VÄLFÄRDSSTATEN I GUNGNING?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "VÄLFÄRDSSTATEN I GUNGNING?"

Vilhelm Ivarsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 VÄLFÄRDSSTATEN I GUNGNING? Konferensen Gör Göteborg Jämlikt Göteborgs stad 30 oktober 2014 Tapio Salonen Professor i socialt arbete Tapio.salonen@mah.se

2 Den svenska välfärdsmodellens karaktäristika Aktiv och stark välfärdsstat politik förmodas göra skillnad Skattefinansierad bas för välfärdsbygget Grundläggande rättigheter och skydd för medborgaren oavsett förutsättningar och förmåga Breda samhällslösningar mellan samhällsaktörer

3 Den svenska välfärdsmodellens utveckling Idémässig utformning 1920-tal 1940-tal Guldåldern; breda reformer tal Vägval i postindustriell era 1980-tal och framåt

4 Förutsättningar för den svenska välfärdsmodellen talet full sysselsättning förutsägbar och stabil livscykel livslångt stabilt förvärvsdeltagande stabila familjeförhållanden lön som ger tillräcklig försörjning

5 Förändrade förutsättningar för den svenska välfärdsmodellen sedan 1980-talet Många står utanför lönearbetet Allt mer flexibelt arbetsliv Förändrade familjemönster Förändrade livscykelmönster Mångfaldssamhället

6 FÖRÄNDRINGAR I OMVÄRDEN Globalisering, migration och urbanisering Förändrade krav inom arbetslivet Snabb teknologisk utveckling Lösgörande från tradition och identitet- individualisering Demografiska effekter t.ex. ungas etablering, ökad andel äldre Inkomstspridning Strukturella förändringar i offentlig service och omsorg SEKTION

7 Sociala utgifter i Sverige År Sociala utgifter Förändring (% av BNP) senaste 5 åren : : : : EU15 30, Sv. 30, :e av EU av miljarder SEK

8 Inkomstspridning i Sverige Ginikoefficient för disponibel inkomst per k.e. inkl. kapitalvinst. Källa: SCB:s statistiskdatabas Industriarbetare/elit: 1950: 11, : 4,9 2012: 16,8 (LO 2014) Malmö högskola

9 Inkomstspridning i Sverige Ginikoefficient för disponibel inkomst per k.e. inkl. kapitalvinst. Källa: SCB:s statistiskdatabas Industriarbetare/elit: 1950: 11, : 4,9 2012: 16,8 (LO 2014) Malmö högskola

10 Inkomstskillnader bland hushåll i Sverige och OECD Källa:

Inkomstfattigdom i OECD-länder 1995-2010.

11 Inkomstfattigdom i OECD-länder Relativ inkomstfattigdom: Högst 50 % av landets medianinkomst. Källa: OECD 2013

Andel inkomstfattiga personer 20-64 år efter sysselsättning 1991 2012.

12 Andel inkomstfattiga personer år efter sysselsättning Beräknat som EU-fattiga (60 % av medianinkomst) Källa: SCB:s statistiskdatabas 2012: 30,2 % Malmö högskola

13 Sociala ersättningar i arbetsför ålder (källa: SSB 2014)

14 Begreppet utanförskap Normativt, politiskt begrepp inför valet 2006 Konkret mätts som antal ersättningsdagar i olika ersättningar och bidrag. Begreppet blir synonymt med att vara utan arbete. Riksrevisionens kritik (2008) Diskursen liknar klassiska underklassbegreppet; individualistiskt och moralistiskt synsätt anspelar på passivitet, bristande motivation, kriminalitet etc. Davidsson (2010)

15 Fördelning av inkomststandard bland barnfamiljer i Sverige 1991, 2000 och I procent. Inkomststandard

16 Arbetsmarknadspolitiken före och efter 90-talskrisen Före Arbetslöshet tillstånd mellan två jobb Efter Arbetslöshet allt mer ett etableringsproblem Låga, informella trösklar in i arbetslivet Höga, formella trösklar in i arbetslivet Aktiv arbetsmarknadspolitik med kvalificerande och kvalitativa insatser Aktiveringspolitik tilltagande uppdelning mellan etablerade och oetablerade

17 Arbetsmarknadspolitikens kostnader i Sverige fördelat efter aktiva och passiva åtgärder 1985, 2005 och I procent av BNP. MALMÖ HÖGSKOLA Källa: OECD:s Employment Outlook

Kostnader för aktiva arbetsmarknadsåtgärder per person i Sverige 1985, 2005 och 2009.

