Bostäder för alla-men hur? JAN-OVE ÖSTBRINK, SKL

Transkript

1 Bostäder för alla-men hur? JAN-OVE ÖSTBRINK, SKL

2 Bostadsbyggandet för lågt och följer heller inte befolkningsutvecklingen Småhus Flerbostadshus Folkökning

3 Den orörliga bostadsmarknaden Hindrar jobbsökande och försvårar företags och offentliga arbetsgivares rekrytering Fler lokala och begränsade flyttkedjor De ungas rörlighet har minskat betydligt Enpersonshushållen blir färre och äldre Villaboendet för 65 år och äldre ökar

4 och det behövs bostäder för de som har liten betalningsförmåga eller som är socialt utsatta!

5 Andel med låg ekonomisk standard * Med en låg ekonomisk standard avses de personer som lever i ett hushåll som har en disponibel inkomst per k.e. som är mindre än 60 procent av medianvärdet för samtliga.

6 Den sociala utsatthetens omfattning och konsekvenser Hushåll som är i riskzonen de som har svaga ekonomiska förutsättningar (av 20+ år hade cirka 13 %, eller en inkomst som låg under 60 % av medianinkomsten för riket 2013) de som har bagage i form av hyresskulder, andra skulder, betalningsanmärkningar, störningar etc de som inte tidigare sökt bostad eller haft ett hyreskontrakt, som har kort kötid, som saknar referenser, kontakter, kunskap om hur bostadsmarknaden fungerar, som har bristande språkkunskaper etc Konsekvenser bo kvar hemma, hemlöshet, trångboddhet, svart marknad, ökad segregation och kriminalitet, svårt vid skilsmässor eller andra akuta situationer motsättningar mellan grupper/grupper ställs mot varandra socialtjänst som även blir bostadsförmedling och som får ökade kostnader för försörjningsstöd utan bostad svårt att få jobb eller studera svårt för nyanlända att etablera sig i samhället

7 Problembilden sammanfattningsvis Stor bostadsbrist i många kommuner Låg rörlighet på bostadsmarknaden och ett för lågt byggande av nya bostäder Stor efterfrågan på mindre och billiga bostäder men även stora för familjer med många barn Stor konkurrens om utbudet: studenter, gästforskare, unga vuxna, nyanlända, specialister inom olika yrkesområden, äldre m.fl. Hushåll med liten betalningsförmåga och/eller socialt utsatta hushåll har det svårast!

8 Analysen Det behövs en ny social bostadspolitik som omfattar åtgärder både på efterfrågeoch utbudssidan! Det behövs en politik för att bygga nytt, för att öka rörligheten i beståndet och för att kunna erbjuda alla goda bostäder! Ansvaret att skapa goda förutsättningar för alla är delat mellan tre parter, staten, kommunerna och bygg- och bostadsbranschen!

9 Statens ansvar bostäder för alla För att staten ska kunna ta ett ansvar för hela befolkningen krävs: en politik som säkrar möjligheterna för de som har förutsättningar att stå på egna ben och en politik som kompletteras med åtgärder för de grupper som behöver stöd för att få en egen bostad.

10 Vad vill då staten göra? ÖKA BYGGANDET Öka tillgången på byggbar mark Främja serietillverkning av hus Korta ledtiderna i planeringen Bygga fler hyresrätter Bygga ut trafikinfrastrukturen Stödja kommunerna Stödja ny samlad exploatering Se över kreditgarantier och lånemöjligheter på svaga bostadsmarknader och förutsättningarna för någon form av toppbelåning Låta statliga bolag bidra till ökat bostadsbyggande

11 Vad vill staten göra mer? ÖKA RÖRLIGHETEN Slopat tak för uppskovsbelopp under en tidsbegränsad period och ändrad beräkning av reavinstskatt Öka privatbostadsuthyrningen Möjliggöra andra uthyrningsformer (t.ex. partiella hyreskontrakt) RUSTA UPP BOSTADSBESTÅNDET Ge stöd till energieffektivisering i utsatta bostadsområden Ge stöd till upprustning av utemiljöer i utsatta bostadsområden FRÄMJA HÅLLBARHET OCH MINSKA KLIMATPÅVERKAN Ge stöd till gröna städer (investeringsstöd, stadsmiljöavtal, klimatklivet) Inrätta informationscentrum för hållbart byggande Se över kraven i PBL avseende klimatpåverkan som hör ihop med kommunernas planering av hur bebyggelse och infrastruktur lokaliseras och utformas

12 Vad återstår? En social bostadspolitik En samlad översyn av finansierings- och skattesystemet Åtgärder för att säkra kompetensförsörjningen i kommuner och företag inom bygg- och fastighetssektorn Åtgärder för att bromsa kostnadsutvecklingen och öka konkurrensen

