Fakta om folkbildning
|
|
- Ellen Jakobsson
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fakta om folkbildning 2005
2 Folkbildning i siffror Nio olika studieförbund som över hela landet arrangerar: ca studiecirklar med totalt nära två och en halv miljon deltagare, ca kulturprogram med mer än 15 miljoner besökare/deltagare. 148 olika folkhögskolor som varje termin har: ca deltagare i långa kurser, ca deltagare på korta kurser. Innehåll Folkbildning 4 Aktuellt 5 Folkbildningens Framsyn 6 Samhällsstödet till folkbildningen 7 Folkbildningsförordningen 7 Fördelningen av statsanslaget Studieförbund 11 Ämnesfördelning 12 Statistik Åldersfördelning cirkeldeltagare studieförbund 15 Folkhögskolor 16 Statistik folkhögskolor 18 Folkbildningsrådet 21 Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) 21 Folkbildningsnätet 21 Folkbildningsrådets medlemmar 22 Folkbildningsrådets organisation 23 Styrelse 23 Kansli 24 Adresser & länkar 25
3 Folkbildning I över hundra år har människor i Sverige frivilligt samlats för att på egna villkor tillsammans studera, ta del av föreläsningar, delta i kulturprojekt etc. På detta sätt har människor kommit samman och fortsätter komma samman för att lära sig mer, för att stärka sina möjligheter att påverka de egna livsvillkoren och ofta för att påverka och förändra förhållanden i samhället. Det samhällsstödda folkbildningsarbetet sker i studieförbund, med främst studiecirklar och olika kulturverksamheter, samt inom folkhögskolor, med både långa och korta kurser och kulturaktiviteter. En stor del av folkbildningsarbetet, både i studieförbund och i folkhögskolor, sker i nära samarbete med de folkrörelser och andra organisationer som antingen är medlemmar i studieförbund och/eller huvudmän för folkhögskolor. En särskild demokratisk samtalskultur har utformats inom folkbildningen. Den innebär bland annat tolerans mot oliktänkande samt respekt för sakliga argument och fattade beslut. Den ligger också till grund för det inre arbetet i studiecirklar och kurser, där deltagarna har ett stort inflytande och gemensamt är med och formar innehåll och uppläggning. Folkbildningen finansieras till stor del genom stöd från stat, landsting och kommuner. Det statliga stödet till studieförbund och folkhögskolor fördelas av Folkbildningsrådet. Utöver den mer traditionella verksamheten med studiecirklar, kurser etc. bedriver studieförbund och folkhögskolor även annan verksamhet, på uppdrag av samhället, organisationer m.fl. Det kan t.ex. gälla uppdrag från kommunerna och arbetsförmedlingarna. Aktuellt Hållbar utveckling I den statliga utredningen Att lära för hållbar utveckling framgår det att folkbildningens demokratiska arbetsformer och den höga graden av frivillighet, samverkan lokalt och globalt samt det tvärvetenskapliga perspektivet i verksamheten är mycket goda förutsättningar för att integrera sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekter i lärandet för hållbar utveckling. Folkbildningen utvärderar Under 2005 genomför Folkbildningsrådet en stor undersökning om deltagarnas upplevelser av studiecirklar arrangerade av studieförbunden. Mer än deltagare kommer att kontaktas. Undersökningen publiceras under hösten Vidare kommer en utvärdering göras om hur folkhögskolans deltagare som fortsatt till högskoleoch universitetsstudier klarar sina studier och hur de upplever övergången. Rapporten blir klar under Växande SAGA-utbildningar Utbildningar vid folkhögskolor inom aktivitetsgarantin för långtidsarbetslösa växer i omfattning. Från ca deltagare 2003 till ca deltagare I regeringens vårproposition 2005 fick folkhögskolorna en ytterligare positiv bekräftelse på sitt arbete. Regeringen anslog finansiering för 500 nya platser avsedda för långtidsarbetslösa ungdomar. För kontinuerliga nyheter se Folkbildningsrådets webbplats 4 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2005 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning
4 Folkbildningens Framsyn Framsynen presenterar en samlad bild av hur folkbildningen ser sin roll och uppgifter inför talet. Framsynen arbetades fram under 117 rådslag med deltagare. Folkbildningens idéer möter en ny tid Ett globalt och pluralistiskt samhälle gör att etablerade institutioner och traditionella synsätt kommer att utmanas och ifrågasättas. Folkbildningen ska stimulera till ökat demokratiskt engagemang i samhället. Aktiva insatser för ökad jämställdhet i samhället är en grundläggande demokratisk fråga och ska därför ha högsta prioritet. Folkbildningens organisationer ska tydligare än i dag verka som inspiratörer för ett nyskapande folkrörelse- och föreningsliv. Folkhögskolor och studieförbund ska ytterligare skärpa sina insatser för att nå utsatta människor och grupper. Folkbildningen ska göra det möjligt för deltagarna att växa som människor och påverka samhället och motverka diskriminering och klyftor i fråga om utbildning, genus, sexuell läggning, religion, etnicitet och mellan generationer. En stark kraft i lokalsamhället Folkhögskolor och studieförbund ska vara drivkrafter för lokal och regional mobilisering, utveckling och vara en arena där nya rörelser kan växa och ta form. Samarbetet med olika aktörer i det civila samhället, näringslivet och den offentliga sektorn måste utvecklas, i sökandet efter lösningar på samhällsproblem och för att skapa en hållbar samhällsutveckling. Läs Framsynen på Samhällsstödet till folkbildningen Ett grundläggande skäl för samhällets stöd till folkbildningen är att den bidrar till en demokratisk utveckling av samhället. Villkoren för det statliga stödet till folkbildningen anges i Förordning om statsbidrag till folkbildningen (SFS 1998:973): Förordning om statsbidrag till folkbildningen Inledande bestämmelser 1 Statsbidrag kan enligt denna förordning lämnas till folkhögskolor, studieförbund och studerandeorganisationer inom folkhögskolan. Frågor om sådana bidrag prövas av Folkbildningsrådet. Folkbildningsrådet skall även fullgöra andra uppgifter enligt denna förordning. Statsbidragets syften 2 Statens stöd till folkbildningen skall ha till syfte att 1. främja en verksamhet som gör det möjligt för kvinnor och män att påverka sin livssituation och som skapar engagemang för att delta i samhällsutvecklingen, 2. stärka och utveckla demokratin, 3. bredda kulturintresset i samhället, öka delaktigheten i kulturlivet samt främja kulturupplevelser och eget skapande. Verksamhet som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället skall prioriteras liksom verksamhet som riktar 6 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2005 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning
5 sig till utbildningsmässigt, socialt och kulturellt missgynnade personer. Personer med utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder och arbetslösa utgör särskilt viktiga målgrupper för statens stöd. Folkbildningsrådets uppgifter 3 Folkbildningsrådet skall besluta vilka som skall få statsbidrag enligt denna förordning och fördela tillgängliga medel mellan dem. Folkbildningsrådet skall varje år lämna årsredovisning och budgetunderlag till regeringen. Rådet skall härvid följa de föreskrifter och anvisningar som regeringen meddelar. Rådet skall kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till de syften som anges i 2 och de villkor som föreskrivits för att statsbidrag skall utgå. 4 Rådet skall lämna regeringen sådana sakuppgifter om verksamheten och sådan verksamhetsredovisning som behövs för uppföljning och utvärdering, i enlighet med de föreskrifter och anvisningar som regeringen meddelar. Villkor för statsbidrag 5 Verksamheten skall ha den inriktning som anges i 2 första stycket. Statsbidrag får inte användas till verksamheter med kommersiellt syfte. Särskilda villkor för statsbidrag till folkhögskolor 6 En folkhögskola skall ha en ansvarig styrelse. Styrelsen får vara gemensam för flera folkhögskolor. Allmänna kurser, avsedda främst för dem som saknar grundskole- och gymnasieutbildning, skall årligen utgöra minst 15 procent av verksamheten. Till en allmän kurs som ger en behörighet motsvarande den som kan fås genom det offentliga skolväsendet får endast den antas som fyller 18 år senast under det kalenderår kursen börjar, eller är äldre. Utan hinder härav får en folkhögskola till undervisningen anta en yngre elev som går ett individuellt program i gymnasieskolan. 7 Undervisningen skall vara avgiftsfri. Särskilda villkor för statsbidrag till studieförbund 8 Studiecirkelverksamhet med gemensamma, planmässigt bedrivna studier skall utgöra basen för verksamheten. I varje studiecirkel eller kulturaktivitet skall det finnas en ledare som är godkänd av en lokal studieförbundsavdelning. Beslut om statsbidrag 9 Beslut om statsbidrag skall innehålla uppgifter om bidragsbeloppet, de villkor som är förenade med bidraget och ordningen för utbetalning. Revision 10 Staten skall beredas möjlighet att utse en revisor i Folkbildningsrådet. Folkbildningsrådet skall ersätta staten för kostnaderna för denna revision. Överklagande 11 Folkbildningsrådets beslut i bidragsärenden får inte överklagas. 8 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2005 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning
6 Fördelning av statsanslaget 2005 (tkr) Folkbildningsrådets fördelning av statsanlaget för folkbildning år 2005: Studieförbund, allmänt statsbidrag Folkhögskolor Allmänt statsbidrag varav förstärkningsbidrag Särskild utbildningsinsats varav förstärkningsbidrag Fortbildningsinsatser 870 Folkhögskolornas informationstjänst Folkbildningsrådet Folkbildningsnätet SUMMA Förstärkningsbidrag för deltagare med funktionshinder och språkliga brister. 2 Via folkhögskolornas allmänna statsbidrag. Särskilda medel (tkr) Särskilda medel till folkhögskolor för utbildningar av personer inom aktivitetsgarantin (SAGA) Utveckling av påbyggnadsutbildningar vid Geijerskolan och Mora folkhögskola Studieförbund Det finns i dag nio studieförbund som får del av det statliga folkbildningsanslaget (se sid 15). Varje studieförbund har sin mer eller mindre starka profilering beroende på de folkrörelser och andra organisationer som är medlemmar i respektive förbund. Sammanlagt har de nio studieförbunden cirka 270 medlemsorganisationer. Studieförbunden har dessutom centrala samarbetsavtal med ytterligare ett åttiotal organisationer och samarbetar lokalt med en mängd föreningar av olika slag. Studiecirkeln är den vanligaste verksamheten och även det mest kännetecknande för studieförbunden. Studiecirklar bedrivs i de mest skiftande ämnen, beroende på deltagarnas önskemål etc. Varje år arrangeras cirka studiecirklar över hela landet, med totalt nära två och en halv miljoner deltagare (eftersom många deltar i mer än en cirkel varje år beräknas att det faktiska antalet deltagare uppgår till mellan en och en halv och två miljoner per år). Kulturprogram av olika slag är den andra stora verksamhetsgrenen för studieförbunden. Närmare program ordnas varje år, med mer än femton miljoner besökare/deltagare. Under 2004 genomförde studieförbunden cirka arrangemang med cirka deltagare inom det som kallas annan gruppverksamhet. Varje studieförbund består av ett antal lokala enheter (lokalavdelningar) och lokalkontor, totalt cirka 500. Det är dessa som bedriver den utåtriktade verksamheten med studiecirklar, kulturprogram och annan gruppverksamhet dels för allmänheten, dels för medlemmarna i respektive studieförbunds medlemsorganisationer. 10 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2005 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning
7 Studiecirklarnas ämnesfördelning De estetiska ämnena svarar för hälften av cirkelverksamheten 2004, räknat i andelen studietimmar. Fördelningen mellan huvudämnesområden är närmast oförändrad i jämförelse med föregående år. I runda tal genomfördes totalt 13 miljoner studietimmar i ca studiecirklar. Beteendevetenskap, humaniora (9,1%) Språk (5,8%) Matematik och naturvetenskap (5,3%) Estetiska ämnen (51,6%) Samhällsvetenskap och information (16,8%) Övriga ämnen (11,4%) Studieförbundens samlade verksamhet 2004 Avrundat till 1000-tal Studiecirkelverksamhet Cirklar Deltagare Män Kvinnor Studietimmar Annan gruppverksamhet Arrangemang Deltagare Män Kvinnor Studietimmar Kulturprogram Arrangemang Deltagare Medverkande * Med tanke på att en stor grupp av deltagarna studerar i flera olika cirklar beräknas att mellan 1,5 2 miljoner personer har deltagit i studiecirkelverksamheten under Utöver den statsbidragsfinansierade verksamheten bedriver studieförbund också uppdragsutbildningar. 12 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2005 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning
8 Åldersfördelning cirkeldeltagare 2004 Ålder Andel av Andel av deltagare rikets inv år 17% % år 64% % >65 19% % % % Befolkning för ung för att ingå i gruppen cirkeldeltagare: <13 15% av total befolkning Befolkning totalt Nio studieförbund Arbetarnas bildningsförbund (ABF) Folkuniversitetet (FU) Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet (NBV) Sensus studieförbund Sisu Idrottsutbildarna Studiefrämjandet Studieförbundet Bilda Studieförbundet Medborgarskolan Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Länk till respektive hemsida på: Andelen av befolkning i de åldrar som har möjlighet att vara cirkeldeltagare, (personer äldre än 12 år), motsvarar de andelar de utgör av deltagare i studiecirkel. Källa: Sveriges befolkning efter ålder och kön 31 december 2003 (SCB). Studieförbundens rapporterade verksamhet för Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2005 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning
