Beviljning av studiestöd 2012/13. Approval of Financial Student Aid 2012/13

Transkript

1 Beviljning av studiestöd 2012/13 Approval of Financial Student Aid 2012/13

2

3 Beviljning av studiestöd 2012/13 UF 70 SM 1302 Approval of Financial Student Aid 2012/13 I korta drag Det totala antalet studiestödstagare fortsätter att minska Antalet studerande som fick studiestöd från CSN minskade under läsåret 2012/13 med personer till personer. Minskningen beror på färre studerande med studiehjälp, som en följd av minskade ungdomskullar i åldersgruppen år. Däremot studerade något fler med studiemedel jämfört med föregående läsår. Fler män studerar med extra tillägg För sjätte läsåret i följd så ökar antalet studerande med extra tillägg, som beviljas hushåll med svag ekonomi. Sedan läsåret 2006/07 så har antalet män som studerar med extra tillägg ökat med 73 procent, jämfört med en ökning med 7 procent bland kvinnorna. Många studerar med studiemedel Antalet studerande med studiemedel ökade något under läsåret 2012/13 till personer, vilket är en historiskt sett hög nivå. Fördelat på utbildningsområde så minskade antalet studiemedelstagare inom vuxenutbildningen, samtidigt som antalet ökade inom den eftergymnasiala utbildningen. Andel som tar lån ökar för studier i Sverige För första gången sedan lånetypen annuitetslån infördes den 1 juli 2001 så ökar antalet studerande med studielån i förhållande till antalet studerande med studiebidrag i Sverige, ökningen var 0,4 procentenheter under läsåret och den så kallade lånebenägenheten uppgick därmed till 67 procent. Fler utbytesstuderande och free-movers Antalet utlandsstuderande med studiemedel ökade under läsåret 2012/13 med 3 procent till personer. Ökningen beror på fler utbytesstuderande, freemovers och studerande på gymnasienivå, medan antalet studiemedelstagare som läste icke-akademiska språkkurser minskade. Olof Frænell, CSN, tel , statistik@csn.se Statistiken har producerats av CSN, som ansvarar för officiell statistik inom området. Serie UF Utbildning och forskning. Utkom den 30 oktober Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB. 3

4 Innehåll Sida Statistiken med kommentarer 7 Översiktlig statistik 7 Antalet studiestödstagare fortsätter att minska 7 Ökade utbetalningar av studiestöd 8 Studiehjälp 10 Regelverk och belopp 10 Antalet studerande med studiehjälp fortsätter att minska 10 Andelen studerande vid fristående gymnasieskolor ökar svagt 10 Gymnasiereform ger färre studerande med inackorderingstillägg 11 Andelen män med extra tillägg fortsätter att öka 12 Hög andel kvinnor studerar utomlands 13 Fler får beslut om indragen studiehjälp på grund av ogiltig frånvaro 14 Studiemedel för studier i Sverige 15 Något fler studerar med studiemedel 15 Stabilisering av antalet avslag på grund av bristande studieresultat 16 Färre studerande sammantaget på KY- och YH-utbildningar 16 Lånebenägenheten ökar något 16 Färre studerar med högre bidraget 17 Hög andel äldre studerande på grundskolenivå 18 Minskad andel kvinnor studerar med studiemedel 18 Reducerade studiemedel på grund av meddelad inkomst 18 Studiemedel för studier utomlands 19 Fler utlandsstuderande med studiemedel 19 Antalet utbytesstuderande och free-movers fortsätter att öka 19 Långvarig ökning av antalet studerande i Asien 20 Sjukförsäkring för studerande 22 Något fler studerande fick skuldreducering läsåret 2011/12 22 Stor ökning av antalet genomsnittliga ersättningsdagar 22 Bidrag till vissa studerande i gymnasieskolan med funktionsnedsättning (Rg-bidrag) 23 Långvarig nedgång av antalet studerande 23 Hög andel äldre studerande 23 Utländska medborgare 24 Grundläggande rätt till svenskt studiestöd 24 Prövning enligt nationella regler 24 Prövning enligt EU-rätten 24 Tabeller 26 Tabellförteckning 26 Teckenförklaring 29 Tabeller 31 4

5 Fakta om statistiken 84 Beskrivning av studiestöden 84 Inledning 84 Studiehjälp 84 Studiemedel för studier i Sverige 84 Studiemedel för studier utomlands 85 Sjukförsäkring för studerande 85 Bidrag till vissa studerande i gymnasieskolan med funktionsnedsättning (Rg-bidrag) 85 Utländska medborgare 85 Detta omfattar statistiken 86 Objekt och population 86 Statistiska mått 86 Redovisningsgrupper 86 Referenstider 86 Definitioner och förklaringar 86 Så görs statistiken 88 Statistikens tillförlitlighet 88 Osäkerhetskällor 88 Bra att veta 89 Jämförbarhet över tiden 89 Primärmaterial 91 Annan statistik 91 In English 92 Summary 92 The total numbers of students receiving financial aid continues to decline 92 More male students with supplementary allowance 92 High number of students with student aid 92 Proportion of students taking loans increases for studies in Sweden 92 More students study abroad 92 Description of Different Types of Financial Aid for Studies 93 Introduction 93 Study Allowance 93 Financial Student Aid for studies in Sweden 93 Financial Student Aid for studies Abroad 94 Health Insurance 94 Allowance for Certain Functionally Disabled Students at Upper Secondary Level (Study Allowance for the Disabled) 94 Foreign citizens 95 List of Tables 96 List of Terms 99 5

6 6

7 Statistiken med kommentarer Översiktlig statistik Antalet studiestödstagare fortsätter att minska Under läsåret 2012/13 har CSN betalat ut studiestöd till personer. 1 Det är personer färre än föregående läsår och personer färre än läsåret 2009/10. Minskningen har främst skett bland studerande med studiehjälp, medan antalet studerande med studiemedel har varit i stort sett oförändrat de tre senaste läsåren. Antal personer med studiestöd, fördelat på utbildningsområde / / Ungdomsutbildning Eftergymnasial utbildning Vuxenutbildning 1 Till eftergymnasial utbildning räknas här svensk högskola, övriga eftergymnasiala utbildningar, basåret vid högskola och universitet samt utlandsstuderande som studerar på eftergymnasial nivå. Till vuxenutbildning räknas studerande som har studerat på grundskole- och gymnasienivå med studiemedel, vuxenstudiestöd (läsåret 2002/03) och rekryteringsbidrag (perioden ). Under läsåret 2012/13 minskade antalet studerande med studiehjälp inom ungdomsutbildningen med 5 procent och uppgick till personer. Antalet studerande med studiemedel ökade något till personer, vilket är en historiskt sett hög nivå, vilket kan förklaras med en stor efterfrågan på utbildning och genomförda utbildningssatsningar. Fördelat på utbildningsområde så minskade antalet studiemedelstagare inom vuxenutbildningen med 3 procent till personer, samtidigt som antalet ökade inom den eftergymnasiala utbildningen med 1 procent till personer. Inom ungdomsutbildningen, där antalet studerande i stort sett följer befolkningsutvecklingen för de aktuella åldrarna, är fördelningen mellan könen relativt jämn. Bland studiemedelstagarna är andelen män klart lägre än andelen kvinnor. Under läsåret 2012/13 uppgick andelen män med studiemedel till 37 procent inom 1 Alla sifferuppgifter i detta avsnitt är avrundade. För mer detaljerade uppgifter, se avsnittet Tabeller. 7

