FAKTA OM FOLK BILDNING 2001

Transkript

1 FAKTA OM FOLK BILDNING 2001 f b r Folkbildningsrådet

2 INNEHÅLL Folkbildning 4 Kort historik 5 Samhällsstödet till folkbildningen 6 Folkbildningsförordningen 6 Fördelningen av statsanslaget Studieförbund 10 Ämnesfördelning 11 Statistik studieförbund 13 Statsanslag och verksamhet 13 Folkhögskolor 14 Statistik folkhögskolor 16 Statsanslag och verksamhet 18 Folkbildningsrådet 19 Uppgifter 19 Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) 19 Folkbildningsrådets medlemmar 20 Folkbildningsrådets organisation 20 Styrelse 22 Kansli 22 Folkbildningsnätet 23 Adresser och länkar 24 FOLKBILDNINGSRÅDET Stockholm, april 2001 För utförligare information se:

3 FOLKBILDNING I över hundra år har människor i Sverige frivilligt samlats för att på egna villkor tillsammans studera, ta del av föreläsningar, delta i kulturprojekt etc. På detta sätt har människor kommit samman och fortsätter komma samman för att lära sig mer, för att stärka sina möjligheter att påverka de egna livsvillkoren och ofta för att påverka och förändra förhållanden i samhället. Det samhällsstödda folkbildningsarbetet sker i studieförbund, med främst studiecirklar och olika kulturverksamheter, samt inom folkhögskolor, med både långa och korta kurser och kulturaktiviteter. En stor del av folkbildningsarbetet, både i studieförbund och i folkhögskolor, sker i nära samarbete med de folkrörelser och andra organisationer som antingen är medlemmar i studieförbund och/eller huvudmän för folkhögskolor. En särskild demokratisk samtalskultur har utformats inom folkbildningen. Den innebär bland annat tolerans mot oliktänkande samt respekt för sakliga argument och fattade beslut. Den ligger också till grund för det inre arbetet i studiecirklar och kurser, där deltagarna har ett stort inflytande och gemensamt är med och formar innehåll och uppläggning. Folkbildningen finansieras till stor del genom stöd från stat, landsting och kommuner. Det statliga stödet till studieförbund och folkhögskolor fördelas av Folkbildningsrådet. Utöver den mer traditionella verksamheten med studiecirklar, kurser etc bedriver studieförbund och folkhögskolor även annan verksamhet, på uppdrag av samhället, organisationer m.fl. Det kan t.ex. gälla kommunala uppdrag inom ramen för den statliga satsningen Kunskapslyftet. 4 Folkbildningsrådet KORT HISTORIK Den moderna folkbildningens historia i Sverige börjar på 1800-talet, med de första folkhögskolorna, biblioteken, föreläsarföreningarna, s.k. bildningscirklar samt även tidskrifter och debattböcker. De olika bildningsrörelserna växte fram parallellt med och i samarbete med de nya folkrörelserna. De första folkhögskolorna bildades redan 1868, medan de första studieförbunden tillkom i början av 1900-talet. Under mellankrigstiden växte folkbildningen, med allt fler folkhögskolor och studieförbund. Folkbildningen frodades även utanför folkhögskolor och studieförbund; när radion startade fick den t.ex. ett tydligt folkbildningsuppdrag. Det bekanta begreppet fritt och frivilligt myntades av 1944 års folkbildningsutredning. Utredningens betoning på demokratisk fostran hade naturligtvis en påtaglig aktualitet genom framväxten av de totalitära rörelserna under talet och det nyss avslutade världskriget. Under 1900-talets andra hälft har folkbildningen fortsatt att expandera, samtidigt som regering och riksdag efterhand förändrat villkoren för de statliga anslagen till folkhögskolor och studieförbund. Den senaste stora förändringen kom 1991 med en helt ny folkbildningsförordning (se nästa sida), som innebar att den statligt stödda folkbildningen blev målstyrd istället för regelstyrd kompletterades förordningen: syftet att stärka och utveckla demokratin tillkom och de särskilda målgrupperna utökades med gruppen arbetslösa. Folkbildningsrådet 5