9 Folkhögskolor Det finns i dag 148 folkhögskolor runt om i landet (se sid 18). Folkhögskolan är en studieform för vuxna, med en nedre åldersgräns på 18 år för de allmänna kurserna. Skolorna ger normalt företräde för sökande med kort tidigare skolutbildning. Den frihet som folkhögskolorna har att utforma sina kurser utifrån skolans speciella inriktning och profil ger stora möjligheter för kursdeltagarna att påverka studiernas inriktning och innehåll efter förkunskaper, intressen och behov. Utmärkande för folkhögskolans undervisning är att man ofta arbetar med temastudier och projektarbeten. Här är kursdeltagarnas erfarenhet av arbetsoch samhällsliv en stor tillgång för arbetet. Folkhögskolorna har kurser på olika nivåer och med olika inriktningar. De långa kurserna varar från en termin upp till ett eller flera år. All undervisning är avgiftsfri och statligt studiestöd kan sökas. Allmän kurs, som kan ge behörighet till högskolestudier, är en viktig del av verksamheten och finns på samtliga folkhögskolor. Folkhögskolorna har varje termin ca deltagare på allmän kurs. Folkhögskolorna erbjuder också många särskilda kurser, t ex i musik, mediekunskap, konsthantverk, teater, språk, friskvård, turism, där en större del av studietiden ägnas åt det ämnesområde man valt. En del av dessa kurser är yrkesinriktade. Som exempel kan nämnas utbildning till fritidsledare, dramapedagog, journalist, kantor och behandlingsassistent. Antalet deltagare på de särskilda kurserna uppgår varje termin till cirka Dessutom har folkhögskolorna cirka deltagare per termin i korta kurser av olika slag. Folkhögskolornas samlade verksamhet 2004 Avrundat till 1000-tal Deltagarveckor Deltagare Kvinnor Män Kurstyp Vt 04 Ht 04 Vt 04 Ht 04 Vt 04 Ht 04 Allmän kurs Särskilda kurser Summa långa kurser Korta kurser Fh-ledda cirklar Summa 1-3 och Särskild utbildningsinsats Summa 1-4 och Kulturprogram Anm: Dessa kurser finansieras med statsanslag. Folkhögskolorna har även kurser som finansieras på annat sätt, t.ex. studier inom aktivitetsgarantin, som under året omfattade ca deltagarveckor med ca deltagare. 16 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2005 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning
10 148 folkhögskolor Norrbottens län Framnäs Kalix Malmfälten Sunderby Sverigefinska Tornedalen Älvsby Västerbottens län Dalkarlså Edelvik Medlefors Solvik Storuman Strömbäck Vindeln Jämtlands län Birka Bäckedal Hålland Västernorrlands län Hampnäs Hola Härnösand Mellansel Ålsta Dalarnas län Brunnsvik Fornby Leksand Malung Mora Sjövik Västanvik Gävleborgs län Bollnäs Forsa Färnebo PRO Västerberg Värmlands län Geijerskolan Ingesund Klarälvdalen Kristinehamn Kyrkerud Molkom Uppsala län Nordens Biskops- Arnö Wik Stockholms län Alma Birkagården Bosön Botkyrka Dalarö Hagaberg Jakobsberg Kaggeholm Lidingö Lillsved Långbro Långholmen MKFC Sthlm Runö Röda Korset S:ta Birgitta Sigtuna Skarpnäck Skeppsholmen Stadsmissionen Sundbyberg Södertörn Tollare Vårdinge By Väddö Västmanlands län Hästsporten Skinnskatteberg Tärna Västerås Örebro län Fellingsbro Hällefors Karlskoga Kävesta Örebro Södermanlands län Eskilstuna Kjesäter Nyköping Stensund Åsa Västra Götalands län Arbetarrörelsen Axevalla Billströmska Dalsland FiA Fhsk i Angered Finska Fristad Grebbestad Göteborg Helliden Helsjön Hjo Hjälmared Kvinnofolkhögskolan Ljungskile Nordiska Vara Wendelsberg Viskadalen Östergötlands län Bona Liljeholmen Lunnevad Marieborg Mo Gård Vadstena Valla Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2005 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning
11 Gotlands län Gotland Kalmar län Gamleby Högalid Oskarshamn Vimmerby Öland Jönköpings län Braheskolan Mariannelund Mullsjö Sommenbygden Södra Vätterbygden Sörängen Viebäck Värnamo Ädelfors Kronobergs län Grimslöv Markaryd S:t Sigfrid Hallands län Katrineberg Löftadalen Blekinge län Blekinge Jämshög Litorina Valjeviken Skåne län Eslöv Fridhem Furuboda Glimåkra Glokala Hvilan Hyllie Park Kvarnby Malmö Nordvästra Skåne S:ta Maria Skurup Sundsgården Önnestad Örenäs Österlen Östra Grevie På Folkhögskolornas informationstjänsts webbplats finns länkar till respektive folkhögskolas hemsida på Internet. Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet bildades 1991 och är en ideell förening med tre medlemmar: Folkbildningsförbundet, Landstingsförbundet och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO). Folkbildningsrådet fördelar statsanslag till studieförbund och folkhögskolor, lämnar budgetunderlag och årsredovisningar till regeringen samt följer upp och utvärderar folkbildningsverksamheten. Dessa uppgifter har rådet från regering och riksdag. Folkbildningsrådet arbetar också för medlemmarnas räkning med: folkbildningspolitisk bevakning, information, samordning av internationella kontakter, administration av Folkbildningsnätet. Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) ingår i Folkbildningsrådet och är en för folkhögskolorna gemensam informationscentral med uppgift att svara för den allmänna och samlade informationen om landets 148 folkhögskolor ( FIN producerar och distribuerar också kurskataloger och annat informationsmaterial om folkhögskolor samt ger information och vägledning om folkhögskolestudier. Folkbildningsnätet är ett för hela folkbildningen gemensamt digitalt konferens- och e-post-system, som bl.a. används för flexibelt lärande. Till Folkbildningsnätet hör också en databas med pedagogiska resurser på Internet. Se utförlig information på: 20 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2005 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning
12 Folkbildningsrådets medlemmar Medlemmar i Folkbildningsrådet är: Folkbildningsförbundet, som är en intresseorganisation för de nio studieförbunden. Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO), som är en intresseorganisation för de 104 folkhögskolor som har folkrörelser och andra organisationer som huvudmän. Landstingsförbundet*, som representerar de landsting och regioner som är huvudmän för 44 folkhögskolor. * 1 januari 2007 går Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet samman till ett nytt gemensamt förbund: Sveriges Kommuner och Landsting. Folkbildningsrådets organisation Representantskapet, som är rådets högsta beslutande organ, samlas två gånger per år. Rådets styrelse utses för två år se nästa sida. I Folkbildningsrådets kansli ingår även Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) liksom Folkbildningsnätet. Styrelse Anders Ljunggren (ordförande) Rigmor Breidemalm Kent Johansson Marie Linder Walter Rönmark Ulf Sjösten Ewelina Tokarczyk Majléne Westerlund Panke Sverker Ågren Adjungerade är Per Olof Öhrn, ordförande i Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, Åke Gustavsson, ordförande i Folkbildningsförbundet, samt Ants Viirman, sektionschef på Landstingsförbundet. 22 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2005 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning
13 Kansli (riktnummer: 08-) Britten Månsson-Wallin, generalsekreterare Bo Sundqvist, folkbildningssekr Tomas Östlund, administrativ sekr Paul Norén, ekonom Lotta Ragelius, personal/ekonomi-adm Anne-Christine Utterström, FoU-sekr Anna-Carin Bylund, studieförbundssekr Signild Håkansson, folkhögskolesekr Karin Friborg, kontorsservice Annika Blom, sekreterare/receptionist Björn Garefelt, it-strategiska frågor Tore Persson, adm. Folkbildningsnätet Folkhögskolornas informationstjänst (FIN): Ingrid Brundin, informationssekr Carina Lindblad, informationsass Agneta Wallin, studievägl./webmaster Per Åman, kontorist Adresser och länkar Folkbildningsrådet Box 730, Stockholm tel: fax: Folkhögskolornas informationstjänst Box 730, Stockholm tel: fax: Folkbildningsnätet Box 730, Stockholm tel: fax: Folkbildningsförbundet studieförbundens intresseorganisation Box 730, Stockholm tel: fax: Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation Box 730, Stockholm tel: fax: Sveriges Kommuner och Landsting Stockholm tel: fax: Se även telefonnummer till respektive studieförbund (sid.15), folkhögskola (sid. 18), länsbildningsförbund (sid. 26) och direktnummer till Folkbildningsrådets kansli (sid. 24). 24 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2005 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning
14 Länsbildningsförbund Länsbildningsförbunden har till uppgift att främja och samordna folkbildningsarbetet samt att vara Folkbildningsförbundets regionala organ. Medlemmar är studieförbund, folkhögskolor och andra regionala kulturinstitutioner. Stockholms läns bildningsförbund Uppsala läns bildningsförbund Länsbildningsförbundet Sörmland Östergötlands bildningsförbund Jönköpings läns bildningsförbund Kronobergs läns bildningsförbund Kalmar läns bildningsförbund Gotlands bildningsförbund Blekinge läns bildningsförbund Skånes bildningsförbund Hallands bildningsförbund Västra Götalands bildningsförbund Folkbildarna i Värmland Örebro läns bildningsförbund Västmanlands länsbildningsförbund Dalarnas bildningsförbund Gävleborgs läns bildningsförbund Bildningsförbundet Mittnorrland Västerbottens läns bildningsförbund Norrbottens bildningsförbund Länkar Mer information finns på Internet: Folkbildningsrådet, med information om folkbildning i allmänhet, inklusive information på engelska och några andra språk: Folkhögskolornas informationstjänst (FIN), med samtliga folkhögskolors kursutbud och länkar till respektive folkhögskolas hemsida: Folkbildningsnätet, där man bl.a. kan hämta gratisprogrammet FirstClass: Folkbildningsnätets pedagogiska resurser med bl.a. ett stort antal länkar till webbplatser av intresse för folkbildare: Folkbildningsförbundet, med bl.a. länkar till respektive studieförbund: Mimer, Nationellt program för folkbildningsforskning: Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL): Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO): Statens institut för särskilt utbildningsstöd, för personer med funktionshinder: Tolk- och översättarinstitutet (TÖI), Stockholms universitet: Utbildningsradion (UR): Vuxenutbildarcentrum vid Linköpings universitet: 26 Folkbildningsrådets fakta om folkbildning 2005
15 Folkbildningsrådet Box 730, Stockholm Besöksadress: Barnhusgatan 20 Tel: , fax:
Folkhögskolor och antal platser
Utlandsstudier Folkhögskolor och antal platser Offentliga utbildningar Studiefinansiering Län Folkhögskola Antal platser Stockholm Alma folkhögskola 161 Birkagårdens folkhögskola 0 Bosöns idrottsfolkhögskola
Läs merAntal personal rapporterad per län, folkhögskola och befattning 2010 Län/skola Rektorer Biträdande skolledare
Antal personal rapporterad per län, folkhögskola och befattning 2010 Län/skola Rektorer Biträdande skolledare Lärare Studieoch yrkesvägledare Blekinges 4 66 2 72 Blekinge läns folkhögskola 1 22 23 Jämshögs
Läs merEj slutfört grundskola 60% Med grundskola 18% Ej slutfört gymnasium 12% Med 2-årigt gymnasium 1% Med 3-årigt gymn eller mer 9%
Ålder Procent -> 24 år 19% 25-29 år 17% 30-45 år 42% 46-60 år 19% 60 -> 3% Utbildningsbakgrund Procent Ej slutfört grundskola 60% Med grundskola 18% Ej slutfört gymnasium 12% Med 2-årigt gymnasium 1% Med
Läs merFrågeställning Ja I viss mån Bättre förutsättningar för fortsatta studier 13 3 0 Bättre förutsättningar på arbetsmarknaden 9 6 1 Ökat självförtroende 12 3 1 Större intresse för samhällsfrågor 4 8 4 Mer
Läs merSöktryck i folkhögskolan höstterminen 2006
Söktryck i folkhögskolan höstterminen 2006 Stockholms län Skolkod Skolnamn sökande sökande 0180419 Alma folkhögskola 135 40 41 3,4 100 40 37 2,5 0180074 Birkagårdens folkhögskola 273 120 125 2,3 650 246
Läs merSöktryck vid folkhögskola ht 2005
Söktryck vid folkhögskola ht 2005 Stockholms län 3901 1018 1469 4033 1352 1313 552 462 456 0117005 Runö folkhögskola 231 110 111 78 66 46 0 0 0 0120002 Lillsved Gymnastik o idrottsfol 38 20 20 196 72 71
Läs merFolkhögskola Planerade platser, sökande och studerande efter 15e kursdagen Ht 2010
FBR/TÖ 2010-10-08 Folkhögskola Planerade er, och studerande efter en Ht 2010 01 Alma folkhögskola 50 150 49 80 213 73 Birkagårdens folkhögskola 105 225 110 250 885 256 Bosöns idrottsfolkhögskola 74 90
Läs merLärartjänster i folkhögskolan 2015
I Albins folkhögskola 2,0 5 224 10,6 6,7 0 0,2 3,9 0 0,1 0 14 Alma folkhögskola 2,1 4 421 9,5 8,35 0,25 1,1 1 12 Arbetarrörelsens folkhögskola 1,9 6 241 11,8 6 1,6 0,56 5,8 0,4 0 0 13 Arbetarrörelsens
Läs merSpann Antal skolor 0,00-2,00 1 2,01-2, ,57-2, ,71-2, ,85-3, ,01-3,50 8 Fler 0 150
Spann Antal skolor 0,00-2,00 1 2,01-2,56 49 2,57-2,70 42 2,71-2,84 37 2,85-3,00 13 3,01-3,50 8 Fler 0 150 Skola god (1) (1,5) (2) god (2,5) god (3) (3,5) (4) Antal studieomdömen Beräknat Genomsnittstal
Läs merSökande per planerad plats
År Allmän Särskild Totalt 2006 1,7 2,4 2,0 2011 1,9 2,3 2,1 2012 1,9 2,4 2,2 2013 1,9 2,4 2,1 2014 1,8 2,4 2,1 2015 1,8 2,3 2,1 2016 1,6 2,3 1,9 2017 1,7 2,0 1,9 Not. Värden beräknade efter rensning av
Läs merBIDRAG FÖR UTÖKADE PLATSER Allmän kurs. BIDRAG FÖR UTÖKADE PLATSER Allmän/ särskild kurs
Folkhögskola ORGANI- SATIONS BIDRAG VERKSAMHETS BIDRAG SPRÅKLIGT STÖD UTÖKADE Allmän kurs UTÖKADE Allmän/ särskild kurs KORTTIDS- UTBILDADE FÖRSTÄRK- NINGS BIDRAG 1282021 Albins 885 000 6 440 000 145 600
Läs merAllmän kurs inkl extraplatser ,8 Särskilda kurser ,3 Långa kurser ,1
Antal sökande personer Planerat för antal deltagare Antal deltagare 15e kursdag Sökande per planerad plats Allmän kurs inkl extraplatser 21 276 11 817 11 356 1,8 Särskilda kurser 35 627 15 392 14 101 2,3
Läs merÅterrapportering Studiemotiverande folkhögskolekurs 2017
20180222 Diarienr 1, 2018, 091 1 (14) Lena Östlund Återrapportering Studiemotiverande folkhögskolekurs 2017 Inledning Studiemotiverande folkhögskolekurs Beskrivning av kursen 2 (14) Målgrupp Samverkan
Läs merÅr Allmän Särskild Median Medel Median Medel 2006 1,5 1,7 2,2 2,4 2012 1,8 1,9 2,1 2,4 2013 1,7 1,9 2,1 2,4 2014 1,8 1,9 2,3 2,4 2015 1,7 1,8 2,2 2,3 2016 1,6 1,6 2,0 2,3 70 60 50 40 30 Allmän Särskild
Läs mer1. Har skolan eget bibliotek? 5. Erbjuder er skola distansutbildningar?
