FÖRÄNDRINGAR I SJUKFÖRSÄKRINGEN SVERIGES FÖRENADE STUDENTKÅRER

Transkript

1 FÖRÄNDRINGAR I SJUKFÖRSÄKRINGEN SVERIGES FÖRENADE STUDENTKÅRER

2 BAKGRUND Lunicore har på uppdrag av SFS utrett tre aspekter av en förändrad sjukförsäkring för studenter utifrån ett ekonomiskt perspektiv. 1. Koppla sjukförsäkringen till studier istället för studiemedel. 2. Möjliggör för studenter att vara sjukskrivna på deltid. 3. Förkorta antalet karensdagar från 30 till 7. Ett beräkningsunderlag för att analysera kostnadseffekten av dessa tre förändringar har tagits fram och presenteras nedan. Arbetet har dels omfattat en datainsamling där information från myndigheter och andra källor samlats in. Utifrån denna data har sedan beräkningar utförts för att kunna ge en bild av de ekonomiska konsekvenserna. 1

3 FÖRÄNDRING 1 KOPPLA SJUKFÖRSÄKRINGEN TILL STUDIER ISTÄLLET FÖR STUDIEMEDEL I nuläget finns det ett antal olika scenarion för hur en student kan vara sjukförsäkrad. I arbetet har vi skiljt på studenter som är helt försäkrade, delvis försäkrade och helt oförsäkrade. Med fullt försäkrade avser vi de studenter som har rätt till en ersättning på motsvarande fullt studiemedel, inklusive lån. Detta har beräknats till kr/månad, efter en föreslagen höjning av lånedelen inför Studenter är helt försäkrade om något av följande villkor är uppfyllda: 1. Studenten tar fullt CSN, både lån och bidragsdel. 2. Studenten har en sjukpenninggrundande om minst kr/år. Studenter är delvis försäkrade om något av följande villkor är uppfyllda: 1. Studenten har en sjukpenningsgrundande på mellan och kr/år. 2. Studenten tar CSN, men endast bidragsdelen eller inte fullt lån. Studenten är oförsäkrad om följande båda villkor är uppfyllda: 1. Studenten tar inte CSN. 2. Studenten har en sjukpenningsgrundande lägre än kr/år. I den föreslagna förändringen skall samtliga studenter vara försäkrade motsvarande de som idag är fullt försäkrade. Detta har varit utgångspunkten i arbetet. Vi bedömer att kostnaden för den föreslagna förändringen kommer att bero på följande parametrar: Antalet studenter som genom den föreslagna förändringen kommer att inkluderas i sjukförsäkringssystemet och ges rätt till ersättning. I hur pass stor uträckning sjukförsäkringen utnyttjas i termer av andel som sjukskriver sig. Sjuklängden för dessa studenter. Ersättningens storlek. Karenstid. ANTAL STUDENTER För att ta reda på antalet studenter som genom den föreslagna förändringen kommer att inkluderas i sjukförsäkringssystemet och ges rätt till ersättning kartläggs hur många av Sveriges studenter som idag är inkluderade i systemet och där igenom hur många som är exkluderade. Av de som är exkluderade måste därtill kartläggas vilka som ska ges rätt till ersättning. Figuren nedan ger en schematisk bild över Sveriges studenter. Sifforna i figuren, beträffande antal studenter i Sverige, är uppgifter angivna av Universitetskanslersämbetet (UKÄ) i deras årsrapport för Antalet studenter med respektive utan studiemedel är uppgifter angivna av CSN. Underkategorierna låg, medelhög och hög är sedan beräkningar baserade på grunddata från CSN. Studenter utan studiemedel är de som idag är exkluderade från sjukförsäkringssystemet. Av dessa är studenterna i kategorin hög inte berättigade ersättning, de är istället försäkrade genom sitt arbete. Kategorin medelhög består av studenter som arbetar 2