4 SAMHÄLLSSTÖDET TILL FOLKBILDNINGEN Ett grundläggande skäl för samhällets stöd till folkbildningen är att den bidrar till en demokratisk utveckling av samhället. Villkoren för det statliga stödet till folkbildningen anges i Förordning om statsbidrag till folkbildningen (sfs 1998:973): Förordning om statsbidrag till folkbildningen Inledande bestämmelser 1 Statsbidrag kan enligt denna förordning lämnas till folkhögskolor, studieförbund och studerandeorganisationer inom folkhögskolan. Frågor om sådana bidrag prövas av Folkbildningsrådet. Folkbildningsrådet skall även fullgöra andra uppgifter enligt denna förordning. Statsbidragets syften 2 Statens stöd till folkbildningen skall ha till syfte att 1. främja en verksamhet som gör det möjligt för kvinnor och män att påverka sin livssituation och som skapar engagemang för att delta i samhällsutvecklingen, 2. stärka och utveckla demokratin, 3. bredda kulturintresset i samhället, öka delaktigheten i kulturlivet samt främja kulturupplevelser och eget skapande. Verksamhet som syftar till att utjämna utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället skall prioriteras liksom verksamhet som riktar sig till 6 Folkbildningsrådet utbildningsmässigt, socialt och kulturellt missgynnade personer. Personer med utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder och arbetslösa utgör särskilt viktiga målgrupper för statens stöd. Folkbildningsrådets uppgifter 3 Folkbildningsrådet skall besluta vilka som skall få statsbidrag enligt denna förordning och fördela tillgängliga medel mellan dem. Folkbildningsrådet skall varje år lämna årsredovisning och budgetunderlag till regeringen. Rådet skall härvid följa de föreskrifter och anvisningar som regeringen meddelar. Rådet skall kontinuerligt följa upp och utvärdera verksamheten i förhållande till de syften som anges i 2 och de villkor som föreskrivits för att statsbidrag skall utgå. 4 Rådet skall lämna regeringen sådana sakuppgifter om verksamheten och sådan verksamhetsredovisning som behövs för uppföljning och utvärdering, i enlighet med de föreskrifter och anvisningar som regeringen meddelar. Villkor för statsbidrag 5 Verksamheten skall ha den inriktning som anges i 2 första stycket. Statsbidrag får inte användas till verksamheter med kommersiellt syfte. Särskilda villkor för statsbidrag till folkhögskolor 6 En folkhögskola skall ha en ansvarig styrelse. Styrelsen får vara gemensam för flera folkhögskolor. Allmänna kurser, avsedda främst för dem som saknar grundskole- och gymnasieutbildning, skall årligen utgöra minst 15 procent av verksamheten. Folkbildningsrådet 7

5 Till en allmän kurs som ger en behörighet motsvarande den som kan fås genom det offentliga skolväsendet får endast den antas som fyller 18 år senast under det kalenderår kursen börjar, eller är äldre. Utan hinder härav får en folkhögskola till undervisningen anta en yngre elev som går ett individuellt program i gymnasieskolan. 7 Undervisningen skall vara avgiftsfri. Särskilda villkor för statsbidrag till studieförbund 8 Studiecirkelverksamhet med gemensamma, planmässigt bedrivna studier skall utgöra basen för verksamheten. I varje studiecirkel eller kulturaktivitet skall det finnas en ledare som är godkänd av en lokal studieförbundsavdelning. Beslut om statsbidrag 9 Beslut om statsbidrag skall innehålla uppgifter om bidragsbeloppet, de villkor som är förenade med bidraget och ordningen för utbetalning. Revision 10 Staten skall beredas möjlighet att utse en revisor i Folkbildningsrådet. Folkbildningsrådet skall ersätta staten för kostnaderna för denna revision. Överklagande 11 Folkbildningsrådets beslut i bidragsärenden får inte överklagas. FÖRDELNINGEN AV STATSANSLAGET 2001 Folkbildningsrådets fördelning av statsanslaget för folkbildning år 2001: Ändamål kronor Studieförbund Allmänt statsbidrag Folkbildningsförbundet * Folkhögskolor Allmänt statsbidrag varav förstärkningsbidrag, handikapp Särskild utbildningsinsats varav förstärkningsbidrag, handikap Folkhögskolornas informationstjänst ** Fortbildning Försöksverksamhet inom studieförbund och folkhögskolor Bidrag för att stimulera studerandeinflytandet och det demokratiska arbetet i folkhögskolorna Folkbildningsrådet SUMMA * Via studieförbundens statsbidragsandel ** Via folkhögskolornas statsbidragsandel 8 Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet 9

