socionom, kompositör, assistent eller ekonom. Fyra av fokusgruppens sex deltagare anser att den Studiemotiverande folkhögskolekursen är anledningen till att de börjat studera igen. De andra två hade planer på att studera vidare redan innan de gick den studiemotiverande kursen. Studiemotiverande folkhögskolekurs 11

12 Lärare på Studiemotiverande folkhögskolekurs Tre lärare deltog vid ett samtal om vad som är specifikt med den studiemotiverande kursen, dess målgrupp och viktiga förmågor hos lärarna. Det som kännetecknar kursen är att det finns möjlighet att med individuell handledning och i egen takt träna studieteknik och fokusera på valda kärnämnen. Genom kursen tydliggörs folkhögskolan och dess pedagogik. De studiemotiverande kurserna har större jobbfokus än de Allmänna kurserna. Målgruppen som går Studiemotiverande folkhögskolekurs är i stort densamma som de som studerar på Allmän kurs. Däremot kan problembilden vara mer mångfasetterad och komplex. Lärarna anser att viktiga förmågor som man bör ha som lärare är att vara trygg, se deltagarna, engagera, vara flexibel, möta deltagarna där de är och att kunna bygga relationer. Kunskap om samhället och nätverk kring denna målgrupp har också stor betydelse. Vid vägledning är det viktigt att formulera målet, följa upp och belysa vad som krävs för att nå målet. Lärarna tillsammans med deltagarna jobbar med bemötande, personlig utveckling, studieteknik och källkritik, att prova olika ämnen och utmana sig själv. När deltagarna klarar av sina utmaningar växer självförtroendet. Ytterligare ett sätt att skapa motivation och engagemang är att visa att man kan påverka samhället. Att gå en Studiemotiverande folkhögskolekurs bör kännas trevligt, vara bildande på deltagarens nivå och skapa förutsättningar att lyckas. Hur Studiemotiverande folkhögskolekurs har påverkat skolan Fallstudiens folkhögskola erbjuder många unga arbetslösa att gå Studiemotiverande folkhögskolekurs. Man har utökat organisationen med en projektledningstjänst där de huvudsakliga uppgifterna är att: aktivt arbeta med rekrytering tillsammans med Arbetsförmedlingen föra individuella samtal med deltagarna i de studiemotiverande kurserna vara lärare i vissa ämnen inom kursen fungera som mentor till deltagare som studerar vidare på Allmän kurs Folkhögskolan har anställt fler lärare och har en kursansvarig för varje grupp. Som en effekt av den Studiemotiverande folkhögskolekursen har man utvecklat en Allmän kurs, där man fokuserar på jobb och att skaffa grundläggande behörighet. De extra platser i Allmän kurs som riksdagen avsatt för 2013 och 2014, kommer att vara betydelsefulla för att skapa möjlighet att kunna läsa vidare på Allmän kurs. Fallstudiens folkhögskola anser att folkbildningen kan göra stor nytta och kan spela en viktig roll för arbetslösa som saknar fullständigt gymnasium. Fokusgruppernas tips beträffande Studiemotiverande folkhögskolekurs Vid alla fokusgrupper och intervjuer har man tyckt att en kurstid på tre månader oftast är lagom för att motiveras. Däremot borde det finnas möjlighet att göra individuella förlängningar eftersom vissa deltagare behöver längre tid för att samla mod att kliva över till Allmän kurs. Deltagarna tyckte också att det var positivt med: tillgång till vägledning till rätt yrke frukost på skolan att man fick prova flera olika kurser eller inriktningar och gärna jobba mer praktiskt studiebesök trevligheter tillsammans bra bussförbindelser Lärarna anser att kunskap om arbetsmarknad och folkbildning är viktigt och att den kan förbättras. 12 Studiemotiverande folkhögskolekurs

