Fakta om folkbildning

Transkript

1 Fakta om folkbildning 2014

2 Folkbildning i siffror Tio olika studieförbund som över hela landet arrangerar: cirka studiecirklar med totalt nära 1,7 miljoner deltagare, varav unika personer cirka kulturprogram med mer än 19 miljoner besökare/deltagare cirka arrangemang i annan folkbildningsverksamhet med deltagare, varav unika personer. 150 olika folkhögskolor som varje termin har: cirka deltagare i långa kurser, varav cirka 42 procent i Allmänna behörighetsgivande kurser och cirka 58 procent i Särskilda kurser cirka deltagare på korta kurser per termin.

3 Innehåll Folkbildning 4 Prioriteringar 5 Samhällsstödet till folkbildningen 6 Förordning om statsbidrag till folkbildningen 6 Folkbildningsrådets fördelning av folkbildningsanslaget Studieförbund 11 Studiecirklarnas ämnesfördelning 12 Studieförbundens samlade verksamhet 13 Tio studieförbund 14 Folkhögskolor 15 Folkhögskolornas samlade verksamhet folkhögskolor 17 Folkbildningsrådet 20 Folkbildningsrådets organisation 21 Folkbildningsrådets kansli 21 Adresser och länkar 23

4 Folkbildning Den organiserade folkbildningen består i dag av tio studieförbund med verksamhet i Sveriges alla kommuner och 150 folkhögskolor med deltagare från hela landet. Deltagarnas mångfald och olikheter kommer till uttryck i självständiga studieförbunds och folkhögskolors skiftande profiler, ideologiska inriktning och stora mångsidighet av verksamhetsformer. Men den idégrund som svensk folkbildning vilar på är gemensam. Den ger folkbildningen sin särart i det utbildningssamhälle som den samtidigt är en del av. Denna idégrund har några särskilda kännetecken: Lärandet relateras till människans hela livssituation Kunskap och bildning har ett egenvärde Folkbildningen är fri och frivillig Deltagaren är en aktiv medskapare Samhällsengagemang stimuleras och kanaliseras genom folkbildningens förankring i folkrörelser och föreningsliv Folkbildningens position i utbildnings-, kultur- och civilsamhället gör den till en viktig del av samhällets demokratiska struktur. En stor del av folkbildningsarbetet sker i nära samarbete med folkrörelser och andra organisationer som är medlemmar i studieförbunden och/eller huvudmän för folkhögskolor. Folkbildningen finansieras till stor del genom stöd från stat, landsting och kommuner. Det statliga stödet utgör 71 procent av bidragen till studieförbunden och folkhögskolorna och fördelas av Folkbildningsrådet. 4 Fakta om folkbildning 2014

5 Prioriteringar Medlemmarnas riktlinjer till Folkbildningsrådet I enlighet med representantskapets beslut i september 2013 har myndighetsuppdragen förtydligats och förstärkts. Det gäller såväl inom bidragsgivning som uppföljning och utvärdering. Under 2014 har en grupp för etik- och gränsdragningsfrågor inom studieförbunden samt en prövningsgrupp vid återtag av statsbidrag tillsatts. Samlad bedömning Folkbildningsrådets uppföljningar, verksamhetsstatistik och nationella utvärderingar utgör tillsammans med externa forskningsresultat underlag för en samlad bedömning av hur statsbidraget medverkat till att folkbildningens syften har uppnåtts. Denna lämnas varje år till regeringen. Rådslag för digital utveckling Under 2014 initierar Folkbildningsrådet rådslag för digital utveckling i studieförbund och folkhögskolor med stöd av resurspersoner. Medel har avdelats för studieförbundens och folkhögskolornas rådslagsarbete. Fakta om folkbildning

6 Samhällsstödet till folkbildningen Ett grundläggande skäl för samhällets stöd till folkbildningen är att den bidrar till en demokratisk utveckling av samhället. Villkor för det statliga stödet till folkbildningen anges i Förordning (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen, senast ändrad Förordning om statsbidrag till folkbildningen Inledande bestämmelser 1 Statsbidrag får enligt denna förordning lämnas till 1. folkhögskolor, studieförbund och studerandeorganisationer inom folkhögskolan, och 2. idrottens studie-, bildnings- och utbildningsverksamhet. Frågor om bidrag som avses i första stycket 1 prövas av Folkbildningsrådet och frågor om bidrag som avses i första stycket 2 prövas av Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna. Folkbildningsrådet och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna ska även fullgöra andra uppgifter enligt denna förordning. Statsbidragets syften 2 Statens stöd till folkbildningen ska ha till syfte att 1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, 2. bidra till att göra det möjligt för människor att 6 Fakta om folkbildning 2014

