Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i det svenska överflödssamhälle?

Transkript

1 Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i det svenska överflödssamhälle? Konferensen Att genomföra barnets rättigheter från politik till praktik Folkets hus, Falun 14 november 2012 Tapio Salonen Professor i socialt arbete tapio.salonen@mah.se

2 Den svenska välfärdsutvecklingen i efterkrigstid Fattigsamhället motbilden vid 1900-talets mitt Reformoptimism och expansion Föreställning om välfärdsutvecklingens inneboende kraft och dynamik att eliminera fattigdom och utsatthet Fördelningspolitikens paradoxer mellan generella och selektiva inslag omfördelningsparadox / välfärdsparadox Välfärdsstatens oåterkallelighet? Fattigdomsfrågans återkomst från 1990-talet

3 Olika fattigdomsdefinitioner Inkomstfattiga hushåll med låga inkomster (t.ex. högst 50 eller 60 % av landets medianinkomst). T.ex. EU:s definitioner Ekonomiskt fattiga hushåll med inkomster som understiger en viss miniminivå för nödvändiga utgifter och konsumtion. T.ex. Låg inkomststandard Materiellt fattiga hushåll som saknar tillgång till nödvändiga materiella tillgångar. T.ex. LNU & ULF Försörjningsstöd hushåll som beviljas behovsprövat bidrag.

4 Fattigdom i vidare förståelse som ekonomisk och social utsatthet, sårbarhet och risk. 1/ Relativt 2/ Multidimensionellt 3/ Relationell 4/ Dynamiskt 5/ Subjektivt

5 Rädda Barnens årliga index sedan 2002: Barn som lever i ekonomiskt fattiga familjer eller i familjer som uppbär försörjningsstöd Två delmått: Låg inkomststandard Inkomststandard = Disponibel inkomst per konsumtionsenhet Norm för baskonsumtion + boendenorm Familjer med försörjningsstöd 5

6 Gränsvärden för inkomstgränser för olika barnhushåll Gränsvärden, SEK/ mån 1 vuxen + 1 barn 2 vuxna + 2 barn Median, disponibel ink Relativ fattigdom ( 60 %) Låg inkomststandard (64 %) (42 %)

7 Fördelning av inkomststandard bland barnfamiljer i Sverige 1991, 2000 och I procent. Inkomststandard

8 Inkomststandard bland barnfamiljer i Sverige 1991 och 2010.

9 BNP-utvecklingen i Sverige

10 Inkomstspridning i Sverige Ginikoefficient för disponibel inkomst per.k.e. inkl. kapitalvinst. Källa: SCB:s statistikdatabas

11 Disponibel inkomst per konsumtionsenhet inklusive kapitalinkomst 1991 och Förändring i procent efter deciler. I 2009 års priser. Källa: SCB 2010, Hushållens ekonomi 2010

12 Andel inkomstfattiga personer år efter sysselsättning : 24,8 Samtliga 12,8 5,3 12

13 Barnfattigdom i Sverige barn i fattigdom 13,0 % av barn i Sverige Ökning från 2008 med barn + 1,5 % 13

14 Barnfattigdom i Sverige

15 Fortsatt ökande klyftor mellan barn med svensk och utländsk bakgrund barn till ensamstående och sammanboende föräldrar barn i de fattigaste och rikaste familjerna rika och fattiga kommuner rikare och fattigare stadsdelar i storstäderna 15

16 Skillnader beroende på familjeförhållande 16

17 Barnfattigdom efter föräldrars bakgrund 1991, 1997, 2002 och Högst 5 år i Sverige: 2002: 32 av 252 (13 %) 2008: 48 av 220 (22 %) Kvot utr/sv: 2,6 2,7 4,2 5,5 Andel utl.bakgr i %:

18 Stora skillnader beroende på familjeförhållande och bakgrund 18

19 Barns ekonomiska utsatthet i Falun Mer än vart nionde barn lever i hushåll med försörjningsstöd och/eller låg inkomststandard 11,5 % eller av barn 0-17 år Kommunranking: 137 (av 290) Jmf ranking 2008: 168 (10,5 %) 2001: 167 (12,0 %)