6 STUDIEFÖRBUND STUDIECIRKLARNAS ÄMNESFÖRDELNING Det finns idag elva studieförbund som får del av det statliga folkbildningsanslaget (se s. 9). Varje studieförbund har sin mer eller mindre starka profilering beroende på de folkrörelser och andra organisationer som är medlemmar i respektive förbund. Sammanlagt har de elva studieförbunden över 260 medlemsorganisationer. Studieförbunden har dessutom centrala samarbetsavtal med ytterligare ett sextiotal organisationer och samarbetar lokalt med en mängd föreningar av olika slag. Studiecirkeln är den vanligaste verksamheten och även det mest kännetecknande för studieförbunden. Studiecirklar bedrivs i de mest skiftande ämnen, beroende på deltagarnas önskemål etc. Varje år arrangeras ca studiecirklar över hela landet, med totalt nära tre miljoner deltagare (eftersom många deltar i mer än en cirkel varje år beräknas att det faktiska antalet deltagare uppgår till mellan en och en halv och två miljoner per år). Kulturprogram av olika slag är den andra stora verksamhetsgrenen för studieförbunden. Över program ordnas varje år, med sammanlagt närmare sjutton miljoner besökare/deltagare. Under 2000 genomförde de elva studieförbunden även nästan arrangemang med mer än en halv miljon deltagare inom det som kallas övrig folkbildningsverksamhet. Språk (6,7 %) Varje studieförbund består av ett antal lokala enheter (lokalavdelningar) och lokalkontor, totalt ca ett tusen. Det är dessa som bedriver den utåtriktade Estetiska ämnen (49,3 %) verksamheten med studiecirklar, kulturprogram, övrig folkbildningsverksamhet etc dels för allmänheten, dels för medlemmarna i respektive studieförbunds medlemsorganisationer. Övriga ämnen (11,4 %) De estetiska ämnena utgjorde nästan hälften av all studiecirkelverksamhet 2000, räknat efter andelen studietimmar. Det var enbart små förändringar mellan ämnesgrupperna jämfört med föregående år. Totalt genomfördes ca studietimmar 2000, vilket motsvarade ca studiecirklar. Beteendevetenskap, humaniora (8.0 %) Matematik och naturvetenskap (5,6 %) Samhällsvetenskap och information (18,9 %) 10 Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet 11

7 De 11 studieförbundens samlade verksamhet 2000 Studiecirkelverksamhet cirklar deltagare kvinnor studietimmar * varav arbetslösa varav arbetslösa Kulturprogram arrangemang deltagare medverkande Övrig folkbildningsverksamhet arrangemang deltagare kvinnor studietimmar * Med tanke på att en stor grupp av deltagarna studerar i flera olika cirklar beräknas att mellan 1,5 2 miljoner personer har deltagit i studiecirkelverksamheten under STUDIEFÖRBUND Arbetarnas Bildningsförbund (abf) Folkuniversitetet (fu) Frikyrkliga studieförbundet (fs) kfuk-kfum:s studieförbund Studieförbundet Medborgarskolan Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet (nbv) Studiefrämjandet Studieförbundet Vuxenskolan (sv) Svenska Idrottsrörelsens Studieförbund (sisu) Sveriges Kyrkliga Studieförbund (sks) Tjänstemännens Bildningsverksamhet (tbv) Studiecirkeltimmar via det allmänna statsanslaget: Budgetår Allmänt Antal statsbidrag studietimmar 1993/ / /96* * 1995/96 var ett 18-månadersår. Anm. Utöver ovan redovisad studiecirkelverksamhet arrangerar studieförbunden kulturprogram och övrig folkbildningsverksamhet. Antalet kulturprogram uppgick 1992 till ca Motsvarande siffra 2000 var Antalet arrangemang inom kategorin övrig folkbildningsverksamhet ökade under samma period från ca till Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet 13

