Fakta om folkbildning

Transkript

1 Fakta om folkbildning 2010

2 Folkbildning i siffror Tio olika studieförbund som över hela landet arrangerar: cirka studiecirklar med totalt nära två miljoner deltagare, varav cirka unika personer; cirka kulturprogram med nära 17 miljoner besökare/deltagare. 150 olika folkhögskolor som varje termin har: cirka deltagare i långa kurser, varav cirka i Allmänna behörighetsgivande kurser och cirka i Särskilda kurser; cirka deltagare på korta kurser.

3 Innehåll Folkbildning 4 Aktuellt 5 Folkbildningens Framsyn 6 Samhällsstödet till folkbildningen 7 Förordning om statsbidrag till folkbildningen 7 Folkbildningsrådets fördelning av folkbildningsanslaget Studieförbund 12 Studiecirklarnas ämnesfördelning 13 Studieförbundens verksamhet 2009_ 14 Tio studieförbund 15 Folkhögskolor 16 Folkhögskolornas verksamhet folkhögskolor 18 Folkbildningsrådet 21 Folkbildningsrådets organisation 22 Styrelse 22 Kansli 23 Adresser och länkar 24 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning

4 Folkbildning I över hundra år har människor i Sverige frivilligt samlats för att på egna villkor tillsammans studera, ta del av föreläsningar, delta i kulturprojekt etc. På detta sätt har människor kommit samman och fortsätter komma samman för att lära sig mer, för att stärka sina möjligheter att påverka de egna livsvillkoren och ofta för att påverka och förändra förhållanden i samhället. Det samhällsstödda folkbildningsarbetet sker i studieförbund, med främst studiecirklar och olika kulturverksamheter, samt inom folkhögskolor, med både långa och korta kurser och kulturaktiviteter. En stor del av folkbildningsarbetet, både i studie förbund och i folkhögskolor, sker i nära samarbete med de folkrörelser och andra organisationer som antingen är medlemmar i studieförbund och/eller huvudmän för folkhögskolor. En särskild demokratisk samtalskultur har utformats inom folkbildningen. Den innebär bland annat tolerans mot oliktänkande samt respekt för sakliga argument och fattade beslut. Den ligger också till grund för det inre arbetet i studiecirklar och kurser, där deltagarna har ett stort inflytande och gemensamt är med och formar innehåll och uppläggning. Folkbildningen finansieras till stor del genom stöd från stat, landsting och kommuner. Det statliga stödet till studieförbund och folkhögskolor fördelas av Folkbildningsrådet. Utöver den mer traditionella verksamheten med studiecirklar, kurser etc. bedriver studieförbund och folkhögskolor även annan verksamhet, på uppdrag av samhället, organisationer m fl. Det kan t ex gälla uppdrag från kommunerna och arbetsförmedlingarna. 4 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2010

5 Aktuellt Deltagarnas rättsliga ställning inom folkhögskolan Folkbildningsrådet har fått i uppdrag av RIO och SKL att utveckla former för att stärka de studerandes rättsliga ställning inom folkhögskolan. En särskild styrgrupp kommer att leda arbetet. Vidare kommer Folkhögskolornas studeranderättsliga råd (FSR) att inrättas. FSR kommer att bestå av en extern jurist, två företrädare för folkhögskolestuderande och en företrädare för RIO respektive för SKL. Nya uppdrag från regeringen Regeringen har gett Folkbildningsrådet i särskilda uppdrag att fördela sju miljoner kronor för jämställdhetsinsatser inom folkbildningen och fem miljoner för förstärkta folkbildningsinsatser avseende EU. Vidare ska Folkbildningsrådet fördela 71 miljoner kronor för studiemotiverande insatser vid folkhögskolor för unga arbetslösa. Folkbildningsrådet har även fått i uppdrag att sammankalla och administrera ett partsammansatt forum för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhällets organisationer. Statsbidragsmodeller Under 2010 slutförs översynen av Folkbildningsrådets bidragsmodeller och då särskilt av förstärkningsbidrag riktade till deltagare med funktionsnedsättning och till deltagare som invandrat och som har brister i svenska språket. För kontinuerliga nyheter, se Folkbildningsrådets webbplats Folkbildningsrådets fakta om folkbildning

