Handlingar till mötet i Vänersborg med regionstyrelsen för Västra Götalandsregionen. 18 juni 2013

Transkript

1 Handlingar till mötet i Vänersborg med regionstyrelsen för Västra Götalandsregionen 18 juni 2013

2 Föredragningslista Sida: 1(4) Sammanträde med regionstyrelsen 18 juni 2013 Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg Tid: Kl. 9: (Presskonferens kl 13.30) Program: - Mötets öppnande - Upprop - Val av justerande - Tidpunkt för protokollets justering - Genomgång av dagens ärenden och informationsärenden - Ajournering för gruppmöten - Fortsatt sammanträde - Ev. fortsättning informationsärenden Fullmäktigeärenden 1. Budgetuppdrag handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland /Samling för social hållbarhet Dnr Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen år Dnr RS Slutrapport kemikaliestrategin Dnr RSK Ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2012 för stiftelserna Stenebyskolan, Västsvenska fritidsområden, och Simmersröds barnhus samt kommunalförbundet för fastigheten Stretered Dnr RS Yttrande över motion av Linn Brandström (M) om ungdomsmottagningar i Västra Götalandsregionen Dnr RS Yttrande över motion av Monica Selin (KD) om nollvision för suicid Dnr RS POSTADRESS: Regionens hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget TELEFON: HEMSIDA: E-POST: regionstyrelsen@vgregion.se

3 Sammanträdesdatum: Sida: 2(4) Styrelseärenden 7. Förslag till planeringsdirektiv Dnr RS Ny upphandling av tillgänglighetsinsatser Dnr RS Avrapportering av tid- och åtgärdsplan för NU-sjukvården Dnr RS Fastighetsnämnden Energiinvesteringar, etapp 2 Dnr RS Hemställan från Skaraborgs Sjukhus om ianspråktagande av eget kapital Dnr RS Skaraborgs sjukhus Skövde Om och tillbyggnad, del av huvudetapp 1, inklusive PCB-sanering, etapp 2 Dnr RS Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndals Sjukhus, Om och tillbyggnad av sterilcentralen, hus T plan 2 Dnr RS Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Mölndals sjukhus Hus R Nybyggnad för forsknings och utbildningslokaler Dnr RS Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska sjukhuset, Ombyggnad för MR-kamera, by 5239, plan 99 Dnr RS Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska sjukhuset, Ombyggnad för akutmottagning, by 5150, plan Dnr RS Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Sahlgrenska sjukhuset, Upprustning av centralkomplexet. Ombyggnad av låghuset etapp 4 Dnr RS Handlingsplan för mänskliga rättigheter i offentlig upphandling Dnr RS Svar på revisorskollegiets revisionsrapport avseende Granskning av processer inom ramen för utvecklingsprojekt om måltidsverksamheten i Västra Götalandsregionen Dnr RS

4 Sammanträdesdatum: Sida: 3(4) 20. Ansökan om att bedriva vårdverksamhet inom Västra Götalandsregionens VG Primärvård Mölnlycke Dnr RS Ansökan om att bedriva vårdverksamhet inom Västra Götalandsregionens VG Primärvård Tibro Dnr RS Revidering av förslag till åtgärder för stråk 5 i regional infrastrukturplan stråkpott Dnr RS Revidering av regionstyrelsens delegeringsordning Dnr RSK Samverkan mellan Västra Götalandsregionen och Region Skåne om långsiktiga spelregler för biogas Dnr RS Säkerhetsredovisning för Västra Götalandsregionen Dnr RS Västra Götalandsregionens samlade redovisning utifrån MSBFS 2010:6 Dnr RS Riktlinjer för företagshälsovård Dnr RS Förslag till ny styrmodell för regionservice Dnr RS (handlingar senare) 29. Almedalsveckan redovisning av planerade insatser Dnr RSK Yttrande över Tillsammans vinner vi på ett giftfritt och resurseffektivt samhälle - Sveriges program för att förebygga avfall " Dnr RS (Miljönämnden 13/6 kompletterande handlingar senare) länk: Yttrande över Förslag till vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och konsekvensbedömning Dnr RS Sammanställning av anmälningsärenden Dnr RS Anmälan av delegationsbeslut Dnr RS

5 Sammanträdesdatum: Sida: 4(4) 34. Valärenden Dnr RS Övriga frågor Informationsärenden a. Information från regiondirektören, Ann-Sofi Lodin kl b. Revidering av regional infrastrukturplan remissomgång, Christian Bergman kl Gert-Inge Andersson Ordförande Kollektivtrafikförbindelser Avgång Ankomst Uddevalla (tåg) Göteborg (tåg) Borås (tåg) Skövde (tåg via Herrljunga) Mariestad (buss t Skövde, tåg via Herrljunga) Reservation för ev. felaktigheter. Kontrollera alltid tidtabell

6 Ärende 1

7 Sida 1(3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Administrativa avdelningen Handläggare Bengt Säterskog E-post Regionstyrelsen Samling för social hållbarhet - åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland (fd Handlingsplan för jämlik hälsa i Västra Götaland) Ärendet Regionfullmäktige gav i budget 2011 regionstyrelsen i uppdrag att ta fram en handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland. Regionstyrelsen lämnade i sin tur uppdraget till folkhälsokommittén. För att fullgöra uppdraget bildade folkhälsokommittén en styrgrupp med två företrädare för vardera regionutvecklingsnämnden, kulturnämnden, hälso- och sjukvårdsutskottet, hälsooch sjukvårdsnämnderna samt rättighetskommittén. Därutöver har folkhälsokommittén varit representerad med fyra ledamöter. Vidare har berörda myndigheter, organisationer, forskare mm deltagit i arbetet. Regionstyrelsen beslutade vid sitt möte den 22 januari 2013 ( 1) att ge folkhälsokommittén i uppdrag att remittera Handlingsplanen för jämlik hälsa till kommunerna i Västra Götaland. Av dessa yttrade sig 43 kommuner. Därutöver har 14 övriga myndigheter/organisationer yttrat sig. Efter remissomgången, som pågick till den 15 mars, tillsattes en beredning med en representant från varje parti i regionstyrelsen samt representanter för folkhälsokommittén. Regionstyrelsen beslöt därefter den 23 april 2013 ( 85) att återremittera ärendet för politisk beredning bestående av en representant för varje parti som finns representerat i regionstyrelsen samt representanter för folkhälsokommittén. Målsättningen ska vara att handlingsplanen behandlas av regionfullmäktige i samband med mötet den juni Den politiska beredningsgruppen samlades den 8 maj för att diskutera handlingsplanen och dess vidare handläggning. Eftersom inkomna synpunkter behövde beredas av folkhälsokommittén och ställas mot att planen för jämlik hälsa är väl förankrad beslutade regionstyrelsen 21 maj 2013 ( 115) att remittera handlingsplanen till folkhälsokommittén för ytterligare beredning. Beredningens skulle ske skyndsamt så att beslut kan fattas vid regionstyrelsens sammanträde 18 juni POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget Vänersborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: post@vgregion.se

8 Sida 2(3) Datum Dnr RS Folkhälsokommittén diskuterade vid sitt sammanträde den 30 maj förslag på omarbetningar och beslöt enhälligt att för egen del anta dessa. Förslag till revideringar Begreppet handlingsplan har givit upphov till missförstånd beträffande hur planen ska uppfattas. Detta framkom även under beredningen som efterlyste ett alternativt namn. Kommittén föreslår därför att byta ut begreppet handlingsplan i syfte att minska risken att dokumentet kan uppfattas som en checklista av åtgärder, vilka ska prickas av i takt med att de genomförts. En sådan tolkning motverkar avsikten att vara ett verktyg för samverkan mellan de aktörer som har möjlighet att påverka förhållanden som ökar hälsoklyftorna. De nya textförslagen är därför bearbetade så att dokumentet inte ska uppfattas som en traditionell handlingsplan. Folkhälsokommitténs uppfattning är att den nu föreslagna texten förstärker betoningen av planen som ett verktyg för samverkan. På förstasidan föreslås ny titel: Samling för social hållbarhet medan åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland blir ny underrubrik. Beredningen efterlyste en komplettering med en skrivning om individens levnadsvanor och eget ansvar i framför allt de inledande avsnitten (sidan 1 och 6). Folkhälsokommittén föreslår därför texttillägg som understryker individens eget ansvar för sin och sina närmastes hälsa samt en omarbetad text så att individperspektivet blir tydligare. Betydelsen av förebyggande och hälsofrämjande insatser på individ- och gruppnivå framhålls. Hälso- och sjukvårdens roll lyfts fram tydligare genom ett tillägg i på sidan 3. Meningen som antyder ett samband mellan trosuppfattning, etnicitet och hälsa har tagits bort. Åtgärden under avsnittet åldrande med livskvalitet som handlar om att tandvård ska inkluderas i hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd, tas bort. Regionkansliets bedömning Regionkansliet konstaterar att de förslag som folkhälsokommittén nu lämnar är i linje med de synpunkter som beredningsgruppen framfört. Dokumentets karaktär stämmer nu bättre med dess titel, dvs anger inriktning och åtgärder som främjar jämlik hälsa och som kan läggas till grund för samverkan mellan olika aktörer. Arbetsmodellen är ny och löftesrik, men oprövad. Mot denna bakgrund föreslår regionkansliet att folkhälsokommittén ges i uppdrag att genomföra en uppföljning av genomförda åtgärder och att en årlig återrapportering sker till regionstyrelsen.

9 Sida 3(3) Datum Dnr RS Detta är förenligt med dokumentets skrivningar om att de föreslagna åtgärderna för att minska skillnader i hälsa ska utvärderas och kompletteras efterhand som kunskapsområdet utvecklas. Förslag till beslut Regionstyrelsens förslag till regionfullmäktiges beslut: 1. Regionfullmäktige antar dokumentet Samling för social hållbarhet - åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. 2. Regionfullmäktige uppdrar åt folkhälsokommittén att följa upp och återrapportera genomförandet av de åtgärder som dokumentet innehåller. 3. Regionfullmäktige förklarar uppdraget till folkhälsokommittén att ta fram en handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland fullgjort. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Bengt Säterskog Administrativ direktör

10 1 Folkhälsokommitténs förslag till förändringar i handlingsplan för jämlik hälsa enligt beslut 30 maj 2013 Samling för social hållbarhet Åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland Varför samlas vi för att minska skillnader i hälsa? Hälsan i Västra Götaland är generellt god. Varje individ har ansvar för att främja sin egen och sin familjs hälsa och ta ansvar för en hälsosam livsstil. Västra Götalandsregionen har ett grundläggande uppdrag som innebär att bidra till en god hälsa i hela befolkningen. Men de sociala skillnaderna i hälsa är fortfarande tydliga och hälsan har inte förbättrats i utsatta grupper på samma positiva sätt som för befolkningen i sin helhet. Till exempel kan man i det område med högst medelinkomst i Västra Götaland förväntas leva nio år längre än i det område med lägst medelinkomst. Detta beror såväl på skillnader i levnadsvanor som på strukturella faktorer, till exempel ekonomiska och sociala villkor. Samhällssystemen har betydelse både för individers livsvillkor och levnadsvanor. Folkhälsoarbete handlar om att motverka de negativa hälsoeffekterna av samhällets utveckling och ta vara på de positiva. Det handlar också om att identifiera och implementera de hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder som ger individer bättre förutsättningar att ta kontroll över sitt eget liv och fatta kloka beslut. Samtidigt måste varje individs integritet och autonomi respekteras. Om ekonomiska och politiska beslut skapar förhållanden som begränsar varje individs möjligheter att påverka sitt hälsotillstånd och sin förmåga att leva de liv man önskar, kan besluten uppfattas vara orättfärdiga. För att citera WHO:s kommission om de sociala bestämningsfaktorerna, sociala orättvisor dödar i stor skala. Enligt en beräkning dör varje år personer i förtid till följd av ojämlika förutsättningar i Västra Götaland. Ojämlikhet i hälsa är ett av våra stora samhällsproblem och ett hot mot den regionala visionen Det goda livet. WHO:s kommission om de sociala bestämningsfaktorerna uppmärksammar särskilt vikten av en jämnare inkomstfördelning, minskad segregation och social exkludering samt ökat medborgerligt politiskt inflytande. Detta är angelägna uppgifter för lokal, regional, nationell och internationell politik. Därför har vi en rad samhällsaktörer i Västra Götaland, på initiativ av Västra Götalandsregionen - samlats för att identifiera de mest centrala situationerna som påverkar skillnader i hälsa och för att formulera åtgärder för att minska skillnaderna och öka den sociala hållbarheten. Allt i syfte att skapa förutsättningarna för ett gott liv i Västra Götaland. I vår Samling för social hållbarhet för att minska skillnader i hälsa i Västra Götaland tar vi sikte på åtgärder för att på regional och lokal nivå hantera konsekvenserna av den samhällsutveckling som skapar orättvisa förhållanden. Vi identifierar en rad verksamhetsnära åtgärder som kan genomföras i samverkan mellan aktörer i Västra Götaland. Samtidigt öppnar vi för att i samarbete med andra aktörer inom Sverige och utomlands, medverka till att öka kunskapen om de långsiktiga och nationellt övergripande åtgärder som krävs för att komma tillrätta med de grundläggande orsakerna bakom regionens växande hälsoklyftor. Arbetet har inspirerats av flera internationella och nationella översikter och strategier för att motverka ojämlikhet i

