Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016

Transkript

1 Bostadsförsörjning, markpolitik, planering och genomförande Skellefteå 8 december 2016

2 Kommunernas bostadspolitiska uppgift Kommunerna ska planera för bostadsförsörjningen bedriva en ändamålsenlig bostadspolitik ansvara för samhällsplaneringen (och därmed även för förutsättningarna för bostadsbyggnation) säkerställa bostadsförsörjningen enligt SOL Kommunerna får ge stöd till enskilda hushåll, till den egna bostadsverksamheten samt till privata företag (om det finns särskilda skäl)

3 Vad krävs i kommunerna För att kommunerna ska kunna ta ansvar krävs: ett väl fungerande samarbete lokalt en tydlig väl förankrad inriktning att kommunerna är proaktiva och använder sina bostadspolitiska verktyg!

4 Bostäder för alla

5 Bostäder för alla och jobb och skola och vård och bussar och uppkoppling och avkoppling och vatten och lekplatser och tryggt och trivsamt och jämställt och cykelbanor och service och ekotjänster och men hur?

6 Bostadspolitiska verktyg lokalt Fysisk planering Bostadsplanering Markpolitik De kommunala bostadsföretagen Åtgärder för att underlätta finansieringen Åtgärder för att minska produktionskostnaderna Bostadsinformation och förmedling

7 Bostäder för alla - verktyg Byggande i samhällsregi Stöd till särskilda satsningar (t.ex. byggande på svaga bostadsmarknader) Stöd till kvalitet och bra bostäder för alla (allmännyttan, politiska mål) Stöd till prefabricering och stora volymer (upphandlingar, typgodkännanden etc.)

8 Bostadslösningar för nyanlända Bostäder genom allmännyttan, bostadssocial stiftelse eller privat fastighetsägare Bostäder genom mark- och exploateringsavtal vid nybyggnation Uthyrning av bostadsrätter, småhus och fritidshus i andra hand Ombyggnation av lokaler till bostäder Modulbostäder/paviljonger Bostäder/rum genom uthyrning av privatpersoner Delad bostad i lägenhet, villa eller korridorboende

9 Tre skrifter med goda exempel och några råd

10 Botkyrka Innovativa lösningar för byggande, bestånd, uthyrning och delaktighet Områdesbaserat utvecklingsarbete Det kommunala bostadsbolaget viktigt bostadssocialt verktyg Nya former av kontrakt och nya kanaler för uthyrning och ägande Ser till att genom samarbete och uttalad vilja få fram bostäder till grupper som inte har så stark betalningsförmåga

11 Halmstad Samhällsbyggnadsmodell som förkortar tiden från idé till genomförande Markförvärv och markbyten som samspelar med inriktningen i ÖP Tydlig inriktning att bygga nytt med många olika kvaliteter och prisnivåer Det kommunala bostadsbolaget viktigt verktyg för bostadsutveckling och bostadsförsörjning

12 Kristinehamn Bygger nytt, förvärvar och omvandlar fastigheter trots tuffa marknadsförutsättningar Utnyttjar friställda ytor för nya bostäder Det kommunala bostadsbolaget viktigt verktyg för bostadsbyggande och bostadsförsörjning Genomför undersökningar för att få en tydligare bild av den faktiska bostadsefterfrågan

13 Krokom Bygger i lägen där folk vill bo och leva Prioritering av kvalitativ skola och förskola Förvärvar attraktiv mark för att kunna driva egna projekt och åker- och skogsmark för att byta mot attraktiva bostadslägen Serviceplan för att tillgodose och främja kommunal och kommersiell service på landsbygden

14 Uppsala Detaljplaner som möjliggör flexibilitet vid utbyggnad Styr genom markanvisningar och bygglovsprocessen Detaljplaner ofta över större områden med flera markanvisningar (vanligen lägenheter) Ny arbetsmetod för att få fler aktörer: från 7 till 45 aktiva byggherrar på fem år