7 påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, 3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och 4. bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Verksamheter inom följande områden utgör i särskilt hög grad motiv för statens stöd: 1. den gemensamma värdegrunden; alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen, 2. det mångkulturella samhällets utmaningar, 3. den demografiska utmaningen, 4. det livslånga lärandet, 5. kulturen, 6. tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionshinder, och 7. folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa. Folkbildningsrådets och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarnas uppgifter 3 Folkbildningsrådet och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna ska i enlighet med den fördelning som anges i 1 besluta vilka som ska få statsbidrag enligt denna förordning och fördela tillgängliga medel mellan dem. Folkbildningsrådet och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna ska varje år lämna årsredovisning och budgetunderlag till regeringen enligt de föreskrifter och anvisningar som regeringen meddelar. Folkbildningsrådet och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna ska kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till de syften som anges i 2 och de villkor som föreskrivits för att statsbidrag ska lämnas. Fakta om folkbildning

8 4 Folkbildningsrådet och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna ska lämna regeringen sådana sakuppgifter om verksamheten och sådan verksamhetsredovisning som behövs för uppföljning och utvärdering, i enlighet med de föreskrifter och anvisningar som regeringen meddelar. Villkor för statsbidrag 5 Verksamheten ska ha den inriktning som anges i 2 första stycket. Statsbidrag får inte användas till verksamheter med kommersiellt syfte. Särskilda villkor för statsbidrag till folkhögskolor 6 En folkhögskola ska ha en ansvarig styrelse. Styrelsen får vara gemensam för flera folkhögskolor. Allmänna kurser, avsedda främst för dem som saknar grundskole- och gymnasieutbildning, ska årligen utgöra minst 15 procent av verksamheten. Till en allmän kurs som ger en behörighet motsvarande den som kan fås genom skolväsendet får endast den som fyller 18 år senast under det kalenderår kursen börjar eller som är äldre antas. Trots detta får en folkhögskola till undervisningen anta en yngre elev som går ett introduktionsprogram i gymnasieskolan. 7 Undervisningen ska vara avgiftsfri. Särskilda villkor för statsbidrag till studieförbund 8 Studiecirkelverksamhet med gemensamma, planmässigt bedrivna studier ska utgöra basen för verksamheten. 8 Fakta om folkbildning 2014

9 I varje studiecirkel eller kulturaktivitet ska det finnas en ledare som är godkänd av en lokal studieförbundsavdelning. Beslut om statsbidrag 9 Beslut om statsbidrag ska innehålla uppgifter om bidragsbeloppet, de villkor som är förenade med bidraget och ordningen för utbetalning. Återkrav 9 a Folkbildningsrådet och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna får besluta att helt eller delvis kräva tillbaka ett statsbidrag om 1. mottagaren av statsbidraget genom att lämna oriktiga uppgifter eller på annat sätt har förorsakat att statsbidraget har lämnats felaktigt eller med för högt belopp, 2. statsbidraget av något annat skäl än vad som sägs i 1 har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren borde ha insett detta, 3. statsbidraget inte används för det ändamål det har beviljats för, eller 4. villkor i beslutet om statsbidrag inte har följts. Revision 10 Staten ska beredas möjlighet att utse en revisor i Folkbildningsrådet och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna. Folkbildningsrådet och Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna ska ersätta staten för kostnaderna för denna revision. Överklagande 11 Beslut i bidragsärenden får inte överklagas. Fakta om folkbildning

10 Folkbildningsrådets fördelning av folkbildningsanslaget 2014 (tkr) 10 studieförbund Grundbidrag (75%) Förstärkningsbidrag för deltagare med funktionsnedsättning eller utlandsfödda med brister i svenska språket (6%) Verksamhetsbidrag (19%) Bidrag för läsfrämjande verksamhet folkhögskolor Basbidrag, 607,6 tkr/folkhögskola Utvecklings- och profileringsbidrag, 300 tkr/folkhögskola Bidrag för läsfrämjande verksamhet, 100 tkr/folkhögskola Bidrag för internationell verksamhet, kr/folkhögskola Volymbidrag, deltagarveckor x kr Förstärkningsbidrag för deltagare med funktionsnedsättningar Språkschablon för utlandsfödda med brister i svenska språket Fortbildningsinsatser för personal extra årsplatser till Allmän kurs ( deltagarveckor) Bidrag till studerandeorganisationer inom folkhögskolan 250 Folkbildningsrådets myndighetsuppdrag Flexibelt lärande (särskilt myndighetsuppdrag) Medlemsuppdrag t o m 30 juni (övertas 1 juli av medlemsorganisationerna) Folkbildningsnätet Folkhögskolornas informationstjänst SUMMA Fakta om folkbildning 2014