6 Folkbildningens Framsyn Framsynen presenterar en samlad bild av hur folk bildningen ser sin roll och uppgifter inför 2010 talet. Framsynen arbetades fram under 117 rådslag med deltagare. Under 2010 inleds ett uppföljningsarbete av Folkbildningens Framsyn. Folkbildningens idéer möter en ny tid Ett globalt och pluralistiskt samhälle gör att etablerade institutioner och traditionella synsätt kommer att utmanas och ifrågasättas. Folkbildningen ska stimulera till ökat demokratiskt engagemang i samhället. Aktiva insatser för ökad jämställdhet i samhället är en grundläggande demokratisk fråga och ska där för ha högsta prioritet. Folkbildningens organisationer ska tydligare än i dag verka som inspiratörer för ett nyskapande folkrörelse- och föreningsliv. Folkhögskolor och studieförbund ska ytterligare skärpa sina insatser för att nå utsatta människor och grupper. Folkbildningen ska göra det möjligt för deltagarna att växa som människor och påverka samhället samt motverka diskriminering och klyftor i fråga om utbildning, genus, sexuell läggning, religion, etnicitet och mellan generationer. En stark kraft i lokalsamhället Folkhögskolor och studieförbund ska vara drivkrafter för lokal och regional mobilisering, utveckling och vara en arena där nya rörelser kan växa och ta form. Samarbetet med olika aktörer i det civila samhället, näringslivet och den offentliga sektorn måste utvecklas, i sökandet efter lösningar på samhällsproblem och för att skapa en hållbar samhällsutveckling. Läs Framsynen på 6 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2010

7 Samhällsstödet till folkbildningen Ett grundläggande skäl för samhällets stöd till folkbildningen är att den bidrar till en demokratisk utveckling av samhället. Villkor för det statliga stödet till folkbildningen anges i Förordning (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen, senast ändrad Förordning om statsbidrag till folkbildningen Inledande bestämmelser 1 Statsbidrag kan enligt denna förordning lämnas till folkhögskolor, studieförbund och studerandeorganisationer inom folkhögskolan. Frågor om sådana bidrag prövas av Folkbildningsrådet. Folkbildningsrådet skall även fullgöra andra uppgifter enligt denna förordning. Statsbidragets syften 2 Statens stöd till folkbildningen skall ha till syfte att 1. stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin, 2. bidra till att göra det möjligt för människor att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen, 3. bidra till att utjämna utbildningsklyftor och höja bildnings- och utbildningsnivån i samhället, och Folkbildningsrådets fakta om folkbildning

8 4. bidra till att bredda intresset för och öka delaktigheten i kulturlivet. Verksamheter inom följande områden utgör i särskilt hög grad motiv för statens stöd: 1. den gemensamma värdegrunden; alla människors lika värde och jämställdhet mellan könen, 2. det mångkulturella samhällets utmaningar, 3. den demografiska utmaningen, 4. det livslånga lärandet, 5. kulturen, 6. tillgängligheten och möjligheterna för personer med funktionsnedsättning, och 7. folkhälsa, hållbar utveckling och global rättvisa. Folkbildningsrådets uppgifter 3 Folkbildningsrådet skall besluta vilka som skall få statsbidrag enligt denna förordning och fördela tillgängliga medel mellan dem. Folkbildningsrådet skall varje år lämna årsredovisning och budgetunderlag till regeringen. Rådet skall härvid följa de föreskrifter och anvisningar som regeringen meddelar. Rådet skall kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till de syften som anges i 2 och de villkor som föreskrivits för att statsbidrag skall utgå. 4 Rådet skall lämna regeringen sådana sakuppgifter om verksamheten och sådan verksamhetsredovisning som behövs för uppföljning och utvärdering, i enlighet med de föreskrifter och anvisningar som regeringen meddelar. 8 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2010

9 Villkor för statsbidrag 5 Verksamheten skall ha den inriktning som anges i 2 första stycket. Statsbidrag får inte användas till verksamheter med kommersiellt syfte. Särskilda villkor för statsbidrag till folkhögskolor 6 En folkhögskola skall ha en ansvarig styrelse. Styrelsen får vara gemensam för flera folkhögskolor. Allmänna kurser, avsedda främst för dem som saknar grundskole- och gymnasieutbildning, skall årligen utgöra minst 15 procent av verksamheten. Till en allmän kurs som ger en behörighet motsvarande den som kan fås genom det offentliga skolväsendet får endast den antas som fyller 18 år senast under det kalenderår kursen börjar, eller är äldre. Utan hinder härav får en folkhögskola till undervisningen anta en yngre elev som går ett individuellt program i gymnasieskolan. 7 Undervisningen skall vara avgiftsfri. Särskilda villkor för statsbidrag till studieförbund 8 Studiecirkelverksamhet med gemensamma, planmässigt bedrivna studier skall utgöra basen för verksamheten. I varje studiecirkel eller kulturaktivitet skall det finnas en ledare som är godkänd av en lokal studieförbundsavdelning. Folkbildningsrådets fakta om folkbildning