8 FOLKHÖGSKOLOR Sammanlagt finns det idag 147 folkhögskolor runt om i landet (se s. 16). Folkhögskolan är en studieform för vuxna, med en nedre åldersgräns på 18 år för de allmänna kurserna. Skolorna ger normalt företräde för sökande med kort tidigare skolutbildning. Den frihet som folkhögskolorna har att utforma sina kurser utifrån skolans speciella inriktning och profil ger stora möjligheter för kursdeltagarna att påverka studiernas inriktning och innehåll efter förkunskaper, intressen och behov. Utmärkande för folkhögskolans undervisning är att man ofta arbetar med temastudier och projektarbeten. Här är kursdeltagarnas erfarenhet av arbetsoch samhällsliv en stor tillgång för arbetet. Folkhögskolorna har kurser på olika nivåer och med olika inriktningar. De långa kurserna varar från en termin upp till ett eller flera år. All undervisning är avgiftsfri och statligt studiestöd kan sökas. Allmän kurs, som kan ge behörighet till högskolestudier, är en viktig del av verksamheten och finns på samtliga folkhögskolor. Folkhögskolorna har varje termin ca deltagare på allmän kurs (inkl. särskilda utbildningsinsatser). Folkhögskolorna erbjuder också många särskilda kurser, t ex i musik, mediekunskap, konsthantverk, teater, språk, friskvård, turism, där en större del av studietiden ägnas åt det ämnesområde man valt. En del av dessa kurser är yrkesinriktade. Som exempel kan nämnas utbildning till fritidsledare, dramapedagog, journalist, kantor och behandlingsassistent. Antalet deltagare på de särskilda kurserna uppgår varje termin till ca Dessutom har folkhögskolorna över deltagare per termin i korta kurser av olika slag. De 147 folkhögskolornas samlade verksamhet 2000 KURSTYP DELTAGARVECKOR DELTAGARE KVINNOR VT-00 HT-00 VT-00 HT-00 1 Allmän kurs Särskilda kurser S:a långa kurser Korta kurser Studiecirklar Särskild utb.insats Summa Anm: Dessa folkhögskolekurser finansieras med statsanslag. Folkhögskolorna har även kurser som finansieras på annat sätt. 14 Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet 15

9 147 FOLKHÖGSKOLOR Norrbottens län: Framnäs Kalix Malmfälten Pitedalen Sunderby Sverigefinska Tornedalen Västerbottens län: Dalkarlså Edelvik Medlefors Solvik Storuman Strömbäck Vindeln Jämtlands län: Birka Bäckedal Hålland Västernorrlands län: Hampnäs Hola Härnösand Mellansel Ålsta Dalarnas län: Brunnsvik Fornby Företagarnas Malung Mora Sjövik Västanvik Gävleborgs län: Bollnäs Forsa Färnebo pro Västerberg Värmlands län: Geijerskolan Ingesund Klarälvdalen Kristinehamn Kyrkerud Molkom Uppsala län: Nordens Biskops-Arnö Wik Stockholms län: Alma Birkagården Bosön Botkyrka Dalarö Hagaberg Jakobsberg Kaggeholm Lidingö Lillsved Långbro Långholmen Rinkeby Runö S:ta Birgitta Sigtuna Skarpnäck Skeppsholmen Stadsmissionen Sundbyberg Tollare Vårdinge By Väddö Västerhaninge Västmanlands län: Hästsporten Skinnskatteberg Tärna Västerås Örebro län: Fellingsbro Hällefors Karlskoga Kävesta Örebro Södermanlands län: Eskilstuna Kjesäter Nyköping Röda Korset Stensund Åsa Västra Götalands län: Arbetarrörelsen Axevalla Billströmska Dalsland FiA fhsk i Angered Finska Fristad Grebbestad Göteborg Helliden Helsjön Hjo Hjälmared Kvinnofolkhögskolan Ljungskile Nordiska Vara Wendelsberg Viskadalen Östergötlands län: Bona Liljeholmen Lunnevad Marieborg Mo Gård Vadstena Valla Gotlands län: Gotland Kalmar län: Gamleby Högalid Oskarshamn Vimmerby Öland Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet 17