8 vuxenutbildningen och till 41 procent på eftergymnasial nivå. Sedan läsåret 2001/02 har andelen män med studiemedel ökat med 4 procentenheter inom vuxenutbildningen, medan könsfördelningen är oförändrad på den eftergymnasiala nivån. Ökade utbetalningar av studiestöd Under läsåret 2012/13 betalade CSN ut 27,9 miljarder kronor i studiestöd till studerande, vilket är 1 procent mer än föregående läsår. Beloppen 2 fördelade sig enligt följande: studiehjälp 3 3,6 miljarder kronor studiemedel 24,3 miljarder kronor. Bidrag och lån för samtliga studiestödsformer, 1 fördelat på bidrag och lån, miljarder kronor, 2012/ , , ,6 2 0 Studiehjälp Studiemedel Bidrag Lån 1 I studiehjälp ingår det 44,2 miljoner kronor som har betalats ut för Rg-bidrag till vissa funktionsnedsatta studerande i gymnasieskolan. Av beloppet som betalades ut i studiemedel under läsåret 2012/13 var 10,2 miljarder kronor bidrag och 14,1 miljarder kronor lån. Utöver detta betalade CSN in 2,5 miljarder kronor i statlig ålderspensionsavgift till Försäkringskassan för studerande med studiemedel. I bidragsbeloppen för studiemedel ingår tilläggsbidraget för studerande som är vårdnadshavare till barn. CSN betalade ut 386 miljoner kronor i tilläggsbidrag under läsåret. Utbetalningarna av studiehjälp (inklusive Rg-bidrag) minskade med 206 miljoner kronor, vilket beror på att antalet studerande minskat jämfört med föregående läsår. Utbetalningarna av studiemedel ökade med en halv miljard kronor under läsåret 2012/13. Bidragsdelen 4 ökade med 167 miljoner kronor, medan lånedelen 5 ökade med 324 miljoner kronor. 2 Beloppen i detta avsnitt är hämtade från CSN:s ekonomisystem där personrelaterade uppgifter saknas och är därför inte fördelade på kön. Beloppsuppgifter fördelade på kön finns i tabellerna under respektive studiestödsavsnitt och är hämtade från CSN:s produktionssystem. 3 Inklusive utbetalningar av Rg-bidrag på 44,2 miljoner kronor till vissa funktionsnedsatta studerande i gymnasieskolan. 4 Avser utbetalningar av studiebidrag och tilläggsbidrag. 5 Avser utbetalningar av studielån, merkostnadslån och tilläggslån. 8

9 De ökade utbetalningarna av studiemedel beror dels på att antalet studiemedelstagare har ökat sedan föregående läsår och dels på att prisbasbeloppet höjdes med 500 kronor till kronor vid ingången av Under andra halvåret 2012 så fick en heltidsstuderande i Sverige med generellt bidrag kronor i studiebidrag och kronor i grundlån för 20 veckors studier och från och med ingången av 2013 är motsvarande belopp kronor i studiebidrag och kronor i grundlån. 9

10 Studiehjälp Regelverk och belopp Studiehjälpens tre stora bidragsformer är studiebidrag, inackorderingstillägg och extra tillägg. Dessutom kan det i vissa fall beviljas bidrag för dagliga resor vid studier utomlands. Studiebidrag lämnas från och med kvartalet närmast efter det kvartal då den studerande fyller 16 år. För inackorderingstillägg och extra tillägg finns det inte någon nedre åldersgräns, förutsatt att den studerande går en utbildning som berättigar till dessa bidrag. Studiehjälp lämnas som längst till och med första halvåret det år då den studerande fyller 20 år. Månadsbeloppet för studiebidrag har följt barnbidraget och höjdes senast i april Bidragsnivån för extra tillägg och inackorderingstillägg har däremot varit oförändrad sedan ingången av 1994 respektive Antalet studerande med studiehjälp fortsätter att minska För fjärde läsåret i följd så minskar antalet studerande med studiehjälp och under läsåret 2012/13 fick personer studiehjälp för studier i Sverige och utomlands. Det är en minskning med 5 procent jämfört med föregående läsår och en minskning med 14 procent sedan toppen nåddes läsåret 2008/09. Antal studerande med studiebidrag fördelat på kön, 2003/ / Kvinnor Män Totalt Under läsåret 2012/13 betalade CSN ut 3,3 miljarder kronor till studerande med studiebidrag, varav andelen kvinnor är 48 procent och andelen män 52 procent. Antalet studerande med studiebidrag följer till stor del den allmänna befolkningsutvecklingen i de aktuella åldersgrupperna och den minskning som inleddes läsåret 2009/10 beräknas fortsätta ytterligare ett antal läsår, om än i något lägre takt. Studiehjälpens tre stora bidragsformer uppvisar olika tendens under läsåret 2012/13. Antalet studerande med extra tillägg ökade samtidigt som antalet studerande med studiebidrag och inackorderingstillägg minskade. Andelen studerande vid fristående gymnasieskolor ökar svagt Under läsåret 2012/13 så minskade antalet studerande med studiebidrag i fristående gymnasieskolor med personer till personer, vilket är en minskning för 10