11 Studieförbund Tio studieförbund bedrev verksamhet med stöd av folkbildningsanslag Sammanlagt har studieförbunden över 374 medlems- eller samverkande organisationer på central nivå. Varje studieförbund har sin mer eller mindre starka profilering beroende på vilka folkrörelser och andra organisationer som är medlemmar. Studiecirkeln är den mest kännetecknande verksamhetsformen för studieförbunden. Studiecirklar bedrivs i de mest skiftande ämnen beroende på deltagarnas önskemål. Varje år arrangeras cirka studiecirklar över hela landet, med nära 1,7 miljoner deltagare. Samma deltagare kan återkomma i mer än en cirkel men unika personer rapporterade i cirkelverksamheten var Kulturprogram av olika slag är den andra stora verksamhetsgrenen för studieförbunden. Närmare program anordnades, med närmare 19 miljoner deltagare. Det största antalet kulturprogram anordnas som Föreläsningar medan Sångoch musikprogram samlar flest deltagare. Under 2013 genomförde studieförbunden cirka arrangemang med cirka deltagare inom verksamhetsformen Annan folkbildningsverksamhet. Studieförbundsverksamhet bedrivs i samtliga av landets kommuner. Tillsammans har studieförbunden 180 avdelningar som genomför den utåtriktade verksamheten med studiecirklar, kulturprogram och annan folkbildningsverksamhet dels för allmänheten, dels för medlemmarna i respektive studieförbunds medlemsorganisationer. Fakta om folkbildning

12 Studiecirklarnas ämnesfördelning Det estetiska ämnesområdet Konst, musik och media var fortsatt störst, med sina 61 procent av alla cirkeltimmar. De tio största underämnena mätt i studietimmar var Improvisatorisk musik (rock, jazz etc.), Sång och musik i grupp, Musik (för scenframställning), Annan utbildning i religion, Teater och dramatik (för scenframställning), Historia, Körsång, Samhälls- och beteendevetenskap, Matlagning och Instrumentalmusik ensemble. Motsvarande 33 procent av totala deltagarantalet, deltagare rapporterades i Musik-, teater- och dansverksamheten. Improvisatorisk musik var det enskilda underämne som samlade flest deltagare, Studiecirklarnas ämnesinriktning, studietimmar och andel per ämnesområde 2013 Ämne Studietimmar Andel (%) Konst, musik och media Humaniora (språk, historia ) Samhälls- och beteendevetenskap Personliga tjänster Lantbruk, trädgård, skog och fiske Data Hälso- och sjukvård Socialt arbete och omsorg Företagsekonomi, handel och administration Teknik och teknisk industri Pedagogik och cirkelledarutbildning Övriga SUMMA Fakta om folkbildning 2014

13 Studieförbundens samlade verksamhet Studiecirkelverksamhet Cirklar Deltagare Män Kvinnor Studietimmar Annan folkbildningsverksamhet Arrangemang Deltagare Män Kvinnor Studietimmar Kulturprogram Arrangemang Deltagare Män Kvinnor Medverkande Fakta om folkbildning

14 Tio studieförbund Arbetarnas bildningsförbund (ABF) Folkuniversitetet (FU) Ibn Rushd studieförbund Kulturens Bildningsverksamhet Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet (NBV) Sensus studieförbund Studiefrämjandet Studieförbundet Bilda Medborgarskolan Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Mer information och länkar till studieförbundens olika webbplatser hittar du på: 14 Fakta om folkbildning 2014