13 Måluppfyllelse Mål 106 folkhögskolor har genomfört platser enligt rekvisitioner till Folkbildningsrådet. Motsvarande siffror för år 2011 var att 80 folkhögskolor genomfört platser. Folkbildningsrådets styrelse har fördelat platser. Fördelningen har baserats på ansökningar från folkhögskolorna och deras kontakter med Arbetsförmedlingen lokalt. Ungefär dubbelt så många har gått Studiemotiverande folkhögskolekurs 2012 jämfört med tidigare år. Faktorer som kan ha påverkat är att: Arbetsförmedlingen har på lokal nivå verksamhetsplanerat för de Studiemotiverade folkhögskolekurserna deltagarna har fått reseersättning arbetslösa ungdomar blir rekommenderade att gå kursen av vänner seminarieturné där ungdomsförmedlare och representanter för folkhögskolorna har deltagit Syfte Av de som gått Studiemotiverande folkhögskolekurs fr.o.m. februari 2010 t.o.m. september 2012 har 24 procent studerat vidare och 17 procent fått arbete, (enligt Arbetsförmedlingens statistik). Det är 13 procent som avaktualiserats med okänd orsak, dvs. kontakten med Arbetsförmedlingen har upphört utan angiven anledning. Statistik Antal arbetslösa ungdomar som gått Studiemotiverande folkhögskolekurs presenteras nedan. Tabell 7. Antal deltagare enligt folkhögskolornas rekvisitioner Antal deltagare Bidrag i kronor Folkhögskolorna har för 2012 rekvirerat kr, som motsvaras av platser. Kurstiden är 12 veckor, vilket totalt för alla kurser blir möjliga deltagarveckor (dv). Nyttjandegraden, dvs. hur många veckor deltagarna genomfört i förhållande till möjliga dv, blev 81 procent. Ersättning för resor har per den 20 januari betalats ut till deltagare med totalt kronor. Medel som inte har använts har omvandlats till platser. Uppföljningen presenteras per län och per folkhögskola i bilaga 1 och 2. Folkbildningsrådets kostnader för projektledning, spridning, administration och uppföljning bedöms till kr för år Deltagarstatistik 58 procent av deltagarna i Studiemotiverande folkhögskolekurser är män. I folkhögskolornas Allmänna kurser är relationen den motsatta, det vill säga 60 procent är kvinnor. Den studiemotiverande kursen når alltså delvis en ny målgrupp. Studiemotiverande folkhögskolekurs 13

14 Tabell 8. Utbildningsbakgrund enligt statistik från SCB Ej slutfört Med Ej slutfört grundskola grundskola gymnasium 8 procent 21 procent 71 procent Deltagarna med grundskola har slutfört grundskolan men inte påbörjat gymnasiet. Det är 16 procent som har avbrutit den Studiemotiverande folkhögskolekursen. 13 procent av deltagarna är utrikesfödda. Aktiviteter under året Folkbildningsrådet och Arbetsförmedlingen centralt Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet tecknade samarbetsavtal den 11 januari Folkbildningsrådet fördelade platserna per folkhögskola och årets verksamhet startade. För att möta efterfrågan av Studiemotiverande folkhögskolekurser, baserat på lokala och regionala behov har omfördelningar gjorts i april, juni, oktober och december. Folkbildningsrådet och Arbetsförmedlingen har haft månadsvisa avstämningsmöten för att diskutera fördelning av platser, senaste statistiken samt möjligheter, problem och åtgärder. Folkbildningsrådet och Arbetsförmedlingen arrangerade under vårterminen en seminarieturné på totalt nio folkhögskolor i olika delar av landet. Förmedlare med särskilt ansvar för ungdomsfrågor och representanter från folkhögskolorna deltog, totalt cirka 200 personer. Syftet var att förbättra förutsättningarna för att fler arbetslösa skulle få möjlighet att prova på att studera på folkhögskola. Seminariernas mål var att synliggöra de Studiemotiverande folkhögskolekurserna, utbyta erfarenheter och öka möjligheten till att skapa nya lokala kontakter för samarbete. Folkbildningsrådet har skapat en digital mötesplats i First Class för folkhögskolorna. Syftet är att utbyta erfarenheter och vidareförmedla tips om den Studiemotiverande folkhögskolekursen. Här kan folkhögskolorna hitta framgångsfaktorer som framkommit under seminarieturnén. Under årets folkhögskolekonferenser var en programpunkt Utmaningar & Möjligheter i arbetet med unga arbetslösa där Jan-Olof Dahlgren, Arbetsförmedlingens biträdande generaldirektör och Karin Ericson, ansvarig för verksamhetsområdet kompletterande aktörer medverkade. Goda exempel presenterades från Eslövs, Tärnas, Västerås, Hellidens folkhögskola och Kvinnofolkhögskolan. Därefter följde seminarium med fokus på erfarenhetsutbyte om Studiemotiverande folkhögskolekurser. Artiklar har publicerats i Vägledaren i utbildning & arbetsliv, nyhetsbrevet Koll på folkhögskola och i Metro. Den 27 mars medverkade Signild Håkansson, handläggare på Folkbildningsrådet, i SVT Rapport angående Folkbildningsrådets äskande av 120 mkr till extra platser på Allmän kurs som en följd av de Studiemotiverande folkhögskolekurserna. 1 Den 29 april visade SVT Rapport en intervju med Britten Månsson-Wallin, Folkbildningsrådets generalsekreterare, Tillfälliga jobb istället för studier för arbetslösa 2. Folkbildningsrådet arrangerade seminariet Är folkhögskolan en dörröppnare till arbetsmarknaden? i Almedalen. Politiker, företrädare för folkhögskolan och Arbetsförmedlingen diskuterade hur de ser på 3 folkhögskolan som en arbetsmarknadsaktör Almedalen-Folkhogskolan-ar-en-dorroppnare-till-arbetsmarknaden/ 14 Studiemotiverande folkhögskolekurs