10 Jönköpings län: Braheskolan Mariannelund Mullsjö Sommenbygden Södra Vätterbygden Sörängen Viebäck Värnamo Ädelfors Kronobergs län: Grimslöv Markaryd S:t Sigfrid Hallands län: Katrineberg Löftadalen Blekinge län: Blekinge Jämshög Litorina Valjeviken Skåne län: Eslöv Fridhem Furuboda Glimåkra Hvilan Hyllie Park Kvarnby Malmö Nordvästra Skåne S:ta Maria Skurup Sundsgården Önnestad Örenäs Österlen Östra Grevie FOLKBILDNINGSRÅDET f b r Folkbildningsrådet bildades 1991 och är en ideell förening med tre medlemmar: Folkbildningsförbundet, Landstingsförbundet och Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (rio) se s. 20. Rådet fördelar statsanslag till studieförbund och folkhögskolor, lämnar budgetunderlag och årsredovisningar till regeringen, följer upp och utvärderar folkbildningsverksamheten samt administrerar Folkbildningsnätet, en digital plattform för lärande, konferenser etc se s.23. Dessa uppgifter har rådet från regering och riksdag. Folkbildningsrådet arbetar också för medlemmarnas räkning med: folkbildningspolitisk bevakning, information, samordning av internationella kontakter. Deltagarveckor (långa och korta kurser) på folkhögskolorna via det allmänna statsanslaget: Budgetår Allmänt Antal statsanslag deltagarveckor 1993/ / /96* * 1995/96 var ett 18-månadersår. 18 Folkbildningsrådet f i n Folkhögskolornas informationstjänst (fin) ingår som en del i Folkbildningsrådet och är en för folkhögskolorna gemensam informationscentral med uppgift att svara för den allmänna och samlade informationen om landets 147 folkhögskolor. fin producerar och distribuerar kurskataloger och annat informationsmaterial om folkhögskolor samt ger information och vägledning om folkhögskolestudier. Folkbildningsrådet 19

11 FOLKBILDNINGSRÅDETS MEDLEMMAR Medlemmar i Folkbildningsrådet är: Folkbildningsförbundet, som är en intresseorganisation för de elva studieförbunden. Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (rio), för de folkhögskolor som har folkrörelser och andra organisationer som huvudmän. Landstingsförbundet (Lf), som representerar de landsting som är huvudmän för folkhögskolor. Folkbildningsrådets medlemmar: Folkbildningsförbundet Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation (RIO) Landstingsförbundet (Lf) FOLKBILDNINGSRÅDETS ORGANISATION Representantskapet, som är rådets högsta beslutande organ, samlas två gånger per år. Rådets styrelse utses för två år se nästa sida. I Folkbildningsrådets kansli ingår även Folkhögskolornas informationstjänst (fin) se nästa sida. Folkbildningsrådets organisation: beredningsgrupper Representantskapet Folkbildningsrådets styrelse Vi behov tillsätts särskilda beredningsgrupper. Folkbildningsrådets kansli med Folkhögskolornas informationstjänst (FIN) 20 Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet 21