11 första gången sedan friskolereformen Den numerära minskningen beror på att det totala antalet studerande med studiebidrag minskade med personer under läsåret. Andel studerande med studiebidrag i Sverige fördelat på skolform 1, andel i procent, 2003/ / Kommunal gymnasieskola Fristående gymnasieskola Övriga skolor 1 Med övriga skolor avses här folkhögskolor, komvux, kompletterande gymnasieutbildningar, grundskolor, högskolor, universitet och uppgifter om när skolform saknas. Räknat i andelar så ökade andelen studerande med studiebidrag på fristående gymnasieskolor något, till 26 procent. Andelen studerande med studiebidrag i fristående gymnasieskolor har ökat med 16 procentenheter under de senaste tio läsåren. Inom den största skolformen, kommunala gymnasieskolor, minskade antalet studerande med 6 procent under läsåret 2012/13 och uppgick till personer, vilket innebär att antalet studerande inom skolformen minskar för femte läsåret i följd. Andelen studerande med studiebidrag som studerar i kommunala gymnasieskolor är nu 72 procent. Under läsåret 2012/13 var könsfördelningen på kommunala gymnasieskolor 48 procent kvinnor och 52 procent män. På fristående skolor är könsfördelningen bland studiebidragstagarna nästan helt jämn. Utöver de två stora skolformerna inom gymnasieskolan så är det vardera 1 procent som studerar med studiebidrag på folkhögskolor och komvux och en bråkdel inom resterande skolformer. 6 Gymnasiereform ger färre studerande med inackorderingstillägg En studerande på en skola som inte har offentlig huvudman (exempelvis folkhögskolor och fristående gymnasieskolor) kan få inackorderingstillägg från CSN för att han eller hon måste bosätta sig på en annan ort i samband med studierna. Stödet lämnas på grund av lång restid mellan föräldrahemmet och studieorten eller med anledning av särskilda skäl. 6 I kategorin övriga skolor ingår grundskolor, högskolor, universitet, kompletterande gymnasieutbildningar samt när uppgifter om skolform saknas. 11

12 CSN betalade under läsåret 2012/13 ut 87 miljoner kronor i inackorderingstillägg till personer. Antalet studerande med inackorderingstillägg minskade med 11 procent jämfört med föregående läsår och är nu det lägsta sedan läsåret 2004/05. Antal studerande med inackorderingstillägg fördelat på kön (procentandelar i staplarna), 2003/ / Kvinnor Män Under läsåret 2012/13 så hade 1,9 procent av de studerande med studiehjälp inackorderingstillägg, vilket är en minskning med 0,1 procentenheter jämfört med föregående läsår. Den kraftiga nedgången beror dels på minskade ungdomskullar och dels på den gymnasiereform som trädde i kraft den 1 juli 2011, som innebär att många av de specialutformade program i Sverige som CSN tidigare betalat ut inackorderingstillägg för, har försvunnit. Könsfördelningen visar att andelen kvinnor med inackorderingstillägg under läsåret 2012/13 var 59 procent och andelen män 41 procent, vilket innebär att kvinnor är klart överrepresenterade i förhållande till könsfördelningen bland samtliga studerande med studiehjälp. Tre fjärdedelar av dem som hade inackorderingstillägg i Sverige studerande på fristående gymnasieskolor och en tredjedel hade ett avstånd mellan hemmet och skolan som var under 8,5 mil, medan 7 procent hade ett avstånd som var minst 13 mil. Under läsåret 2012/13 fick även 100 personer inackorderingstillägg med hänsyn till särskilda skäl, utan krav på avstånd. Under läsåret 2012/13 var andelen avslag för ansökningar om inackorderingstillägg 21 procent, vilket är oförändrat jämfört med föregående läsår. 7 Andelen män med extra tillägg fortsätter att öka Extra tillägg är ett behovsprövat stöd som beviljas studerande med svag ekonomi. Läsåret 2012/13 betalade CSN ut 101 miljoner kronor till studerande med extra tillägg. Antalet studerande med extra tillägg ökade med 6 procent jämfört med föregående läsår och är det högsta antalet stödtagare sedan läsåret 2001/02, trots att antalet studerande med studiehjälp minskade under läsåret och att inkomstgränsen för att kunna få stödet inte har höjts sedan Antal personer som har fått avslag i förhållande till antalet personer som fått avslag och/eller bifall, jämfört med motsvarande siffror för läsåret 2011/12. 12

13 Antal studerande med extra tillägg fördelat på kön (procentandelar i staplarna), 2003/ / Kvinnor Män Under läsåret 2012/13 hade 3,9 procent av de studerande med studiehjälp extra tillägg, vilket är en ökning med 0,4 procentenheter jämfört med föregående läsår. Sedan läsåret 2006/07 har antalet studerande med extra tillägg ökat kontinuerligt. Bakom ökningen står främst att antalet män som får stödet har ökat med 73 procent under tidsperioden, jämfört med 7 procent bland kvinnorna. Under läsåret 2012/13 så var andelen män som fick extra tillägg 63 procent, vilket är 12 procentenheter högre än läsåret 2006/07, då könsfördelningen bland de studerande med extra tillägg i stora drag följde den bland samtliga studerande med studiehjälp. En rapport från CSN visar att orsaken till ökningen av antalet studerande med extra tillägg har ett samband med ökad invandring och att fler ensamkommande flyktingbarn kommer till Sverige. En hög andel av de ensamkommande flyktingbarnen är pojkar, vilket kan förklara varför andelen män som får extra tillägg har ökat successivt under de senaste läsåren. 8 Under läsåret 2012/13 fick 92 procent av de studerande med extra tillägg den högsta bidragsnivån på 855 kronor per månad, som lämnas till personer i hushåll vars ekonomiska underlag understiger kronor per år. Av dem som fick den högsta bidragsnivån så hade åtta av tio ett ekonomiskt underlag på 0 kronor. Av de studerande med extra tillägg i Sverige så läste 85 procent i kommunala gymnasieskolor och 12 procent i fristående skolor. Under läsåret 2012/13 var andelen avslag för ansökningar om extra tillägg 23 procent, vilket är 2 procentenhet lägre än föregående läsår. 9 Hög andel kvinnor studerar utomlands Under läsåret 2012/13 var antalet studerande med studiehjälp utomlands 820 personer. Av dessa var 66 procent kvinnor, vilket skiljer sig markant mot könsfördelningen bland studerande med studiehjälp i Sverige, där andelen kvinnor var 48 procent under läsåret. 8 CSN (2012). Studerande med extra tillägg - En grupp i förändring. 9 Antal personer som har fått avslag i förhållande till antalet personer som fått avslag och/eller bifall, jämfört med motsvarande siffror för läsåret 2011/12. 13