15 Medverkande: Lotta Finstorp, Moderaterna. Terese Lindberg, Socialdemokraterna. Birgitta Losman, ordförande regionutvecklingsnämnden Region Västra Götaland, Miljöpartiet. Anders Dahlin, lärare, Södertörns folkhögskola. Lars Forsmark, rektor, Västerås folkhögskola. Angeles Bermudez-Svankvist, generaldirektör, Arbetsförmedlingen. Lena Östlund, handläggare, Folkbildningsrådet. Synpunkter från RIO och SKL Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) och Sveriges kommuner och landsting (SKL) anser att kurstiden på tre månader, för det stora flertalet deltagare, räcker för att motiveras att studera vidare. Men man anser liksom vid fallstudien att det vore bra om Arbetsförmedlingen vid behov skulle kunna förlänga kurstiden och därmed öka möjligheten för fler att hinna skapa modet att läsa vidare. Detta skulle också minska risken att tappa de som motiverats att studera vidare på grund av att de i vissa fall måste invänta kursstart för Allmän kurs. En viktig förutsättning är att det finns möjlighet att erbjuda, de som motiverats att studera vidare, en plats på Allmän kurs. Målgruppen har ofta upplevt att de misslyckats med tidigare skolgång och det kan vara förödande om de inte blir antagna på grund av platsbrist. Därför ser man riksdagens förstärkning med extra platser i Allmän kurs som en väldigt viktig förutsättning för att de Studiemotiverande folkhögskolekurserna ska fortsätta uppnå sitt syfte. Studiemotiverande folkhögskolekurs 15

16 Analys Deltagarundersökningen Deltagarnas motiv till att gå en Studiemotiverande folkhögskolekurs Fler har i år, jämfört med 2011års undersökning, valt kursen för att man har funderat på att studera på folkhögskola och för att man vill få hjälp att lägga en plan för framtiden. Däremot är det färre som anser att Arbetsförmedlingen har gjort valet att de ska gå Studiemotiverande folkhögskolekurs. Resultatet av kursen är marginellt sämre avseende dessa deltagare jämfört med hela svarandegruppen. Det kan med andra ord vara skäl att anvisa en arbetslös ungdom trots att personen själv känner sig tveksam till att studiemotiveras. Hur är deltagarnas upplevelse av kursen? Det är tredje året som Arbetsförmedlingen anvisar och folkhögskolorna genomför kurser för unga arbetslösa. Undersökningen visar att deltagarna överlag har varit mer nöjda med kursen i år än procent har motiverats till fortsatta studier och 90 procent skulle rekommendera sina vänner att delta i en Studiemotiverande folkhögskolekurs. Förbättringsområden Här kan folkhögskolorna utvecklas genom att: tydligare förklara att man som deltagare kan påverka kursens upplägg öka kunskapen om arbetsmarknaden för att inspirera till att studera vidare öka kunskapen om samhället, dess nätverk och funktion erbjuda studievägledning genom t.ex. erfarenhetsutbyte mellan lärarna utveckla folkbildningspedagogiken inom denna kursverksamhet Ovanstående förbättringsområden är viktiga eftersom många väljer den studiemotiverande kursen för att man funderat på folkhögskola och man vill få hjälp att lägga en plan inför framtiden. Information Vissa deltagare är besvikna över att man inte kan läsa upp sina betyg. Det är inte kursens syfte men informationen bör förtydligas genom att beskriva förutsättningarna enligt nedan: man kan inte få grundläggande behörighet när man går Studiemotiverande folkhögskolekurs, då kurstiden är för kort om man läser vidare på Allmän kurs, kan det vara möjligt att tillgodoräkna sig tiden då man gått Studiemotiverande folkhögskolekurs, om skolan bedömer att kursupplägg, kunskapsnivån och närvaron har varit tillräcklig det kan vara möjligt att få särskild behörighet i enskilda ämnen under Studiemotiverande folkhögskolekurs allmän kurs kan leda fram till samma behörighet som komvux eller gymnasieskolan Framgångsfaktorer Organisatoriskt har det visat sig vara framgångsrikt att som folkhögskola ha en projektledarfunktion som håller ihop och driver verksamheten med de Studiemotiverande folkhögskolekurserna. 16 Studiemotiverande folkhögskolekurs