4 vid sidan av studierna och som därmed har möjlighet att få en så kallad studietids-sgi. Detta förutsätter att den studerande har en som uppgår till minst 24 procent av prisbasbeloppet, 2014 motsvarade detta kr. Inkomsten måste också anses vara stadigvarande och årligen återkommande. Denna kategori studenter kommer alltså att delvis ha rätt till ersättning genom den föreslagna förändringen och kommer tillsammans med studenterna i kategorin låg, som kommer att ges rätt till fullständig ersättning, att vara förknippade med en kostnad. Studenter i Sverige Studenter med studiemedel Studenter utan studiemedel Lån och bidrag Endast bidrag Låg Hög Låg Hög Låg Hög Utifrån de kategorier som presenterats ovan är det några som kommer innebära en ökad kostnad för systemet. Detta rör de studenter som idag är oförsäkrade (markerade i rött) alternativt endast delvis försäkrade (markerade i gult). Nya kostnadsgrupper Studenter med endast bidragsdelen Studenter utan studiemedel Låg Låg Intervall för underkategorier Låg Hög kr kr > kr 3

5 ANDEL SOM SJUKSKRIVER SIG I genomsnitt har 1,25 % av studenterna vid högskolor och universitet utnyttjat sjukförsäkringssystemet. I denna modell utgås ifrån att denna siffra kommer att ligga kvar på samma nivå framöver. Det finns dock anledning att tro att denna andel kan komma att öka något i framtiden. En analys av detta finns sist i rapporten. SJUKLÄNGD För att kunna utföra beräkningarna behöver en genomsnittlig sjuklängd beräknas. Detta gjordes med hjälp av dataunderlag från CSN. Sjukskrivningens längd 0-7 dagar 8-18 dagar dagar > 31 dagar Antal studenter Genomsnitt antal dagar 3, Källa: CSN = 41, Beräkningen visar på en snittlängd om 41,9 dagar. Den genomsnittliga tidsperioden med sjukpenning blir då i det nya förslaget 41,9 7 = 34,9. ERSÄTTNINGENS STORLEK Utgångspunkten har varit att ersättningens storlek ska motsvara fullt studiemedel (studiebidrag och studielån) från CSN. Studiebidraget under höstterminen 2014 uppgick till kr/månad och maximalt studielån uppgick till kr/månad. Detta innebär att en grundersättning vid sjukdom uppgår till 9004 kr/månad. Dock tas hänsyn till det faktum att regeringen avser att inför vårterminen 2015 utöka möjligheten till studielån med cirka kr/månad, varför kommande beräkningar kommer att utgå ifrån en ersättning om kr/månad eller 333 kr/dag. Års Medel Antal Totala er Summa Källa: CSN Studenter utan studiemedel har högre arbets än studenter med studiemedel, varför alla studenter i årsintervallet kr kategoriseras till medelhög. En arbetande student med en års på kr/månad ges en sjuklön och sjukpenning motsvarande cirka kr/månad eller 107 kr/dag Genomsnittlig års kr Med utgångspunkt i dataunderlaget ovan går det att beräkna hur den föreslagna förändringen påverkar omfattningen av hur sjukförsäkringen utnyttjas. Detta presenteras nedan i steg 3. 4