1 Folkhögskolornas bibliotek 2006 omfattning, ansvar, ev samarbete med DU på skolorna. En sammanställning av en enkät utförd av projektet Verktyg & Vision läsåret 2005/2006 1. Har skolan eget bibliotek?
Läs merLärartjänster per tusen deltagarvecka
Lärartjänster per tusen deltagarvecka Sammanfattning Den enda skola som i 2013 års insamling använde mindre än 1,8 helårstjänster per tusen deltagarvecka (exklusive sbidrag) har dispens från regeln. Median
Läs merÅterrapportering Etableringskurs på folkhögskola 2017
2018-02-26 Diarienr 90, 2018, 091 1 (14) Lena Östlund Återrapportering Etableringskurs på folkhögskola 2017 Inledning Etableringskurs på folkhögskola Beskrivning av kursen Målgrupp 2 (14) Mål och statistik
Läs merLärartjänster i folkhögskolan. kalenderår 2010
Lärartjänster i folkhögskolan kalenderår 2010 Innehåll Lärartjänster 2010 3 Helårstjänster i svensk folkhögskola 3 Två helårstjänster per tusen deltagarveckor för samtliga kurstyper 4 8,4 helårstjänster
Läs merSöktryck i folkhögskolan
Söktryck i folkhögskolan Höstterminen 2018 www.folkbildningsradet.se FÖRORD Syfte och uppföljningsmetod Folkbildningsrådet genomför årligen en uppföljning kring höstterminens till folkhögskolan, för att
Läs merStudieomdömen. i folkhögskolan 2010/11
Studieomdömen i folkhögskolan 2010/11 Folkbildningsrådet genomförde under våren 2011 en uppföljning av folkhögskolornas utdelade studieomdömen under läsår 2010/11. Av 150 skolor utfärdade 147 studieomdömen.(mo
Läs merStudieomdömen. i folkhögskolan 2009/10
Studieomdömen i folkhögskolan 2009/10 Folkbildningsrådet genomförde under juni 2010 en uppföljning av folkhögskolornas utdelade studieomdömen under läsår 2009/10. Av 150 skolor utfärdade 146 studieomdömen.
Läs merNära lärare i helårstjänster räknat i svensk folkhögskola verksamhetsår 2006
Nära 2 300 lärare i helårstjänster räknat i svensk folkhögskola verksamhetsår 2006 148 folkhögskolor rapporterar lärare motsvarande 1 953 helårstjänster i verksamhet inom det allmänna statsbidraget. I
Läs merFAKTA OM FOLK BILDNING f b r Folkbildningsrådet
FAKTA OM FOLK BILDNING 2004 f b r Folkbildningsrådet INNEHÅLL Folkbildning 4 Aktuellt 5 Kort historik 6 Samhällsstödet till folkbildningen 7 Folkbildningsförordningen 7 Fördelningen av statsanslaget 2004
Läs merFAKTA OM FOLK BILDNING 2003
FAKTA OM FOLK BILDNING 2003 f b r Folkbildningsrådet INNEHÅLL Folkbildning 4 Aktuellt 5 Kort historik 6 Samhällsstödet till folkbildningen 7 Folkbildningsförordningen 7 Fördelningen av statsanslaget 2003
Läs merFakta om folkbildning
Fakta om folkbildning 2006 Folkbildning i siffror Nio olika studieförbund som över hela landet arrangerar: Cirka 290 000 studiecirklar med totalt nära två och en halv miljon deltagare, Cirka 230 000 kulturprogram
Läs merFakta om folkbildning
Fakta om folkbildning 2007 Folkbildning i siffror Åtta olika studieförbund som över hela landet arrangerar: Cirka 300 000 studiecirklar med totalt nära två och en halv miljon deltagare, Cirka 250 000 kulturprogram
Läs merSöktryck i folkhögskolan. Höstterminen 2011
Söktryck i folkhögskolan Höstterminen 2011 Innehåll Sammanfattning 3 Uppdraget 3 Undersökningsmetod 3 Sammanfattning 3 Sökande deltagar 3 Allmän kurs 3 Särskilda kurser 3 Utveckling de fyra senaste åren
Läs merStudieomdömen. i folkhögskolan 2011/12
Studieomdömen i folkhögskolan 2011/12 2 Studieomdömen i folkhögskolan Bakgrund och syfte Studieomdöme är folkhögskolornas egen form för bedömning av den studerandes förmåga till vidare studier. Studieomdömet
Läs merFAKTA OM FOLK BILDNING 2002
FAKTA OM FOLK BILDNING 2002 f b r Folkbildningsrådet INNEHÅLL Folkbildning 4 Kort historik 5 Samhällsstödet till folkbildningen 6 Folkbildningsförordningen 6 Fördelningen av statsanslaget 2002 9 Studieförbund
Läs merFAKTA OM FOLK BILDNING 2001
FAKTA OM FOLK BILDNING 2001 f b r Folkbildningsrådet INNEHÅLL Folkbildning 4 Kort historik 5 Samhällsstödet till folkbildningen 6 Folkbildningsförordningen 6 Fördelningen av statsanslaget 2001 9 Studieförbund
Läs merStudieomdömen. i folkhögskolan 2013/14
Studieomdömen i folkhögskolan 2013/14 Bakgrund och syfte Studieomdöme är folkhögskolornas egen form för bedömning av den studerandes förmåga till vidare studier. Studieomdömet bygger på en helhetsbedömning
Läs merFakta om folkbildning
Fakta om folkbildning 2012 Folkbildning i siffror Tio olika studieförbund som över hela landet arrangerar: cirka 280 400 studiecirklar med totalt nära 2 miljoner deltagare, varav cirka 683 000 unika personer
Läs merSöktryck i folkhögskolan. Höstterminen 2012
Söktryck i folkhögskolan Höstterminen 2012 Innehåll Sammanfattning 3 Två till varje folkhögskole 3 Sökande deltagar 3 Uppdraget 3 Undersökningsmetod 3 Utveckling de fyra senaste åren 4 Skolornas spridning
Läs merStudieomdömen 2017/2018
Studieomdömen 2017/2018 i folkhögskolan www.folkbildningsradet.se Folkbildningsrådet 2018 SAMMANFATTNING Studieomdöme är folkhögskolornas egen form för bedömning av den studerandes förmåga till vidare
Läs merFakta om folkbildning
Fakta om folkbildning 2009 Folkbildning i siffror Nio olika studieförbund som över hela landet arrangerar: cirka 275 000 studiecirklar med totalt nära två miljoner deltagare, varav cirka 750 000 unika
Läs merFakta om folkbildning