10 Beslut om statsbidrag 9 Beslut om statsbidrag skall innehålla uppgifter om bidragsbeloppet, de villkor som är förenade med bidraget och ordningen för utbetalning. Återkrav 9 a Folkbildningsrådet får besluta att helt eller delvis kräva tillbaka ett statsbidrag om 1. mottagaren av statsbidraget genom att lämna oriktiga uppgifter eller på annat sätt har förorsakat att statsbidraget har lämnats felaktigt eller med för högt belopp, 2. statsbidraget av något annat skäl än vad som sägs i 1 har lämnats felaktigt eller med för högt belopp och mottagaren borde ha insett detta, 3. statsbidraget inte används för det ändamål det har beviljats, eller 4. villkor i beslutet om statsbidrag inte har följts. Revision 10 Staten skall beredas möjlighet att utse en revisor i Folkbildningsrådet. Folkbildningsrådet skall ersätta staten för kostnaderna för denna revision. Överklagande 11 Folkbildningsrådets beslut i bidragsärenden får inte överklagas. 10 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2010

11 Folkbildningsrådets fördelning av folkbildningsanslaget 2010 (tkr) 10 studieförbund Grundbidrag (60%) Kulturbidrag (10%) Förstärkningsbidrag för deltagare med funktionsnedsättning eller brister i svenska språket (12%) Verksamhetsbidrag (18%) Bidrag i särskild ordning Studieförbundet Ibn Rushd Kulturens Bildningsverksamhet folkhögskolor Basbidrag, 550 tkr/folkhögskola Utvecklings- och profileringsbidrag, 300 tkr/folkhögskola Volymbidrag ( deltagarveckor x kr) Förstärkningsbidrag för deltagare med funktionsnedsättning eller brister i svenska språket Fortbildningsinsatser för personal 940 Gemensamma insatser Folkbildningsrådet Myndighetsuppdrag Särskilda insatser inom flexibelt lärande Medlemsuppdrag Folkbildningsnätet Folkhögskolornas informationstjänst Folkbildning Learning for Active Citizenship SUMMA Folkbildningsrådets fakta om folkbildning

12 Studieförbund Nio studieförbund bedrev verksamhet med stöd av folkbildningsanslag Sammanlagt har studieförbunden över 350 medlems- eller samverkande organisationer på central nivå. Varje studieförbund har sin mer eller mindre starka profilering beroende på de folkrörelser och andra organisationer som är medlemmar i respektive förbund. Studiecirkeln är den mest kännetecknande verksamhetsformen för studieförbunden. Studiecirklar bedrivs i de mest skiftande ämnen beroende på deltagarnas önskemål etc. Varje år arrangeras cirka studiecirklar över hela landet, med nära 1,9 miljoner deltagare. En deltagare kan delta i mer än en cirkel och unika deltagare rapporterade i cirkelverksamheten var cirka personer. Kulturprogram av olika slag är den andra stora verksamhetsgrenen för studieförbunden. Drygt program ordnas varje år, med mer än 17 miljoner besökare/deltagare. Det största antalet kulturprogram anordnas som Föreläsningar medan Sång- och musikprogram samlar flest besökare/ deltagare. Under 2009 genomförde studieförbunden cirka arrangemang med deltagare inom verksamhetsformen annan folkbildningsverksamhet. Studieförbundsverksamhet bedrivs i samtliga av landets kommuner. Tillsammans har studieförbunden 343 avdelningar som genomför den utåtriktade verksamheten med studiecirklar, kulturprogram och annan gruppverksamhet dels för allmänheten, dels för medlemmarna i respektive studieförbunds medlemsorganisationer. 12 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2010