6 Martin Persson, Fredrik Perbe FÖRÄNDRING 2 MÖJLIGGÖR FÖR STUDENTER ATT VARA SJUKSKRIVNA PÅ DELTID I dagsläget kan studenter endast vara sjukskrivna på heltid. Detta betyder att studenter som skulle behöva vara sjukskrivna på deltid i praktiken står inför följande alternativ: Avstår från att sjukskriva sig, d.v.s. fortsätter att studera på heltid eller deltid. Avbryter studierna. Sjukskriver sig på heltid. Detta innebär att vid ett införande av möjlighet till deltidssjukrivning kommer antalet sjukskrivna att öka på grund av att de studenter som tidigare avstod från att sjukskriva sig på heltid eller avbröt studierna kommer att sjukskriva sig på deltid. Denna beteendeförändring kommer att vara förknippad med en ökad kostnad i sjukförsäkringssystemet. Samtidigt kommer de studenter som tidigare varit sjukskriva på heltid, fastän de hade kunnat studera på deltid, istället vara sjukskrivna på deltid. Denna beteendeförändring kommer att innebära en minskad kostnad i sjukförsäkringssystemet. Avstått sjukskrivning Deltidssjukskrivning Heltidssjukskrivning BERÄKNING AV FLÖDEN Vid uppskattning av flödena till deltidssjukskrivning utgår vi från data och tidigare beräkningar på området från CSN. Flödesberäkningarna appliceras på CSN:s statistik över antalet studerande vid universitet/högskola med sjukdagar, som även korrigeras för förändringen att sjukförsäkringen kopplas till studier istället för till studiemedel. I beräkningarna används benämningen deltidssjukskrivning som ett sammanvägt genomsnitt av olika nivåer av sjukskrivning, utifrån möjligheten att vara sjukskriven på 25 %, 50 % eller 75 %. Antal studerande vid universitet/högskola med sjukdagar År Totalt Antal sjukskrivna innan förändring = Antal sjukskrivna efter förändring = 5150 Antal heltidssjukskrivna efter förändring =!!""!!"" Antal deltidssjukskrivna efter förändring = =

7 Antal sjukskrivna Deltid Heltid Sjukskrivningsgrad Efter förändring Innan förändring Som framgår av beräkningarna och illustreras i figuren ovan, uppskattas alltså att ett införande av möjlighet till deltidssjukskrivning resulterar i att antalet sjukskrivna ökar från cirka till cirka 6 400, antalet heltidssjukskrivna minskar från till och antalet deltidssjukskrivna uppgår till efter förändringen. Med detta har en deltidssjukskrivningskvot kunnat uppskattas, för att kunna se hur fördelningen inom respektive kategori blir mellan heltid respektive deltid. Andel heltidssjukskrivna 77,3 % Andel deltidssjukskrivna 23,7 % Baserat på den kategorisering som gjorts tidigare kan en kostnad med sjukskrivningsdag för respektive kategori beräknas. Kostnaden per dag utgår från en grundersättning på 333 kr per dag, men räknas ner med det belopp för de som idag är delvis motsvarande sjukpenningen från studietids-sgi och/eller studiemedel. Kategori Studenter med lån och bidrag Studenter med endast bidragsdelen Studenter utan studiemedel Sjukskrivningsgrad Antal sjukskrivna Låg Heltid Deltid Heltid Deltid Låg Heltid Kostnad per dag Deltid ,5 Heltid Deltid Låg Heltid Deltid ,5 Heltid Deltid

8 FÖRÄNDRING 3 FÖRKORTA ANTALET KARENSDAGAR FRÅN 30 TILL 7 En sänkning av antalet karensdagar till 7 istället för 30 kommer medföra en högre frekvens av främst korta sjukskrivningar samt en ökad kostnad i form att fler blir berättigade till utbetalning av sjukförsäkring. Av de tre undersökta förändringar är det denna som får störst effekt på totalkostnaden av att genomföra hela förändringspaketet. BERÄKNING AV KOSTNAD För att ge en bild av vilka kostnader denna förändring kommer att innebära kategoriseras först de sjukskrivna i tre olika kategorier baserad på sjuklängd i termer av antal sjukdagar: Studenter med sjuklängd längre än 30 dagar. Studenter med sjuklängd 8 30 dagar. Studenter med sjuklängd 7 dagar eller mindre. De studenter som idag är sjukskrivna längre än 30 dagar, och därmed beviljas ersättning från och med den 31:a sjukdagen, kommer att genom en förkortad karenstid till 7 dagar ges en utökad rätt till ersättning. Den förändrade karenstiden på 7 dagar är därför förknippat med en kostnad i form av ersättning för sjukdagarna 8 30 för dem som idag är sjukskrivna i mer än 30 dagar. Figuren nedan illustrerar de sjukdagar som idag ges ersättning för och medför en kostnad, de sjukdagar som genom förändringen även kommer att ges ersättning för och medför en kostnad och de sjukdagar som även efter förändringen inte kommer att ges ersättning för och således inte vara förknippade med en kostnad. Detta är illustrerat för alla kategorier av sjukskrivna studenter. > 30 dagar 8-30 dagar 7 dagar Sjukdagar Ingen kostnad Kostnad pga förändring Kostnad idag För att beräkna kostnaderna utgås från den utökade utnyttjandegraden av sjukförsäkringen som beräknades i steg 1 och 2. För de kategorier som utgör en ny kostnad i systemet beräknas den fulla kostnaden för alla sjukskrivningsdagar utöver karenstiden om 7 dagar. För den kategorin som redan idag är försäkrade beräknas endast den del som i diagrammet ovan utgör kostnad på grund av förändringen, alltså 30-7 = 23 dagar. 7