14 Bidrag för dagliga resor vid studier utomlands 10 brukar lämnas med ungefär lika stort belopp och till lika många studerande varje läsår och under läsåret 2012/13 var det 14 personer som fick stödet. Dessutom fick 220 studerande utomlands inackorderingstillägg och ett fåtal fick extra tillägg. CSN gör även utbetalningar av studiehjälp till vissa studerande via Försäkringskassan. Utbetalningarna avser studiebidrag och extra tillägg, som i Sverige klassas som familjeförmåner enligt EU-rätten. Efter en rutinförändring i maj 2010 så gör CSN merparten av dessa utbetalningar på egen hand till de som studerar i Sverige, vilket lett till att det utbetalade beloppet via Försäkringskassan har minskat. Under läsåret 2012/13 så betalade CSN ut 1,5 miljoner kronor i främst studiebidrag till 170 studerande utomlands via rekvisition från Försäkringskassan. 11 Fler får beslut om indragen studiehjälp på grund av ogiltig frånvaro Antalet studerande i kommunala och fristående gymnasieskolor som fått ett beslut om indragen studiehjälp på grund av ogiltig frånvaro har ökat kontinuerligt under de fem senaste läsåren. Enligt en rapport från CSN så är en ökad medvetenhet om regelverket bland skolorna central, för att förklara varför fler studerande med studiehjälp har rapporterats in till CSN och senare fått ett beslut om att studiehjälpen dras in. 12 Den 1 januari 2012 skärptes även rutinerna för när ogiltig frånvaro ska rapporteras in till CSN, vilket innebär att upprepad frånvaro mer än några timmar under en månad nu ska inrapporteras. Antalet studerande i Sverige, som har fått ett beslut om indragen studiehjälp uppgick under läsåret 2012/13 till personer. Det motsvarar 6,4 procent av de studerande med under läsåret, vilket är en ökning med 0,9 procentenheter jämfört med läsåret 2011/12. Det är en högre andel som fått ett beslut om indragen studiehjälp på grund av ogiltig frånvaro i fristående gymnasieskolor jämfört med i kommunala gymnasieskolor och oavsett skolform så är det en högre andel män än kvinnor som fått ett sådant beslut. Under läsåret 2012/13 så var andelen män som fick ett beslut om indragen studiehjälp 63 procent, vilket ska jämföras med att andelen män bland samtliga studerande med studiehjälp inom gymnasieskolan uppgår till 52 procent. 10 Bidrag för dagliga resor kan beviljas för en studerande utomlands som läser en studiehjälpsberättigande utbildning om färdvägen mellan bostaden och skolan är minst 6 kilometer. Bidraget kan inte lämnas om den studerande har inackorderingstillägg. Bidrag för dagliga resor ska i första hand sökas hos den studerandes hemkommun i Sverige. 11 Dessa utbetalningar kan inte härledas till persondata i CSN:s produktionssystem. 12 CSN (2011). Beslutsorsak skolk indragen studiehjälp på grund av otillåten frånvaro i gymnasieskolan. 13 Nettoräknat antal. Varje person har endast räknats en gång. 14

15 Studiemedel för studier i Sverige Något fler studerar med studiemedel Under läsåret 2012/13 betalade CSN ut 21,8 miljarder kronor 14 i studiemedel till personer som studerade i Sverige. 15 Av de studerande med studiemedel hade studielån, medan endast utnyttjade bidragsdelen. Antal nettostuderande med studiemedel i Sverige, fördelat på kön, 2003/ / Kvinnor Män Totalt Sedan läsåret 2009/10 har antalet studerande med studiemedel i Sverige legat stabilt kring personer och efter två läsår med mindre nedgångar så ökade antalet studiemedelstagare med 0,3 procent under 2012/13. De utbetalda beloppen ökade med 471 miljoner kronor eller 2 procent jämfört med föregående läsår. Dessutom hade personer tilläggsbidrag till studerande med barn, vilket är en minskning med 2 procent jämfört med föregående läsår. Av de studerande med studiemedel som fick tilläggsbidrag var 82 procent kvinnor. Bidraget betalades ut för sammanlagt barn, vilket innebär att det var 1,8 barn per studerande med tilläggsbidrag. Merkostnadslån betalades ut till personer och tilläggslån till personer under läsåret. Det är en ökning med 5 procent respektive en minskning med 5 procent jämfört med läsåret 2011/12. Utvecklingen bland studerande med studiemedel i Sverige skiljer sig åt mellan olika skolformer och utbildningsnivåer. På högskolor och universitet har antalet studerande ökat med personer till personer. Inom vuxenutbildningen är komvux den största skolformen och där minskade antalet studiemedelstagare med 5 procent på gymnasienivå och 1 procent på grundskolenivå. Nettoräknat så studerade totalt personer inom skolformen under läsåret 2012/ Avser utbetalningar av studiebidrag för 9 242,1 miljoner kronor, tilläggsbidrag för 382,5 miljoner kronor, grundlån för ,3 miljoner kronor, merkostnadslån för 129,4 miljoner kronor och tilläggslån för 206,5 miljoner kronor. 15 Siffran anger antalet studerande som har fått studiemedel under hela eller någon del av läsåret. 15

16 Stabilisering av antalet avslag på grund av bristande studieresultat Den 1 juli 2010 infördes skärpta regler för prövning av tidigare studieresultat med syftet att öka genomströmningen inom främst den högre utbildningen, vilket de två följande läsåren ledde till en stor ökning av antalet personer som fick avslag på sin studiemedelsansökan av denna orsak. 16 Under läsåret 2012/13 var det personer som ansökte om studiemedel, vilket är marginellt fler än föregående läsår, och antalet personer som fick avslag på grund av bristande studieresultat minskade med 1 procent till personer. Inom den största skolformen, högskolor och universitet, så var det personer som fick avslag på grund av bristande studieresultat. Färre studerande sammantaget på KY- och YH-utbildningar Antalet studerande inom skolformen kvalificerad yrkesutbildning (KY) har fortsatt att minska kraftigt under läsåret 2012/13, vilket beror på att förordningen om kvalificerad yrkesutbildning upphävdes den 15 april 2009, men där övergångsregler medger att utbildningar kan fortsätta som längst till och med utgången av Samtidigt har antalet studerande inom yrkeshögskolan (YH), som är den skolform som ersätter KYutbildningar, ökat i nästan motsvarande grad. Om KY- och YH-utbildningar räknas samman, minskade antalet studiemedelstagare under läsåret 2012/13 med 3 procent till personer. Vid sidan av högskole- och universitetsutbildningar utgör KY- och YH-utbildningar merparten av de studerande med studiemedel på eftergymnasial nivå. Lånebenägenheten ökar något Under läsåret 2012/13 ökade lånebenägenheten 17 bland studerande med studiemedel i Sverige. Andel studerande i Sverige med studielån i förhållande till antalet studerande med studiebidrag, andel i procent (observera skalan), 2003/ / Den 1 juli 2013ändrades reglerna, så att den som har bristande studieresultat för studier längre tillbaka än 10 år ändå ska kunna få studiemedel. Denna publikation handlar endast om läsåret 2012/13 och berörs därför inte av regeländringen Med lånebenägenhet menas antalet studerande med studielån i förhållande till antalet studerande med studiebidrag.