13 Studiecirklarnas ämnesfördelning Ämnesområdet Konst, musik och media dominerar med 61 procent av studietimmarna i cirkel. Studierna inom Humaniora (språk, historia ) svarade för 14 procent av studietimmarna och Samhällsoch beteendevetenskap för närmare sex procent. Personliga tjänster (matlagning, turism, resor, friskvård, idrott, konsumentkunskap m m) var tillsammans med Lantbruk, trädgård, skog och fiske andra huvudämnesområden med stor verksamhet. En nedbrytning på underämnen visar på stor dominans för Musik, teater och dans deltagare, eller 32 procent av totala deltagarantalet, ägnade sig åt ämnen inom detta område. Studiecirklarnas ämnesinriktning, studietimmar och andel i procent per huvudämne 2009 Ämne Studietimmar Andel Konst, musik och media ,1 Humaniora (språk, historia ) ,4 Samhälls- och beteendevetenskap ,8 Personliga tjänster ,1 Lantbruk, trädgård, skog och fiske ,6 Data ,5 Hälso- och sjukvård ,5 Socialt arbete och omsorg ,2 Företagsekonomi, handel och administration ,2 Teknik och teknisk industri ,9 Pedagogik och cirkelledarutbildning ,6 Övriga ,0 Summa Not. Värden är avrundade till närmsta hundratal. För utförligare information och statistik se Folkbildningsrådets fakta om folkbildning

14 Studieförbundens samlade verksamhet 2009 Studiecirkelverksamhet Cirklar Deltagare Män Kvinnor Studietimmar Annan folkbildnings verksamhet Arrangemang Deltagare Män Kvinnor Studietimmar Kulturprogram Arrangemang Deltagare Män Kvinnor Medverkande Not. Värden är avrundade till närmsta hundratal. 14 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2010

15 Tio studieförbund Arbetarnas bildningsförbund (ABF) Folkuniversitetet (FU) Ibn Rushd studieförbund Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet (NBV) Sensus studieförbund Studiefrämjandet Studieförbundet Bilda Studieförbundet Medborgarskolan Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Från och med den 1 juli 2010 lämnas statsbidrag till ett nytt studieförbund, Kulturens bildningsverksamhet, Länk till respektive webbplats på: Folkbildningsrådets fakta om folkbildning

16 Folkhögskolor Från och med 2010 finns det 150 folkhögskolor runt om i landet. Folkhögskolan är en studieform för vuxna, med en nedre åldersgräns på 18 år för de Allmänna kurserna. Skolorna ger normalt företräde för sökande med kort tidigare skolutbildning. Den frihet som folkhögskolorna har att utforma sina kurser utifrån skolans speciella inriktning och profil ger stora möjligheter för kursdeltagarna att påverka studiernas inriktning och innehåll efter förkunskaper, intressen och behov. Utmärkande för folkhögskolans undervisning är att man ofta arbetar med temastudier och projektarbeten. Här är kursdeltagarnas erfarenhet av arbetsoch samhällsliv en stor tillgång för arbetet. Folkhögskolorna har kurser på olika nivåer och med olika inriktningar. De långa kurserna varar från en termin upp till ett eller flera år. All undervisning är avgiftsfri och statligt studiestöd kan sökas. Allmän kurs, som kan ge behörighet till högskolestudier, är en viktig del av verksamheten och finns på samtliga folkhögskolor. Folkhögskolorna har varje termin cirka deltagare på Allmän kurs. Folkhögskolorna erbjuder också många Särskilda kurser, t ex i musik, mediekunskap, konsthantverk, teater, språk, friskvård, turism, där en större del av studietiden ägnas åt det ämnesområde man valt. En del av dessa kurser är yrkesinriktade. Som exempel kan nämnas utbildning till fritidsledare, dramapedagog, journalist, kantor och behandlingsassistent. Antalet deltagare på de Särskilda kurserna uppgår varje termin till cirka Dessutom har folkhögskolorna cirka deltagare per termin i korta kurser av olika slag. 16 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2010

17 Folkhögskolornas samlade verksamhet 2009 Deltagarveckor Deltagare Kvinnor Män Kurstyp Vt 09 Ht 09 Vt 09 Ht 09 Vt 09 Ht 09 Allmän kurs Särskilda kurser Påbyggnadsutbildning Summa långa kurser Summa korta kurser Folkbildning kurser Kulturprogram Not. Värden är avrundade till närmsta hundratal. Folkbildning kurser finansieras med statsanslag. Folkhögskolorna bedriver även kurser som finansieras på annat sätt, t ex kommunala uppdragsutbildningar. Uppdragsutbildningarna utgjorde sex procent av totala deltagarveckor i kursverksamhet. Kulturprogram särredovisas för att verksamheten väsentligt avviker från kursverksamheten. Folkbildningsrådets fakta om folkbildning

