Barnfattigdom i Norden utkast projektplan

Transkript

1 Barnfattigdom i Norden utkast projektplan Mål och succékriterier Bakgrund och nuläge Hur ser möjliga och rimliga strategier ut för att minska och på sikt eliminera barnfattigdomen i de nordiska länderna? Två centrala lärdomar kan identifieras från efterkrigstidens välfärdspolitik. För det första att fattigdom bäst bekämpas genom breda policyåtgärder inom samhällslivets olika områden, t ex barnbidrag, allmän sjukförsäkring. Det är genom att dra undan grunden för bakomliggande orsaker till ekonomisk utsatthet som fattigdomen adresseras på ett effektivt sätt. Under de senaste årtiondena har vi sett en policyförskjutning som fokuserar på riktade individåtgärder för individer och hushåll som tenderar att marginaliseras i Norden För det andra att välfärdsutvecklingen och dess fördelningspolitiska roll inte är förutbestämd. De nordiska länderna och Grönland, Färöarna och Åland genomgår snabba förändringar i termer av globalisering, urbanisering och migration. Arbetslivets omvandling, demografiska förändringar och bostads- och utbildningspolitikens utformning är vitala ingredienser för en snabb fortsatt samhällsomvandling. Frågan är i vilken grad som välfärdspolitiken förmår att förnya sig i takt med dessa förändringar. Det märks tendenser till en förstärkt in- och outsiderproblematik där befintliga välfärdsinsatser inte förmår att minska klyftorna mellan etablerade och marginalhotade befolkningsgrupper så som utrikes födda, ensamstående föräldrar och personer med låg utbildning. Dessa lärdomar visar att välfärdspolitiken i Norden står inför fortsatt stora utmaningar. Detta gäller inte minst uppgiften att bekämpa fattigdom och ojämlika uppväxtvillkor för barn. Det är genom att bryta mönster av polarisering och utsatthet i unga år som framtida ojämlika levnadsvillkor bekämpas allra bäst. En samlad social investeringspolitik på såväl lokal, regional som nationell nivå ökar barns möjligheter till goda levnadsvillkor. De nordiska länderna och Grönland, Färöarna och Åland har olika behov och förutsättningar för att bekämpa barnfattigdom, men det finns också stora likheter. Det är i stort samma grupper som är marginalhotade, fattigdom drabbar barn på ett likartat sätt och den nordiska välfärdsmodellen är gemensam. Därför har vi mycket att lära av varandra i Norden. Det finns alltså ett nordiskt mervärde i att lyfta fram och sprida konkreta exempel på hur barnfattigdom kan bekämpas.