17 Jämfört med läsåret 2011/12 så har lånebenägenheten ökat med 0,4 procentenheter och det är första läsåret det sker en ökning sedan lånetypen annuitetslån infördes den 1 juli Under läsåret 2012/13 var andelen som studerande med studielån i Sverige 67 procent, vilket är betydligt lägre än bland utlandsstuderande med studiemedel där 83 procent av studiemedelstagarna hade studielån under tidsperioden. Lånebenägenheten är generellt högre bland män än kvinnor och under läsåret 2012/13 så hade 68 procent av männen studielån, medan motsvarande siffra för kvinnorna var 66 procent. Studiemedelstagare på högre utbildningsnivåer är i regel mer benägna att ta studielån jämfört med studerande på lägre utbildningsnivåer. Av de studerande med generellt bidrag så hade 72 procent studielån inom den största skolformen, högskolor och universitet. Bland de studerande med generellt bidrag på komvux, som är den största skolformen på grundskole- och gymnasienivå, var motsvarande andel 54 procent. Färre studerar med högre bidraget Det högre bidraget lämnas inom vissa ekonomiska ramar till särskilt prioriterade studerandegrupper från och med det år då den studerande fyller 25. Sedan 2011 pågår även en tillfällig satsning där unga arbetslösa under 25 år, som saknar fullständig grundskole- och gymnasieutbildning, kan studera med det högre bidraget. Antal studerande med studiemedel i Sverige, fördelat på utbildningsnivå, bidragsnivå och kön, 2012/13 1, 2 Grundskolenivå Gymnasienivå Eftergymnasial nivå Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Generellt bidrag varav låntagare Högre bidrag varav låntagare 1 En person kan finnas registrerad på flera utbildningsnivåer under samma läsår. 2 Sifferuppgifterna är avrundade, vilket kan påverka delsummor. Under 2012/13 så minskade antalet studerande som fick det högre bidraget med 2 procent till personer. Minskningen skedde både på grundskole- och på gymnasienivå, men var störst inom den senare utbildningsnivån. Inom komvux, som är den största skolformen för studerande med det högre bidraget, så minskade antalet studerande på gymnasienivå med 4 procent jämfört med läsåret 2011/12. Vid repetitions- och kompletteringsstudier på grundskolenivå är pengarna för att få det högre bidraget begränsade. Därför får en fjärdedel av dessa studerande istället det generella bidraget, trots att de uppfyller de grundläggande kriterierna för att få det högre bidraget. På eftergymnasial nivå upphörde övergångsreglerna för högre bidrag till studerande på specialpedagogutbildningar att gälla den 1 juli Fortfarande finns det övergångsregler för högre bidrag till studerande på yrkesteknisk högskola, men under läsåret 2012/13 det var inte någon som studerande med det högre bidraget med hänvisning till dessa regler. 17

18 Hög andel äldre studerande på grundskolenivå Andelen äldre studerande med studiemedel är som regel högre ju lägre utbildningsnivå det handlar om. På grundskolenivå är mer än hälften av de studerande 30 år eller äldre och nära två av tio är 40 år eller äldre, medan motsvarande andelar på eftergymnasial nivå är 16 respektive 4 procent. Högst andel unga studiemedelstagare är det på eftergymnasial nivå, där sex av tio studiemedelstagare är yngre än 25 år.. Av samtliga studiemedelstagare så är 57 procent yngre än 25 år och 21 procent 30 år eller äldre. Jämfört med föregående läsår så har andelen studiemedelstagare främst ökat i de två största åldersgrupperna år och år, medan andelen äldre studerande med studiemedel har minskat något. Minskad andel kvinnor studerar med studiemedel Under läsåret 2012/13 var andelen kvinnliga studiemedelstagare 60 procent och andelen manliga 40 procent. Jämfört med läsåret 2011/12 har andelen kvinnor minskat med 0,2 procentenheter. Fördelat på bidragsnivå är andelen kvinnor 8 procentenheter högre bland studerande med det högre bidraget jämfört med bland studerande med det generella bidraget. Andelen kvinnliga studiemedelstagare är högst bland folkhögskole- och komvuxstuderande på grundskolenivå. Där är andelen kvinnor över 70 procent. De skolformer med högst andel manliga studiemedelstagare är basårsutbildningar på gymnasienivå och övriga utbildningar på eftergymnasial nivå (som innehåller flera traditionellt manligt dominerade utbildningar som vissa trafikflygarutbildningar och polisutbildningar). Inom båda dessa skolformer är andelen män över 60 procent. Reducerade studiemedel på grund av meddelad inkomst Studiemedlen behovsprövas gentemot den studerandes inkomst. Studerande med inkomst över det s.k. fribeloppet får sina studiemedel reducerade. För en heltidsstuderande med studiemedel så är fribeloppet160 procent av prisbasbeloppet per kalenderhalvår, vilket innebär att inkomstgränsen för en heltidsstuderande med studiemedel var kronor under det andra kalenderhalvåret 2012 och kronor under det första kalenderhalvåret En studiemedelstagare vars inkomst beräknas överstiga fribeloppet ska ange det i sin ansökan om studiemedel till CSN, som då minskar studiemedlet utifrån de lämnade uppgifterna. Den slutliga kontrollen görs i efterhand, när CSN jämför dessa uppgifter med Skatteverkets uppgifter, och då kan det bli aktuellt med återkrav. Sedan höjningen av fribeloppet 2011, från 125 procent till 160 procent av prisbasbeloppet, minskade antalet personer som fick reducerade studiemedel på grund av meddelad inkomst med ungefär hälften de efterföljande två kalenderhalvåren. Under andra kalenderhalvåret 2012 fick personer reducerade studiemedel på grund av meddelad inkomst, vilket var lika många som andra kalenderhalvåret Under det första halvåret 2013 så ökade däremot antalet som fick reducerade studiemedel på grund av meddelad inkomst med 11 procent till personer, jämfört med första kalenderhalvåret

19 Studiemedel för studier utomlands Fler utlandsstuderande med studiemedel Under läsåret 2012/13 betalade CSN ut 2,4 miljarder kronor 18 i studiemedel till personer för studier utomlands. Sedan läsåret 2011/12 har både antalet utlandsstuderande och de utbetalda beloppen ökat med 3 procent. Av de utlandsstuderande med studiebidrag var det 2,0 procent eller 560 personer med barn som även fick tilläggsbidrag. Andelen kvinnor med tilläggsbidrag var 59 procent. Andel studerande utomlands med studielån i förhållande till antalet studerande med studiebidrag, andel i procent (observera skalan), 2003/ / Under läsåret 2012/13 var det personer som valde att ta studielån. Det motsvarar 83 procent av samtliga studiemedelstagare. Under sju av de senaste tio läsåren har benägenheten att ta studielån vid utlandsstudier minskat, men för andra läsåret i rad så ökar andelen något. Ökningen är 0,8 procentenheter sedan läsåret 2010/11. Benägenheten bland utlandsstuderande att ta studielån är högre på eftergymnasial nivå än på gymnasienivå och män tar studielån i något högre grad än kvinnor. Jämfört med studiemedelstagare i Sverige är lånebenägenheten bland utlandsstuderande 16 procentenheter högre. Av de studerande med studielån var det personer som även fick merkostnadslån, vilket motsvarar 62 procent av samtliga studielåntagare. Undervisningsavgifter stod för 77 procent av de samlade utbetalningarna av merkostnadslån och därutöver gjordes utbetalningar för främst försäkringar och resor. Antalet utbytesstuderande och free-movers fortsätter att öka På eftergymnasial nivå var antalet studiemedelstagare personer under läsåret 2012/13, vilket är en ökning med 600 personer jämfört med föregående läsår. 18 Avser utbetalningar av studiebidrag för 534,7 miljoner kronor, tilläggsbidrag för 2,8 miljoner kronor, grundlån för 1 363,3 miljoner kronor och merkostnadslån för 523,4 miljoner kronor. 19