Fakta om folkbildning 2008 Folkbildning i siffror Nio olika studieförbund som över hela landet arrangerar: cirka 285 000 studiecirklar med totalt nära två miljoner deltagare, cirka 250 000 kulturprogram
Läs merFakta om folkbildning
Fakta om folkbildning 2010 Folkbildning i siffror Tio olika studieförbund som över hela landet arrangerar: cirka 281 000 studiecirklar med totalt nära två miljoner deltagare, varav cirka 720 000 unika
Läs merSvenska från dag ett på folkhögskola 2018
2018-01-29 Dnr 30, 2018, 091 (329, 2017, 091) 1 (8) Villkor för Svenska från dag ett på folkhögskola 2018 Allmänt Regeringen har i sin budgetproposition 2017/18:1, utgiftsområde 17, anslaget 14:3 Särskilda
Läs merFakta om folkbildning
Fakta om folkbildning 2014 Folkbildning i siffror Tio olika studieförbund som över hela landet arrangerar: cirka 271 000 studiecirklar med totalt nära 1,7 miljoner deltagare, varav 648 706 unika personer
Läs merTio olika studieförbund som över hela -Cirka 275000 studiecirklar med totalt
Fakta om folkbildning 2015 Tio olika studieförbund som över hela landet - arrangerar: -Cirka 275000 studiecirklar med totalt nära 1,7 miljoner deltagare, varav -637998 unika personer -Cirka 368400 kulturprogram
Läs merFakta om folkbildning
Fakta om folkbildning 2013 Folkbildning i siffror Tio olika studieförbund som över hela landet arrangerar: cirka 276 000 studiecirklar med totalt nära 2 miljoner deltagare, varav cirka 664 000 unika personer
Läs merTio olika studieförbund som över hela -Cirka studiecirklar med totalt
Fakta om folkbildning 2016 Tio olika studieförbund som över hela landet - arrangerar: -Cirka 272500 studiecirklar med totalt nära 1,7 miljoner deltagare, varav -628308 unika personer -Cirka 371500 kulturprogram
Läs merTio olika studieförbund som över hela landet arrangerar: folkbildningsverksamhet med deltagare, varav unika personer.
Fakta om folkbildning 2017 Tio olika studieförbund som över hela landet arrangerar: --Cirka 266600 studiecirklar med totalt nära 1,7 miljoner deltagare, varav -624 111 unika personer. -Cirka 375200 kulturprogram
Läs merTio olika studieförbund som över hela landet arrangerar: folkbildningsverksamhet med deltagare, varav unika personer.
Fakta om folkbildning 2017 Tio olika studieförbund som över hela landet arrangerar: --Cirka 266600 studiecirklar med totalt nära 1,7 miljoner deltagare, varav -624 111 unika personer. -Cirka 375200 kulturprogram
Läs merCentrala studiestödsnämndens författningssamling
Centrala studiestödsnämndens författningssamling ISSN 0347-3066 Föreskrifter om ändring i Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2001:1) om beviljning av studiemedel; CSNFS 2005:9
Läs mer13 Folkhögskolan. Innehåll
Utbildningsstatistisk årsbok 2008 Folkhögskolan 13 Folkhögskolan Innehåll Fakta om statistiken...176 13.1 i folkhögskole hösten 1999 2006. Fördelade efter kurstyp... 179 13.2 i folkhögskole hösten 1999
Läs merCentrala studiestödsnämndens författningssamling
Centrala studiestödsnämndens författningssamling ISSN 0347-3066 Föreskrifter om ändring i Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2001:1) om beviljning av studiemedel; CSNFS 2005:8
Läs merStudiemotiverande folkhögskolekurs 2014
Studiemotiverande folkhögskolekurs 2014 www.folkbildningsradet.se Sammanfattning Studiemotiverande folkhögskolekurs är en arbetsmarknadspolitisk insats som genomförs av folkhögskolorna i nära samverkan
Läs mer13 Folkhögskolan Folk high school
13 Folkhögskolan Folk high school Sida/ Page Tabell/ Table 204 Inledande text Text 208 13.1 Deltagare i folkhögskolekurser hösten Participants by type of course 1997 2001 efter kurstyp 210 13.2 Deltagare
Läs merCentrala studiestödsnämndens författningssamling
Centrala studiestödsnämndens författningssamling ISSN 0347-3066 Föreskrifter om ändring i Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2001:1) om beviljning av studiemedel; CSNFS 2006:13
Läs merFolkhögskolan vår- och höstterminen deltagare på folkhögskolans långa kurser. Invandrade/Utrikes födda på långa kurser
UF 22 SM 0801 Folkhögskolan v- och höstterminen 2007 Folk high school spring and autumn term 2007 I korta drag 26 400 deltagare på folkhögskolans långa kurser Folkhögskolornas långa kurser, 15 dagar eller
Läs merCentrala studiestödsnämndens författningssamling
Centrala studiestödsnämndens författningssamling ISSN 0347-3066 Föreskrifter om ändring i Centrala studiestödsnämndens föreskrifter och allmänna råd (CSNFS 2001:1) om beviljning av studiemedel; beslutade
Läs merUtbildningsstatistisk årsbok Folkhögskolan
Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Folkhögskolan 12 Folkhögskolan Innehåll Fakta om statistiken... 228 Kommentarer till statistiken... 231 12.1 Deltagarveckor i folkhögskole hösten 2002 2011. Fördelade
Läs merEwelina Tokarczyk. 1 Öppnande Anders Ljunggren hälsade alla välkomna samt öppnade sammanträdet.
FOLKBILDNINGSRÅDET Styrelsen PROTOKOLL 2005 Datum 7 december 2005 Plats Folkbildningshuset, Stockholm Närvarande Anders Ljunggren, ordförande ledamöter Marie Linder, vice ordförande, 1-12 Rigmor Breidemalm
Läs merFolkhögskolan vår- och höstterminen 2014
UF 22 SM 1501 Folkhögskolan v- och höstterminen 2014 Folk high school spring and autumn term 2014 I korta drag Verksamhet 2014 et kursdeltagare uppgick under vterminen till 87 400 och under höstterminen
Läs mer1 Öppnande Carola Gunnarsson hälsade alla välkomna samt öppnade sammanträdet.