15 Folkhögskolor Det finns 150 folkhögskolor runt om i landet. Folkhögskolan är en studieform för vuxna med en nedre åldersgräns på 18 år för de Allmänna kurserna. Många folkhögskolor kan erbjuda internatboende eller kurser på distans. Den frihet som folkhögskolorna har att utforma sina kurser utifrån skolans speciella inriktning och profil ger stora möjligheter för kursdeltagarna att påverka studiernas inriktning och innehåll efter förkunskaper, intressen och behov. Utmärkande för folkhögskolans undervisning är att man ofta arbetar med temastudier och projektarbeten. Här är kursdeltagarnas erfarenhet av arbets- och samhällsliv en stor tillgång för arbetet. Folkhögskolorna har kurser på olika nivåer och med olika inriktningar. De långa kurserna varar från en termin upp till ett eller flera år. All undervisning är avgiftsfri och statligt studiestöd kan sökas. Allmän kurs, som kan ge behörighet till högskolestudier, är en viktig del av verksamheten och finns på samtliga folkhögskolor. Folkhögskolorna har varje termin cirka deltagare på Allmän kurs. Folkhögskolorna erbjuder också många Särskilda kurser, t.ex. i musik, mediekunskap, konsthantverk, teater, språk, friskvård, turism, där en större del av studietiden ägnas åt det ämnesområde man valt. En del av dessa kurser är yrkesinriktade. Som exempel kan nämnas utbildning till fritidsledare, dramapedagog, journalist, kantor och behandlingsassistent. Antalet deltagare på de Särskilda kurserna uppgår varje termin till cirka Dessutom har folkhögskolorna cirka deltagare per år i korta kurser av olika slag. Fakta om folkbildning

16 Folkhögskolornas samlade verksamhet Deltagarveckor Deltagare Kvinnor Män Kurstyp Vt 13 Ht 13 Vt 13 Ht 13 Vt 13 Ht 13 Allmän kurs Extraplatser Allmän kurs Särskilda kurser Påbyggnadsutbildning Summa långa kurser Korta kurser Öppen folkbildning Kulturprogram Summa folkbildning Summa uppdragsutbildning Fakta om folkbildning 2014

17 150 folkhögskolor Norrbottens län Framnäs Kalix Malmfälten Sunderby Sverigefinska Tornedalen Älvsby Västerbottens län Dalkarlså Edelvik Medlefors Solvik Storuman Strömbäck Vindeln Jämtlands län Birka Bäckedal Åredalen Västernorrlands län Hola Härnösand Mellansel Ålsta Örnsköldsvik Dalarnas län Brunnsvik Fornby Leksand Malung Mora Sjövik Västanvik Gävleborgs län Bollnäs Forsa Färnebo PRO Västerberg Värmlands län Geijerskolan Ingesund Klarälvdalen Kristinehamn Kyrkerud Molkom Uppsala län Biskops-Arnö Nordens Folkhögskola Wik Stockholms län Alma Birkagården Bosön Bromma Botkyrka Hagaberg Jakobsberg Kaggeholm Fakta om folkbildning

18 Kista Lillsved Långholmen MKFC Sthlm Runö Röda Korset S:ta Birgitta Scouternas Sigtuna Skarpnäck Skeppsholmen Stadsmissionen Sundbyberg Södertörn Södra Stockholm Tollare Vårdinge By Väddö Ågesta Västmanlands län Bergslagen Hästsporten Tärna Västerås Örebro län Fellingsbro Hällefors Karlskoga Kävesta Örebro Södermanlands län Eskilstuna Nyköping Stensund Åsa Västra Götalands län Agnesberg Arbetarrörelsens folkhögsk. i Göteborg Axevalla Billströmska Dalsland Finska Fhsk i Angered Fristad Grebbestad Göteborg Helliden Helsjön Hjo Hjälmared Kvinnofolkhögskolan Ljungskile Nordiska Vara Wendelsberg Arbetarrörelsens folkhögsk. i Viskadalen Östergötlands län Bona Liljeholmen Lunnevad Marieborg Fakta om folkbildning 2014

19 Mo Gård Vadstena Valla Gotlands län Gotland Kalmar län Gamleby Högalid Oskarshamn Vimmerby Öland Jönköpings län Braheskolan June Mariannelund Mullsjö Sommenbygden Södra Vätterbygden Sörängen Värnamo Ädelfors Kronobergs län Grimslöv Markaryd S:t Sigfrid Hallands län Katrineberg Löftadalen Blekinge län Blekinge Jämshög Litorina Valjeviken Skåne län Albin Eslöv Fridhem Furuboda Glimåkra Glokala Hvilan Hyllie Park Kvarnby Malmö Munka S:ta Maria Skurup Sundsgården Önnestad Österlen Östra Grevie På hittar du mer information om folkhögskolorna, deras kurser och länkar till respektive folkhögskolas hemsida. Fakta om folkbildning