20 Andel studerande utomlands på eftergymnasial nivå med studiemedel fördelat på språkkurser 1, utbytesstudier och free-movers, 2003/ / Språkkurser Utbytesstudier Free-movers 1 Studerande som läser en icke-akademisk förberedande språkkurs på eftergymnasial nivå. Den typ av studier som uppvisade störst ökning under läsåret 2012/13 var utbytesstudier där antalet studerande med studiemedel ökade med 6 procent till personer, vilket är en historiskt sett hög nivå. Antalet så kallade free-movers 19 ökade också under läsåret, med 2 procent till personer, vilket innebär att en långvarig ökning fortsätter. Bland studiemedelstagare som läser icke-akademiska språkkurser minskade antalet studerande för tredje läsåret i rad och uppgick till personer. Under de senaste 10 läsåren har antalet studerande som läser denna typ av språkkurser minskat med nästan hälften. På gymnasienivå ökade antalet studerande med studiemedel under läsåret 2012/13 med 22 procent till 600 personer. Ungefär hälften av dessa personer studerande i Norden, varav sex av tio i Danmark. Bland samtliga utlandsstuderande med studiemedel var 59 procent kvinnor och 41 procent män, vilket är nästan oförändrat jämfört med föregående läsår. Kvinnliga studiemedelstagare är i majoritet i de flesta världsdelar och länder. Det stora undantaget är Asien, där det är klart fler män än kvinnor som studerar med studiemedel. I Japan, som är landet med flest studiemedelstagare i Asien, var andelen män två tredjedelar. Långvarig ökning av antalet studerande i Asien Utvecklingen av antalet utlandsstuderande med studiemedel varierade ganska mycket mellan de olika världsdelarna under läsåret 2012/ Studerande som läser eftergymnasiala utbildningar som inte är språkkurser eller ingår i något utbytesprogram. Även kallade fritt utresande. 20

21 Antal studiemedelstagare utomlands, fördelat på världsdel, 2008/ / / / / / /13 Antalet studiemedelstagare ökade överallt utom i Norden, Oceanien och Sydamerika. I Asien ökade antalet studerande med studiemedel med 8 procent till personer och därmed fortsätter en kontinuerlig uppgång som har varat sedan läsåret 2000/01, då det endast var 360 studiemedelstagare i Asien. USA är det enskilda land där flest studerar med studiemedel och under läsåret 2012/13 var antalet personer. Därefter följer Storbritannien med personer och Danmark med personer. Afrika är den världsdel som med 220 personer har minst antal studerande med studiemedel. Knappt hälften av studiemedelstagarna eller personer återfanns i EU-27- området. Under läsåret 2012/13 ökade antalet med 1 procent och en bidragande orsak till detta är att fler väljer att studera med studiemedel i östeuropeiska EU-länder. 20 Läsåret 2012/13 ökade antalet studerande i dessa länder med 5 procent och av de totalt studiemedelstagarna 21 i de östeuropeiska EU-länderna så läste sju av tio läkarutbildningar. Flest läkarstuderande med studiemedel är det i Polen med personer. 20 De länder som avses är Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern. 21 Bruttoräknat antal. En person som har studerat i flera länder under läsåret räknas dubbelt. 21

22 Sjukförsäkring för studerande Något fler studerande fick skuldreducering läsåret 2011/12 Den som studerar med studiemedel omfattas av en särskild sjukförsäkring som dels betyder att han eller hon har rätt att behålla studiemedlen under sjukperioden och dels innebär att lånedelen skrivs av för den sjukdomsperiod som överstiger 30 karensdagar. De uppgifter som lämnas i denna rapport avser enbart den skuldreducering som görs för studerande som är sjuka under längre tid än 30 dagar. Den sjukförsäkringsstatistik som presenteras är slutlig för läsåret 2011/12 och preliminär för läsåret 2012/13. Den slutliga statistiken visar att personer nyttjade sjukförsäkringen under 2011/12, vilket är en ökning med 1 procent jämfört med läsåret 2010/11. Av dem som fick skuldavskrivning på grund av sjukdom var 78 procent kvinnor, vilket är en överrepresentation eftersom andelen kvinnliga studiemedelstagare som hade studielån var 60 procent. Under läsåret 2012/13 har personer beviljats skuldavskrivning på grund av sjukdom, och det ska jämföras med motsvarande preliminära siffror för läsåret 2011/12 som var personer. Det finns även 600 ärenden som har sorterats ut för manuell bedömning, vilka ännu inte är slutligt avgjorda. Det är 470 fler än under läsåret 2011/12. Orsaken till den stora skillnaden i antalet manuella ärenden mellan läsåren beror på en rutinförändring inom CSN från och med 20 februari 2013, då fler ärenden än tidigare sorteras ut för manuell bedömning. Detta rör sjukperioder längre än 90 dagar och då sjukperioden ligger längre tillbaka än ett år vid den maskinella bearbetningen. Stor ökning av antalet genomsnittliga ersättningsdagar Den slutliga statistiken för 2011/12 visar att det genomsnittliga antalet ersättningsdagar, det vill säga det antal dagar skuldreducering har skett, var 66 dagar per person. Det är en ökning med hela 8 dagar jämfört med läsåret 2010/11 och sedan läsåret 2001/02 har antalet genomsnittliga ersättningsdagar ökat med 16 dagar. Den långsiktigt uppåtgående trenden tros bero på en större medvetenhet om regelverket för sjukdom hos studerande med studielån och ökningen mellan läsåret 2010/11 och 2011/12 beror på att fler studerande med studielån är sjukskrivna längre, vilket ger ett tydligt utslag på det genomsnittliga antalet ersättningsdagar. Under läsåret 2011/12 så var det framförallt bland män som det genomsnittliga antalet ersättningsdagar ökade, från 58 till 70 dagar, men även bland kvinnor så ökade det genomsnittliga antalet ersättningsdagar. Den preliminära statistiken för läsåret 2012/13 visar att genomsnittet för samtliga som har fått skuldreducering på grund av sjukdom är 47 dagar, vilket är 13 färre än de preliminära siffrorna för läsåret 2010/11. Skillnaderna mellan läsåren beror på den rutinförändring som beskrivs ovan, där ärenden som rör längre sjukperioder sorteras ut för manuell bedömning. Under läsåret 2011/12 skrev CSN av 25 miljoner kronor och det genomsnittliga reduceringsbeloppet per person var kronor. Kvinnor hade ett genomsnittligt reduceringsbelopp på kronor, vilket är kronor lägre än för män. Sedan läsåret 2001/02 har kvinnor haft ett lägre genomsnittligt reduceringsbelopp än män under samtliga läsår utom 2010/11. Det preliminära avskrivningsbeloppet för läsåret 2012/13 är 16 miljoner kronor, vilket är 8 miljoner kronor lägre än de preliminära uppgifterna för läsåret 2011/12. Anledningen till det lägre beloppet under läsåret 2012/13 beror på den nämnda rutinförändringen. Slutlig statistik för läsåret 2012/13 redovisas i nästa års upplaga av Beviljning av studiestöd som utkommer i oktober