FOLKBILDNINGSRÅDET Styrelsen PROTOKOLL 2006:4 Datum 23-24 maj 2006 Plats Sätra Brunn, Sala Närvarande Carola Gunnarsson, ordförande ledamöter Marie Linder, vice ordförande, 7-10, 12-18 Rigmor Breidemalm
Läs merFolkbildningens Framsyn. Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga
Folkbildningens Framsyn Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens Framsyn Framtidens folkbildning, roll och uppgifter Elva utmaningar och en fråga Folkbildningens
Läs merFolkhögskolan vår- och höstterminen 2013
UF 22 SM 1401 Folkhögskolan v- och höstterminen 2013 Folk high school spring and autumn term 2013 I korta drag Verksamhet 2013 et kursdeltagare uppgick under vterminen till 86 300 och under höstterminen
Läs merFolkhögskolan vår- och höstterminen 2012
UF 22 SM 1301 Folkhögskolan v- och höstterminen 2012 Folk high school spring and autumn term 2012 I korta drag Verksamhet 2012 et kursdeltagare uppgick under såväl vterminen som höstterminen till 85 000.
Läs merFolkhögskolan vår- och höstterminen 2011
UF 22 SM 1201 Folkhögskolan v- och höstterminen 2011 Folk high school spring and autumn term 2011 I korta drag Verksamhet 2011 Under vterminen var antalet kursdeltagare 89 800 och under höstterminen 90
Läs merFolkhögskolan vår- och höstterminen 2009
UF 22 SM 1001 Folkhögskolan v- och höstterminen 2009 Folk high school spring and autumn term 2009 I korta drag Verksamhet 2009 Under vterminen var antalet kursdeltagare 100 800 och under höstterminen 89
Läs merFolkhögskolan vår- och höstterminen 2010
UF 22 SM 1101 Folkhögskolan v- och höstterminen 2010 Folk high school spring and autumn term 2010 I korta drag Verksamhet 2010 Under vterminen var antalet kursdeltagare 89 500 och under höstterminen 90
Läs merBidrag till studieförbund
REGLER FÖR Bidrag till studieförbund Antaget av Kultur- och fritidsnämnden Antaget 2019-04-29 42 Giltighetstid Dokumentansvarig Tillsvidare Kulturchef Håbo kommuns styrdokumentshierarki Diarienummer KFN
Läs merSöktryck i folkhögskolan. Höstterminen 2006
Söktryck i folkhögskolan Höstterminen 2006 2 Enkätundersökning höstterminen 2006 Innehåll Sökande höstterminen 2006 4 4 Särskild kurs 4 Verksamhet med funktionshindrade, invandrare och arbetslösa 5 Målgruppsverksamhet
Läs merFOLKBILDNINGSRÅDETS ÅRSREDOVISNING FÖR ÅR Förvaltningsberättelse
FOLKBILDNINGSRÅDETS ÅRSREDOVISNING FÖR ÅR 2002 Information om verksamheten Folkbildningsrådets syfte och ändamål Folkbildningsrådet är en ideell förening bildad 1991 av Folkbildningsförbundet, Landstingsförbundet
Läs merFolkhögskolan vår- och höstterminen 2008
UF 22 SM 0901 Folkhögskolan v- och höstterminen 2008 Folk high school spring and autumn term 2008 I korta drag Verksamhet 2008 Under vterminen var antalet kursdeltagare 98 900 och under höstterminen 108
Läs merSVERIGES ALLA FOLKHÖGSKOLOR
SVERIGES ALLA FOLKHÖGSKOLOR i s v t ä a r l l p d en n E Ska du också hit? Människor som ville skapa en plats i världen för kunskap och delaktighet startade folkhögskolan för 150 år sedan. Folkbildningen
Läs merFolkhögskolan vår- och höstterminen deltagare i snitt på långa kurser. Kulturprogram och uppdragsutbildning
UF 22 SM 0701 Korrigerad version Redaktionsrutan har blivit ändrad 2007-06-19. Se nedan. Folkhögskolan v- och höstterminen 2006 Folk high school spring and autumn term 2006 I korta drag Verksamhet 2006
Läs mer18 Studieförbunden Kulturprogram under Fördelade efter typ av verksamhet, studieförbund, antal arrangemang och deltagare...
Utbildningsstatistisk årsbok 2012 Studieförbunden 18 Studieförbunden Innehåll Fakta om statistiken... 374 Kommentarer till statistiken... 376 18.1 Studiecirklar under 2010. Fördelade efter studieförbund,
Läs merSveriges Kommuner och Landsting, Stockholm
FOLKBILDNINGSRÅDET Representantskapet Protokoll Vårsammanträdet 2005 Datum 20 april 2005 Plats Närvarande ombud Sveriges Kommuner och Landsting, Stockholm Folkbildningsförbundet Mats Bernerstedt Rolf Carlsson
Läs merFolkhögskolan vår- och höstterminen Folkhögskolornas verksamhet år deltagare på långa kurser
UF 22 SM 1601 Folkhögskolan v- och höstterminen 2015 Folk high school spring and autumn term 2015 I korta drag Folkhögskolornas verksamhet 2015 Under 2015 hade folkhögskolan 165 000 kursdeltagare. Antalet
Läs merFolkhögskolan vår- och höstterminen 2015
UF 22 SM 1501 Folkhögskolan v- och höstterminen 2015 Folk high school spring and autumn term 2015 I korta drag Folkhögskolornas verksamhet 2015 Under 2015 hade folkhögskolan 165 000 kursdeltagare. Antalet
Läs merFolkbildning så funkar det
Folkbildning så funkar det Region Uppsala 2019-01- 29 Magnus Wetterberg, Folkbildningsrådet 1 100 000 människor 2017 Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet är en ideell förening med tre medlemsorganisationer
Läs merdeltagare i snitt på långa kurser. Kulturprogram och uppdragsutbildning. Sonia Biörkeroth, SCB, tfn ,
UF 22 SM 0601 Folkhögskolan v- och höstterminen 2005 Folk high school spring and autumn term 2005 I korta drag Verksamhet 2005 Under vterminen var antalet kursdeltagare 110 700 och under höstterminen 110
Läs merEtableringskurs på folkhögskola
Etableringskurs på folkhögskola Återrapportering 2018 www.folkbildningsradet.se Folkbildningsrådet 2019 FÖRORD Etableringskurs på folkhögskola är ett regeringsuppdrag till Arbetsförmedlingen och Folkbildningsrådet.
Läs mer18 Studieförbunden. Innehåll. List of tables
Utbildningsstatistisk årsbok 2013 Studieförbunden 18 Studieförbunden Innehåll Fakta om statistiken... 394 Kommentarer till statistiken... 396 18.1 Studiecirklar under 2011. Fördelade efter studieförbund,
Läs merCirka deltagare på långa kurser. Invandrare på långa allmänna och särskilda kurser. Övriga statsbidragsberättigade kurser
UF 22 SM 0501 Folkhögskolan v- och höstterminen 2004 Folk high school spring and autumn term 2004 I korta drag Verksamhet 2004 et deltagare var under vterminen 2004 107 900 och under höstterminen 2004
Läs merDaniel Wester, Malin Forsberg, SCB, tfn , , E-post:
UF 22 SM 1701 Folkhögskolan vår- och höstterminen 2016 Folk high school spring and autumn term 2016 I korta drag Folkhögskolornas verksamhet år 2016 Antalet kursdeltagare uppgick under vårterminen 2016
Läs merFolkhögskolan vår- och höstterminen Daniel Wester, Malin Forsberg, SCB, tfn , , E-post:
UF 22 SM 1601 Folkhögskolan vår- och höstterminen 2016 Folk high school spring and autumn term 2016 I korta drag Folkhögskolornas verksamhet år 2016 Antalet kursdeltagare uppgick under vårterminen 2016
Läs merBildning är det som är kvar, sedan vi glömt allt vad vi lärt. Ellen Key, 1849 1926. Foto: Marit Jorsäter. Vuxenutbildning Studieförbund
Bildning är det som är kvar, sedan vi glömt allt vad vi lärt. Ellen Key, 1849 1926 Foto: Marit Jorsäter Vuxenutbildning Studieförbund 372 I över hundra år har människor i Sverige samlats för att tillsammans
Läs merhar du råd med höjd bensinskatt? har du råd med höjd bensinskatt?