11 2 hälsa. I synnerhet har Malmö stads kommission för ett socialt hållbart Malmö och det nätverk med ett tjugotal medlemmar som Sveriges kommuner och landsting (SKL) samordnar varit två viktiga inspirationskällor. Hälsa och socialt hållbar utveckling Ett nedsatt hälsotillstånd har betydelse för varje individs förmåga att kunna delta och engagera sig i samhällsfrågor vilket ytterst blir en fråga om möjligheten till demokratiskt inflytande. En ökande ojämlikhet i hälsa är ett hot mot väsentliga samhälleliga mål. Det gäller i synnerhet i dagens och morgondagens kunskapssamhälle med ökande krav på varje individs kognitiva förmåga. Ojämlikhet i hälsa medför också en onödig samhällelig kostnad. Ett nedsatt hälsotillstånd medför sämre förutsättningar att bidra till produktionen av varor och tjänster, vilket i sin tur leder till uteblivna bidrag till bruttoregional-produkten. Ojämlikhet i hälsa leder också till kontakter och insatser inom t.ex. hälso- och sjukvården som kunde ha undvikits. En minskning av hälsoklyftorna är därför en förutsättning för en hållbar social utveckling. Samling för social hållbarhet för att minska skillnader i hälsa i Västra Götaland Syftet med arbetet i Samling för social hållbarhet är att skapa förutsättningar för jämlik hälsa och resultatet, som finns beskrivet i detta dokument, ska ses som ett verktyg för att underlätta samverkan. Det är en tillämpning av den folkhälsopolitiska policyn i Västra Götaland vilken i sin tur vilar på den regionala visionen Det goda livet. I vårt arbete har vi utgått från det nationella folkhälsopolitiska målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Syftet med vårt arbete har varit att precisera sådana beslut, åtgärder och insatser som mot bakgrund av nuvarande kunskap och för närvarande har bäst förutsättningar att minska skillnader i hälsa mellan olika befolkningsgrupper. Insatserna ska vara formade efter lokala förutsättningar och behov. Resultatet av arbetet i Samling för social hållbarhet Vi har identifierat de förhållanden, omständigheter och situationer, som vi uppfattar vara de mest centrala att påverka för att skillnaderna i hälsa ska minska i Västra Götaland. Situationerna är grupperade under de tre utmaningarna i folkhälsopolitisk policy som har ett livsloppsperspektiv: Trygga och goda uppväxtvillkor, Ökat arbetsdeltagande och Åldrande med livskvalitet. De två utmaningarna av mer övergripande karaktär, att skapa förutsättningar för Goda levnadsvanor och Livslångt lärande är integrerade i de tre förstnämnda. Till varje situation identifieras åtgärder som bedöms kunna påverka respektive situation i gynnsam riktning. Åtgärderna representerar ett urval av de flera hundra förslag som samlats in. Utöver åtgärder behövs dels en hållbar formell struktur som möjliggör samordning av insatser mellan olika huvudmän, dels kunskapsutvecklingen på området, dels system för att följa utvecklingen av den jämlika hälsan i Västra Götaland.

12 3 Samling för social hållbarhets webbplats ( innehåller, förutom detta dokument, en sammanställning av forskningsresultat, kartläggningar och statistik kring de olika situationerna. Därutöver finns en sammanställning av de åtgärdsförslag som samlats in under processen. De situationer och återgärder som vi identifierat i arbetet för att minska skillnader i hälsa och som vi beskriver i detta dokument ska utvärderas och kompletteras efter hand som kunskapsområdet utvecklas. En hälsofrämjande hälso- och sjukvård är viktigt för att skapa en jämlik hälsa. Hälso- och sjukvården kan utveckla ett målinriktat hälsofrämjande och förebyggande arbete på individ- och gruppnivå som syftar till att ge människor kontrollen över sin hälsa och förbättra den. Åtgärder inom hälso- och sjukvården som syftar till jämlikhet i hälsa hanteras inom befintliga handlingsplaner, uppdrag och beställningar till vårdens utförare. Det sker med stöd och råd av olika regionala funktioner till exempel det Regionala nätverket för hälsofrämjande hälso- och sjukvård, Kunskapscentrum för Jämlik vård och Kompetenscentrum om våld i nära relationer. Ett underlag för samverkan och vidare arbete Investeringar i människors möjligheter att delta och vara engagerade i samhällsfrågor är investeringar i en demokratisk samhällsutveckling fri från våld och tvång, i samhället så väl som i nära relationer. En utmaning i det arbete som ligger framför oss är att förena två olika typer av kunskap - en teoretisk kunskap om hur ojämlikhet i hälsa genereras från strukturell nivå via lokala förhållanden till den enskildes levnadsvanor, med den kunskap som finns bland praktiker i verksamheter och i förvaltningar, om vilka åtgärder som är realistiska att implementera. Beskrivningen av situationer och åtgärder ska bidra till insikt om att det som redan görs och den kunskap som vi redan besitter gör oss rustade att möta utmaningen att förbättra hälsotillståndet i de befolknings-grupper vars hälsa idag är orättfärdigt låg. Om vår beskrivning bidrar till denna insikt så ger den förutsättningar för fortsatt samverkan och samling för att identifiera och genomföra åtgärder som är avgörande viktiga för att nå en mer jämlik hälsa och i förlängningen ett gott liv i hela Västra Götaland. Skapa förutsättningar för trygga och goda uppväxtvillkor Här beskrivs åtgärder för att påverka tre situationer med stor betydelse för utvecklingen av ojämlikhet i hälsa. Det rör sig om åtgärder under de första levnadsåren, om åtgärder som verkar för lika förutsättningar för lärande, för en aktiv fritid med ett rikt kulturutbud samt åtgärder för goda levnadsvanor under hela uppväxten det handlar om att genomföra intentionerna i konventionen om barns rättigheter. Åtgärderna syftar sammantaget till att främja barn och ungas möjlighet att vara delaktiga i samhället samt att förstå och hantera sin omgivning och att känna framtidstro. Därför kan investeringar i sådana åtgärder också vara investeringar i en demokratisk samhällsutveckling. Barns och ungdomars livsvillkor berör verksamheter hos flera aktörer. BVC- och MVC-verksamheter, förskole- och skolverksamheter, Länsstyrelsen och de idéburna organisationerna har alla en viktig roll. En systematisk samverkan mellan aktörerna är väsentlig för att påverka situationerna i gynnsam riktning.

13 4 Bland pojkar har det utvecklats en anti-plugg-kultur som särskilt bland pojkar från hem med ickeakademisk bakgrund blivit till en norm. Flickor är i större utsträckning studiemotiverade men rapporterar i betydligt högre utsträckning än pojkar tecken på stress-relaterad psykisk ohälsa. Kunskapen behöver förbättras om hur livsvillkor påverkar förutsättningarna för barnens kognitiva utveckling samt i vilken grad insatser i t.ex. förskola och skola kan verka för en gynnsam utveckling. Det är ett utvecklingsområde där en samverkan mellan forskning, praktik och politik behöver etableras. Barn och unga som lever med små socioekonomiska resurser har sämre förutsättningar för en gynnsam hälsoutveckling. Skillnaderna i ekonomiska förhållanden under uppväxten är stora. I Västra Götaland växer tretton procent av barnen upp i hushåll med svag ekonomi, mätt med Rädda Barnens index. Sex procent av barn med svenskfödda föräldrar växer upp med knappa ekonomiska resurser. Motsvarande andel bland barn med minst en av föräldrarna född utomlands är 31 procent. Ensamstående mödrar har en särskilt ogynnsam situation. Nästan vart tredje barn till ensamstående mödrar växer upp med små ekonomiska resurser. Dessa kvinnor har oftare låginkomstyrken. De har oftare deltidsarbeten och därmed lägre inkomster. Sedan 1990-talet har ensamstående mödrar fått sämre möjligheter att försörja sig och sina barn jämfört med andra familjer. Det finns en markant skillnad mellan barnhushåll där föräldrarna är födda i Sverige jämfört med hushåll där minst en av föräldrarna är utlandsfödd. I de senare är arbetslösheten betydligt högre och hushållets disponibla inkomst därför lägre. Åtgärder Kartlägg förekomst och stimulera forskning om effekterna av att fattigdom förs över mellan generationer. Ställ samman kunskap och stimulera kunskapsutveckling om metoder för arbete på hälso-främjande arenor, t.ex. förskolor och familjecentraler, för att nå grupper som inte nås idag. Utveckla metoder för föräldrastöd så att detta i högre utsträckning når grupper av föräldrar som idag inte nås. Förbättra det sociala skyddsnätet kring barn som lever i riskmiljöer, t.ex. barn till föräldrar som missbrukar, barn till föräldrar med psykisk sjukdom och barn som lever papperslösa. Intensifiera förebyggande insatser för att minska antalet skador och olycksfall, särskilt i hemmet och i trafiken. Barn och unga som lever med små socioekonomiska resurser löper större risk för att lämna grundskolan utan godkända betyg. Förskolan har enligt forskningen stor betydelse för barns utveckling avseende hälsa, kognitiv och språklig utveckling. Forskningen visar att förskolans betydelse för framför allt den språkliga utvecklingen är stor och gynnar sannolikt barn från hem med små resurser. Ökningen av förskolegruppernas storlek och minskningen av antalet pedagoger per barn sedan 1990-talet kan ha en ogynnsam effekt.

14 5 Skillnaderna i skolresultat mellan olika grupper av ungdomar är betydande. Andelen ungdomar med två svenskfödda föräldrar och som 2009/10 hade behörighet till gymnasiet var 91 procent i Västra Götaland. Motsvarande andel bland elever med minst en av föräldrarna födda utomlands var 86 procent medan andelen bland elever födda utomlands var 63 procent. Motsvarande andelar bland barn till föräldrar med eftergymnasial utbildning, gymnasial utbildning och förgymnasial utbildning var 88 procent, 72 procent respektive 46 procent. Åtgärder Initiera ett regionalt utvecklingscentrum med uppgift att ta tillvara, utveckla, utvärdera och sprida metoder, t.ex. metoder för att skapa bättre förutsättningar för nyinvandrade barn och unga att etablera sig i grundoch gymnasieskola. Utforma strategier för hur kunskapen om förskolebarnens utveckling och förskolans betydelse för social jämlikhet kontinuerligt tas tillvara i det dagliga arbetet. Stimulera kunskapsutveckling om vilken betydelse förskolan har för att stimulera barnens kognitiva förmåga, särskilt för de barn som kommer från hem med ogynnsamma socioekonomiska förutsättningar. Kvalitetssäkra och implementera befintliga metoder för att förhindra elevers skol-avhopp och säkra att elever går ut grundskolan med godkända betyg. Barn och unga som lever med små socioekonomiska resurser har sämre förutsättningar för en aktiv fritid, ett rikt kulturutbud och för goda levnadsvanor. Levnadsvanor och valet av fritidsaktiviteter bland barn och ungdomar har blivit alltmer beroende av föräldrarnas förmåga att betala för utrustning och avgifter samt av utbudet av aktiviteter. Under skolåren utvecklas tydliga skillnader mellan pojkar och flickor både beträffande levnadsvanor och hälsoutveckling. Övervikt och fetma är vanligare bland barn till föräldrar med kort utbildning och bland barn med utländsk bakgrund. De skillnader som finns mellan stad och landsbygd förklaras till stor del av socioekonomiska skillnader på individnivå. Åtgärder Planera samhället för trygga och tillgängliga fysiska miljöer, t.ex. fler cykelvägar, trygghetsvandringar och effektivare lokalanvändning. Utvärdera och implementera metoder för att stödja barn och ungdomars möjligheter till hälsosamma levnadsvanor och som vänder sig till alla, men särskilt till de med små socioekonomiska resurser. Öka de idéburna organisationernas möjligheter att erbjuda aktiv fritid oavsett socioekonomiska förhållanden, kön, funktionsnedsättning, kulturella och geografiska skillnader. Utveckla det förebyggande ANDTS-arbetet (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak och Spel) genom att till exempel begränsa tillgängligheten, skapa fler drogfria mötesplatser och förstärka föräldrastödsarbetet.

15 6 Skapa förutsättningar för ökat arbetsdeltagande Förändringen på arbetsmarknaden påverkar hur arbetslösheten fördelar sig. Arbetsmarknaden ställer allt högre krav på människors kognitiva förmåga. Kraven på formell kompetens ökar och arbeten med lägre krav på kompetens minskar, vilket leder till att unga vuxna med enbart förgymnasial utbildning får allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Anknytningen till arbetslivet påverkas av såväl arbetsförhållanden som arbetsmiljö. I takt med att arbetslivet förändras behövs nya former för samverkan mellan arbetsmarknadens parter, idéburna organisationer och offentliga förvaltningar för att motverka att ogynnsamma arbetsförhållanden och dålig arbetsmiljö förstärker ojämlikhet i hälsa. Personer utan gymnasiebehörighet har allt svårare att få arbete på en arbetsmarknad med stigande krav på formell kompetens. Arbetslösheten bland de med endast grundskoleutbildning ligger i genomsnitt kring 17 procent i Västra Götaland. Detta kan jämföras med andelen arbetslösa bland de med gymnasieutbildning vilken är 8 procent och 5 procent för de med eftergymnasial utbildning. Andelen arbetslösa bland de med endast grundskoleutbildning varierar bland regionens kommuner mellan 5 och 41 procent. Åtgärder Utveckla studie- och yrkesvägledningens roll i syfte att stärka ungdomars och föräldrars möjlighet att fatta ett kvalificerat beslut om sitt/barnets vägval. Utveckla kompletterande och alternativa studieformer i samverkan för att de som inte gått igenom det formella utbildningssystemet ska få fler chanser till utbildning, t ex inom kompetensplattform Västra Götaland, inom ett regionalt kunskapslyft och genom att utöka kursutbudet och antalet studieplatser på folkhögskolorna. Unga vuxna, personer med kort utbildning, med utländsk bakgrund eller med funktionsnedsättning är i större utsträckning arbetslösa. Högst arbetslöshet återfinns i åldersgruppen år, utrikes födda och personer med enbart förgymnasial utbildning. Bland dessa grupper är arbetslösheten mellan 15 och 25 procent, till skillnad från övriga åldersgrupper, svenskfödda eller personer med eftergymnasial utbildning där arbetslöshetsnivåerna ligger kring 4-8 procent. I Västra Götaland ser vi även en geografisk spridning av ungdomsarbetslösheten (18 24 år) där siffrorna varierar mellan 7 och 32 procent. Det försvinner varje år fler jobb för personer med kort utbildning än för de med lång. Personer med kortare utbildning riskerar inte bara att förlora jobbet utan även att bli kvar i arbetslöshet längre. Det krävs inte bara alternativa utbildningar för att komma in på arbetsmarknaden, utan också andra typer av insatser, t.ex. mentorskap och coachning. Diskriminering på arbetsmarknaden har djupa rötter i samhällets regelverk, normsystem och maktstrukturer. Diskriminering på grund av etnisk tillhörighet eller kön är den vanligaste anledningen till anmälningar, tätt följt av diskriminering på grund av funktionsnedsättning.