20 Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet är en ideell förening med tre medlemmar: Folkbildningsförbundet, som är en intresseorganisation för de tio studieförbunden. Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, som företräder de 107 folkhögskolor som har folkrörelser och andra organisationer som huvudmän. Sveriges Kommuner och Landsting, som representerar de landsting och regioner som är huvudmän för 43 folkhögskolor. Folkbildningsrådet har till uppgift att för medlemmarnas räkning fullgöra det som regering och riks dag kräver för att statsbidrag ska utgå till den verksamhet som bedrivs av studieförbund och folkhögskolor. Folkbildningsrådet har som sektorsansvarig för folkbildningen i uppgift att bevaka och sprida kunskap om folkbildningen gentemot regering, riksdag, myndigheter, kommuner, landsting/regioner samt i internationella organ. Folkbildningsrådet har att särskilt bevaka folkhögskolan som skolform i utbildningssystemet. Folkbildningsrådet har av riksdag och regering anförtrotts vissa myndighetsuppdrag. De innefattar att: pröva frågor om statsbidrag till folkhögskolor, studieförbund och studerandeorganisationer besluta om vilka som ska få statsbidrag enligt förordningen och fördela tillgängliga medel mellan dem lämna årsredovisning och budgetunderlag till regeringen följa upp och utvärdera verksamhetens i förhål 20 Fakta om folkbildning 2014

21 landen till de syften som anges i förordningen och de villkor som föreskrivits för att statsbidrag ska utgå lämna sådana sakuppgifter om verksamheten som behövs för uppföljning och utvärdering, i enlighet med de föreskrifter och anvisningar som regeringens meddelar besluta om att helt eller delvis kräva tillbaka ett statsbidrag. Folkbildningsrådets organisation Representantskapet, som är Folkbildningsrådets högsta beslutande organ, samlas två gånger per år. Folkbildningsrådets styrelse utses för en period av två år. Styrelse 2014 Catharina Håkansson Boman (ordförande) Hanna Hallin Lena Hallengren Carola Gunnarsson Ulf Melin Lars Nordström Andreas Norlén Kristina Båth Sågänger Johan Söderman Tomas Östlund (personalrepresentant) Folkbildningsrådets kansli Medlemmarna har tagit fram nya riktlinjer till Folkbildningsrådet som innebär att myndighetsuppdragen ska förtydligas och förstärkas. I dessa framgår att arbetet inom etik och gränsdragning ska förstärkas liksom för granskning och överklagande. Folkbildningsrådet ska särskilt bevaka folkhögskolornas roll i utbildningssystemet. Folkbildningsrådet har därför under 2014 förstärkt arbetet med etik och gränsdragning genom att anställa en handläggare för etik och gränsdragningsfrågor för studieförbunden. Medlemsuppdragen Folkhögsko Fakta om folkbildning

22 lornas informationstjänst och Folkbildningsnätet är från och med 1 juli 2014 överförda till Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, RIO. Ledning Britten Månsson-Wallin, generalsekreterare Enheten för omvärld och kommunikation Anna-Carin Bylund, biträdande generalsekreterare/enhetsansvarig Björn Garefelt, omvärldsbevakning Ingrid Sundberg, webbkommunikation Rebecka Svensén, kommunikationsansvarig Enheten för administration Lotta Ragelius, personalfrågor/enhetsansvarig Annika Blom, intern service Robin Forsberg, kontorsservice /IT Daniel Karbelius, administration Linda Lindqvist, ekonomiadministration Enheten för statsbidrag Elisabet Andersson, bidragsfrågor/ enhetsansvarig Signild Håkansson, bidragsfrågor Ulrika Knutsson, flexibelt lärande Helene Lindgren, etik- och gränsdragnings - frågor studieförbund Paul Norén, ekonomi Linda Rosén, folkhögskole- och studeranderättsfrågor Mikaela Smedberg, ekonomiadministration Benton Wolgers, etik- och gränsdragningsfrågor folkhögskola Lena Östlund, projektbidrag Enheten för uppföljningen och utvärdering Eva Åström, uppföljning/utvärdering/ enhetsansvarig Elvir Gigovic, uppföljning/ekonomi Per-Erik Jalava, uppföljning/utvärdering Tomas Östlund, uppföljning/statistik E-post till respektive person: förnamn.efternamn@folkbildning.se 22 Fakta om folkbildning 2014

23 Adresser och länkar Folkbildningsrådet Box , Stockholm tel: fax: Folkbildningsförbundet Walling. 38, Stockholm tel: Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm tel: fax: Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation Box , Stockholm tel: fax: Folkhögskolornas informationstjänst Box , Stockholm tel: Folkbildningsnätet Box , Stockholm tel: fax: Fakta om folkbildning

24 Folkbildningsrådet Box , Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 50 Tel: , fax: folkbildning.se twitter.com/folkbildning facebook.com/folkbildning