23 Bidrag till vissa studerande i gymnasieskolan med funktionsnedsättning (Rg-bidrag) Långvarig nedgång av antalet studerande Rg-bidrag är ett bidrag som hörselskadade, döva eller svårt rörelsehindrade personer får för att kunna studera på riksgymnasium i Göteborg, Kristianstad, Stockholm, Umeå och Örebro. Under läsåret 2012/13 fanns det studerande med Rg-bidrag från Sveriges alla län och av samtliga studerande med Rg-bidrag är 84 procent inskrivna på gymnasieskolor för hörselskadade och döva i Örebro. Under läsåret 2012/13 fick 360 personer Rg-bidrag för boende, hemresor, dagliga resor och tilläggsbidrag och det var något fler män än kvinnor som fick stödet. Antalet studerande med Rg-bidrag följer inte befolkningsutvecklingen inom de aktuella åldersgrupperna på samma sätt som inom studiehjälpen och sedan läsåret 2007/08 har antalet studerande minskat kontinuerligt. Det utbetalda beloppet för Rg-bidrag var 44,6 miljoner kronor under läsåret 2012/13 och räknat per studerande var det genomsnittligt utbetalda beloppet kronor. Män hade ett genomsnittligt utbetalt belopp på kronor, vilket var kronor högre än det genomsnittliga beloppet för kvinnor. Hög andel äldre studerande Nio av tio av alla studerande får stöd för att kunna göra hemresor och lika många har stöd för sitt boende. Kostnaden för boende är den mest omfattande och står för 84 procent av de totala kostnaderna. Merparten av de studerande har valt elevkollektiv som boendeform och endast 10 personer bor i egen lägenhet. De studerande med Rg-bidrag återfinns i åldersgruppen år och en av fem är 20 år eller äldre. Under läsåret 2012/13 fick 60 personer avslag på sin ansökan om Rgbidrag, vilket är en liten ökning sedan föregående läsår. 23

24 Utländska medborgare Grundläggande rätt till svenskt studiestöd När den som inte är svensk medborgare söker svenskt studiestöd för första gången, gör CSN en särskild prövning och utreder den så kallade grundläggande rätten till svenskt studiestöd. Detta görs dels enligt nationella regler, dels enligt EU-rätten. Följande avsnitt beskriver denna första prövning. Däremot redovisas inte här hur många utländska medborgare som totalt har svenskt studiestöd. Prövning enligt nationella regler Under läsåret 2012/13 har utländska personer prövats enligt de nationella reglerna, vilket är 600 fler än föregående läsår. Av dem fick bifall på sin ansökan. Av dessa personer är 45 procent under 20 år, medan 47 procent är 25 år eller äldre. Männen är genomsnittligt yngre än kvinnorna. Av dem som har prövats för grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt de nationella reglerna är 59 procent kvinnor. Det är totalt sett en högre andel av kvinnorna som får avslag på sin ansökan. Under 2012/13 fick 26 procent av kvinnorna avslag jämfört med 18 procent av männen. Förhållandet har varit ungefär samma under de tio senaste läsåren. Förklaringen till detta är att det är lättare att få grundläggande rätt till svenskt studiestöd för sökande som är under 20 år och har kommit till Sverige med föräldrarna jämfört med om han eller hon är över 20 år och kommit till Sverige på grund av egen familjeanknytning. Eftersom större delen av de kvinnorna som prövas för grundläggande rätt är över 20 år, får de också en högre avslagsfrekvens. Av de personer som har fått grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt de nationella reglerna har 55 procent ansökt om studiemedel och 45 procent om studiehjälp. Av dem som har studerat med studiemedel har 52 procent studerat på grundläggande nivå, 35 procent på gymnasienivå och 13 procent på eftergymnasial nivå. Av dem som har studerat med studiemedel är två tredjedelar kvinnor. Av de nordiska medborgare som har prövats för grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt de nationella reglerna under 2012/13 är personer med finskt medborgarskap i majoritet. De utgör 43 procent av de nordiska sökande. Därefter kommer medborgare från Norge, Danmark och Island. Av de nordiska medborgare som har prövats enligt de nationella reglerna har 77 procent fått bifall på sin ansökan. 24 Prövning enligt EU-rätten Den som inte uppfyller villkoren för grundläggande rätt till studiestöd enligt nationella regler kan få sin ansökan prövad enligt EU-rätten om han eller hon är EU-medborgare eller anhörig till en sådan. Under läsåret 2012/13 har CSN gjort en EU-rättslig prövning för personer, vilket är en ökning med 600 jämfört med föregående läsår. Av dessa har personer fått bifall på sin ansökan. Av dem som har prövats är 66 procent kvinnor. Av dem som har fått grundläggande rätt till svenskt studiestöd enligt EUrätten är en övervägande del unga: 66 procent är under 30 år och 20 procent är under 20 år. Av dem som prövats har 68 procent medborgarskap i något av EU-länderna utom Norden, medan 17 procent har nordiskt medborgarskap. Från övriga Europa kommer 6 procent, medan resterande 7 procent har utomeuropeiskt medborgarskap. De största länderna för en prövning enligt EU-rätten är Polen, Tyskland, Rumänien och Finland. Av dem som har fått bifall på sina ansökningar är 18 procent nordiska medborgare, medan 66 procent kommer från övriga EU-länder. De personer som är medborgare i länder som inte omfattas av EU-lagstiftningen utgör 14 procent av alla bifall.