16 7 Åtgärder Erbjud praktikplatser och pröva möjligheten till fortsatt anställning, t.ex. genom att utveckla de s.k. arbetsmarknadsnoderna till att i samarbete med Samordningsförbund, Arbetsförmedling och Försäkringskassa, också omfatta andra personer som står långt utanför arbetsmarknaden. Inför sociala krav vid upphandling av tjänster för att fler personer som står långt utanför arbetsmarknaden ska få ett jobb. Stimulera utvecklingen av fler arbetsintegrerande sociala företag och kooperativ, t.ex. genom riktade insatser inom Västra Götalandsregionens program för social ekonomi. Stimulera mentorskap, till exempel genom utbildning samt att möjliggöra att vara mentor på arbetstid. Följ upp att befintliga styrdokument som syftar till att motverka diskriminering på arbetsmarknaden och i arbetslivet efterlevs. Initiera utveckling av ett hållbart kompletterande arbetsliv som underlättar den ordinarie personalens arbetsuppgifter samtidigt som det ökar arbetslösas möjligheter att få ett arbete med lön istället för åtgärder. Personer med svag anknytning till arbetslivet har oftare livsvillkor och levnadsvanor som försämrar hälsotillståndet. Personer som skattar sin hälsa som god eller mycket god är 82 procent för de som är yrkesarbetande. För de som är arbetslösa eller i arbetsmarknadsåtgärder är motsvarande siffra 59 procent och för personer med sjuk-/aktivitetsersättning 21 procent. Personer med sämre hälsa drabbas i högre grad av arbetslöshet än personer med bättre hälsa, samtidigt som arbetslösheten i sig leder till sämre hälsa. Det finns tydliga samband mellan arbetslöshet och levnadsvanor. I Västra Götaland är andelen med två eller fler ohälsosamma levnadsvanor 34 procent för kvinnor som är arbetslösa eller i en arbetsmarknadsåtgärd och 50 procent för män i samma grupp, jämfört med 15 respektive 33 procent bland de som är yrkesverksamma. Sambandet finns även mellan arbetslöshet och missbruk av alkohol och droger. Arbetslösa har större risk att falla in i ett missbruk och har även svårare att ta sig ur. Det finns även en annan växelverkan mellan arbetslöshet och hälsa. Ohälsa riskerar att minska chanserna för att ta sig tillbaka till arbetslivet. Denna selektionseffekt är särskilt stor vid försämrad psykisk hälsa. Åtgärder Se över innehållet i livsstilsfrämjande verksamheter och ta fram ett grundkoncept som alla invånare, framförallt i utsatta områden, ska ha tillgång till. Se över innehållet i livsstilsfrämjande verksamheter och ta fram ett grundkoncept som alla invånare ska ha tillgång till, framförallt i socioekonomiskt utsatta områden.

17 8 Skapa förutsättningar för åldrande med livskvalitet Även om sambanden är oklara talar flera studier om att sämre socioekonomiska förhållanden tidigare i livet tenderar att leda till snabbare försämring av hälsa med ökande ålder. Det finns kopplingar mellan å ena sidan ekonomiska resurser i förhållande till möjligheter att delta i samhällslivet och å andra sidan graden av tillgänglighet till olika mötesplatser och förutsättningar att vara aktiv. Målgruppen äldre är heterogen, med stora skillnader mellan olika grupper. Därför krävs särskilt fokus och kunskap om att de generella insatserna inte nått fullt ut till dessa grupper. För att kunna utveckla förebyggande och främjande insatser bland äldre krävs fördjupad samverkan mellan offentlig verksamhet och idéburna organisationer. Flera grupper av äldre upplever ofrivillig ensamhet. Att delta i sociala sammanhang, ha tillit till andra människor och känna trygghet i offentliga miljöer är generellt lägst bland äldre. Socialt deltagande mäts genom medverkande i sociala aktiviteter, socialt stöd och tillit till andra människor och samhället. I gruppen år rapporterar 36 procent av kvinnorna och 41 procent av männen lågt socialt deltagande. Det kan jämföras med gruppen år där motsvarande siffror är 12 respektive 13 procent och med gruppen år, där siffrorna är 20 respektive 25 procent. Inom gruppen äldre påverkas det sociala deltagandet av faktorer som utländsk bakgrund, socioekonomi och funktionsförmåga. I takt med ökad ålder minskar tillgången till mötesplatser och nära sociala relationer. Funktionsförmågan minskar och kräver en närmiljö som upplevs trygg och säker. Åtgärder Stöd arbete med ökad trygghet och säkerhet i offentlig miljö, där insatser riktas mot äldre kvinnor, äldre med utländsk bakgrund, äldre med små ekonomiska resurser eller äldre äldre. Safe Community eller Healthy Cities kan bilda modeller. Utveckla nya vägar för att nå ut med information om befintliga och nya mötesplatser för äldre med lågt socialt deltagande. Skapa strukturer för att, inom vård och omsorg, identifiera och nå ensamma äldre och erbjuda sociala insatser. De sociala insatserna kan t.ex. genomföras med hjälp av volontärverksamhet, de idéburna organisationerna eller alternativa arbetsmarknader. För många grupper av äldre är samhället inte tillgängligt. Det finns två viktiga dimensioner av tillgänglighet, den fysiska och den ekonomiska. Den fysiska tillgänglig-heten handlar om att alla ska kunna ta del av samhällsinformation och samhällsservice oavsett t.ex. funktionsnedsättning eller språksvårigheter. Den ekonomiska tillgängligheten regleras främst på nationell nivå, via pensionssystemet. På regional och lokal nivå ligger utmaningen i att skapa förutsättningar för att människor inte ska exkluderas av privatekonomiska skäl.

18 9 I Västra Götaland finns det flera exempel på hur tillgängligheten brister för olika grupper bland de äldre. 42 procent av kvinnor över 65 år har en så kallad låg inkomst (under 60 procent av medelinkomsten). Samma siffra för män över 65 år är 28 procent. Det kan jämföras med gruppen mellan år där andelen som har en låg inkomst varierar mellan procent. Av de över 65 år har 20 procent aldrig använt internet för att ta del av samhällsinformation. Uppskattningar visar även att omkring 12 procent av alla över 65 år är födda utomlands och en del av dessa kan inte svenska. Det finns även studier som visar att äldre över 70 år i större utsträckning förlorar kontakten med tandvården jämfört med yngre. Åtgärder Skapa ett regiongemensamt centrum och nätverk för tillgänglig samhällsinformation. Där ska finnas kunskap om exempelvis översättning till olika språk, klarspråk, lättläst och punktskrift, samt hur informationen ska nå i synnerhet äldre med utländsk bakgrund, funktionsnedsättning eller äldre med små ekonomiska resurser. Se över de hinder som finns för att kollektivtrafiken ska bli mer tillgänglig, utifrån exempelvis ekonomi, fysisk tillgänglighet och information om kollektivtrafik. Stärk och bevara kultur- och fritidsutbudet i Västra Götaland med ambitionen att särskilt nå äldre med små ekonomiska resurser och äldre med utländsk bakgrund. Flera grupper av äldre har sämre förutsättningar för ett aktivt åldrande. Åldrandet innebär minskad fysisk förmåga. Med hjälp av riktad information och åtgärder ökar möjligheterna för ett aktivt åldrande och lärande under hela livet. I Västra Götaland genomförs ett antal generella insatser med goda resultat för hälsan i den äldre befolkningen, men med sämre utfall i grupperna äldre kvinnor, äldre med utländsk bakgrund, äldre med funktionsned-sättning eller äldre med små ekonomiska resurser. Förutsättningarna för ett aktivt åldrande skiljer sig åt mellan grupper äldre. I många fall talas det om en onödig ohälsa. Inom gruppen år rapporterar 17 procent av kvinnorna att de har en stillasittande fritid, jämfört med den yngre gruppen där samma siffra är 11 procent. Äldre kvinnor är även överrepresenterade i fallstatistiken där antalet höftfrakturer tredubblas mellan åldrarna och år. Andelen män i samma ålder utgör i sin tur 40 procent av den totala fallstatistiken. Åtgärder Erbjud regelbundna hälsosamtal för personer från 65-års ålder, utifrån t.ex. Seniorhälsan som en strukturerad metod, riktad mot äldre med sämre förutsättningar för ett aktivt åldrande. Utveckla samverkansmodeller för att särskilt äldre kvinnor, äldre med utländsk bakgrund, äldre med funktionsnedsättning eller med små ekonomiska resurser ska kunna genomföra FaR - ordinationen (fysisk aktivitet på recept). Utveckla befintliga metoder för att nå ut med information om trygghet, säkerhet och ett aktivt åldrande till målgrupper med sämre förutsättningar för ett aktivt åldrande, som ett komplement till förebyggande hembesök och informationsträffar.

19 10 Vad behövs för att genomföra åtgärderna? Ojämlikhet i hälsa utgör ett hot mot en hållbar utveckling framför allt genom att försvåra en smart och hållbar tillväxt för alla och motverka social sammanhållning. Denna syn återspeglas i EU:s tillväxtstrategi Europa 2020 i vilken konstateras att en stor insats kommer att behövas för att bekämpa fattigdom och social utestängning samt minska ojämlikheten i hälsa. I WHO:s strategi Health 2020, antagen i september 2012, utgör arbetet för att motverka ojämlikhet I hälsa en av hörnstenarna. WHO stöder sig på omfattande kunskapssammanställningar då man pekar på betydelsen av en samordning av nationella, regionala och lokala politiska beslut och insatser. I rapporter och översikter av åtgärdsprogram och satsningar för att motverka ojämlikhet i hälsa framstår tre förutsättningar som särskilt viktiga. Det gäller att få samverkansstrukturer på plats och det måste finnas en utveckling av kunskaperna om underliggande mekanismer bakom ojämlikhet i hälsa. Det måste också finnas ett uppföljningssystem för att förstå om de åtgärder och insatser som implementeras har effekt. Det behövs formella strukturer för legitim och långsiktig samverkan. En ökad jämlikhet i hälsa förutsätter en nära samverkan mellan olika aktörer och att det finns en formell struktur för en sådan samverkan. Västra Götalandsregionen beslutar om åtgärder som i första hand kan implementeras i de egna verksamheterna. Samtidigt förutsätter ett framgångsrikt arbete ett gemensamt åtagande tillsammans med andra samhällsaktörer. Ett verktyg kan vara avsiktsförklaringar, i vilken samverkande parter kommer överens om vad man vill åstadkomma och med vilka medel. Ett exempel kan vara en avsiktsförklaring som syftar till att fördjupa och utveckla arbetsmiljöarbetet i samverkan mellan bl.a. arbetsmarknadens parter, Arbetsmiljöverket, Arbets- och miljömedicinska institutionen och Hälsan och Arbetslivet för att begränsa risker och utveckla de positiva faktorerna i arbetslivet. Ett annat exempel kan vara en avsiktsförklaring med Västsvenska idrottsförbundet och Västergötlands idrottsförbund inom ramen för Framtidens Idrottsförening. För att en sådan samverkansstruktur ska bli legitim krävs att det finns ett politiskt stöd. Genom att formulera jämlik hälsa som ett politiskt ansvarsområde min-skar risken att det försvinner på den politiska agendan. Åtgärderna har fokus på vad regionen, kommunerna och andra regionala aktörer tillsammans kan åstadkomma av egen kraft. Därutöver behövs politiska initiativ på nationell och internationell nivå för att påverka de underliggande orsakerna till att ojämlikhet i hälsa uppstår och reproduceras över generationerna. Därför bör det regionala arbetet för att öka jämlikheten i hälsa också omfatta ett stöd till aktörer på den nationella nivån som syftar till att underlätta för regering och riksdag att verka för en jämlik hälsa. Det kan handla om att bidra till det samarbete som påbörjats inom ramen för SKL:s Samling för social hållbarhet eller till det internationellt växande engagemanget inom WHO/Regions for Health Network och WHO/Healthy Cities. Det finns en ökande insikt om att kortsiktiga insatser under enstaka budgetår sällan leder till förbättringar av hälsotillståndet i befolkningen. Många aktörer har därför pekat på behovet av ett synsätt som innebär möjligheter till långsiktiga investeringar för en ökad jämlikhet i hälsa. Sociala