20 Barnfattigdomen är hög i storstäderna 20

21 Skillnader mellan stadsdelarna i storstäderna

22 Välfärd, inte för alla Den ekonomiska familjepolitikens betydelse för barnfattigdomen i Sverige Tapio Salonen Professor i socialt arbete Malmö högskola 22

23 Den ekonomiska familjepolitiken Ca 70 miljarder kronor Administreras av Försäkringskassan Tre huvudkategorier: 1. Försäkringar ; föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, havandeskapspenning, pensionsrätt för barnår, barnpension och efterlevandestöd till barn. 2. Generella bidrag ; barnbidrag (inklusive flerbarnstillägg) och adoptionsbidrag. 3. Behovsprövade bidrag ; bostadsbidrag, vårdbidrag och underhållsstöd. 23

24 Betydelse av familjepolitiska insatser

25 Fattigdomsdämpande effekt av den ekonomiska familjepolitiken

26 Den ekonomiska familjepolitikens fördelning bland barnhushåll efter kvintiler 1998 och

27 Familjepolitiska stöd bland barnhushåll 2009 efter deciler. I milj kr. 27

28 Barn 0-17 år i familjer med relativ fattigdom med respektive utan bostadsbidrag och försörjningsstöd år 2000 och

29 Barns rättigheter och föräldrars etablering växande dilemma Två samtida policyinriktningar i Sverige och internationellt: 1. Betoning på barns rättigheter här och nu från becoming till being 2. Aktiveringspolitik med skärpta krav och skyldigheter

30 Arbetsmarknadspolitiken före och efter 90 talskrisen Före Arbetslöshet tillstånd mellan två jobb Efter Arbetslöshet allt mer ett etableringsproblem Låga, informella trösklar in i arbetslivet Höga, formella trösklar in i arbetslivet Aktiv arbetsmarknadspolitik med kvalificerande och kvalitativa insatser Aktiveringspolitik tilltagande uppdelning mellan etablerade och oetablerade

31 Två rapporter till Malmökommissionen politik/kommission for ett socialt hallbart Malmo/Underlag och rapporter.html Lokala handlingsstrategier mot barnfattigdom Anna Angelin, Socialhögskolan, LU Tapio Salonen, MAH Skälig levnadsnivå i Malmö - Om handläggning och bedömning av socialbidragsärenden Torbjörn Hjort, Socialhögskolan, LU

32 Intervjuer med socialtjänsten i Malmö Intervjubaserad studie: 10 handläggare och 10 chefer inom varje stadsdelsförvaltning, totalt 20 intervjuer. Tre övergripande teman: 1. Organisering och handlingsutrymme, såväl vad gäller verksamhet som enskild handläggare. 2. Uppfattningar om riksnormen: nivåer, konstruktion och utveckling. 3. Förhållningssätt till ansökningar över norm. Anna Angelin Lunds universitet Samhällsvetenskapliga fakulteten Socialhögskolan

33 Antal bidragsmånader med försörjningsstöd i medeltal : 6,6 mån Källa Socialstyrelsens årsstatistik

34 Tillfällig kris eller långvarig försörjning Flera av de intervjuade betonar att faktiska rimliga levnadskostnader inte överensstämmer med beräkningarna eftersom dessa bygger på föreställningen om socialbidraget som ett tillfälligt krisstöd. De som realistiskt sett är helt chanslösa på dagens arbetsmarknad uppmärksammas också av flera eftersom de troligen alltid kommer leva på försörjningsstöd. Systemet uppfattas inte vara anpassat till de livssituationer där socialbidragstagandet är långvarigt eller permanent. Flera av dem uttrycker såväl beundran som förundran över att klienterna kan få det att gå runt. Svårast att klara sig på normen har barnfamiljerna, särskilt ensamstående mammor. Anna Angelin Lunds universitet Samhällsvetenskapliga fakulteten Socialhögskolan

35 En oskälig levnadsnivå Riksnormen anses vara för låg och främst anpassad för kortvariga bidragsbehov. Många anser att när det gäller långvariga bidragsbehov garanterar riksnormen inte en skälig levnadsnivå De intervjuade anser att normen för de långvariga hushållen borde ses över då den inte tillgodoser en skälig levnadsnivå. Anna Angelin Lunds universitet Samhällsvetenskapliga fakulteten Socialhögskolan