9 Kategori Inkomst Heltid /deltid Studenter med endast Låg Heltid bidragsdelen Antal Antal mer Kostnad/ Snittsjuk Kostnad än 7 dagar dag längd , Deltid ,5 34, Heltid , Deltid , Studenter utan , Låg Heltid studiemedel Deltid ,5 34, Heltid , Deltid , Totalkostnad För den grupp som redan idag är försäkrade tillkommer en merkostnad för den sänkta karenstiden enligt beräkningen nedan. Kategori Inkomst Heltid/ deltid Studenter med Låg lån och bidrag Antal Kostnad/ dag Antal dagar Kostnad Heltid Deltid , Heltid Deltid Totalkostnad SUMMERING AV KOSTNADER Den totala kostnaden för att genomföra alla tre föreslagna förändringar samtidigt beräknas bli 29 miljoner kronor. En stor del av kostnaden kan hänföras till att karenstiden minskas från 30 till 7 dagar. Den framräknade kostnaden ska ses som en momentankostnad för att genomföra systemförändringen baserat på nuvarande beteendemönster. De två första förändringarna, att alla ska omfattas av sjukförsäkringen samt möjligheten till deltidssjukskrivning, kommer dock inte att i någon omfattande utsträckning leda till annat än momentankostnader. Den tredje förändringen, karensdagarna, kommer i framtiden ge upphov till ett förändrat beteendemönster som ger en fördyrning. Total kostnad för samtliga förändringar tillsammans: 29 miljoner kronor. 8

10 KÄNSLIGHETSANALYS AV KOSTNADEN För att skapa en övergripande bild av hur kostnadsutvecklingen kan komma att påverkas av beteendeförändringar hos studenter som en följd av systemförändringen presenteras här en känslighetsanalys som visar på merkostnaden för detta. Med siffran total ökning avses nyttjandegraden av sjukförsäkringen, alltså hur stor tillströmningen av studenter in i systemet är. Siffran på nyttjandegraden är utöver den naturliga tillströmning som kommer av att fler inkluderas i systemet, den avser alltså en teoretisk beteendeförändring där benägenheten att utnyttja sjukförsäkringen ökar. Eftersom den största tillströmningen sannolikt kommer hamna i intervallet 8-30 dagar utgår kalkylen från detta. I tabellen nedan finns även presenterat siffror där det antas att endast en del av tillströmningen kommer i detta intervall, resterande fördelas på intervallen 1-7 och >30 dagar. 100 % av ökningen i intervallet 8-30 dagar 75 % av ökningen i intervallet 8-30 dagar 50 % av ökningen i intervallet 8-30 dagar Total ökning 10 % Total ökning 20 % Total ökning 30 % kr kr kr kr kr kr kr kr kr Diagrammet nedan illustrerar den totala kostnaden för systemförändringen över tid uttryckt i miljoner kronor, baserat på de scenarion som beskrivits tidigare Innan genomförandet Vid genomförandet Efter genomförandet Långsiktig effekt Total ökning 30% Total ökning 20% Total ökning 10% Total ökning 0% 9