20 11 investeringsfonder har nämnts som ett möjligt verktyg för att skapa utrymme för att satsa resurser nu som längre fram leder till uteblivna samhälleliga kostnader. Samordningsförbunden kan ge inspiration till hur man kan organisera en strategisk samverkan mellan olika huvudmän för att gemensamt kunna investera i långsiktiga mål. Åtgärder Skapa beslutsforum och verktyg för att underlätta implementeringen av sådana insatser vars effekter blir synliga först efter en längre tid. Det kan till t.ex. vara att tillämpa ett socialt investeringsperspektiv för långsiktiga insatser eller att utveckla hälsoekonomiska metoder för att bedöma effekterna av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Gör jämlik hälsa till ett permanent politiskt ansvars-område. Förläng mandatet för uppdragets styrgrupp under en övergångstid och ge ett tilläggsuppdrag att föreslå hur politikområdet jämlik hälsa ska kunna få en hög politisk förankring. Inrätta en permanent tvärsektoriell arbetsgrupp vars huvuduppgift blir att samordna åtgärder för att öka jämlikhet i hälsa. Använd avsiktsförklaringar som ett sätt att manifestera samverkan mellan huvudmän för att genomföra olika åtgärder. Utveckla samarbetet med aktörer på nationell och internationell nivå. Det behövs forskningsinsatser prioriterade områden behöver identifieras Det finns fortfarande en rad oklarheter beträffande orsaksförhållanden och mekanismer bakom ojämlik hälsa. Det gäller t.ex. hur strukturella förhållanden påverkar individens hälsotillstånd under olika faser i livet eller hur könsordning kan förstärka eller motverka effekten av materiella livsvillkor på hälsotillståndet. Exempel på angelägna forskningsområden är förskole-miljöns betydelse för kognitiv utveckling särskilt bland barn med föräldrar utan akademisk bakgrund. Ett annat exempel är att stimulera kunskap om hur genus, klass, etnicitet, ålder och funktionsförmåga inter-agerar så att en gynnsam hälsoutveckling förstärks eller motverkas. Forskning visar att åtgärder som påverkar basala livsvillkor, t.ex. utbildning, arbete och inkomst, sannolikt är effektivare för att minska ojämlikhet i hälsa än insatser närmare individen. Utmaningen ligger i att påverka strukturella faktorer och samtidigt samordna insatser för att påverka mer närliggande faktorer. Det förutsätter att det finns en tät dialog mellan forskning, praktik och politik. Åtgärder Inrätta ett regionalt tvärvetenskapligt forskarnätverk bestående av meriterade forskare inom fältet ojämlikhet i hälsa. Finn former för hur det regionala arbetet och en nationell kommission kan ge ömsesidigt stöd. Inrätta en regional mötesplats för att utveckla en dialog mellan teori, praktik och politik

21 12 Det behövs system för att mäta och följa upp hur åtgärder implementeras och hur jämlikhet i hälsa utvecklas. Erfarenheterna från genomförda översikter och strategier visar att avsaknaden av information om hur hälsan fördelar sig i befolkningen leder till att ojämlikheter i hälsotillståndet inte erkänns som ett problem. Det är därför nödvändigt att organisera ett uppföljningssystem för att kunna följa hur den jämlika hälsan utvecklas i Västra Götaland. Det behövs också kunskap om i vilken mån de föreslagna åtgärderna faktiskt implementeras och, på sikt, vilka effekter de har. Ett sådant uppföljningssystem bör utformas så att det harmonierar med ett nationellt system. De valda indikatorerna kan med fördel användas för att följa upp den sociala dimensionen i den regionala visionen Det goda livet. Åtgärder Upprätta ett uppföljningssystem för att följa utvecklingen av jämlik hälsa i Västra Götaland. Inslag i ett sådant system kan vara barnhälsoindex och äldre-hälsoindex. Definiera indikatorer för att avgöra i vad mån beslutade åtgärder implementeras och, på sikt, vilka effekter de har för att minska ojämlikhet i hälsa. Organisering och process Processen Samling för social hållbarhet har varit omfattande och inkluderat aktörer inom olika organisationer på såväl lokal, regional, nationell och internationell nivå. Den politiska styrgruppen har sammanträtt kontinuerligt och angivit den politiska färdriktningen och väglett arbetsgruppen genom att forma ramverk och innehåll. Arbetsgruppen har bestått av representanter för organisationer, myndigheter, kommuner m.fl., se organisationsskiss. Samtliga aktörer har deltagit i arbetet utifrån sina respektive organisationers uppdrag och processen har inneburit att förankringen i hemmaorganisationerna har varit viktig för varje nytt steg framåt i arbetet. Förankringsarbetet inleddes med en konferens vars syfte var att människor från olika verksamhetsfält tillsammans skulle ge förslag på centrala situationer och åtgärder som har potential att minska ojämlikheten i hälsa i Västra Götaland. De femhundra förslag som kom in, sammanställdes och bearbetades. Det resulterade i 44 åtgärder som presenteras i detta dokument. Parallellt med processen i Västra Götaland har ett motsvarande arbete bedrivits på nationell nivå genom Sveriges kommuners och Landstings (SKL) nätverk Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa. I det nätverket, där Västra Götalandsregionen varit en aktiv part, har ytterligare ett tjugotal regioner, landsting och kommuner deltagit. Internationellt har Västra Götalandsregionen deltagit i två EU-finansierade projekt inriktade på jämlik hälsa, Joint Action Equity Action och Progress ReTHI.

22 13 Ord och begrepp Arenor Platser där människor samlas och kan nås. Exempel på arenor är familjecentraler, skolor, arbetsplatser, bostadsområden, bibliotek och intresseorganisationer. Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt. Folkhälsoaktörer Den eller de som arbetar med, har ansvar och/eller intresse och engagemang för folkhälsans utveckling. Främja Gagna, underlätta, understödja, gynna och vara bra för. Ett hälsofrämjande arbete är inriktat på att bibehålla och/eller utveckla folkhälsan. Förebygga Förhindra att något inte önskvärt uppstår. Förebyggande folkhälsoarbete är inriktat på att förhindra hälsorisker och/eller ohälsa. Hållbar utveckling En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter. Det handlar om tre dimensioner; social, ekonomisk och ekologisk utveckling som är ömsesidigt beroende av varandra. Hållbar utveckling är när alla tre dimensionerna tillmäts lika stort värde. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Ett mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. Ideella sektorn Organisationer utanför offentlig verksamhet och näringsliv som har medlems- och samhällsnytta som drivkraft. Den verksamhet som bedrivs av och inom dessa organisationer kan beskrivas som ideell eller idéburen verksamhet. Jämlik, jämlikhet Att alla människor har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Jämställd, jämställdhet Att kvinnor och män har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Kognitiv förmåga Förmågan att hantera information och kunskap. Könsöverskridande identitet Att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Levnadsvanor Mat- och motionsvanor, alkohol- och tobaksvanor, socialt deltagande med mera. Livsvillkor Samhällets sociala, ekonomiska och miljörelaterade förhållanden som påverkar individens möjligheter att ta ansvar för sin hälsa. Exempel på detta är familj, sociala nätverk, boende och närmiljö, utbildningsnivå, ekonomi, anknytning till arbetsmarknad. Mötesplatser Platser där människor träffas, skapar kontakt, utbyter idéer och utövar aktivitet. Social ekonomi Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande

23 14 sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse som främsta drivkraft. Social integration Avser full tillgänglighet till samhällets möjligheter, rättigheter och service. Socioekonomiska grupper Grupper som beskrivs av rangordnade strukturer, till exempel utbildningsnivå, yrke och inkomst. Äldre Personer mellan 65 och 79 år. Äldre äldre Personer över 80 år. Bakgrundsdokumentet Direkt kopplat till de situationer och åtgärder som lyfts finns en kunskapssammanställning, det så kallade bakgrundsdokumentet. Bakgrundsdokument har som främsta syfte att styrka de beskrivna situationerna med hjälp av forskning och statistik från Västra Götaland. Mycket av informationen är hämtad från ovan nämnda rapporter samt Statens folkhälsoinstituts publikationer. Den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, ligger till grund för mycket av den statistik som finns i bakgrundsdokumentet. Mer information om resultatet från enkäten finns att läsa i rapporten Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor i Västra Götaland 2011 eller på webbplatsen för enkäten. Den text som ligger under situationsbeskrivningarna är hämtad ur detta bakgrundsdokument. I bakgrundsdokumentet finns en förteckning över den forskning som valet av situationer och åtgärder vilar på. Lästips Uppdraget att ta fram åtgärder för jämlik hälsa presenteras på En läsvänlig översikt över ojämlikhet i hälsa i Sverige och en redovisning av forskningsläget 2012 finns i Den orättvisa hälsan: om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd, Mikael Rostila och Susanna Toivanen (red.). På Malmökommissionens webbplats finns en rad värdefulla tematiska översikter. Internationellt och nationellt finns numera ett flertal policy-inriktade översikter och strategier med rekommendationer, vilka inspirerat vårt arbete. Slutrapporten från WHO:s kommission om de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa innehåller en rik sammanställning av forskningsresultat och statistik i ett globalt perspektiv. För oss har den engelska översikten Fair society Healthy lives, den norska strategin och den danska Social ulighed i sundhed varit till stor nytta. Det nationella nätverket som samordnas av SKL presenteras på SKL:s webbplats. Sambandet mellan en socialt hållbar utveckling och ojämlikhet i hälsa diskuteras i PO Östergren 2012: Hur hänger en socialt hållbar utveckling och hälsans jämlikhet ihop? Andra regionala uppdrag som berör ojämlikhet i hälsa finns hos Kunskapscentrum för jämlik vård och Nätverket för hälsofrämjande hälso- och sjukvård

24

25

26 YRKANDE Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet i Västra Götalandsregionen Ärende 8 Dnr: RS Till Regionstyrelsen Budgetuppdrag handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland Handlingsplanen för jämlik hälsa beslutades i Folkhälsokommittén 6 december Den är framtagen i en bred process där representanter för både idéburen sektor, myndigheter, kommuner samt representanter från Västra Götalandsregionen. Handlingsplanen är framtagen för att skapa förutsättningar för jämlik hälsa och ska ses som ett verktyg för att underlätta samverkan. Vid Regionstyrelsens sammanträde beslutade Regionstyrelsen att ge Folkhälsokommittén i uppdrag att skicka frågan på remiss till kommunerna i regionen. 43 kommuner lämnade svar, liksom 13 olika föreningar. Remisserna var nästan uteslutande positiva till planen. Vid Regionstyrelsen uppkom olika frågor om planen. Därför remitterades frågan för ytterligare beredning bestående av en representant från varje parti i Regionstyrelsen samt representanter för Folkhälsokommittén. Alla representanter har getts möjlighet att lämna synpunkter och gruppen har träffats vid ett tillfälle. Dessa inlämnade synpunkter behöver beredas av Folkhälsokommittén och ställas mot att planen för jämlik hälsa är väl förankrad. Detta ska ske skyndsamt så att beslut kan fattas vid Regionstyrelsen Förslag till beslut Regionstyrelsen beslutar att remittera handlingsplanen för jämlik hälsa till Folkhälsokommittén för ytterligare beredning. att förklara punkten för omedelbart justerad. 1(1)

27

28

29

30

31 Sida 1(3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Regionkansliet Handläggare Elisabet Ericson Regionstyrelsen Budgetuppdrag Handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland Ärendet Folkhälsokommittén har 6 december 2012, 140, behandlat en handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland. Kommittén har för egen del antagit handlingsplanen och gett folkhälsochefen i uppdrag att återkomma till kommittén med förslag på hur handlingsplanens förslag om så kallade avsiktsförklaringar ska realiseras. Kommittén har föreslagit att regionstyrelsen antar Handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland förlänger mandatet för styrgruppen för arbetet med Handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland tills vidare, dock längst till 30 juni 2013 ger styrgruppen i uppdrag att återkomma till regionstyrelsen med förslag om hur politikområdet Jämlik hälsa ska förankras i den politiska organisationen. förklarar uppdraget till folkhälsokommittén att ta fram en handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland fullgjort. Handlingsplanen är framtagen för att skapa förutsättningar för jämlik hälsa och ska ses som ett verktyg för att underlätta samverkan. Planen är en tilllämpning av den folkhälsopolitiska policyn i Västra Götaland. Policyn vilar i sin tur på visionen Det goda livet. Bakgrund Regionfullmäktige har i budget 2011 gett regionstyrelsen i uppdrag att ta fram en handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland. Regionstyrelsen lämnade i sin tur uppdraget till Folkhälsokommittén. Beredning För att fullgöra uppdraget har kommittén bildat en styrgrupp med två företrädare för vardera regionutvecklingsnämnden, kulturnämnden, hälso- och sjukvårdsutskottet, hälso- och sjukvårdsnämnderna samt rättighetskommit- POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget TELEFON: HEMSIDA: E-POST: regionkansliet@vgregion.se

32 Sida 2(3) Datum Diarienummer RS tén. Därutöver har folkhälsokommittén varit representerad med fyra ledamöter. Folkhälsokommitténs ordförande har varit styrgruppens ordförande. Vidare har berörda myndigheter, organisationer, forskare mm deltagit i arbetet. Regionstyrelsens beslut om remiss Regionstyrelsen beslutade vid sitt möte den 22 januari 2013 ( 1) att Folkhälsokommittén får i uppdrag att remittera Handlingsplanen (för jämlik hälsa i hela Västra Götaland) till de 49 kommunerna i Västra Götaland. Remisstiden ska vara fram till 15 mars Efter remissomgången ska kommittén tillsätta en beredning med en representant från varje parti i regionstyrelsen samt representanter för folkhälsokommittén 43 kommuner har inkommit med yttrande, varav 39 har behandlats politiskt. Övriga fyra är tjänstemannayttranden, där politiska beslut inväntas. Samtliga politiskt behandlade yttranden har tagits i enighet. Yttrandena visar samfällt att handlingsplanen kan utgöra ett ramverk för ett arbete med att påverka hälsoskillnaderna i gynnsam riktning. Yttrandena uttrycker också intresse av att delta i nätverk. Flertalet anser att befintliga strukturer för samverkan i första hand ska nyttjas. Flertalet kommuner ställer sig också positiva till frågan att handlingsplanens intentioner kan inkluderas i de avtal som tecknas med Västra Götalandsregionen. Bland övriga myndigheter/organisationer som beretts tillfälle att yttra sig har 14 yttrat sig. Yttranden från dessa speglar yttrandena från länets kommuner. Flertalet ställer sig positiva till att ingå avsiktsförklaringar för ett gemensamt arbete i linje med handlingsplanens intentioner. Regionkansliet bedömer att frågan om styrgruppens förlängda mandat fram till halvårsskiftet är en fråga för folkhälsokommittén. Den politiska organisationen för folkhälsoarbetet behandlas av styrgruppen för den politiska organisationsöversynen och kräver därför inga ytterligare uppdrag. Enligt handlingsplanen finns tre förutsättningar som är särskilt viktiga för att genomföra åtgärderna och motverka ojämlikhet i hälsa. Dessa är etablering av samverkansstrukturer utveckling av kunskap om underliggande mekanismer bakom ojämlik ohälsa uppföljningssystem för att förstå om valda åtgärder och insatser har effekt