82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge län. 82 535 000 kronor dyrare med bensin för invånarna här i Blekinge
Läs merFolkbildning. Studieförbunden. Folkhögskolorna. Folkbildningsrådet. Kontakt
Fakta om folkbildningen 2019 den organiserade folkbildningen består av tio studieförbund med verksamhet i Sveriges alla kommuner och 156 folkhögskolor med deltagare från hela landet. 5 Folkbildning 9
Läs merFörberedande folkhögskolekurs inom jobbgarantin för ungdomar. Rapport, november 2010
Förberedande folkhögskolekurs inom jobbgarantin för ungdomar Rapport, november 2010 Innehåll Inledning 4 Bakgrund 4 Rapportens innehåll 4 Syfte och mål 5 Förberedande Folkhögskolekurs 5 Målgrupp 5 Kursens
Läs merStudiemotiverande folkhögskolekurs
Studiemotiverande folkhögskolekurs 2012 2 Studiemotiverande folkhögskolekurs Sammanfattning Studiemotiverande folkhögskolekurs är en arbetsmarknadspolitisk insats som genomförs av folkhögskolorna i nära
Läs merFolkbildning. Studieförbunden. Folkhögskolorna. Folkbildningsrådet. Kontakt
Fakta om folkbildningen 2018 den organiserade folkbildningen består av tio studieförbund med verksamhet i Sveriges alla kommuner och 155 folkhögskolor med deltagare från hela landet. 5 Folkbildning 9
Läs mer2013 Stockholm 2014-02-14
Studiemotiverande folkhögskolekurs 2013 Stockholm 2014-02-14 Studiemotiverande folkhögskolekurs 1 Sammanfattning Studiemotiverande folkhögskolekurs är en arbetsmarknadspolitisk insats som genomförs av
Läs merRemiss. Betänkandet Folkbildningens samhällsvärden - En ny modell för statlig utvärdering (SOU 2012:72)
Remiss REGERI NG SKANSLI ET 2012-11-12 U2012/S989/UC Utbildningsdepartementet Enheten för ungdomspolitik och det civila samhället Dep.sekr. Marie Ericsson Telefon: 08-4052727 Betänkandet Folkbildningens
Läs merNorrköpings kommuns bidrag till studieförbunden KFN 2017/
Riktlinje 2017-03-14 Norrköpings kommuns bidrag till studieförbunden KFN 2017/0071-4 003 Fastställd av kultur- och fritidsnämnden den 14:e mars 2017. Riktlinjen beskriver grunderna för hur kultur- och
Läs merVilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län
Vilken är din dröm? Redovisning av fråga 1 per län Vilken är din dröm? - Blekinge 16 3 1 29 18 1 4 Blekinge Bas: Boende i aktuellt län 0 intervjuer per län TNS SIFO 09 1 Vilken är din dröm? - Dalarna 3
Läs merCirka deltagare på långa kurser. Övriga statsbidragsberättigade kurser. Sonia Biörkeroth, SCB, tfn ,
UF 22 SM 0401 Folkhögskolan v- och höstterminen 2003 Folk high school spring and autumn term 2003 I korta drag Verksamhet 2003 Under vterminen 2003 var antalet deltagare 109 500 och under höstterminen
Läs merPressmeddelande för Västerbotten. juli 2015
Pressmeddelande för Västerbotten juli 2015 Uppsala Halland Gotland Norrbotten Stockholm Jönköping Dalarna Västerbotten Västra Götaland Kalmar Jämtland Värmland Örebro Kronoberg Västernorrland Östergötland
Läs merAntal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress
Antal anmälda dödsfall i arbetsolyckor efter län, där arbetsstället har sin postadress 2015 1 01 Stockholm 4-1 - - - 5-03 Uppsala - - - - - - - - 04 Södermanland 1 - - - - - 1-05 Östergötland 2 - - - -
Läs merLevnadsvanor diskuteras i samband med besök i primärvården
1 Alkoholvanor diskuterades Ålder 44 år eller yngre 24 22,7-24,7 18 17,3-18,5 20 19,1-20,1 45-64 år 29 * 28,4-29,8 17 16,6-17,5 22 * 21,2-22,1 65-74 år 25 23,8-25,3 14 * 13,6-14,7 19 18,3-19,2 75 år och
Läs merOrdinarie statsbidrag
Ordinarie statsbidrag - statsbidragets uppbyggnad och hur skolan får information om prognoser, beslut och omfördelningar. Syfte Tydliggöra vad en folkhögskola behöver för att säkerställa rätt statsbidrag.
Läs merFakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering
Fakta och argument för SISU Idrottsutbildarnas finansiering Studieförbundet SISU Idrottsutbildarna Idrottsrörelsen har valt att låta studieförbundet, SISU Idrottsutbildarna, få nyckelrollen som idrottens
Läs merSVERIGES FOLKHÖGSKOLOR. En plats i världen
SVERIGES FOLKHÖGSKOLOR En plats i världen En plats med öppna ansikten Ansikten kan vara som dörrar, mer eller mindre låsta. Folkhögskolan har en atmosfär som gör att du ser många öppna ansikten omkring
Läs merStudiemotiverande folkhögskolekurs
Studiemotiverande folkhögskolekurs 2011 Sammanfattning Folkhögskolesatsningen är en arbetsmarknadsutbildning som syftar till att motivera arbetssökande ungdomar att gå vidare till fortsatta studier. Målet
Läs merBeslutades utse Leif Linde att jämte ordföranden justera protokollet.
FOLKBILDNINGSRÅDET Styrelsen PROTOKOLL 9 1999 Tid Plats Närvarande ledamöter Adjungerade ledamöter Sekreterare Kanslichef Övriga 27 oktober Stockholm Bo Toresson, ordförande Karin Perers, vice ordförande
Läs merFolkhögskolornas korta kurser i Västra Götaland - sammanställning och analys av statistik
1(13) Utredning Datum 2017-02-21 Diarienummer KUN 2017-00689 Västra Götalandsregionen Koncernavdelning kultur Handläggare: Koen Braak och Jens Lejhall E-post: koen.braak@vgregion.se E-post: jens.lejhall@vgregion.se
Läs merDiagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 2008 Diagram 1. Share of activities by type of activity 2008
Diagram 1. Andel aktiviteter efter verksamhetsform 28 Diagram 1. Share of activities by type of activity 28 Annan gruppverksamhet 11% Studiecirklar 44% Kulturprogram 45% Diagram 1. Andel aktiviteter efter
Läs mer