13 Vad krävs av kommunerna? För att kommunerna ska kunna ta ansvar krävs: en tydlig väl förankrad inriktning att kommunerna är proaktiva och använder sina bostadspolitiska verktyg! ett väl fungerande samarbete lokalt

14 Bostadspolitiska verktyg lokalt Fysisk planering Bostadsplanering Markpolitik De kommunala bostadsföretagen Åtgärder för att underlätta finansieringen Åtgärder för att minska produktionskostnaderna Bostadsinformation och förmedling

15 Bostadspolitiska verktyg lokalt exemplet Uppsala

16 Vad SKL gör Arbetar för att undanröja statliga hinder för bostadsbyggande Tar fram fakta om vad kommunerna faktiskt gör Redovisar kommunexempel kring bl.a. strategier, arbetssätt och framgångsfaktorer Arrangerar regionala och nationella konferenser och seminarier för kunskapsinhämtning och erfarenhetsutbyte och sluter nationella ramavtal för uppförande av bostadshus!

17 SKL:s förväntningar på staten Ökat bostadsbyggande undanröja hinder (bl a riksintressen, strandskydd, skyddsavstånd), effektivisera planprocessen samt skapa bättre finansieringsförutsättningar på svaga bostadsmarknader Ökad rörlighet minskad/förändrad reavinstskatt, stämpelskatt m.m. ( flyttskatten ) och se över hyreslagstiftningen Stärkt efterfrågan höjt bostadsbidrag och bostadstillägg, statligt bosparande samt startlån för unga vuxna och nyanlända med ordnad ekonomi

18 Fakta t.ex om planläggning och tidsåtgång Öppna jämförelser inom detaljplaneområdet Öppna jämförelser som är tänkta att bidra till att kommunerna: ska kunna analysera sin verksamhet lära av varandra förbättra kvaliteten och effektivisera verksamheten Dessutom kan jämförelserna bidra till en faktabaserad debatt.

19 Många goda och skiftande exempel och möjligheter!

20 Halmstad Samhällsbyggnadsmodell som förkortar tiden från idé till genomförande Markförvärv och markbyten som samspelar med inriktningen i ÖP Tydlig inriktning att bygga nytt med många olika kvaliteter och prisnivåer Det kommunala bostadsbolaget viktigt verktyg för bostadsutveckling och bostadsförsörjning

21 Krokom Bygger i lägen där folk vill bo och leva Prioritering av kvalitativ skola och förskola Förvärvar attraktiv mark för att kunna driva egna projekt och åker- och skogsmark för att byta mot attraktiva bostadslägen Serviceplan för att tillgodose och främja kommunal och kommersiell service på landsbygden

22 Strategier för bostäder till alla Byggande och upprustning i samhällsregi Stärka svaga hushålls betalningsförmåga/ möjlighet att efterfråga en bostad och anpassa sitt boende över tid (bostadsbidrag, startlån, bosparande) Stöd till särskilda satsningar (t.ex. byggande och upprustning på svaga bostadsmarknader) Ställa sociala krav vid markanvisning Främja kostnadseffektiva processer inom byggbranschen och utforma regelverk som stödjer mer standardiserade byggsystem (upphandling, typgodkännanden/certifiering etc) Se över förmedlingsprinciper och uthyrningskrav

23 Seminarier och konferenser

24 Kommuner med svaga bostadsmarknader Nytt SKL-nätverk med ett 15-tal kommuner Fokus på att öka utvecklingsmöjligheterna genom att: lära av varandra och identifiera framgångsfaktorer påverka bilden av och ge en mer nyanserad beskrivning av hinder och möjligheter i denna typ av kommuner tydliggöra behovet av att undanröja hinder för nybyggnation och ökad rörlighet (strandskydd, riksintressen, ekonomiska hinder etc) tydliggöra allmännyttans roll och uppdrag

25 Ramavtalsupphandling av bostadshus Uppdrag Tillhandahålla ramavtal för köp av flexibla och hållbara bostadshus med hög kvalitet, som kan uppföras snabbt till lägre kostnad Organisering Projektägare: SKL och SKL Kommentus Inköpscentral AB (SKI)/AffärsConcept Referensgrupp med representanter från kommuner och SABO-företag Intressentgrupp med representanter från Sveriges Byggindustrier, Byggherrarna, SABO, Fastighetsägarna, Sveriges Arkitekter och Stadsarkitektföreningen Förväntat resultat Upphandlingen skulle: stimulera utvecklingen av koncept för byggsystem till bostäder sänka kostnaden korta tiden till färdig bostad motsvara del av behovet av nya bostäder