33 Sida 3(3) Datum Diarienummer RS Regionkansliet konstaterar att handlingsplanens förslag till åtgärder inte innehåller skrivningar om vem som har ansvar för att genomföra aktiviteterna, dess kostnader eller bedömning av aktiviteternas inbördes prioritet. I det fortsatta arbetet bör detta tydliggöras. Förslag till beslut Regionstyrelsens förslag till regionfullmäktiges beslut: 1. Regionfullmäktige antar Handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland. 2. Regionfullmäktige förklarar uppdraget till folkhälsokommittén att ta fram en handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland fullgjort. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Bengt Säterskog Administrativ direktör

34 Folkhälsokommitténs sekretariat PM Handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland Remissinstansernas synpunkter Sammanfattning Av länets 49 kommuner har 43 inkommit med yttrande på Handlingsplanen för jämlik hälsa i hela Västra Götaland. Av de 43 remissyttrandena har 39 behandlats politiskt. Övriga 4 är tjänstemannayttranden, där politiska beslut inväntas. Samtliga politiskt behandlade yttranden har tagits i enighet. - Yttrandena visar samfällt att Handlingsplanen kan utgöra ett ramverk för ett arbete med att påverka hälsoskillnaderna i gynnsam riktning. - Yttrandena uttrycker också intresse av att delta i nätverk. Flertalet anser att befintliga strukturer för samverkan i första hand ska nyttjas. - Flertalet kommuner ställer sig också positiva till frågan att Handlingsplanens intentioner kan inkluderas i de avtal som tecknas med Västra Götalandsregionen. Bland övriga myndigheter/organisationer som beretts tillfälle att yttra sig har 14 yttrat sig. Yttranden från dessa speglar yttrandena från länets kommuner. Flertalet ställer sig positiva till att ingå avsiktsförklaringar för ett gemensamt arbete i linje med Handlingsplanens intentioner. Inledning Regionstyrelsen beslutade vid sitt möte den 22 januari 2013 ( 1) att Folkhälsokommittén får i uppdrag att remittera Handlingsplanen (för jämlik hälsa i hela Västra Götaland) till de 49 kommunerna i Västra Götaland. Remisstiden ska vara fram till 15 mars Efter remissomgången ska kommittén tillsätta en beredning med en representant från varje parti i regionstyrelsen samt representanter för folkhälsokommittén Bakgrunden till regionstyrelsens beslut var att även om kommunerna bidragit med förslag och synpunkter under processen med att ta fram Handlingsplanen så går det inte att hävda att kommunerna har haft förutsättningar att delta i den omfattning som vore önskvärd. All erfarenhet säger att förankring och delaktighet har avgörande betydelse för vilken framgång som kan nås i implementering av åtgärder mm. 1

35 Syftet med remissen är dels att få kommunernas synpunkter på intentionerna med handlingsplanen, dels att undersöka intresset bland kommunerna att tillsammans med andra kommuner, myndigheter, idéburna organisationer m fl påverka hälsoskillnaderna i Västra Götaland i gynnsam riktning. Handlingsplanen förutsätts kunna utgöra ett ramverk/en plattform i ett sådant arbete. Utifrån detta syfte formulerades tre frågeställningar som kommunerna ombads förhålla sig till i sina remissyttranden - Hur kan handlingsplanen, enligt kommunens uppfattning, utgöra ett ramverk/plattform för arbete med syftet att påverka hälsoskillnaderna i gynnsam riktning? - Har kommunen intresse av att delta i nätverk med andra kommuner, föreningar, myndigheter i syfte att minska hälsoskillnader i Västra Götaland? - Kan en samverkan med syfte att minska skillnader i hälsa inkluderas i de avtal gällande gemensamma folkhälsoinsatser som tecknas med regionen, eller finns det förslag på andra former av samverkan? När regionstyrelsens beslut om remiss blev känt uttryckte ett antal samverkansparter intresse av att få lämna synpunkter på handlingsplanen. Förutom länets 49 kommuner har därför även myndigheter/organisationer beretts tillfälle att yttra sig. Dessa myndigheter/organisationer har under den tredje punkten ovan ombetts att förhålla sig till Handlingsplanens förslag om att ingå s k avsiktsförklaringar (i stället för avtal) i första hand med Västra Götalandsregionen. Remissinstanserna synpunkter har i den följande texten disponerats i enlighet med de tre frågeställningarna ovan. Kommunernas svar beskrivs för sig, övriga remissinstanser för sig. När det gäller kommunernas yttranden har status i form av beslutsnivå i respektive kommun noterats, liksom kommunens politiska majoritet samt om eventuella säryrkanden förekommit. Kommuner Av Västra Götalands 49 kommuner har 43 inkommit med remissvar. Samtliga delregionala områden är representerade. I de svarande kommunerna fördelar sig det politiska styret på följande sätt: 23 Alliansstyrda (4 tjänstemannayttranden) 10 Blocköverskridande (1 tjänstemannayttranden) 6 Vänsterstyrda Av de inkomna svaren har 39 politisk avsändare och 4 är tjänstemannasvar. I svaren med politisk avsändare råder enighet om remissvaren. Remissen innehåller 3 frågeställningar. Svaren redovisas fråga för fråga. 1. Hur kan handlingsplanen, enligt kommunens uppfattning, utgöra ett ramverk/plattform för arbete med syftet att påverka hälsoskillnaderna i gynnsam riktning? Kommunerna är generellt positiva till Handlingsplanen och dess intentioner. Den uppfattas som ett inspirations- och diskussionsunderlag i det egna arbetet och kan bilda en plattform för 2

36 det fortsatta arbetet med jämlik hälsa. Flera kommuner lyfter också att Handlingsplanen ger ökad legitimitet åt det lokala folkhälsoarbetet. Handlingsplanen kan vara ett bra stöd för kommunen i arbetet med hållbar utveckling för att tydliggöra vad den sociala dimensionen främst handlar om. Alingsås kommun. 2. Har kommunen intresse av att delta i nätverk med andra kommuner, föreningar, myndigheter i syfte att minska hälsoskillnader i Västra Götaland? Kommunerna är positiva till nätverksarbete. Här beskrivs att kommunerna är aktiva nätverksbyggare- och deltagare. Det man särskilt betonar är vikten av att föra in jämlik hälsa i befintliga samverkansstrukturer för att undvika dubbelarbete och för att inte isolera frågan. Om man skulle skapa särskilda nätverk i arbetet med jämlik hälsa skulle förslagsvis samverkan kunna utvecklas inom områden som handlingsplanen lyfter fram; forskarnätverk samt nationell och internationell samverkan. Lysekils kommun. 3. Kan en samverkan med syfte att minska skillnader i hälsa inkluderas i det avtal gällande gemensamma folkhälsoinsatser som tecknas med regionen, eller finns det förslag på andra former av samverkan? Även här finns en samstämmighet i kommunernas svar. Kommunerna är positiva till att inkludera Handlingsplanens intentioner i befintliga folkhälsoavtal, alternativt i tilläggsavtal, med Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsnämnder. Övriga synpunkter som har kommit fram Några kommuner vill att regionen samordnar sina strategier för hållbar utveckling som inkluderar samtliga dimensioner. En annan tanke för att nå en långsiktighet är att mål och strategier för att nå en jämlik hälsa utvecklas och inkluderas i dokument som exempelvis Västra Götaland 2020, Strategi för Tillväxt och Utveckling i Västra Götaland. Orust kommun. Andra kommuner anser att det behövs system för att mäta och följa upp. Några önskar ett mer konkret dokument där man tittar på vilka faktorer, förutsättningar och metoder som gynnar jämlik hälsa. En tydligare beskrivning av orsak och verkan ger mer tyngd till dokumentet. Den stora utmaningen är att komma från ord till handling och skapa förutsättningar och fatta beslut som verkligen gör skillnad. De stora och verkningsfulla besluten, vilka kan åstadkomma förändring ligger på en strukturellt högre nivå än den som kommunerna hanterar. Sotenäs kommun. Kommentarer kring några enskilda åtgärder har kommit in, men de saknar samstämmighet. 3

37 Övriga remissinstanser Övriga remissinstanser som svarat är 8 samordningsförbund, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, försäkringskassan region väst, Västra Götalands bildningsförbund, Västsvenska idrottsförbundet/västergötlands idrottsförbund, Länsnykterhetsförbundet i Västra Götaland och Alkoholpolitiskt forum väst. 1. Hur kan handlingsplanen, enligt myndigheters/organisationers uppfattning, utgöra ett ramverk/plattform för arbete med syftet att påverka hälsoskillnaderna i gynnsam riktning? Samordningsförbundens svar är i stor utsträckning lika. De är positiva till Handlingsplanen och anser att en av regionfullmäktige beslutad Handlingsplan ger legitimitet åt det lokala folkhälsoarbetet. Handlingsplanen anger också en tydlig inriktning. De ser att samordningsförbundens struktur kan användas för att organisera verksamheter, kopplade till deras uppdrag och kompetensområden, där flera parter är involverade. Både Länsstyrelsen och försäkringskassan är positiva till Handlingsplanen. Den gör det möjligt för myndigheter och organisationer att arbeta mot samma mål. Handlingsplanen innehåller även värdefull fakta som kan användas som underlag vid planering av insatser. De idéburna organisationerna är positiva till Handlingsplanen. Den ger ett samlat grepp för samverkan inom folkhälsoarbetet, inte minst som ett underlag för fortsatt samtal och planering. Handlingsplanen ger insikt och förståelse om bakgrund och nuläget. Den kan fungera som en plattform för jämlik hälsa och ett konkret verktyg vid utvecklingsinsatser. 2. Har myndigheter/organisationer intresse av att delta i nätverk med kommuner, föreningar, myndigheter i syfte att minska hälsoskillnader i Västra Götaland? Samordningsförbunden är positiva till att delta i nätverk. De har erfarenhet av detta och menar att nätverkets fördelar är att de bygger på ett lokalt engagemang, vilket skapar goda förutsättningar för att implementera åtgärder, metoder och arbetssätt. Nätverk bestående av parter med olika förutsättningar, skapar insikter men också nya möjligheter till organisering av insatser. Både Länsstyrelsen och försäkringskassan deltar redan i många nätverk och ser ett värde i att inkludera arbetet med jämlik hälsa i dessa. De idéburna organisationerna har erfarenheter av och ser samverkan i nätverk som ett naturligt inslag för sektorsövergripande insatser. De vill gärna fortsätta att delta i och driva nätverk. 4

38 3. Är myndigheter/organisationer intresserade av att skriva/ingå avsiktsförklaring med Västra Götalandsregionen med syfte att minska skillnader i hälsa? Samordningsförbunden menar att avsiktsförklaringar uttrycker en vilja och inte är bindande. Avsiktsförklaringar ligger nära det arbetssätt som förekommer i nätverk. Samordningsförbunden vill inte binda sig till en modell för samverkan, utan vill vara öppna för andra former. Länsstyrelsen ser gärna att formerna för en särskild överenskommelse om handlingsplanen behöver diskuteras ytterligare. Frågan bör sättas i samband med övergripande samarbetsformer mellan Länsstyrelsen och Västra Götalandsregionen. Försäkringskassan deltar idag i många nätverk med syfte att verka för en god folkhälsa och ser gemensamma avsiktsförklaringar med detta syfte som möjliga. De båda idrottsförbunden och Västra Götalands bildningsförbund är positiva till avsiktsförklaringar och ser dem som en viktig del för en strukturerad och offensiv samverkan. 5

39

40

41 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Regionkansliet Handläggare Elisabet Ericson Regionstyrelsen Budgetuppdrag Handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland Ärendet Folkhälsokommittén har 6 december 2012, 140, behandlat en handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland. Kommittén har för egen del antagit handlingsplanen och gett folkhälsochefen i uppdrag att återkomma till kommittén med förslag på hur handlingsplanens förslag om så kallade avsiktsförklaringar ska realiseras. Kommittén har föreslagit att regionstyrelsen antar Handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland förlänger mandatet för styrgruppen för arbetet med Handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland tills vidare, dock längst till 30 juni 2013 ger styrgruppen i uppdrag att återkomma till regionstyrelsen med förslag om hur politikområdet Jämlik hälsa ska förankras i den politiska organisationen. förklarar uppdraget till folkhälsokommittén att ta fram en handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland fullgjort. Handlingsplanen är framtagen för att skapa förutsättningar för jämlik hälsa och ska ses som ett verktyg för att underlätta samverkan. Planen är en tillämpning av den folkhälsopolitiska policyn i Västra Götaland. Policyn vilar i sin tur på visionen Det goda livet. Bakgrund Regionfullmäktige har i budget 2011 gett regionstyrelsen i uppdrag att ta fram en handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland. Regionstyrelsen lämnade i sin tur uppdraget till Folkhälsokommittén. Beredning För att fullgöra uppdraget har kommittén bildat en styrgrupp med två företrädare för vardera regionutvecklingsnämnden, kulturnämnden, hälsooch sjukvårdsutskottet, hälso- och sjukvårdsnämnderna samt rättighetskommittén. Därutöver har folkhälsokommittén varit representerad POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget TELEFON: HEMSIDA: E-POST: regionkansliet@vgregion.se

42 Sida 2(2) Datum Diarienummer RS med fyra ledamöter. Folkhälsokommitténs ordförande har varit styrgruppens ordförande. Vidare har berörda myndigheter, organisationer, forskare mm deltagit i arbetet. Regionkansliet bedömer att frågan om styrgruppens förlängda mandat fram till halvårsskiftet är en fråga för folkhälsokommittén. Den politiska organisationen för folkhälsoarbetet behandlas av styrgruppen för den politiska organisationsöversynen och kräver därför inga ytterligare uppdrag. Förslag till beslut Regionstyrelsens förslag till regionfullmäktiges beslut: 1. Regionfullmäktige antar Handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland. 2. Regionfullmäktige förklarar uppdraget till folkhälsokommittén att ta fram en handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland fullgjort. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Birgit Bratt Administrativ direktör