2 Projektidé NORDBUK, Nordiska barn- och ungdomskommittén, har bett Nordens Välfärdscenter, NVC, att komma med ett förslag på inriktning och upplägg av ett projekt om barnfattigdom. Förslaget tas fram i samråd med Idah Klint, Seniorrådgivare ansvarig för barn och unga, Nordiska ministerrådet. Projektet ska ha inriktning på barns egna erfarenheter och hur man praktiskt kan arbeta med barnfattigdom. Det ska innehålla konkreta exempel och politiknära förslag. Det övergripande målet för det barn- och ungdomspolitiska arbetet i Norden är att främja barn och ungas möjligheter till goda levnadsvillkor och inflytande. I Strategin för barn och unga i Norden slås fast att barn har rätt till utbildning, sociala och ekonomisk trygghet, god hälsa, och möjlighet till utveckling. Dessutom skall barn vara med och påverka sitt eget liv, sin närmiljö och samhällsutvecklingen i stort. Som grupp har ekonomiskt utsatta barn det sämre än andra barn på samtliga dessa områden. Det finns flera satsningar i de nordiska länderna som har som mål att förbättra levnadsvillkoren för ekonomiskt utsatta barn. Det finns både nationella och lokala satsningar. Dessutom finns det bredare satsningar som tar ett vidare grepp på frågan och sådana som riktar in sig på enskilda problem. Viktiga områden där det finns kunskap och exempel att sprida är hur man förbättrar hälsan, hur man minskar vräkning av barnfamiljer, hur man ökar utbildningsnivån och minskar arbetslösheten för svagare grupper, och hur man får fler utrikes födda kvinnor i arbete. Nordens Välfärdscenter driver, och har drivit, flera projekt som berör området barnfattigdom. Projekten handlar om frågor som sysselsättning för utsatta unga, tidiga insatser för familjer, förhindra avhopp från skolan, fosterbarns hälsa, utbildning och etablering som unga vuxna samt familjepolitiska förändringar. Senast fokuserade Nordens Välfärdscenter på barnfattigdomsfrågan genom att göra ett temahäfte. Syftet var att diskutera hur man kan se på fattigdom i Norden, peka på dess konsekvenser och visa några goda nordiska exempel på hur man arbetar mot barnfattigdom. Man lämnar också fem rekommendationer om hur man kan gå vidare på området. Temahäftet var av övergripande karaktär och gick således inte på djupet på något utvalt område. Nordens Välfärdscenter har byggt upp breda och starka nordiska nätverk inom det välfärdspolitiska området och arbetar med olika typer av professionella nätverk i alla projekt. Nätverken bidrar med expertkunskap till projekten, men också med nationella kunskaper och kunskaper från den frivilliga sektorn. Att ha goda nätverk är avgörande både i fråga om att samla in kunskap, sammanställa den och inte minst för att sprida den. Dessa nätverk är till stor nytta om man ska fortsätta utveckla området barnfattigdom. För att stärka ekonomiskt utsatta barns möjlighet att påverka samhällsutvecklingen vill NVC ta reda på vad de själva anser bäst skulle vara till hjälp. Nordens Välfärdscenter har arbetat fram en metod för hur man genomför samlingar med sårbara/utsatta unga. Metoden har använts vid fyra tillfällen i två olika projekt. Syftet med samlingarna är att öka ungas inflytande genom att ta tillvara deras erfarenheter för att arbeta fram förbättringsförslag.

3 Syfte, mål och delmål Syftet med projektet är att genom nordiskt samarbete bidra till en kunskapshöjning på området barnfattigdom och underlätta spridningen av nya insatser som kan förbättra barns levnadsvillkor i Norden. Projektets mål är: att gå igenom insatser/projekt i Norden som syftar till att bekämpa barnfattigdom och sprida de som kan förbättra levnadsvillkoren för ekonomiskt utsatta barn i Norden, på både kort och lång sikt, med fokus på sårbara grupper undersöka hur det är att växa upp som ekonomiskt utsatt i Norden idag och ta reda på vad unga med sådana erfarenheter anser bäst skulle hjälpa barn i den situationen? Det görs genom att samla unga som vuxit upp i ekonomiskt utsatta familjer för att få deras kunskap om vad man bör fokusera på. Avgränsningar Projektet har inte möjlighet att göra en systematisk kartläggning av alla nordiska projekt som syftar till att förbättra levnadsvillkoren för ekonomiskt utsatta barn. För det krävs en mer omfattande arbetsinsats. Projektet ska inte utvärdera om insatser/projekt är framgångsrika eller ej. Projektet ska genomföra två samlingar med unga på olika platser i Norden. Projekttid Projektet beräknas pågå cirka 15 månader, med start under hösten 2014 och med avslut till årsskiftet Nyttan/effekten av projektet Beskriv hur projektet bidrar till utveckling av den nordiska välfärdsmodellen Ekonomiskt utsatta barn är utsatta på flera sätt. Barnen får enligt studier inte tillgång till välfärdssamhällets alla resurser såsom fullvärdig hälso- och sjukvård samt rätt skolinsatser. Fattigdom går i arv. Barn som växer upp i fattigdom har i jämförelse med normalbefolkningen avsevärt ökade risker för att marginaliseras som vuxna. De är oftare arbetslösa eller sjukskrivna, de har sämre hälsa och utbildning, är oftare dömda för brott och riskerar att dö i förtid. Projektet kommer beskriva ungas egna erfarenheter av att växa upp under knappa förhållanden och lyfta fram deras förslag på förbättringar. Dessutom finns det forskningsbaserad kunskap om hur man kan förbättra samhällets omhändertagande av ekonomiskt utsatta barn. Denna kunskap har omsatts i olika insatser och projekt på olika platser i Norden. Projektet kan bidra till att kunskapen ökar hos politiker och beslutsfattare om hur man ytterligare förbättrar situationen för de ekonomiskt utsatta barnen. I

4 förlängningen kan projektet bidra till att den nordiska välfärdsmodellen något bättre stödjer en utsatt grupp barn så de själva kan bidra till sin försörjning och samhällets välfärd. Hur bidrar projektet till att fler grupper inkluderas i samhället? Som tidigare beskrivits i projektplanen är risken större att ekonomiskt utsatta barn utvecklas ogynnsamt och exkluderas från samhället, i jämförelse med mer välbeställda barn. Projektets syfte är att genom nordiskt samarbete bidra till en kunskapshöjning på området barnfattigdom och underlätta spridningen av barnens egna erfarenheter och nya insatser som kan förbättra barns levnadsvillkor i Norden. Vilken nordisk nytta kommer projektet att bidra till? Genom att skapa ett nordiskt nätverk av både experter och frivillig- och intresseorganisationer ökar kunskapsutbytet inom området. Nätverket bör bestå av forskare och/eller nationella experter från myndigheter samt representanter från frivillig- och intresseorganisationer. Ett mål med projektet är att få hela eller delar av nätverken att fortsätta ha kontakt och utbyta kunskap och idéer. Projektet kommer att bidra med att lyfta fram de ekonomiskt utsatta nordiska barnens röster och sprida deras erfarenheter. Projektets organisering Projektorganisation Projektledare, informatör, nätverk. Nordiska nätverk Ett nordiskt nätverk skapas, bestående av forskare, nationella experter och representanter från frivillig- och intresseorganisationer. Målet är att alla nordiska länder ska vara representerade och helst också Grönland, Färöarna och Åland. Nätverket kommer bistå projektet med ett nationellt perspektiv, fackkunskap och ett barnperspektiv. Vid rekrytering av representanter från frivillig- och intresseorganisationer kommer de organisationer som har möjlighet till direktkontakt med målgruppen prioriteras. Riskanalys Projektet är av det mindre slaget och måste därför avgränsas. Nuvarande inriktning bedöms möjlig att genomföra med givna resurser. Det finns inte brukarorganisationer för ekonomiskt utsatta barn på samma sätt som det finns för andra brukargrupper. Detta kan försvåra rekryteringen av unga till samlingarna. Risk för att projekttiden är så begränsad att det blir problematiskt att hinna med en genomgång av alla nordiska insatser/satsningar mot barnfattigdom. Risk för att begränsade resurser och begränsad tid gör det svårt att få resultaten spridda till alla målgrupper.

5 Kommunikationsplan Målgrupper som man i första hand vill nå ut till med projektresultaten är relevanta nordiska fackministerråd och nationella aktörer i de nordiska länderna med strategiskt ansvar för barnoch ungdomspolitik och dess implementering. En rapport tas fram och en nordisk slutkonferens genomförs. Nätverket används för att sprida resultaten. Projektet presenteras på relevanta konferenser och seminarier. Eventuellt kommer resultaten kunna spridas genom en NVC-turné där man besöker alla nordiska länder. Evaluering En evaluering kommer att göras i anslutning till att projektet avslutas. Dels kommer man att gå igenom att alla aktiviteter genomförts och om så inte är fallet ska det tydligt framgå varför så inte skett. Dels kommer man genom en enkät att följa upp hur deltagarna i nätverken bedömer att arbetet bidragit till projektets mål. De ska svara på hur informationen spridits och om någon har gått vidare med något konkret utvecklingsprojekt. Även NORDBUK, som uppdragsgivare, skall svara på frågor om de anser att projektet uppnått sitt syfte och mål.