Att balansera på marginalerna

Transkript

1 Att balansera på marginalerna 3 december 2018 Mikael Stigendal Malmö Universitet Vem kommer till Sverige? Lastbilar med kläder, kanske från 1

2 Vem kommer till Sverige? Lastbilar med mat, kanske från For workers, meanwhile, trade union membership and collective bargaining are in decline. In South Africa, over 90% of surveyed women workers on grape farms reported not having enough to eat in the previous month. In Thailand, over 90% of surveyed workers at seafood processing plants reported going without enough food in the previous month. The gap to a living income or wage is greatest where women prevail in the workforce. Juni 2018 We are now witnessing the highest levels of displacement on record (1 December 2018) Sweatshoptillväxt 2

3 Hur hänger samhället ihop? Städer utifrån ett samhällsperspektiv Interaktiv forskning i kunskapsallianser Var med och startade IMER & Malmö Högskola, Tematisk expert i EU:s URBACT-program, Kommissionär i Malmökommissionen, Professor i sociologi Urbana Studier, Deltagit i 35 projekt Malmö Universitet mikaelstigendal.se Projektägare: Länsstyrelsen Skåne Medverkande universitet: Uppsala, Lund, Malmö, Mittuniversitetet & Örebro Finansiering: ESF & Socialdepartementet Varaktighet: Okt 2017 sept 2020 Samhälls- och hälsokommunikation i Skåne 3

4 Samhällsoch hälsokommunikatörer Vad ser vi? Mycket Om hur nyanlända har det här i Sverige Om vad nyanlända har för potentialer Om hur samhället fungerar och inte fungerar Nutidens kapitalistiska tillväxtmodell Finansdriven tillväxt ojämlikare välfärd Bubbeltillväxt Berövandetillväxt Rationaliseringstillväxt Sweatshoptillväxt 4

5 Bubbeltillväxt är överskuldsatta, varav 28% är utrikesfödda Allt färre har råd att köpa bostadsrätt Det råder en stor brist på hyresrätter och i vissa kommuner finns det nästan inga alls Berövandetillväxt Privatiseringar Skattesänkningar Skattesmitning Makt Vinsten för storbankerna under 1 kv 2018: 27 miljarder Bankernas bolånemarginal har stigit till ca 1,6 5

6 Rationaliseringstillväxt Produktiviteten: Mycket långsammare ökning än tidigare. Investeringar: Lägre investeringskvot under det senaste decenniet. Företagens vinster har sedan 1980-talet ökat på lönernas bekostnad De senaste årens tillväxt beror i huvudsak på bostadsinvesteringar men faktiskt också på asylinvandringen Kommuner har fått ett nettotillskott av ung arbetskraft och barn samtidigt som staten har bidragit med finansiering Det har lett till kommunsektorns största överskott (2016) under 2000-talet och en återvunnen framtidstro i en del fattiga kommuner Slutsats: Detta är ingen kostnad utan en investering Men rationaliseringarna har samtidigt trängt ut de lågkvalificerade jobben och skapat barriärer runt arbetsmarknaden Gig -ekonomin Ett kort tillfälligt jobb ett gig som gäller för en dag eller en kortare period, t ex matleveranser, barnpassning, trädgårdsarbete, taxi, hundvakt, läxläsning Ofta låga och icke-reglerade löner utan anställningstrygghet kollektivavtal är obefintliga och ytterst få är medlemmar i facket Utföraren förväntas ofta själv tillhandahålla utrustning, t ex cykel, bil eller dator Ca 4% av alla förvärvsarbetande försörjer sig helt inom gig-ekonomin utrikesfödda är överrepresenterade Utbredningen av gig-ekonomin i kombination med minskad facklig anslutning underminerar den svenska arbetsmarknadsmodellen det lär bli dåligt för oss alla Sweatshopkapitalismens återkomst i Sverige? 6

7 Ojämlikhetens djupnande klyftor inkomster Samma som på tidigt 1940-tal Ojämlikhetens djupnande klyftor förmögenheter Sverige har idag Västeuropas största förmögenhetskoncentration och 187 miljardärer Table 6-5: Wealth shares and minimum wealth of deciles and top percentiles for regions and selected countries, 2017 (s 156) 7