18 150 folkhögskolor Norrbottens län Framnäs Kalix Malmfälten Sunderby Sverigefinska Tornedalen Älvsby Västerbottens län Dalkarlså Edelvik Medlefors Solvik Storuman Strömbäck Vindeln Jämtlands län Birka Bäckedal Hålland Västernorrlands län Hampnäs Hola Härnösand Mellansel Ålsta Dalarnas län Brunnsvik Fornby Leksand Malung Mora Sjövik Västanvik Gävleborgs län Bollnäs Forsa Färnebo PRO Västerberg Värmlands län Geijerskolan Ingesund Klarälvdalen Kristinehamn Kyrkerud Molkom Uppsala län Nordens Biskops-Arnö Wik Stockholms län Alma Birkagården Bosön Botkyrka Hagaberg Jakobsberg Kaggeholm Kista Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2010

19 Lidingö Lillsved Långholmen MKFC Sthlm Runö Röda Korset S:ta Birgitta Sigtuna Skarpnäck Skeppsholmen Stadsmissionen Sundbyberg Södertörn Södra Stockholm Tollare Vårdinge By Väddö Ågesta Västmanlands län Bergslagen Hästsporten Tärna Västerås Örebro län Fellingsbro Hällefors Karlskoga Kävesta Örebro Södermanlands län Eskilstuna Kjesäter Nyköping Stensund Åsa Västra Götalands län Agnesberg Arbetarrörelsen Axevalla Billströmska Dalsland FiA fhsk i Angered Finska Fristad Grebbestad Göteborg Helliden Helsjön Hjo Hjälmared Kvinnofolkhögskolan Ljungskile Nordiska Vara Wendelsberg Viskadalen Östergötlands län Bona Liljeholmen Lunnevad Marieborg Mo Gård Folkbildningsrådets fakta om folkbildning

20 Vadstena Valla Gotlands län Gotland Kalmar län Gamleby Högalid Oskarshamn Vimmerby Öland Jönköpings län Braheskolan Mariannelund Mullsjö Sommenbygden Södra Vätterbygden Sörängen Viebäck Värnamo Ädelfors Kronobergs län Grimslöv Markaryd S:t Sigfrid Hallands län Katrineberg Löftadalen Blekinge län Blekinge Jämshög Litorina Valjeviken Skåne län Albin Eslöv Fridhem Furuboda Glimåkra Glokala Hvilan Hyllie Park Kvarnby Malmö Munka S:ta Maria Skurup Sundsgården Önnestad Österlen Östra Grevie På Folkhögskolornas informationstjänsts webbplats finns länkar till respektive folkhögskolas hemsida. 20 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2010

21 Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet är en ideell förening med tre medlemmar: Folkbildningsförbundet, som är en intresseorganisation för nio studieförbund. Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO), som är en intresseorganisation för de 107 folkhögskolor som har folkrörelser och andra organisationer som huvudmän. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), som representerar de landsting och regioner som är huvudmän för 43 folkhögskolor. På riksdagens och regeringens uppdrag fördelar Folkbildningsrådet statsanslag till studieförbund och folkhögskolor, lämnar budgetunderlag och årsredovisningar till regeringen samt följer upp och utvärderar folkbildningens verksamhet. Se mer information på: På uppdrag av medlemmarna svarar rådet för central drift och utveckling av Folkbildningsnätet med tillhörande databas med pedagogiska resurser på Internet. Folkbildningsnätet är ett för hela folkbildningen gemensamt digitalt konferens- och e- postsystem, som bl a används för flexibelt lärande. Av medlemmarna RIO och SKL har Folkbildningsrådet även fått i uppdrag att svara för centrala informationsinsatser om folkhögskolornas kursutbud via Folkhögskolornas informationstjänst, FIN, att främja folkhögskolornas internationella och EU-relaterade arbete utifrån folkhögskolornas behov i uppdraget Folkbildning Learning for Active Citizenship (FOLAC), samt att utveckla former för att stärka de studerandes rättsliga ställning inom folkhögskolan. Folkbildningsrådets fakta om folkbildning

22 Folkbildningsrådets organisation Representantskapet, som är rådets högsta beslutande organ, samlas två gånger per år. Rådets styrelse utses för en period av två år. Styrelse 2010 Torsten Friberg (ordförande) Eva Arvidsson Lena Hallengren Jan-Sture Karlsson Birgitta Lanér Thomas Strand Gustav Wennberg Sverker Ågren Anna-Britta Åkerlind Gunnar Falkeby (personalrepresentant) Adjungerade i styrelsen: Kent Johansson, ordförande, Rörelsefolkhögskolornas intresse organisation Åke Gustavsson, ordförande, Folkbildningsförbundet Eva Hellstrand, ordförande i Kultur- och fritidsberedningen, Sveriges Kommuner och Landsting Folkbildningsrådets kansli Ledning Britten Månsson-Wallin, generalsekreterare (vakant), biträdande generalsekreterare Björn Garefelt, omvärldsbevakning Annika af Trolle, strategisk kommunikation Enheten för administration Lotta Ragelius, personalfrågor/enhetsansvarig Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2010