17 Fokusgruppen med deltagare i Allmän kurs tycker att följande faktorer (utan inbördes ordning) är viktiga för processen att börja studera igen: individuella samtal med projektledaren direkt uppföljning av närvaro hjälp med studieteknik bra stöd i gruppen eget val att läsa vidare efter den studiemotiverande kursen den ökade andelen bidrag av studiemedlet fungerar som morot ersättning för busskort kan ha betydelse Nya förutsättningar i framtiden Behov av platser vid Allmän kurs Riksdagen har beslutat att förlänga satsningen på Studiemotiverande folkhögskolekurser till och med år År 2012 har 24 procent studerat vidare på ordinarie utbildning. Deltagarundersökningen visar att åtta av tio som söker fortsatt utbildning vill gå på folkhögskola. Om de Studiemotiverande folkhögskolekurserna fortsatt är framgångsrika, ökar behovet av platser vid Allmän kurs. Det är viktigt att kunna tillmötesgå deltagare som blivit motiverade att studera vidare. Insatsens målgrupp upplever ofta att de misslyckats vid tidigare skolgång och det kan vara förödande att återigen få den känslan. År 2013 och 2014 har riksdagen avsatt medel till extra platser på Allmän kurs. År 2013 ökar samtidigt antal platser på Studiemotiverande folkhögskolekurser från till platser. Målgruppen utökas, från att gälla arbetssökande ungdomar som saknar slutbetyg från grund- eller gymnasieskola, till att även gälla de som är över 25 år och som ingår i jobb- och utvecklingsgarantin. I betänkandet av FunkA-utredningen, SOU 2012:31 Sänkta trösklar högt i tak, föreslås att unga personer med funktionsnedsättning upp till trettio år och som saknar fullständiga gymnasiebetyg ska ges möjlighet till sex månaders förberedande utbildning vid folkhögskola. Folkbildningsrådet stödjer utredningens förslag. Individuell förlängning vid behov Fokusgrupperna med deltagare och lärare samt folkhögskolornas intresseorganisationer RIO och SKL anser att kurstiden på tre månader, för det stora flertalet deltagare, räcker för att motiveras att studera vidare. Däremot borde det finnas möjlighet för Arbetsförmedlingen att göra individuella förlängningar eftersom vissa deltagare behöver längre tid för att skapa mod att kliva över till Allmän kurs. Studiemotiverande folkhögskolekurs 17

18 Folkbildningsrådet SMF Statistik per län 2012 SMF2012.2/län Deltagare Övriga uppgifter 2012 Totalt 2012 Ram Nyttjad ram Totalt 2011 Totalt 2010 Bidrag Möjliga dv Slutrapp dv Resers delt (per 20/1) S:a res kstn (per 20/1) Länsnamn Län Kvi Män Stockholm % kr kr Uppsala % kr kr Södermanland % kr kr Östergötland % kr kr Jönköping % kr kr Kronoberg % kr kr Kalmar % kr kr Gotland % kr kr Blekinge % kr kr Skåne % kr kr Halland % kr kr Västra Götaland % kr kr Värmland % kr kr Örebro % kr kr Västmanland % kr kr Dalarna % kr kr Gävleborg % kr kr Västernorrland % kr kr Jämtland % kr kr Västerbotten % kr kr Norrbotten % kr kr Summa % kr kr