8 Ökad maktkoncentration Trots stort utlandsägande kontrolleras fortfarande den absoluta merparten av det svenska näringslivet av ett fåtal finansfamiljer p g av röstdifferentiering (A- & B-aktier). Antalet anställda i statliga företag har halverats från , De 15 största finansfamiljerna styr (2017) bolag värda miljarder. Familjen Wallenberg kontrollerar företag värda närmare miljarder. Historien om den ökande ojämlikhetens politik 1980: Nedskärningarna började 1985: Avregleringar av banker, krediter och valuta 1989: Skattereformen, bl a med sänkning av skatt på kapitalvinster : Privatiseringar, krispaket med nedskärningar och minskade bidrag, avregleringar av bostadspolitiken samt friskolereformen 1998: Riksbankens oberoende, pensionsreformen och utgiftstak 2000-tal: Avskaffad arvs- & gåvo-, förmögenhets- & fastighetsskatt : Försämrad a-kassa och sjukersättning samt privatiseringar 8

9 Från välfärd till konkurrens Nyliberalismen: Chicagoskolan och Milton Friedman samt Reagan och Thatcher New Public Management: Prioritering av produktivitet framför demokrati En konkurrenspolitik uppstod , bl a beställare-utförare och friskolereformen År 2015 drevs var 4:e förskola, 6:e grundskola och 3:e gymnasieskola i privat regi. I allt högre grad har verksamheterna kommit att drivas av kapitalistiska företag. Dessa företag har blivit allt större och ägandet av dem har koncentrerats. Andelen åriga flickor och pojkar i Sverige som rapporterar återkommande psykosomatiska symptom har fördubblats sedan mitten av 1980-talet. Situationen i skolan med ökande krav, sämre elevhälsa och mycket oro kan ligga bakom att ungdomar har mer psykiska problem idag än tidigare. På något sätt känns det som något slags skolpolitiskt misslyckande, säger Johan Carlson, generaldirektör vid Folkhälsomyndigheten. (SR 26/ ) Skolans ödesfrågor Lärarförsörjningen: idag är nästan var tredje lärare obehörig. Bristen förväntas dessutom öka riskerar att särskilt drabba elever i skolor i utsatta områden. Skolsegregationen: segregationen i skolan har ökat. Skolsegregationen riskerar att leda till att vissa skolor får stora svårigheter att kompensera för elevers olika behov och förutsättningar. reforms introducing greater school choice also tend to increase academic and socio-economic sorting 9

10 Integration? Framväxten av ett problem-orienterat perspektiv Integrationspolitiken inrättades 1998 utifrån en sociologisk definition. Riksrevisionens kritik (2005): Det integrationspolitiska målet om lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter har i den praktiska verkligheten handlat om att utjämna skillnaderna mellan gruppen utländsk bakgrund och det övriga samhället. Alliansregeringens politik (2009): Integrationspolitiken är sektorsövergripande dess mål i huvudsak ska uppnås genom generella insatser som riktar sig till hela befolkningen. Eventuella riktade insatser ska baseras på särskilda individuella behov och förutsättningar, inte på att en person är född i ett annat land. Den rödgröna regeringens politik ( ): Fokusering på nyanlända. Integration har allt mer kommit att bli liktydigt med assimilering: Bli som vi! Samhället ett klassuppdelat innanförskap med gränser som går i städerna men också mellan stad och land Nyliberal globalisering Problem-orienterat förhållningssätt Från välfärdsstat till konkurrensstat Finansdriven tillväxt ojämlikare välfärd Innanförskap Segregation Utanförskap 10

11 Framgång vad är det? Målet är att bygga upp och utveckla den nationella kapaciteten inom samhälls- och hälsokommunikation Potential-orienterat förhållningssätt En människosyn med utgångspunkt i relationer Kunskaper om främst bakomliggande orsaker, inte bara symptom Intresse för erfarenheter, kunskaper och förmågor Kunskapsallianser Tillvaratagande av erfarenheter och kunskaper Gemensam kunskapsutveckling i jämlika samarbeten Kollektiv empowerment 11