18 Kostnader för aktiva arbetsmarknadsåtgärder per person i Sverige 1985, 2005 och År Aktiva åtgärder I % av BNP Andel i åtgärd I % av arbetskraften Relationstal belopp/ person ,0 2, ,3 2, ,1 2, ,15 3,70 31 Slutsats: 4-5 gånger lägre kostnader per insats MALMÖ HÖGSKOLA Källa: OECD Employment outlook

19 Systemskifte i bostadspolitiken? Från 1990-talet tydliga inslag i ett systemskifte med varufiering, privatisering och marknadsanpassning. Bostadsdepartement lades ner, lagarna om bostadsanvisning och bostadsförsörjning upphävdes, hyreslagarna skärptes till hyresvärdarnas fördel och bostadssubventionerna fasades ut med undantag för privatpersoners skatteavdrag för räntor. Från Bostaden är en social rättighet och bostadspoltiken skall skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö. Till Målet för bostadsfrågor är långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan av bostäder som svara mot behoven.

20 Aktuella inslag Minskad nyproduktion Ökad trångboddhet Avveckling av kommunala bostadsförmedlingar och bostadssociala insatser Ökad utestängning av svaga hushåll Segmentering; ökade skillnader mellan upplåtelseformer Privatisering och outsourcing av bostadsplanering Social polarisering, som bl.a. visar sig i ökad supergentrifiering och låginkomstfiltering (Clark 2013: 155)

21 Bostadskostnadens andel av gränsvärdet för låg inkomststandard Källa: Förf. bearbetning.

22 Andel inkomstfattiga hushåll efter upplåtelseform i riket 1998 och Inkomstfattiga = Högst 60 % av medianinkomst

23 Allmännyttans profil i landets tre storstäder 1998, 2005 och Andel av hushållen i allmännyttan/ balansmått Q1/Q Stockholm 29 / 2,6 25 / 2,2 17 / 2,6 Göteborg 29 / 4,4 28 / 2,6 28 / 3,7 Malmö 14 / 6,3 15 / 5,9 15 / 8,0 Balansmått Q1/Q4 andel hushåll med låg inkomst i relation till andel med hög inkomst

24 Slutsatser Välfärdssystemens reversibilitet Tilltagande polarisering mellan inkluderade och exkluderade, fattiggörande Uppkomst och förstärkning av duala välfärdslösningar mellan etablerade och oetablerade grupper Utmaningar för sammanhållningen

25 Förutsättningar för en socialt hållbar utveckling Tillit till sig själv, andra och system Trygghet att kunna se bortom det nödvändiga Egenkontroll att vara huvudpersonen i sitt eget liv Sammanhang att kunna identifiera och knyta an till andra

29 Övergripande rekommendationer VAD? Etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika HUR? Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratisera styrningen

30 Håller den svenska välfärdsmodellen? Ekonomiskt; Aldrig varit rikare som nation Sysselsättning Bestående arbetslöshet och differentiering Fördelningsmässigt; Tre årtionden av ökad ojämlikhet Fattigdom & exklusion Förstärkt koncentration till outsiders Välfärdssystemens Tilltagande insider- och funktionsförmåga outsidermönster

Relevanta dokument

Utanförskapandets logik trender av desintegra4on och exklusion i svensk välfärdsutveckling

Utanförskapandets logik trender av desintegra4on och exklusion i svensk välfärdsutveckling Arbetarrörelsens forskarnätverk Årskonferens Runö Folkhögskola 14 maj 2013 Tapio Salonen Professor i socialt arbete