19 Folkbildningsrådet SMF Statistik per folkhögskola 2012 SMF2012.2/folkhögskola Deltagare Övriga uppgifter 2012 Totalt 2012 Ram Nyttjad ram Totalt 2011 Totalt 2010 Bidrag Möjliga dv Slutrapp dv Resers delt (per 20/1) S:a res kstn (per 20/1) Folkhögskola Län Kvi Män Runö kr kr Lillsved kr kr Jakobsberg kr kr Kaggeholm kr kr Botkyrka % kr kr Södertörn % kr kr Birkagården kr kr Södra Stockholm % kr kr Skeppsholmen % kr kr Långholmen kr kr S:ta Birgitta kr kr Stadsmissionen % kr kr MKFC - Stockholm kr kr Skarpnäck % kr kr Alma % kr kr Röda Korset kr kr Ågesta % kr kr Kista % kr kr Scouterna kr kr Hagaberg % kr kr Vårdinge By kr kr Tollare kr kr Sundbyberg % kr kr Bosön kr kr Lidingö kr kr Väddö % kr kr Sigtuna kr kr Biskops-Arnö Nordens kr kr Wik % kr kr Nyköping % kr kr Åsa % kr kr Eskilstuna % kr kr Stensund kr kr Liljeholmen kr kr Mo Gård kr kr Valla % kr kr Lunnevad % kr kr Marieborg % kr kr Bona % kr kr Vadstena kr kr Mullsjö kr kr Södra Vätterbygd % kr kr Braheskolan kr kr Sörängen % kr kr June kr kr Värnamo % kr kr Ädelfors % kr kr Mariannelund kr kr Sommenbygden kr kr Grimslöv % kr kr Markaryd kr kr S:t Sigfrid % kr kr Öland % kr kr Högalid % kr kr Oskarshamn % kr kr Gamleby % kr kr Vimmerby % kr kr Gotland % kr kr Jämshög kr kr Litorina % kr kr Blekinge län % kr kr

20 Folkbildningsrådet SMF Statistik per folkhögskola 2012 SMF2012.2/folkhögskola Deltagare Övriga uppgifter 2012 Totalt 2012 Ram Nyttjad ram Totalt 2011 Totalt 2010 Bidrag Möjliga dv Slutrapp dv Resers delt (per 20/1) S:a res kstn (per 20/1) Folkhögskola Län Kvi Män Valjeviken kr kr Fridhem % kr kr Hvilan % kr kr Östra Grevie % kr kr Glimåkra % kr kr Skurup % kr kr Österlen % kr kr Malmö % kr kr Kvarnby % kr kr Hyllie Park % kr kr S:ta Maria % kr kr Glokala % kr kr Albins % kr kr Sundsgårdens % kr kr Eslöv % kr kr Önnestad % kr kr Furuboda % kr kr Munka % kr kr Katrineberg kr kr Löftadalen % kr kr Wendelsberg kr kr Billströmska % kr kr Grebbestad % kr kr Dalsland % kr kr Helsjön % kr kr Vara % kr kr Göteborg % kr kr Kvinnofhsk % kr kr Finska i Gbg % kr kr Arbr i Gbg % kr kr Fhsk i Angered % kr kr Agnesberg kr kr Nordiska % kr kr Ljungskile % kr kr Hjälmared % kr kr Fristad % kr kr Viskadalen % kr kr Axevalla kr kr Hjo % kr kr Helliden % kr kr Klarälvdalen % kr kr Geijerskolan % kr kr Kyrkerud kr kr Molkom % kr kr Kristinehamn % kr kr Ingesund % kr kr Kävesta % kr kr Hällefors % kr kr Örebro % kr kr Karlskoga % kr kr Fellingsbro % kr kr Bergslagen % kr kr Hästsporten % kr kr Västerås % kr kr Tärna % kr kr Malung % kr kr Leksand % kr kr Västanvik kr kr Mora % kr kr Fornby % kr kr Sjövik % kr kr

21 Folkbildningsrådet SMF Statistik per folkhögskola 2012 SMF2012.2/folkhögskola Deltagare Övriga uppgifter 2012 Totalt 2012 Ram Nyttjad ram Totalt 2011 Totalt 2010 Bidrag Möjliga dv Slutrapp dv Resers delt (per 20/1) S:a res kstn (per 20/1) Folkhögskola Län Kvi Män Brunnsvik % kr kr PRO % kr kr Västerberg % kr kr Färnebo kr kr Bollnäs % kr kr Forsa % kr kr Ålsta % kr kr Härnösand % kr kr Hola % kr kr Mellansel kr kr Örnsköldsvik kr kr Birka % kr kr Hålland kr kr Bäckedal kr kr Vindeln % kr kr Dalkarlså % kr kr Storuman % kr kr Strömbäck % kr kr Medlefors % kr kr Solvik % kr kr Edelvik % kr kr Kalix % kr kr Tornedalen kr kr Älvsby % kr kr Sunderby % kr kr Framnäs % kr kr Sverigefinska % kr kr Malmfälten kr kr Summa % kr kr