43

44

45 1(5) Tjänsteutlåtande Ärende 11 Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson FHK FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska ta fram en handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland Förslag till beslut Folkhälsokommittén antar för sin del Handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland Folkhälsokommittén föreslår regionstyrelsen besluta att anta Handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland att förlänga mandatet för styrgruppen för arbetet med Handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland tills vidare, dock längst till 30 juni 2013 att uppdra åt styrgruppen att återkomma till regionstyrelsen med förslag om hur politikområdet Jämlik hälsa ska förankras i den politiska organisationen att förklara uppdraget till folkhälsokommittén att ta fram en handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland fullgjort Folkhälsokommittén uppdrar åt folkhälsochefen att återkomma till kommittén med förslag på hur Handlingsplanens förslag om så kallade Avsiktsförklaringar ska realiseras. Bakgrund Regionfullmäktiges gav i budget 2011 regionstyrelsen i uppdrag att ta fram en handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland. Regionstyrelsen lämnade i sin tur uppdraget till Folkhälsokommittén. Handlingsplanen tar som utgångspunkt insikten om att befolkningens hälsotillstånd till stor del påverkas av strukturella förhållanden, det vill säga POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON TELEFAX Regionens Hus MARIESTAD Drottninggatan 1 Växeln Direkt Mobil rutger.gram@vgregion.se

46 j 2(5) sådana faktorer och omständigheter som avspeglas i den regionala utvecklingsvisionen Det goda livet samt i Västra Götalandsregionens folkhälsopolitiska policy. En socialt hållbar utveckling förutsätter en ökande jämlikhet i hälsa. Handlingsplanens uppbyggnad Handlingsplanen som den nu föreligger består av ett relativt fåtal sidor i pappersformat. Till detta kommer bilagor och referenser som finns tillgängliga på en egen webb-plats. På denna ska också finnas system för uppföljning. Tanken med upplägget av presentationen har varit att erbjuda en lättillgänglig form, men också att påvisa att handlingsplanen i papper främst har karaktären av att vara ett ramverk, det vill säga den gör inte anspråk på att täcka alla områden som kan vara aktuella för intervention. Ej heller täcker planen alla åtgärder som kan vara aktuella. I planen presenteras tolv områden - situationer - samt ett fyrtiotal åtgärder. För en mer fullständig redovisning av antalet åtgärder hänvisas till en elektronisk bilaga. Tanken med handlingsplanen som ramverk innebär i förlängningen också att beslut med anledning av uppdraget att ta fram en handlingsplan inte bör eller kan avse enskilda åtgärder, utan snarare handlingsplanen som ramverk. För beslut om enskilda åtgärder krävs ytterligare beredning (se även nedan under Avsiktsförklaring resp Konkret åtgärd) Den valda uppbyggnaden innebär att handlingsplanen kommer att kunna uppdateras fortlöpande i takt med att åtgärder följs upp och nya forskningsresultat blir tillgängliga. Organisering För att fullgöra uppdraget har kommittén bildat en styrgrupp med två företrädare för vardera regionutvecklingsnämnden, Kulturnämnden, Hälsooch sjukvårdsutskottet, Hälso- och sjukvårdsnämnderna samt Rättighetskommittén. Därutöver har folkhälsokommittén varit representerad med fyra ledamöter. Folkhälsokommitténs ordförande har varit styrgruppens ordförande Styrgruppen har till sitt förfogande haft en arbetsgrupp med representation från styrgruppens respektive administrativa funktioner. Därutöver har arbetsgruppen haft representanter för den kommunala sektorn, länets samordningsförbund, länsstyrelsen, arbetsförmedlingen, försäkringskassan, den idéburna sektorn samt landsorganisationen. Regionens folkhälsochef har lett arbetsgruppen arbete. Under arbetet har regionen tagit initiativ till ett nätverk inom ramen för SKL. Nätverket samling för social hållbarhet har haft 20 kommuner och landsting/regioner som medlemmar. Inom länet har förutom Västra Götalandsregionen, även Göteborgs stad och Tidaholms kommun medverkat. Vidare har uppdraget ingått i två EUprojekt, dels Joint Action for Equity in Health, dels Progress projektet ReHTI. Västra Götalandsregionens

47 j 3(5) medlemskap WHOs nätverk Regions for Health Network har medfört ett erfarenhets- och kunskapsutbyte Under andra halvåret 2012 har ett forskarnätverk med ett 30-tal medlemmar, företrädesvis från västsvenska lärosäten bildats med syfte att på sikt bidra med kunskapsstöd, utvärdering etc Ansats Det bör uppmärksammas att den metod som valts för att fullfölja uppdraget kan beskrivas med begrepp som verksamhetsnära, best practice eller beprövad erfarenhet. Valet av metod, att använda det politiska uppdraget (styrgrupp mm) och det professionella perspektivet (arbetsgrupp mm) har väckt stor nyfikenhet såväl nationellt som internationellt. Vanligtvis, t ex Malmökommissionen, används forskningens resultat och erfarenheter som utgångspunkt för att ange förslag mm som kan påverka förutsättningarna för mer jämlik hälsa i gynnsam riktning. Problemet med en sådan ansats är att det kan bli svårt med såväl politisk som professionell förankring vid en implementering eftersom förslagen tenderar att inte bli tillräckligt konkreta. En annan invändning är att forskningens uppgift är att förklara faktiska förhållanden, vilket ger nödvändig kunskap för effektiva åtgärder, men inte nödvändigtvis kunskap om vilka dessa åtgärder är. Att från början ha det politiska och det professionella perspektivet levande i arbetet har bedömts som avgörande fördelar Under hösten 2011 konstituerades arbetet i och med bildandet av styrgrupp, arbetsgrupp etc. Våren 2012 ägnades åt förankring och insamling av förslag. Under hösten 2012 har handlingsplanen vuxit fram i dialog mellan styrgrupp, arbetsgrupp, folkhälsokommitténs sekretariat och andra relevanta parter Förankring Arbetet med uppdraget har präglats av stor öppenhet och stort engagemang. Vid uppstartskonferensen den 3 februari 2012 kom över 200 personer som introducerades i uppdraget och som i grupparbeten lämnade mer än 200 förslag till hur förutsättningarna för den jämlika hälsan kan förbättras. Under våren ägde ett stort antal möten rum inom de organisationer som är företrädda i arbetsgruppen. Under dessa möten deltog många personer som tillsammans levererade ca 300 förslag till åtgärder. Vid fem stycken konferenser den 30 maj deltog ca 250personer som bland annat diskuterade de föreslagna åtgärderna. Vid en konferens den 6 november då ett utkast till handlingsplan förelåg deltog 400 personer som tog del av och diskuterade utkastet. Vid samma konferens samlades ett 40tal utländska delegater företrädesvis från WHOs nätverk Regions for Health Network. Delegaternas möte avslutades med att man antog ett Göteborgs manifest som uppmanar till samarbete mellan regioner i Europa för ökad jämlikhet i hälsa.

48 j 4(5) Avsiktsförklaring I Handlingsplanen lämnas förslag om så kallade Avsiktsförklaringar. Syftet med dessa är att manifestera samverkan mellan huvudmän inom området Social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. Tanken är att sådana avsiktsförklaringar ska kunna upprättas mellan två eller flera huvudmän och kunna gälla över tid. En huvudman ska kunna sluta avsiktsförklaringar med flera andra huvudmän. Konkret åtgärd Inom ramen för en avsiktsförklaring avtalar huvudmännen om konkreta åtgärder som syftar till att skapa gynnsamma förutsättningar för att öka jämlikheten i hälsa. Sådana avtal om konkreta åtgärder bör innefatta besked om åtgärdens mål, resursåtgång, tidplan, plan för uppföljning mm. På så sätt kommer åtgärderna under en avsiktsförklaring kunna komma och gå över tid. Om en avsiktsförklaring inte innehåller några åtgärder under viss tid bör förutsättningarna för avsiktsförklaringen prövas. Levande dokument Användningen av avsiktsförklaringar med åtgärder på det beskrivna sättet innebär att förutsättningar skapas för att ge Handlingsplanen karaktären av ett levande dokument. Bedömningen är att detta är av avgörande betydelse för att nå framgång med uppdraget att skapa mer jämlika förutsättningar för befolkningens hälsa i Västra Götaland. Uppdraget kräver samordnade insatser av många under lång tid. Då blir fortlöpande uppdatering och uppföljning av strategisk betydelse för framgång i arbetet med uppdraget. Styrgruppens mandat Den politiskt sammansatta styrgruppen har ett mandat som sträcker sig till dess att Handlingsplanen rapporteras till regionstyrelsen. I styrgruppen har en diskussion förts om lämpligheten att förlänga mandatet något. Syftet är att styrgruppen bedömer det som väsentligt att ta uppdraget från plan till implementering, eller med andra ord från plan till några avsiktsförklaringar med några vidhängande åtgärder. Styrgruppens bedömning är att annars riskeras ett vakum som i sämsta fall kan innebära att den mobilisering och det engagemang som arbetats upp kommer att svalna, vilket vore olyckligt I Handlingsplanen väcks förslag om att Jämlik hälsa bör få en tydlig förankring i Västra Götalandsregionens politiska organisation. Formerna för detta bör övervägas och koordineras med pågående arbete med den politiska organisationen under kommande mandatperiod. Slutsatser Några slutsatser kan dras av den hittills genomförda processen - Handlingsplanen ska ses som en inriktning och ett ramverk - Handlingsplanen får anses förankrad - Handlingsplanen har karaktären av ett levande dokument - Handlingsplanen ska följas av avsiktsförklaringar mellan olika huvudmän

49 j 5(5) - Avsiktsförklaringarna bildar ram för åtgärder som beskrivs med mål, resurser, tidplan, plan för uppföljning etc - Styrgruppens mandat bör förlängas, längst till 30 juni Styrgruppens bör få i uppdrag att lämna förslag hur politikområdet Jämlik hälsa ska förankras i den politiska organisationen Folkhälsokommitténs sekretariat Johan Jonsson

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70 Samling för social hållbarhet Handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland

71

72 Samling för social hållbarhet Var man föds och växer upp har stor betydelse för hälsa och livslängd. I området med högst medelinkomst i Västra Götaland kan man förväntas leva nio år längre än i området med lägst medelinkomst. Detta beror inte på biologiska skillnader. Inte heller kan skillnader i individernas levnadsvanor förklara skillnaderna i hälsa. Snarare är det de systematiska skillnaderna i ekonomiska, materiella och sociala förutsättningar som finns mellan olika grupper av individer, som har ett avgörande inflytande på hur människors hälsa utvecklas. Dessa strukturella orsaker är resultat av beslut som rör fördelningen och användningen av ekonomiska och mänskliga resurser globalt som lokalt. De strukturella orsakerna är påverkbara genom politiska beslut och blir därmed etiska problem. Om ekonomiska och politiska beslut skapar förhållanden som påverkar människors möjligheter att utveckla sitt hälsotillstånd och förmåga att leva de liv man önskar, kan besluten uppfattas vara orättfärdiga. För att citera WHO:s kommission om de sociala bestämningsfaktorerna, sociala orättvisor dödar i stor skala. Enligt en beräkning dör varje år personer i förtid till följd av ojämlika förutsättningar i Västra Götaland. Ojämlikhet i hälsa är ett av våra stora samhällsproblem och ett hot mot den regionala visionen Det goda livet. WHO:s kommission om de sociala bestämningsfaktorerna uppmärksammar särskilt vikten av en jämnare inkomstfördelning, minskad segregation och social exkludering samt ökat medborgerligt politiskt inflytande. Detta är angelägna uppgifter för statsmän på nationell och internationell nivå. Handlingsplanen för jämlik hälsa i Västra Göta land tar sikte på åtgärder för att på regional och lokal nivå hantera konsekvenserna av den samhällsutveckling som skapar orättvisa förhållanden. I handlingsplanen identifieras en rad verksamhetsnära åtgärder som kan genomföras i samverkan mellan aktörer i Västra Götaland. Samtidigt öppnar handlingsplanen för att inom ramen för Västra Götalandsregionens samarbete med andra aktörer inom Sverige och utomlands, medverka till att öka kunskapen om de långsiktiga och nationellt övergripande åtgärder som krävs för att komma tillrätta med de grundläggande orsakerna bakom regionens växande hälsoklyftor. Arbetet har inspirerats av flera internationella och nationella översikter och strategier för att motverka ojämlikhet i hälsa. I synnerhet har Malmö stads kommission för ett socialt hållbart Malmö och det nätverk med ett tjugotal medlemmar som Sveriges kommuner och landsting (SKL) samordnar varit två viktiga inspirationskällor. Hälsa och socialt hållbar utveckling Ett nedsatt hälsotillstånd har betydelse för människors förmåga att kunna delta och engagera sig i samhällsfrågor vilket ytterst blir en fråga om möjligheten till demokratiskt inflytande. En ökande ojämlikhet i hälsa är ett hot mot väsentliga samhälleliga mål. Det gäller i synnerhet i dagens och morgondagens kunskapssamhälle med ökande krav på människors kognitiva förmåga. Ojämlikhet i hälsa medför också en onödig samhällelig kostnad. Ett nedsatt hälsotillstånd medför sämre förutsättningar att bidra till produktionen av varor och tjänster, vilket i sin tur leder till uteblivna bidrag till bruttoregionalprodukten. Ojämlikhet i hälsa leder också till kontakter och insatser inom till exempel hälsooch sjukvården som kunde ha undvikits. En minskning av hälsoklyftorna är därför en förutsättning för en hållbar social utveckling. rd jämlik hälsa social hållbarhet uppväxtvillkor delaktighet utbildning arbete levnadsvanor välfä

73 Handlingsplan för jämlik hälsa i Västra Götaland Handlingsplanens syfte Handlingsplanen är framtagen för att skapa förutsättningar för jämlik hälsa och ska ses som ett verktyg för att underlätta samverkan. Planen är en tillämpning av den folkhälsopolitiska policyn i Västra Götaland vilken i sin tur vilar på den regionala visionen Det goda livet. Handlingsplanen utgår från det nationella folkhälsopolitiska målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen och syftar till att precisera sådana beslut, åtgärder och insatser som mot bakgrund av nuvarande kunskap och för närvarande har bäst förutsättningar att minska skillnader i hälsa mellan olika befolkningsgrupper. Insatserna ska vara formade efter lokala förutsättningar och behov. Så här är handlingsplanen uppbyggd I handlingsplanen identifieras de förhållanden, omständigheter och situationer, som uppfattas vara de mest centrala att påverka för att skillnaderna i hälsa ska minska i Västra Götaland. Situationerna är grupperade under de tre folk hälso politiska utmaningarna som har ett livsloppsperspektiv, Trygga och goda uppväxtvillkor, Ökat arbetsdeltagande och Åldrande med livskvalitet. De två utmaningarna av mer övergripande karaktär, att skapa förutsättningar för Goda levnadsvanor respektive Livslångt lärande har integrerats i de tre förstnämnda. Till varje situation identifieras åtgärder som bedöms kunna att påverka respektive situation i gynnsam riktning. Åtgärderna representerar ett urval av de flera hundra förslag som samlats in. Utöver åtgärder behövs dels en hållbar formell struktur som möjliggör samordning av insatser mellan olika huvudmän, dels kunskapsutvecklingen på området, dels system för att följa utvecklingen av den jämlika hälsan i Västra Götaland. Handlingsplanens webbplats ( se/jamlikhalsavast) innehåller, förutom själva handlingsplanen, en sammanställning av forskningsresultat, kartläggningar och statistik kring de olika situationerna. Därutöver finns en sammanställning av de åtgärdsförslag som samlats in under processen. Handlingsplanen är tänkt att vara ett levande dokument, som ska utvärderas och kompletteras efter hand som kunskapsområdet utvecklas och nya åtgärder föreslås. Åtgärder inom hälso- och sjukvården som syftar till jämlikhet i hälsa hanteras inom befintliga handlingsplaner, uppdrag och beställningar till vårdens utförare. Det sker med stöd och råd av olika regionala funktioner till exempel det Regionala nätverket för hälsofrämjande hälso- och sjukvård, Kunskapscentrum för Jämlik vård och Kompetens centrum om våld i nära relationer. Handlingsplanen som verktyg Hälsan påverkas av en mängd faktorer och förhållanden på strukturell nivå och i individens närmiljö. Det har att göra med socioekonomiska och geografiska förhållanden, jämställdhet, etnicitet, trosuppfattning, funktionshinder, barn och äldre. Investeringar i människors möjligheter att delta och vara engagerade i samhällsfrågor är investeringar i en demokratisk samhällsutveckling fri från våld och tvång, i samhället så väl som i nära relationer. Utmaningen ligger i att förena å ena sidan en växande teoretisk kunskap om hur ojämlikhet i hälsa genereras från strukturell nivå via lokala förhållanden till den enskildes levnadsvanor, med å andra sidan all den praktiska kunskap som finns bland professionella i verksamheterna och i förvaltningarna, om vilka åtgärder som är realistiska att implementera. Handlingsplanen ska bidra till insikt om att det som redan görs och den kunskap som vi redan besitter gör oss rustade att möta utmaningen att förbättra hälsotillståndet i de befolkningsgrupper vars hälsa idag är orättfärdigt låg. Om handlingsplanen bidrar till denna insikt då blir handlingsplanen det verktyg den är avsedd att bli. rd jämlik hälsa social hållbarhet uppväxtvillkor delaktighet utbildning arbete levnadsvanor välfä

74 Skapa förutsättningar för trygga och goda uppväxtvillkor Barn och unga som lever med små socioekonomiska resurser har sämre förutsättningar för en gynnsam hälsoutveckling. Åtgärder Kartlägg förekomst och stimulera forskning om effekterna av att fattigdom förs över mellan generationer. Ställ samman kunskap och stimulera kunskapsutveckling om metoder för arbete på hälsofrämjande arenor, t.ex. förskolor och familjecentraler, för att nå grupper som inte nås idag. Utveckla metoder för föräldrastöd så att de i högre utsträckning når grupper av föräldrar som idag inte nås. Förbättra det sociala skyddsnätet kring barn som lever i riskmiljöer, t.ex. barn till föräldrar med missbruk, barn till föräldrar med psykisk sjukdom och barn som lever papperslösa. Intensifiera förebyggande insatser för att minska antalet skador och olycksfall, särskilt i hemmet och i trafiken. Barn och unga som lever med små socioekonomiska resurser löper större risk för att lämna grundskolan utan godkända betyg. Åtgärder Initiera ett regionalt utvecklingscentrum med uppgift att ta tillvara, utveckla, utvärdera och sprida metoder, t.ex. metoder för att skapa bättre förutsättningar för nyinvandrade barn och unga att etablera sig i grund- och gymnasieskola. Utforma strategi för hur kunskapen om förskolebarnens utveckling och förskolans betydelse för social jämlikhet kontinuerligt tas tillvara i det dagliga arbetet. Stimulera kunskapsutveckling om vilken betydelse förskolan har för att stimulera barnens kognitiva förmåga, särskilt för de barn som kommer från hem med ogynnsamma socioekonomiska förutsättningar. Kvalitetssäkra och implementera befintliga metoder för att förhindra elevers skol avhopp och säkra att elever går ut grundskolan med godkända betyg. Barn och unga som lever med små socioekonomiska resurser har sämre förutsättningar för en aktiv fritid, ett rikt kulturutbud och för goda levnadsvanor. Åtgärder Planera samhället för trygga och tillgängliga fysiska miljöer, t.ex. fler cykelvägar, trygghetsvandringar och effektivare lokalanvändning. Utvärdera och implementera metoder för att stödja barn och ungdomars möjligheter till hälsosamma levnadsvanor och som vänder sig till alla, men särskilt till de med små socioekonomiska resurser. Öka de idéburna organisationernas möjligheter att erbjuda aktiv fritid oavsett socioekonomiska förhållanden, kön, funktionsnedsättning, kulturella och geografiska skillnader. Utveckla det förebyggande ANDTS-arbetet (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak och Spel) genom att till exempel begränsa tillgängligheten, skapa fler drogfria mötesplatser och förstärka föräldrastödsarbetet. rd jämlik hälsa social hållbarhet uppväxtvillkor delaktighet utbildning arbete levnadsvanor välfärdvälfä

75 Personer utan gymnasiebehörighet har allt svårare att få arbete på en arbetsmarknad med stigande krav på formell kompetens. Åtgärder Utveckla studie- och yrkesvägledningens roll för att stärka ungdomars och föräldrars möjlighet att fatta ett kvalificerat beslut om sitt/barnets vägval. Utveckla kompletterande och alternativa studieformer i samverkan för att de som inte gått igenom det formella utbildningssystemet ska få fler möjligheter till utbildning, t.ex. inom kompetensplattform Västra Götaland, inom ett regionalt kunskapslyft och genom att utöka kursutbudet och antalet studieplatser på folkhögskolorna. Unga vuxna, personer med kort utbildning, med utländsk bakgrund eller med funktionsnedsättning är i större utsträckning arbetslösa. Skapa förutsättningar för ökat arbetsdeltagande Åtgärder Erbjud praktikplatser och pröva möjligheten till fortsatt anställning, t.ex. genom att utveckla de s.k. arbetsmarknadsnoderna till att i samarbete med Samordningsförbund, Arbetsförmedling och Försäkringskassa, också omfatta andra personer som står långt utanför arbetsmarknaden. Inför sociala krav vid upphandling av tjänster för att fler personer som står långt utanför arbetsmarknaden ska få ett jobb. Stimulera utvecklingen av fler arbetsintegrerande sociala företag och kooperativ, t.ex. genom riktade insatser inom Västra Götalandsregionens program för social ekonomi. Stimulera mentorskap, till exempel genom utbildning samt att möjliggöra att vara mentor på arbetstid. Följ upp att befintliga styrdokument som syftar till att motverka diskriminering på arbetsmarknaden och i arbetslivet efterlevs. Initiera utveckling av ett hållbart kompletterande arbetsliv som underlättar den ordinarie personalens arbetsuppgifter samtidigt som det ökar arbetslösas möjligheter att få ett arbete med lön istället för åtgärder. Personer med svag anknytning till arbetslivet har oftare livsvillkor och levnadsvanor som försämrar hälsotillståndet. Åtgärder Se över innehållet i livsstilsfrämjande verksamheter och ta fram ett grundkoncept som alla invånare ska ha tillgång till, framförallt i socioekonomiskt utsatta områden. Anordna via samordningsförbund och idéburna organisationer fler aktiverande och hälsofrämjande insatser för arbetslösa. rd jämlik hälsa social hållbarhet uppväxtvillkor delaktighet utbildning arbete levnadsvanor välfä

76 Skapa förutsättningar för åldrande med livskvalitet För många grupper av äldre är inte samhället tillgängligt. Åtgärder Flera grupper av äldre upplever ofrivillig ensamhet. Åtgärder Stöd arbete med ökad trygghet och säkerhet i offentlig miljö, där insatser riktas mot äldre kvinnor, äldre med utländsk bakgrund, äldre med små ekonomiska resurser eller äldre äldre. Safe Community eller Healthy Cities kan bilda modeller. Utveckla nya vägar för att nå ut med information om befintliga och nya mötesplatser för äldre med lågt socialt deltagande. Skapa strukturer för att, inom vård och omsorg, identifiera och nå ensamma äldre och erbjuda sociala insatser. De sociala insatserna kan t.ex. genomföras med hjälp av volontärverksamhet, de idéburna organisationerna eller alternativa arbetsmarknader. Skapa ett regiongemensamt kompetenscentrum och nätverk för tillgänglig samhällsinformation. Där ska finnas kunskap om t.ex. översättning till olika språk, klarspråk, lättläst och punktskrift, samt hur informationen ska nå ut till äldre med utländsk bakgrund, syn- eller hörselnedsättning eller äldre med små ekonomiska resurser. Arbeta för att inkludera tandvård i hälso- och sjukvårdens högkostnadsskydd. Se över de hinder som finns för att kollektivtrafiken ska bli mer tillgänglig, utifrån t.ex. ekonomi, fysisk tillgänglighet och information om kollektivtrafik. Stärk och bevara kultur- och fritidsutbudet i Västra Götaland med ambitionen att särskilt nå äldre med små ekonomiska resurser och äldre med utländsk bakgrund. Flera grupper av äldre har sämre förutsättningar för ett aktivt åldrande. Åtgärder Erbjud regelbundna hälsosamtal för personer från 65-års ålder, utifrån t.ex. Seniorhälsan som en strukturerad metod, riktad mot äldre med sämre förutsättningar för ett aktivt åldrande. Utveckla samverkansmodeller för att särskilt äldre kvinnor, äldre med utländsk bakgrund, äldre med funktionsnedsättning eller med små ekonomiska resurser ska kunna genomföra FaR -ordinationen (fysisk aktivitet på recept). Utveckla befintliga metoder för att nå ut med information om trygghet, säkerhet och ett aktivt åldrande till målgrupper med sämre förutsättningar för ett aktivt åldrande, som ett komplement till förebyggande hembesök och informationsträffar. rd jämlik hälsa social hållbarhet uppväxtvillkor delaktighet utbildning arbete levnadsvanor välfärd

77 Det behövs formella strukturer för legitim och långsiktig samverkan. Skapa beslutsforum och verktyg för att underlätta implementeringen av sådana insatser vars effekter blir synliga först efter en längre tid. Det kan till t.ex. vara att tillämpa ett socialt investeringsperspektiv för långsiktiga insatser eller att utveckla hälsoekonomiska metoder för att bedöma effekterna av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Gör jämlik hälsa till ett permanent politiskt ansvarsområde. Förläng mandatet för uppdragets styrgrupp under en övergångstid och ge ett tilläggsuppdrag att föreslå hur politikområdet jämlik hälsa ska kunna få en hög politisk förankring. Inrätta en permanent tvärsektoriell arbetsgrupp vars huvuduppgift blir att samordna åtgärder för att öka jämlikhet i hälsa. Använd avsiktsförklaringar som ett sätt att manifestera samverkan mellan huvudmän för att genomföra olika åtgärder. Utveckla samarbetet med aktörer på nationell och internationell nivå. Det behövs forskningsinsatser prioriterade områden behöver identifieras. Inrätta ett regionalt tvärvetenskapligt forskarnätverk, bestående av meriterade forskare inom fältet ojämlikhet i hälsa. Finn former för hur det regionala arbetet och en nationell kommission kan ge ömsesidigt stöd. Inrätta en regional mötesplats för att utveckla en dialog mellan teori, praktik och politik. Vad behövs för att genomföra åtgärderna? Det behövs ett system för att mäta och följa upp hur åtgärder implementeras och hur jämlikhet i hälsa utvecklas. Upprätta ett uppföljningssystem för att följa utvecklingen av jämlik hälsa i Västra Götaland. Inslag i ett sådant system kan vara barnhälsoindex och äldrehälsoindex. Definiera indikatorer för att avgöra i vad mån beslutade åtgärder implementeras och, på sikt, vilka effekter de har för att öka jämlikhet i hälsa. jämlik hälsa social hållbarhet uppväxtvillkor delaktighet utbildning arbete levnadsvanor välfä