25 Den vanligaste grunden för bifall enligt EU-rätten är att en sökande är anhörig till en EU-medborgare som är arbetstagare i Sverige. Detta gäller för 40 procent av de beviljade ansökningarna. På grunden permanent uppehållsrätt har 36 procent fått rätt till studiestöd enligt EU-rätten, medan bifallsgrunden att den sökande själv är arbetstagare utgör 18 procent. Av de personer som har fått studiestöd enligt EU-rätten har 83 procent studerat med studiemedel. Av dem med studiemedel studerade 71 procent i Sverige, varav 33 procent på grundläggande nivå, 27 procent på gymnasienivå och resten på eftergymnasial nivå. Av de personer som studerade utomlands med studiemedel studerade en majoritet på eftergymnasial nivå. De fyra vanligaste studieländerna för dem som studerade utomlands med studiemedel var Storbritannien, Polen, Tyskland och USA. 25

26 Tabeller Tabellförteckning 1 Översiktlig statistik 1.1 Totalt bokförda utbetalda belopp i studiestöd, fördelat på studiestödsform per kalenderår, miljoner kronor 1.2 Antal studerande i gymnasial utbildning som fått studiestöd, fördelat på skolform och studiestödsform, 2012/ Antal registrerade studerande i högskoleutbildning och antal studiemedelstagare, fördelat på studieinriktning, kön, ålder och studiemedel, 2012/ Antal registrerade studerande i högskoleutbildning och antal studiemedelstagare, fördelat på studieinriktning och kön, 2012/13 2 Studiehjälp 2.1 Belopp per månad, kronor 2.2 Utbetalda belopp i studiehjälp, fördelat på bidragsform och kön, miljoner kronor 2.3 Antal studerande som fått studiehjälp, fördelat på bidragsform och kön 2.4 Antal studerande med studiehjälp, fördelat på ålder och kön, studier i Sverige, 2012/ Antal studerande med studiehjälp, fördelat på ålder och kön, studier utomlands, 2012/ Antal studerande som fått studiehjälp, fördelat på skolform, bidragsform och kön, studier i Sverige, 2012/ Antal studerande som fått studiehjälp, fördelat på skolform, bidragsform och kön, studier utomlands, 2012/ Antal studerande som fått inackorderingstillägg, fördelat på avståndsklass, skolform och kön, studier i Sverige, 2012/ Antal studerande som fått inackorderingstillägg, fördelat på avståndsklass, skolform och kön, studier utomlands, 2012/ Antal studerande med studiehjälp som fått extra tillägg, fördelat på storlek på ekonomiskt underlag, skolform och kön, 2012/ Antal personer som fått avslag på ansökningar om studiehjälp, fördelat på bidragsform, skolform och kön, studier i Sverige, 2012/ Antal personer som fått avslag på ansökningar om studiehjälp, fördelat på bidragsform, skolform och kön, studier utomlands, 2012/ Antal studerande på fristående och kommunala gymnasieskolor i Sverige som fått beslut om ogiltig frånvaro, fördelat på bidragsform och kön 2.14 Antal studerande med studiehjälp på fristående och kommunala gymnasieskolor i Sverige som har fått ett beslut om ogiltig frånvaro, fördelat på län och kön 3 Studiemedel för studier i Sverige 3.1a Prisbasbelopp samt maximalt studiemedelsbelopp för studieperiod om 20 veckor med generellt studiebidrag 26

27 3.1b Prisbasbelopp samt maximalt studiemedelsbelopp för studieperiod om 20 veckor med högre studiebidrag 3.2 Antal studerande som fått studiemedel samt utbetalda belopp, fördelat på kön, bidragsnivå och typ av studiestöd, 2012/13 3.3a Antal studerande som fått studiemedel, fördelat på kön, typ av studiestöd, skolform och utbildningsnivå, 2012/13 3.3b Antal studerande som fått studiemedel med generellt bidrag, fördelat på kön, typ av studiestöd, skolform och utbildningsnivå, 2012/13 3.3c Antal studerande som fått studiemedel med högre bidrag, fördelat på kön, typ av studiestöd, skolform och utbildningsnivå, 2012/13 3.4a Antal studerande som fått studiemedel samt studerande med enbart studiebidrag, fördelat på studietakt, kön och utbildningsnivå, 2012/13 3.4b Antal studerande som fått studiemedel med generellt bidrag samt studerande som fått enbart studiebidrag, fördelat på studietakt, kön och utbildningsnivå, 2012/13 3.4c Antal studerande som fått studiemedel med högre bidrag samt studerande som fått enbart studiebidrag, fördelat på studietakt, kön och utbildningsnivå, 2012/13 3.5a Andel studerande per åldersgrupp som fått studiemedel, fördelat på ålder, kön, utbildningsnivå och skolform, procent, 2012/13 3.5b Andel studerande per åldersgrupp som fått studiemedel med generellt bidrag, fördelat på ålder, kön, utbildningsnivå och skolform, procent, 2012/13 3.5c Andel studerande per åldersgrupp som fått studiemedel med högre bidrag, fördelat på ålder, kön, utbildningsnivå och skolform, procent, 2012/13 3.6a Antal studerande som fått reducerade studiemedel på grund av meddelad inkomst, fördelat på utbildningsnivå, studietakt och kön, 2012/13 3.6b Antal studerande med generellt bidrag som fått reducerade studiemedel på grund av meddelad inkomst, fördelat på utbildningsnivå, studietakt och kön, 2012/13 3.6c Antal studerande med högre bidrag som fått reducerade studiemedel på grund av meddelad inkomst, fördelat på utbildningsnivå, studietakt och kön, 2012/ Antal personer som fått avslag på ansökan om studiemedel, fördelat på utbildningsnivå, skolform, kön och avslagsgrund, 2012/13 3.8a Antal studerande som fått studiemedel för studier på grundskole- och gymnasienivå, fördelat på kön och län, 2012/13 3.8b Antal studerande som fått studiemedel med generellt bidrag för studier på grundskole- och gymnasienivå, fördelat på kön och län, 2012/13 3.8c Antal studerande som fått studiemedel med högre bidrag för studier på grundskole- och gymnasienivå, fördelat på kön och län, 2012/ Antal studerande med studiemedel som fått tilläggsbidrag, fördelat på kön och ålder, 2012/ Antal barn vars föräldrar fått studiemedel och tilläggsbidrag, fördelat på kön och ålder, 2012/ a Antal studerande med studiemedel som fått tilläggsbidrag, fördelat på kön, utbildningsnivå och antal barn, 2012/ b Utbetalda belopp i tilläggsbidrag, fördelat på kön, utbildningsnivå och antal barn, miljoner kronor, 2012/13 27