36 Ett ökat fokus på barnfattigdom och barnperspektiv Den generella uppfattningen är att barnperspektiv blivit allt mer framträdande inom ekonomiskt bistånd i Malmö stad. Barn urskiljs som en särskild kategori socialbidragsmottagare som skall hållas skadelösa så långt som möjligt. Ofta motiveras detta utifrån moraliska grunder. Barnen är alltid oskyldiga om man säger så. Barn beskrivs som berättigade mer hänsyn, mer generositet och mer utredning avseende individuella behov. Anna Angelin Lunds universitet Samhällsvetenskapliga fakulteten Socialhögskolan

37 Att öka skäligheten. Strategier för att tillförsäkra en skälig levnadsnivå Bevilja ansökningar över norm där möjlighet finns att godta skäliga utgifter för livsföringen i övrigt. Dessa får en kompensatorisk funktion där man ser att familjen inte klarar sig på normen och därför beviljar extra för ansökningar om saker som egentligen ingår som en post i den ordinarie riksnormen t.ex. fritid och kläder för barn. Göra hembesök för att kunna göra en bedömning av behov av hemutrustning, samtala kring barnens behov av t.ex. fritidsaktiviteter och få en helhetsbild av barnets situation. Ifall familjen haft bistånd under längre tid anses beviljanden över norm rimliga och nödvändiga och biståndsbedömningen blir mer liberal. Anna Angelin Lunds universitet Samhällsvetenskapliga fakulteten Socialhögskolan

38 Risker med över norm beviljanden Risken för godtyckliga beslut ökar. Extra och tidskrävande arbetsbörda för att handlägga dessa samt kontroll av kvitton efteråt. Spridningsrisk där andra biståndstagande familjer får veta vad andra fått till sina barn och hushåll och då anser sig berättigade detsamma i rättvisans namn. Anna Angelin Lunds universitet Samhällsvetenskapliga fakulteten Socialhögskolan

39 Att reducera barnfattigdom och tillförsäkra en skälig levnadsnivå är sammanfattningsvis en ytterst svår utmaning för socialtjänsten. Socialtjänsten saknar resurser, tid och utrymme att arbeta med det lagstadgade uppdraget och sin egen önskan att arbeta mot att stödja barnfamiljers väg mot självförsörjning. Svårigheterna begränsas dock inte till att handla om enskilda tjänstemäns arbetssituation utan måste förstås mot bakgrund av en långt större utmaning och problematik där de grundläggande socialpolitiska förhållandena innebär: Anna Angelin Lunds universitet Samhällsvetenskapliga fakulteten Socialhögskolan

40 Den centrala frågeställningen Det finns en bred vetenskaplig evidens för att långvarig fattigdom och socialbidragstagande innebär avsevärda framtida risker för barns välfärdsutveckling. Detta innebär ett individuellt lidande men även betydande samhällskostnader. Är det hållbart och skäligt att ha en beräkningsgrund för försörjningsstödet som främst är utformat för kortvariga behov samtidigt som den socialpolitiska funktionen av försörjningsstödet haft en utveckling där en stor och ökande andel i realiteten är och troligen kommer fortsätta vara långvariga biståndstagare? Anna Angelin Lunds universitet Samhällsvetenskapliga fakulteten Socialhögskolan

41 Uppfattningar om riksnormen Halkat efter allmänna inkomstökningar Byggd på en idé om kortvarighet Fattigdomsförstärkande Svårt att hantera som handläggare

42 Insatser mot barnfattigdom SYFTE Lindra effekter åtgärda orsaker? FOKUS Reaktiva eller proaktiva insatser? STRATEGI Selektiva eller generella åtgärder? NIVÅ Ett statligt eller kommunalt ansvar? HÄLSA OCH SAMHÄLLE

43 INSATSER MOT BARNFATTIGDOM Reaktiva Proaktiva Selektiva Generella

44 Vad skulle det kosta att eliminera barnfattigdomen i Sverige?

45 Slutsatser Välfärdssystemens reversibilitet Tilltagande polarisering mellan inkluderade och exkluderade, fattiggörande Uppkomst och förstärkning av duala välfärdslösningar mellan etablerade och oetablerade grupper Utmaningar för sammanhållningen