23 Annika Blom, mötes- och konferensadministration Ingrid Brundin, trycksaksproduktion och konferensplanering Robin Forsberg, reception och vaktmästeri Linda Lindqvist, ekonomiadministration Enheten för bidragsfördelning Anna-Carin Bylund, bidragsfrågor/enhetsansvarig Signild Håkansson, bidragsfrågor Ulrika Knutsson, flexibelt lärande projekt Paul Norén, ekonomi Lena Östlund, UGA projekt m m Enheten för verksamhetsuppföljning och kvalitetsarbete Anne-Christine Utterström, uppföljning kvalitet/enhetsansvarig Gunnar Falkeby, uppföljning ekonomi Carmela Guida, uppföljning kvalitet Tomas Östlund, uppföljning statistik Nationell utvärdering Eva Åström, nationell utvärdering Dialog mellan regeringen och civila samhället Lars Lindberg, projektledare Folkbildningsnätet (FBN) Lars-Göran Karlsson, redaktör pedagogiska resurssidorna/enhetsansvarig Ronny Schueler, central administratör Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) Agneta Wallin, studie- och yrkesvägledare/enhetsansvarig Sandra Löfstedt, administration Fredrik Olén, informatör Ylva Werlinder, informatör Folkhögskolornas studeranderättsliga råd (FSR) Linda Rosén, handläggare Folkbildning Learning for Active Citizenship (FOLAC) Britta Lejon, ordförande Mats Ehn, handläggare E-post till respektive person: förnamn.efternam@folkbildning.net Folkbildningsrådets fakta om folkbildning

24 Adresser och länkar Folkbildningsrådet Box , Stockholm tel: fax: Folkhögskolornas informationstjänst Box , Stockholm tel: fax: Folkbildning Learning for Active Citizenship Box , Stockholm tel fax: Folkbildningsnätet Box , Stockholm tel: fax: Folkbildningsförbundet Walling. 38, Stockholm tel: Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation Box , Stockholm tel: fax: Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm tel: fax: Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2010

25 Länsbildningsförbund Länsbildningsförbunden har till uppgift att främja och samordna folkbildningsarbetet regionalt och lokalt. Medlemmar är studieförbund, folkhögskolor och andra regionala kulturinstitutioner. Stockholms läns bildningsförbund Uppsala läns bildningsförbund Länsbildningsförbundet Sörmland Östergötlands bildningsförbund Jönköpings läns bildningsförbund Kronobergs läns bildningsförbund Kalmar läns bildningsförbund Gotlands bildningsförbund Blekinge läns bildningsförbund Skånes bildningsförbund Hallands bildningsförbund Västra Götalands bildningsförbund Folkbildarna i Värmland Örebro läns bildningsförbund Västmanlands länsbildningsförbund Dalarnas bildningsförbund Gävleborgs läns bildningsförbund Bildningsförbundet Mittnorrland Västerbottens läns bildningsförbund Norrbottens bildningsförbund Folkbildningsrådets fakta om folkbildning

26 Länkar Mer information finns på internet: Folkbildningsrådet, med information om folkbildning i allmänhet, inklusive information på engelska och några andra språk: Folkhögskolornas informationstjänst (FIN), med samtliga folkhögskolors kursutbud och länkar till respektive folkhögskola: Folkbildning Learning for Active Citizenship (FOLAC) med information om folkhögskolornas internationella arbete: Folkbildningsnätet, där man bl a kan hämta gratisprogrammet FirstClass: Folkbildningsnätets pedagogiska resurser med bl a ett stort antal länkar till webbplatser av intresse för folkbildare: Folkbildningsförbundet, med bl a länkar till respektive studieförbund: Mimer, Nationellt program för folkbildningsforskning: Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO): Specialpedagogiska Skolmyndigheten: 26 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2010

27 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL): Tolk- och översättarinstitutet (TÖI), Stockholms universitet: Utbildningsradion (UR): Vuxenutbildarcentrum vid Linköpings universitet:

28 Folkbildningsrådet Box , Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 50 Tel: , fax: