Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland?

Transkript

1 Hur ser ojämlikheten i hälsa ut i Västra Götaland? Varje år dör personer i förtid på grund av ojämlikheter i hälsa. Detta medför ett produktionsbortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor en förlust i hälsa motsvarande 13,9 miljarder kronor Var fjärde krona av sjukvårdens resurser används för att bota och rehabilitera sjukdomar och skador genererade av ojämlika villkor. Inom övriga trygghetssystem, var femte krona.

2 Uppdrag Handlingsplan för jämlik hälsa I regionfullmäktiges budget 2011 lämnas ett uppdrag till regionstyrelsen att ta fram en Handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland. Kommittén för folkhälsofrågor får det samordnande ansvaret för uppdraget

3 Målbild handlingsplan för jämlik hälsa Västra Götalandsregionen ska i samverkan med aktörer internt och externt ta fram en handlingsplan för jämlik hälsa. Handlingsplanen ska innehålla konkreta förslag på insatser/åtgärder lokalt, regionalt och nationellt som har störst sannolikhet att minska skillnader i hälsa i Västra Götaland. Varje aktör fattar beslut i respektive organisation om vilka av de föreslagna insatserna/åtgärderna som ska genomföras, när och hur de ska genomföras.

4

5 Från konventioner till åtgärder Konventioner Vision Västra Götaland Det goda livet Folkhälsopolitisk policy Handlingsplan jämlik hälsa Situationer Åtgärder

6 Organisering Internationellt Joint Action, Progress, Regions for health network Projektgrupp Enheten för folkhälsofrågor Styrgrupp Kommittén för folkhälsofrågor Kommittén för rättighetsfrågor Regionutvecklingsnämnden Kulturnämnden Hälso- och sjukvårdsutskottet Hälso- och sjukvårdsnämnderna Projektledare Johan Jonsson folkhälsochef (föredragande styrgruppen, leder arbetsgruppen) Referensgrupper/nätverk RUFF, samordnare HSK, MISTRA, Råd arbetsliv & hälsa, barnkonventionsnätverket, Hälsofrämjande sjukhus och vårdorganisationer, SKL, Malmö Stad, forskarnätverk, Svenskt Näringsliv Enheten för folkhälsofrågor Enheten för rättighetsfrågor Regionutvecklingssekretariatet Kultursekretariatet Hälso- och sjukvårdsavdelningen Hälso- och sjukvårdskanslierna Arbetsgrupp Kommuner (Göteborg, Tidaholm) RUFF-representant Föreningsliv Samordningsförbund Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Länsstyrelsen Fackförbunden

7 Folkhälsopolitisk policy Folkhälsans utmaningar i Västra Götaland är att skapa förutsättningar för: Jämlika och jämställda livsvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor Livslångt lärande Ökat arbetsdeltagande Åldrande med livskvalitet Goda levnadsvanor

8 Att skapa förutsättningar för jämlika och jämställda livsvillkor Trygga och goda uppväxtvillkor Ökat arbetsdeltagande Åldrande med livskvalitet Generellt Generellt Generellt Goda levnadsvanor Goda levnadsvanor Goda levnadsvanor Livslångt lärande Livslångt lärande Livslångt lärande Stödjande strukturer Stödjande strukturer Stödjande strukturer

9 Från matris till handlingsplan

10 Ökat arbetsdeltagande

11 Personer utan gymnasiebehörighet har allt svårare att få arbete på en arbetsmarknad med stigande krav på formell kompetens Utveckla studie- och yrkesvägledningens roll för att stärka ungdomars och föräldrars möjlighet att fatta ett kvalificerat beslut om sitt/barnets vägval. Utveckla kompletterande och alternativa studieformer för att de som inte gått igenom det formella utbildningssystemet ska få fler chanser till utbildning, t. ex inom kompetensplattform Västra Götaland eller inom ett regionalt kunskapslyft. Formulera ett uppdrag till regionens folkhögskolor och de ideella folkhögskolorna som syftar till att motverka pojkars anti-pluggkultur och de negativa effekterna av flickors prestationskrav.

12 Unga vuxna, personer med kort utbildning, med utländsk bakgrund eller med funktionsnedsättning är i större utsträckning arbetslösa. Erbjuda praktikplatser och pröva möjligheten till fortsatt anställning, t. ex. genom att växla upp de så kallade arbetsmarknadsnoderna till att i samarbete med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan också omfatta personer som står långt utanför arbetsmarknaden. Införa sociala krav vid upphandling av tjänster för att fler personer som står långt utanför arbetsmarknaden ska få jobb. Stimulera utvecklingen av fler arbetsintergrerande sociala företag och kooperativ, t. ex. genom riktade insatser inom programmet för social ekonomi.

13 Forts. Unga vuxna, personer med kort utbildning, med utländsk bakgrund eller med funktionsnedsättning är i större utsträckning arbetslösa. Stimulera mentorskap, t. ex. genom utbildning och att möjliggöra att vara mentor på arbetstid. Följa upp att befintliga styrdokument för att motverka diskriminering på arbetsmarknaden och i arbetet efterlevs. Initiera utvecklingen av ett hållbart, kompletterande arbetsliv som underlättar den ordinarie personalens arbetsuppgifter samtidigt som det ökar arbetslösa personers möjligheter att få ett arbete med lön, istället för att delta i arbetsmarknadsåtgärder.

14 Personer med svag anknytning till arbetslivet har oftare livsvillkor och levnadsvanor som försämrar hälsotillståndet. Se över innehållet i livsstilsfrämjande verksamheter och ta fram ett grundkoncept som alla invånare ska ha tillgång till, framför allt i socioekonomiskt utsatta områden. Anordna fler aktiverande och hälsofrämjande insatser för arbetslösa via samordningsförbunden och idéburna sektorn, t. ex. Lotsen Borås.

15 Formella strukturer för legitim och långsiktig samverkan Göra jämlik hälsa till ett permanent politiskt ansvarsområde. Förläng mandatet för uppdragets styrgrupp under en övergångstid och ge ett tilläggsuppdrag att föreslå hur politikområdet jämlik hälsa ska kunna få en hög politisk förankring. Inrätta en permanent tvärsektoriell arbetsgrupp vars huvuduppgift blir att samordna åtgärder för att minska ojämlikhet i hälsa. Använda avsiktsförklaringar som ett sätt att manifestera samverkan mellan huvudmän för att genomföra olika åtgärder. Utveckla verktyg för att underlätta implementeringen av insatser vars effekter blir synliga först efter en längre tid, t.ex. tillämpa ett socialt investeringsperspektiv för långsiktiga insatser samt utveckla hälsoekonomiska metoder för att bedöma effekterna av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Utveckla samarbetet med aktörer på nationell och internationell nivå.