15 Vetlanda Tagit rollen som fastighetsutvecklare för att kunna förverkliga nya projekt Köper in mark för både kortsiktiga och långsiktiga ändamål Mycket central, privatägd mark: kommunen och byggherrarna har utvecklat ett gott samarbete och gemensam syn kring kommunens utveckling

16 Västerås Tydliga riktlinjer för bostadsförsörjningen Prioriterar ökat bostadsbyggande och manifesterar det genom en handlingsplan Arbetar nära ihop med byggherrar för ömsesidig förståelse i bostadsbyggnadsprocessen En väg in i kommunen för aktörer Ger ansvariga mandat och resurser för sitt arbete

17 Strategier för ökat bostadsbyggande Byggherredialoger och byggallianser Bygger i kommunal regi Bedriver en aktiv markpolitik Bearbetar marknaden Bygger varumärke, unikitet och attraktivitet Blandar och sprider Bygger tillit

18 Framgångsfaktorer Tänka efter före Tänka långsiktigt och utgå från ett samhällsekonomiskt perspektiv Våga tänka och testa nytt Ha en effektiv process internt, eftersträva enighet och tydlighet utåt och erbjuda en väg in i kommunen Samarbeta, samverka och lyssna

19 ett ansikte utåt politiker tjänstemän vad vision mål syfte vad/hur förslag samordning genomförande ömsesidigt förtroende

20

21 Snabbare process Med en aktiv byggherre kan man minska tidsåtgång i plan- och byggprocessen genom parallella processer, till exempel: Fastighetsbildning kan inledas redan under detaljplanearbetet. Bygglov kan ges under planprocessen med villkor att detaljplanen vunnit laga kraft. Oro för upphävande? Under 2015 har länsstyrelsen helt eller delvis upphävt 29 detaljplaner. Det motsvarar knappt 2 procent av det totala antalet antagna detaljplaner och 8 procent av de överklagade detaljplanerna Boverket PBL Kunskapsbanken

22 Detaljplanens omfattning, detaljeringsgrad och materiella innehåll (4 kap. 32 PBL) En detaljplan får inte omfatta ett större område än vad som behövs med hänsyn till planens syfte och genomförandetid. Den avsedda regleringen av bebyggelsen, byggnadsverk och miljön i övrigt ska tydligt framgå av planen. Detaljplanen får inte vara mer detaljerad än som behövs med hänsyn till planens syfte.

23 Rätt nivå Flexibla detaljplaner öppnar för olika lösningar gällande användning och bebyggelseutformning. men Tänk då på tydligheten i redovisningarna och att det finns begränsningar när det gäller både trafik- och industribuller.

24 Checklista markanvisningar Kommunen ska ha antagit riktlinjer för markanvisningar! bestäm tidpunkt när markanvisning kan lämnas och vilka krav som då ställs se över om markanvisningar kan ges i både attraktiva och mindre attraktiva områden i samma paket ange när bindande avtal om marköverlåtelse tecknas ange tid när byggherren senast ska lämna in bygglov, för byggstart och/eller färdigställande använd återtagande av markanvisning eller vite om villkor inte uppfylls (våga använd dem) bestäm tidigt i processen vilka frågor som ska regleras var; i markanvisningen eller detaljplanen

25 Plan- och bygglagen (PBL) 1 jan I planbeskrivningen till detaljplanen ska det framgå om kommunen avser att ingå exploateringsavtal eller genomföra markanvisningar, dessa avtals huvudsakliga innehåll och konsekvenserna av att planen helt eller delvis genomförs med stöd av ett eller flera sådana avtal.

26 Exploateringsavtal i PBL Används när kommunen inte är markägare. Kommunen har rätt att i exploateringsavtal ta ut relevanta och nödvändiga kostnader för anläggning av allmän platsmark (gator, parker m.m.) och för utbyggnad av vatten och avlopp. Kostnaderna ska stå i rimligt förhållande till byggherrens/fastighetsägarens nytta av planen. Kommunen ska då ha antagit riktlinjer för exploateringsavtal.