Ekonomins betydelse. 3 september Mikael Stigendal. Malmö Högskola

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Ekonomins betydelse. 3 september 2015. Mikael Stigendal. Malmö Högskola"

Anita Danielsson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Ekonomins betydelse 3 september 2015 Mikael Stigendal Malmö Högskola Städer Samhällsperspektiv Sammanhållning Interaktiv forskning Professor i Sociologi Urbana Studier, Malmö Högskola Kommissionär i Malmökommissionen Forskning om storstadsinsatser Tematisk expert i URBACT

2 Tillväxt vad är det? tillväxt, ekonomisk tillväxt, ökning över tiden av produktionen av varor och tjänster i ett land, bruttonationalprodukten (BNP). (NE) Vinstdriven tillväxt Behovsdriven tillväxt Engångstillväxt Tillväxt vad är inte det? Kvinnor och män i åldersgruppen år arbetar i genomsnitt ungefär 8 timmar om dagen om man summerar betald förvärvsarbetstid med obetald hemarbetstid. Män arbetar några minuter mer än kvinnor. Den totala arbetstiden för både kvinnor och män i åldersgruppen år har minskat med minuter per dygn jämfört med början av nittiotalet. Kvinnor ägnar mer tid åt obetalt hemarbete än män även om skillnaden minskat med tiden. Jämfört med början av nittiotalet har kvinnor i åldersgruppen år minskat sitt hemarbetande med i genomsnitt mer än en timme per dygn. Av kvinnors totala arbete består 46 procent av obetalt hemarbete. 1990/91 stod hemarbetet för 55 procent. Mäns obetalda hemarbete står för 36 procent av det totala arbetet. En ökning med ungefär 3 %-enheter. 2

Kvinnor och män i åldersgruppen 20 64 år arbetar i genomsnitt ungefär 8 timmar om dagen om man summerar betald förvärvsarbetstid med obetald hemarbetstid. Män arbetar några minuter mer än kvinnor.

3 Vinstdriven tillväxt kapitalism Industridriven: Ackumulation genom produktion av värden Finansdriven: Ackumulation genom berövande av värden Efterkrigstidens industridrivna tillväxtmodell Ökade investeringar i massproduktion Industrin dominerar (konsumtionsvaror) Höjd vinst Tillväxt: Storskalig massproduktion med ständigt stigande produktivitet (rationaliseringstillväxt) Generalisering av masskonsumtionsnormer Infrastruktur Offentlig välfärd Höjd skatt Ökad efterfrågan på massproducerade varor Individuell massvälfärd Höjd lön 3

Höjd vinst Tillväxt: Storskalig massproduktion med ständigt stigande produktivitet (rationaliseringstillväxt) Generalisering av

4 Den inkluderande staden Ca Växte i takt med kapitalismens expansion 1994 Attraherade utomstående Inflyttare fick jobb Från mörkret stiga vi mot ljuset Nutidens finansdrivna tillväxt Ökad spekulation Finanskapitalet dominerar Ökad vinst Ökade betalningar Ökad lyxefterfrågan Ökad massefterfrågan Bubbeltillväxt (spekulation ackumulation genom berövande) globalt Rationaliseringstillväxt i globala nord Sweatshoptillväxt i globala syd Ökad utlåning Individuell massvälfärd i globala nord Ökade löneskillnader Individuell lyxvälfärd i globala nord 4

lyxefterfrågan Ökad massefterfrågan Bubbeltillväxt (spekulation ackumulation genom berövande) globalt Rationaliseringstillväxt i globala

5 Den exkluderande staden Svårare att ta sig in Lättare att hamna utanför Inflyttare får inga jobb Från ljuset tåga vi mot mörkret? Tillväxtmodeller i Europa Norr: Export-orientering & finansialisering Väst: Övergripande finansialisering Centrum: Övergripande export-orientering Öst: Beroende export-orientering & finansialisering Söder: Beroende finansialisering 5

Tillväxtmodeller i Europa Norr: Export-orientering & finansialisering Väst: Övergripande

6 är utåtriktat men också inåtriktat genom åtstramningspolitiken! Grekland En historia med blodigt krig, militärdiktatur och outvecklad välfärdsstat För högt valutainträde Euron och fiffel med siffror (behjälpta av Goldman Sachs) Utkonkurrerad av tysk export genom dess nedskärningar Fick låna till för låg ränta p g av Tyskland Blev beroende av extern finansiering beggar-thy-neighbour policy for Germany, on condition that it beggars its own workers first. Pengarna lånades av banker, inte av skattebetalare Eurozonens ledare löste ut bankerna och ställde därmed folken mot varandra 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0-1,0 Tillväxt i ett urval EU-länder,

av tysk export genom dess nedskärningar Fick låna till för låg ränta p g av Tyskland Blev beroende av extern finansiering beggar-thy-neighbour policy for Germany, on condition

7 Vilket blir nästa land? Nyliberalismens epok a political project that is justified on philosophical grounds and seeks to extend competitive market forces, consolidate a market-friendly constitution, and promote individual freedom (Encyclopedia of Globalization, 2012) Fri marknad: Utvidgning av marknadskrafterna genom bl a avregleringar och privatiseringar Stark stat: Förstärkning av övervakande & repressiva funktioner nedskärningar av välfärd Individualiserade individer: Både i framgång och motgång ( blaming the victims ) De framsteg som skedde när det gällde den globala ekonomiska tillväxten och jämlikheten i hälsa mellan 1960 och 1980 har dämpats avsevärt under den påföljande perioden ( ), då den globala ekonomiska politiken tvingat fram begränsningar av utgifterna för den sociala sektorn och bromsat den sociala utvecklingen. Under den andra globaliseringsfasen efter 1980, har det också skett en påtaglig ökning, och en ökad regelbundenhet, av ekonomiska kriser, regionala konflikter och påtvingad och frivillig migration i världen. (s 19) 7

freedom (Encyclopedia of Globalization, 2012) Fri marknad: Utvidgning av marknadskrafterna genom bl a avregleringar och privatiseringar Stark stat: Förstärkning av övervakande & repressiva funktioner

8 Finansialisering En exempellös expansion under de senaste 30 åren av finansiella tillgångar och aktiviteter i förhållande till resten av ekonomin på bekostnad av den reala ekonomin vad gäller såväl dess nivå som investeringar i den beroende av konsumtionsledda högkonjunkturer baserade på lån och särskilt spekulation på boende- och fastighetsmarknaden genomsyrande allt fler områden av det ekonomiska och sociala livet, t ex pensioner, utbildning och hälsa och ingående i en finansdriven tillväxtmodell! Problemet: Finansdriven tillväxt ojämlikare välfärd Ekonomi Är det detta som är ekonomisk hållbarhet? Socialt Är det detta som ska bli social hållbarhet? Det samhällsviktiga Makten (governance) Uppmärksammade framgångar (t ex BNP) Oproblematiska bostadsområden Boende: Privat och vinstmaskin Innanförskap Det mindre samhällsviktiga Maktlösheten (government) Ouppmärksammade framgångar (t ex tillit) Problematiska bostadsområden Boende: Kollektivt och trångt Utanförskap 8

ekonomiska och sociala livet, t ex pensioner, utbildning och hälsa och ingående i en finansdriven tillväxtmodell!

9 Övergripande rekommendationer Etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor & göra samhällssystemen mer jämlika Förändra processerna genom att skapa kunskapsallianser och demokratisera styrningen Lösningen: Hållbar samhällsutveckling genom kunskapsallianser Tillväxt och välfärd En bättre diskussion om ekonomisk utveckling och tillväxt, vad man ska mena med tillväxt, vilken tillväxt vi ska ha, om vi ska ha nån, hur man ska mäta det osv. Kunskapsallianser kan bidra till att sprida den organisationsform som kallas självständigt lärande, vilket är bra för såväl social som ekonomisk utveckling måste hänga ihop! En faktisk delaktighet som befrämjar känslan av delaktighet tillvaratagandet av människors kunskaper och engagemanget i kunskapsallianser gör att man känner sig behövd och det bidrar till bättre välfärd Förbättrad kvalitet på den offentliga efterfrågan och därmed indirekt styrning av tillväxten i en mera behovsprövad riktning Tillvaratagande av erfarenheter och kunskap som samhället behöver Förbättrade definitioner av vad som är problemen samt ett bättre tillvaratagande av idéer och förslag på lösningar 9

ska mena med tillväxt, vilken tillväxt vi ska ha, om vi ska ha nån, hur man ska mäta det osv.

10 10

Relevanta dokument

Social inkludering en utblick i Europa

Social inkludering en utblick i Europa 20 augusti 2015 Mikael Stigendal Malmö Högskola Städer Samhällsperspektiv Sammanhållning Interaktiv forskning Professor i Sociologi Urbana Studier, Malmö Högskola