22 Bilaga 3 Frågor vid deltagarundersökning Studiemotiverande folkhögskolekurs Undersökningen skickades till kursansvariga på alla folkhögskolor under vårterminen. De som svarade på enkäten fick presentkort på ett biobesök. 1. Kontaktuppgifter...som du lämnar om du vill att vi som tack för din medverkan ska sända dig en biobiljett. Eventuellt kommer vi kontakta dig via mail under hösten för en kort fråga i samband med vidare uppföljning. Namn Adress Postnummer Ort 2. Kön Man Kvinna 3. Född i Sverige eller annat land? Utlandsfödd Född i Sverige 4. Ålder > 5. Vilken folkhögskola studerar du vid? 6. Har du fått tillräcklig information om kursen hos Arbetsförmedlingen? Ja Nej Om Nej... vad saknades?

23 7. Har du fått tillräcklig information om kursen hos folkhögskolan? Ja Nej Om Nej... vad saknades? 8. Deltog du hela kurstiden? (bortsett från giltig frånvaro som sjukdom mm) Ja Nej Om Nej...varför inte? 9. Vad behöver kompletteras i dina gymnasiestudier? enstaka ämnen (gymnasienivå) tredje året på gymnasiet andra och tredje året på gymnasiet hela gymnasiet grundskolan och gymnasiet 10. Varför gick du Studiemotiverande folkhögskolekurs? Du kan välja flera alternativ. för att jag funderat på att studera på folkhögskola för att jag blev nyfiken på vad en folkhögskola är för att jag vill träffa nya människor i min egen ålder för att jag vill få hjälp med att lägga en plan inför min framtid för att få en referens då jag söker jobb Af beslutade att jag skulle gå annat... Vad annat?

24 11. Vad har kursen gett dig? (1 betyder Instämmer inte alls - 5 Instämmer helt) förbättrade vardagliga rutiner sköter min hälsa (motion m.m.) bättre ökad självkänsla att jag kände mig sedd, att jag fick ta plats anpassat kursupplägg för mig ökat självförtroende att jag tar större eget ansvar en bra gemenskap i gruppen möjlighet att jobba praktiskt bra stöd av kursledarna lärt mig samarbeta med andra tagit särskild behörighet i något ämne studievägledning kunskap om folkhögskolan som studieform ökad kunskap om arbetsmarknaden större insikt om vad jag är bra på ser fler möjligheter inför framtiden nytt kontaktnät skolan som referens i framtiden att jag känner mig bättre rustad för fortsatta studier skapat tro på att utbildning är en väg till jobb motiverad till fortsatta studier övrig kommentar 12. Har dina förväntningar uppfyllts beträffande kursen? Ja Nej Om inte - Vad saknade du? Vilka förväntningar har inte uppfyllts? 13. Vad planerar du att göra efter att den Studiemotiverande folkhögskolekursen är avslutad? kommer söka/har sökt folkhögskolekurs för att slutföra motsvarande gymnasieutbildning kommer söka/har sökt annan studieform för att slutföra min gymnasieutbildning kommer söka/har sökt jobb annat

25 Vad annat? 14. Har kursen påverkat vad du planerar att göra i framtiden? Ja Nej Om Ja - på vilket sätt har kursen påverkat vad du planerar att göra? 15. Har du fått information om vad allmän kurs på folkhögskola innebär? Ja Nej 16. Har du fått information om möjligheterna att gå på allmän kurs? Ja Nej 17. Några avslutande frågor: Är du medlem i någon förening, nätverk, organisation, aktionsgrupp eller liknande? Har den Studiemotiverande folkhögskolekursen haft betydelse för dig i valet att gå med i denna grupp/dessa grupper? Ja Nej Om Ja - På vilket sätt har kursen påverkat? 18. Skulle du rekommendera... din kompis att gå en Studiemotiverande folkhögskolekurs? din kompis att gå på folkhögskola? Ja Nej Vid eventuella frågor om uppföljningen kontakta Lena Östlund, lena.ostlund@folkbildning.net, om formuläret kontakta Tomas Östlund, tomas.ostlund@folkbildning.net, Klicka Klar -knappen för att spara!

26 Folkbildningsrådet Box 38074, Stockholm Tel: , fax facebook.com/folkbildning twitter.com/folkbildning