12 STYRELSE Bo Toresson (ordförande). Kent Johansson, regionråd. Ann-Marie Laginder, lektor. Leif Linde, generaldirektör. Johnny Nilsson, regionråd. Karin Perers, skribent. Leif Pettersson, skolchef. Walter Rönmark, eu-samordnare. Sverker Ågren, socionom. Adjungerade är Åke Göransson, ordf. i Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, Berit Oscarsson (t.o.m. våren 2001), ordf. i Folkbildningsförbundet, samt Ulf Wetterberg, direktör på Landstingsförbundet. KANSLI (riktnummer: 08-) Britten Månsson-Wallin, kanslichef, Lasse Magnusson, folkbildningssekr Tomas Östlund, administrativ sekr Paul Norén, ekonom, Lotta Ragelius, ekonomiass Anne-Christine Utterström, FoU-sekr Anna-Carin Bylund, studieförbundssekr Signild Håkansson, folkhögskolesekr Karin Friborg, kontorsservice, Annika Blom, sekreterare/receptionist, Björn Garefelt, Folkbildningsnätet, Tore Persson, Folkbildningsnätet, Folkhögskolornas informationstjänst (fin): Ingrid Brundin, informationssekr Lotta Sandin, informationsass Agneta Wallin, studievägl./informatör, Per Åman, kontorist, Folkbildningsrådet FOLKBILDNINGSNÄTET Folkbildningsnätet är en digital mötesplats för studieförbund och folkhögskolor öppet för anställda, förtroendevalda och deltagare. Man använder nätet: för att ta del av och delta i diskussioner kring folkbildningspedagogik, olika ämnen etc, för att förbättra kontakterna och samarbetet inom folkhögskolan eller studieförbundet, för att få aktuell information från den egna skolan eller studieförbundet, Folkbildningsrådet m.fl, som ett pedagogiskt hjälpmedel för folkhögskolekurser, studiecirklar. Det finns t.ex. ett stort antal kurser och cirklar som mer eller mindre använder sig av distansmetodik med hjälp av Folkbildningsnätet. samt inte minst som ett personligt e-postprogram m.m. Ett stort antal folkhögskolor och studieförbundsenheter använder Folkbildningsnätet för att skapa egna interna konferensmiljöer för lärare, cirkelledare, deltagare m.fl. Folkbildningsnätet, med bl.a. din personliga e- post, är lätt tillgängligt oavsett var du är i världen bara du har tillgång till en dator med Internet. Se vidare: Folkbildningsrådet 23

13 ADRESSER Folkbildningsrådet Box 730, Stockholm tel: fax: Folkhögskolornas informationstjänst Box 730, Stockholm tel: fax: Folkbildningsförbundet studieförbundens intresseorganisation Box 730, Stockholm tel: fax: Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation Box 730, Stockholm tel: fax: Landstingsförbundet Box 70491, Stockholm tel: fax: Se även telefon-nummer till respektive studieförbund (s. 13), folkhögskola (s ), länsbildningsförbund (s. 25) och direktnummer till Folkbildningsrådets kansli (s. 22). LÄNSBILDNINGSFÖRBUND Länsbildningsförbunden har till uppgift att främja och samordna folkbildningsarbetet samt att vara Folkbildningsförbundets regionala organ. Medlemmar är studieförbund, folkhögskolor och andra regionala kulturinstitutioner. Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötland Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotland Blekings län Skåne Halland Västra Götaland Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarna Gävleborgs län Mittnorrland Västerbottens län Norrbotten Folkbildningsrådet Folkbildningsrådet 25

14 LÄNKAR Mer information om folkbildning kan du bland annat hitta på ett antal webb-platser på Internet: Folkbildningsrådet, med information om rådet och om folkbildning i allmänhet, inklusive om aktuella förordningar och annan information från regering och riksdag (här finns även länkar till studieförbund, folkhögskolor m.fl.). Folkhögskolornas informationstjänst, med information om folkhögskolornas kursutbud m.m. och länkar till respektive skola. Folkbildningsförbundet, med bl.a. länkar till respektive studieförbund (där man i sin tur kan hitta länkar till lokalavdelningar och distrikt i respektive studieförbund). Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation. Vuxenutbildarcentrum vid Linköpings universitet Mimer, Nationellt program för folkbildningsforskning. Statens institut för särskilt utbildningsstöd, för personer med funktionshinder. Distansutbildningsmyndigheten. Översiktlig information om svensk folkbildning på engelska och några andra språk finns på Folkbildningsrådets webb-plats ( Information på engelska om svenska utbildningssystemet, inklusive om vuxenutbildning finns på: 26 Folkbildningsrådet

15 FOLKBILDNING I SIFFROR Elva olika studieförbund som över hela landet arrangerar: ca studiecirklar med totalt drygt en och en halv miljon deltagare, över kulturprogram med närmare 17 miljoner besökare/deltagare. 147 olika folkhögskolor som varje termin har: närmare deltagare i långa kurser, över deltagare på korta kurser av olika slag. FOLKBILDNINGSRÅDET Box 730, Stockholm Tel: , fax: E-post: fbr@folkbildning.se