78 Skapa förutsättningar för trygga och goda uppväxtvillkor Handlingsplanen innehåller åtgärder för att påverka tre situationer med stor betydelse för utvecklingen av ojämlikhet i hälsa. Det rör sig om åtgärder under de första levnadsåren, om åtgärder som verkar för lika förutsättningar för lärande, för en aktiv fritid med ett rikt kulturutbud samt åtgärder för goda levnadsvanor under hela uppväxten det handlar om att genomföra intentionerna i konventionen om barns rättigheter. Åtgärderna syftar sammantaget till att främja barn och ungas möjlighet att vara delaktiga i samhället samt att förstå och hantera sin omgivning och att känna framtidstro. Därför kan investeringar i sådana åtgärder också vara investeringar i en demokratisk samhällsutveckling. Barns och ungdomars livsvillkor berör verksamheter hos flera aktörer. BVC- och MVC-verksamheter, förskole- och skolverksamheter, Länsstyrelsen och de idéburna organisationerna har alla en viktig roll. En systematisk samverkan mellan aktörerna är väsentlig för att påverka situationerna i gynnsam riktning. Bland pojkar har det utvecklats en anti-pluggkultur som särskilt bland pojkar från hem med ickeakademisk bakgrund blivit till en norm. Flickor är i större utsträckning studiemotiverade men rapporterar i betydligt högre utsträckning än pojkar tecken på stress relaterad psykisk ohälsa. Kunskapen behöver förbättras om hur livsvillkor påverkar förutsättningarna för barnens kognitiva utveckling samt i vilken grad insatser i till exempel förskola och skola kan verka för en gynnsam utveckling. Det är ett utvecklingsområde där en samverkan mellan forskning, praktik och politik behöver etableras. Barn och unga som lever med små socioekonomiska resurser har sämre förutsättningar för en gynnsam hälsoutveckling. Skillnaderna i ekonomiska förhållanden under uppväxten är stora. I Västra Götaland växer tretton procent av barnen upp i hushåll med svag ekonomi, mätt med Rädda Barnens index. Sex procent av barn med svenskfödda föräldrar växer upp med knappa ekonomiska resurser. Motsvarande andel bland barn med minst en av föräldrarna född utomlands är 31 procent. Ensamstående mödrar har en särskilt ogynnsam situation. Nästan vart tredje barn till ensamstående mödrar växer upp med små ekonomiska resurser. Dessa kvinnor har oftare låginkomstyrken. De har oftare deltidsarbeten och därmed lägre inkomster. Sedan 1990-talet har ensamstående mödrar fått sämre möjligheter att försörja sig och sina barn jämfört med andra familjer. Det finns en markant skillnad mellan barnhushåll där föräldrarna är födda i Sverige jämfört med hushåll där minst en av föräldrarna är utlandsfödd. I de senare är arbetslösheten betydligt högre och hushållets disponibla inkomst därför lägre. Åtgärder Kartlägg förekomst och stimulera forskning om effekterna av att fattigdom förs över mellan generationer. Ställ samman kunskap och stimulera kunskapsutveckling om metoder för arbete på hälso främjande arenor, t.ex. förskolor och familjecentraler, för att nå grupper som inte nås idag. Utveckla metoder för föräldrastöd så att detta i högre utsträckning når grupper av föräldrar som idag inte nås. Förbättra det sociala skyddsnätet kring barn som lever i riskmiljöer, t.ex. barn till föräldrar som missbrukar, barn till föräldrar med psykisk sjukdom och barn som lever papperslösa. Intensifiera förebyggande insatser för att minska antalet skador och olycksfall, särskilt i hemmet och i trafiken. 8

79 Barn och unga som lever med små socioekonomiska resurser löper större risk för att lämna grundskolan utan godkända betyg. Förskolan har enligt forskningen stor betydelse för barns utveckling avseende hälsa, kognitiv och språklig utveckling. Forskningen visar att förskolans betydelse för framför allt den språkliga utvecklingen är stor och gynnar sannolikt barn från hem med små resurser. Ökningen av förskolegruppernas storlek och minskningen av antalet pedagoger per barn sedan 1990-talet kan ha en ogynnsam effekt. Skillnaderna i skolresultat mellan olika grupper av ungdomar är betydande. Andelen ungdomar med två svenskfödda föräldrar och som 2009/10 hade behörighet till gymnasiet var 91 procent i Västra Götaland. Motsvarande andel bland elever med minst en av föräldrarna födda utomlands var 86 procent medan andelen bland elever födda utomlands var 63 procent. Motsvarande andelar bland barn till föräldrar med eftergymnasial utbildning, gymnasial utbildning och förgymnasial utbildning var 88 procent, 72 procent respektive 46 procent. Åtgärder Initiera ett regionalt utvecklingscentrum med uppgift att ta tillvara, utveckla, utvärdera och sprida metoder, t.ex. metoder för att skapa bättre förutsättningar för nyinvandrade barn och unga att etablera sig i grundoch gymnasieskola. Utforma strategier för hur kunskapen om förskolebarnens utveckling och förskolans betydelse för social jämlikhet kontinuerligt tas tillvara i det dagliga arbetet. Stimulera kunskapsutveckling om vilken betydelse förskolan har för att stimulera barnens kognitiva förmåga, särskilt för de barn som kommer från hem med ogynnsamma socioekonomiska förutsättningar. Kvalitetssäkra och implementera befintliga metoder för att förhindra elevers skol avhopp och säkra att elever går ut grundskolan med godkända betyg. Barn och unga som lever med små socioekono miska resurser har sämre förutsättningar för en aktiv fritid, ett rikt kulturutbud och för goda levnadsvanor. Levnadsvanor och valet av fritidsaktiviteter bland barn och ungdomar har blivit alltmer beroende av föräldrarnas förmåga att betala för utrustning och avgifter samt av utbudet av aktiviteter. Under skolåren utvecklas tydliga skillnader mellan pojkar och flickor både beträffande levnadsvanor och hälsoutveckling. Övervikt och fetma är vanligare bland barn till föräldrar med kort utbildning och bland barn med utländsk bakgrund. De skillnader som finns mellan stad och landsbygd förklaras till stor del av socioekonomiska skillnader på individnivå. Åtgärder Planera samhället för trygga och tillgängliga fysiska miljöer, t.ex. fler cykelvägar, trygghetsvandringar och effektivare lokalanvändning. Utvärdera och implementera metoder för att stödja barn och ungdomars möjligheter till hälsosamma levnadsvanor och som vänder sig till alla, men särskilt till de med små socioekonomiska resurser. Öka de idéburna organisationernas möjligheter att erbjuda aktiv fritid oavsett socioekonomiska förhållanden, kön, funktionsnedsättning, kulturella och geografiska skillnader. Utveckla det förebyggande ANDTS-arbetet (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak och Spel) genom att till exempel begränsa tillgängligheten, skapa fler drogfria mötesplatser och förstärka föräldrastödsarbetet. 9

80 Skapa förutsättningar för ökat arbetsdeltagande Förändringen på arbetsmarknaden påverkar hur arbetslösheten fördelar sig. Arbetsmarknaden ställer allt högre krav på människors kognitiva förmåga. Kraven på formell kompetens ökar och arbeten med lägre krav på kompetens minskar, vilket leder till att unga vuxna med enbart förgymnasial utbildning får allt svårare att etablera sig på arbetsmarknaden. Anknytningen till arbetslivet påverkas av såväl arbetsförhållanden som arbetsmiljö. I takt med att arbetslivet förändras behövs nya former för samverkan mellan arbetsmarknadens parter, idéburna organisationer och offentliga förvaltningar för att motverka att ogynnsamma arbetsförhållanden och dålig arbetsmiljö förstärker ojämlikhet i hälsa. Personer utan gymnasiebehörighet har allt svårare att få arbete på en arbetsmarknad med stigande krav på formell kompetens. Arbetslösheten bland de med endast grundskoleutbildning ligger i genomsnitt kring 17 procent i Västra Götaland. Detta kan jämföras med andelen arbetslösa bland de med gymnasieutbildning vilken är 8 procent och 5 procent för de med eftergymnasial utbildning. Andelen arbetslösa bland de med endast grundskoleutbildning varierar bland regionens kommuner mellan 5 och 41 procent. Åtgärder Utveckla studie- och yrkesvägledningens roll i syfte att stärka ungdomars och föräldrars möjlighet att fatta ett kvalificerat beslut om sitt/barnets vägval. Utveckla kompletterande och alternativa studieformer i samverkan för att de som inte gått igenom det formella utbildningssystemet ska få fler chanser till utbildning, t ex inom kompetensplattform Västra Götaland, inom ett regionalt kunskapslyft och genom att utöka kursutbudet och antalet studieplatser på folkhögskolorna. 10

81 Unga vuxna, personer med kort utbildning, med utländsk bakgrund eller med funktionsnedsättning är i större utsträckning arbetslösa. Högst arbetslöshet återfinns i åldersgruppen år, utrikes födda och personer med enbart förgymnasial utbildning. Bland dessa grupper är arbetslösheten mellan 15 och 25 procent, till skillnad från övriga åldersgrupper, svenskfödda eller personer med eftergymnasial utbildning där arbetslöshetsnivåerna ligger kring 4-8 procent. I Västra Götaland ser vi även en geografisk spridning av ungdomsarbetslösheten (18 24 år) där siffrorna varierar mellan 7 och 32 procent. Det försvinner varje år fler jobb för personer med kort utbildning än för de med lång. Personer med kortare utbildning riskerar inte bara att förlora jobbet utan även att bli kvar i arbetslöshet längre. Det krävs inte bara alternativa utbildningar för att komma in på arbetsmarknaden, utan också andra typer av insatser, till exempel mentorskap och coachning. Diskriminering på arbetsmarknaden har djupa rötter i samhällets regelverk, normsystem och maktstrukturer. Diskriminering på grund av etnisk tillhörighet eller kön är den vanligaste anledningen till anmälningar, tätt följt av diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Personer med svag anknytning till arbetslivet har oftare livsvillkor och levnadsvanor som försämrar hälsotillståndet. Personer som skattar sin hälsa som god eller mycket god är 82 procent för de som är yrkesarbetande. För de som är arbetslösa eller i arbetsmarknadsåtgärder är motsvarande siffra 59 procent och för personer med sjuk-/aktivitetsersättning 21 procent. Personer med sämre hälsa drabbas i högre grad av arbetslöshet än personer med bättre hälsa, samtidigt som arbetslösheten i sig leder till sämre hälsa. Det finns tydliga samband mellan arbetslöshet och levnadsvanor. I Västra Götaland är andelen med två eller fler ohälsosamma levnadsvanor 34 procent för kvinnor som är arbetslösa eller i en arbetsmarknadsåtgärd och 50 procent för män i samma grupp, jämfört med 15 respektive 33 procent bland de som är yrkesverksamma. Sambandet finns även mellan arbetslöshet och missbruk av alkohol och droger. Arbetslösa har större risk att falla in i ett missbruk och har även svårare att ta sig ur. Det finns även en annan växelverkan mellan arbetslöshet och hälsa. Ohälsa riskerar att minska chanserna för att ta sig tillbaka till arbetslivet. Denna selektionseffekt är särskilt stor vid försämrad psykisk hälsa. Åtgärder Erbjud praktikplatser och pröva möjligheten till fortsatt anställning, t.ex. genom att utveckla de s.k. arbetsmarknadsnoderna till att i samarbete med Samordningsförbund, Arbetsförmedling och Försäkringskassa, också omfatta andra personer som står långt utanför arbetsmarknaden. Inför sociala krav vid upphandling av tjänster för att fler per soner som står långt utanför arbetsmarknaden ska få ett jobb. Stimulera utvecklingen av fler arbetsintegrerande sociala företag och kooperativ, t.ex. genom riktade insatser inom Västra Götalandsregionens program för social ekonomi. Stimulera mentorskap, till exempel genom utbildning samt att möjliggöra att vara mentor på arbetstid. Följ upp att befintliga styrdokument som syftar till att motverka diskriminering på arbetsmarknaden och i arbetslivet efterlevs. Initiera utveckling av ett hållbart kompletterande arbetsliv som underlättar den ordinarie personalens arbetsuppgifter samtidigt som det ökar arbetslösas möjligheter att få ett arbete med lön istället för åtgärder. Åtgärder Se över innehållet i livsstilsfrämjande verksamheter och ta fram ett grundkoncept som alla invånare, framförallt i utsatta områden, ska ha tillgång till. Se över innehållet i livsstilsfrämjande verksamheter och ta fram ett grundkoncept som alla invånare ska ha tillgång till, framförallt i socioekonomiskt utsatta områden. 11

82 Skapa förutsättningar för åldrande med livskvalitet Även om sambanden är oklara talar flera studier om att sämre socioekonomiska förhållanden tidigare i livet tenderar att leda till snabbare försämring av hälsa med ökande ålder. Det finns kopplingar mellan å ena sidan ekonomiska resurser i förhållande till möjligheter att delta i samhällslivet och å andra sidan graden av tillgänglighet till olika mötesplatser och förutsättningar att vara aktiv. Målgruppen äldre är heterogen, med stora skillnader mellan olika grupper. Därför krävs särskilt fokus och kunskap om att de generella insatserna inte nått fullt ut till dessa grupper. För att kunna utveckla förebyggande och främjande insatser bland äldre krävs fördjupad samverkan mellan offentlig verksamhet och idéburna organisationer. Flera grupper av äldre upplever ofrivillig ensamhet. Att delta i sociala sammanhang, ha tillit till andra människor och känna trygghet i offentliga miljöer är generellt lägst bland äldre. Socialt deltagande mäts genom medverkande i sociala aktiviteter, socialt stöd och tillit till andra människor och samhället. I gruppen år rapporterar 36 procent av kvinnorna och 41 procent av männen lågt socialt deltagande. Det kan jämföras med gruppen år där motsvarande siffror är 12 respektive 13 procent och med gruppen år, där siffrorna är 20 respektive 25 procent. Inom gruppen äldre påverkas det sociala deltagandet av faktorer som utländsk bakgrund, socioekonomi och funktionsförmåga. I takt med ökad ålder minskar tillgången till mötesplatser och nära sociala relationer. Funktionsförmågan minskar och kräver en närmiljö som upplevs trygg och säker. Åtgärder Stöd arbete med ökad trygghet och säkerhet i offentlig miljö, där insatser riktas mot äldre kvinnor, äldre med utländsk bakgrund, äldre med små ekonomiska resurser eller äldre äldre. Safe Community eller Healthy Cities kan bilda modeller. Utveckla nya vägar för att nå ut med information om befintliga och nya mötesplatser för äldre med lågt socialt deltagande. Skapa strukturer för att, inom vård och omsorg, identifiera och nå ensamma äldre och erbjuda sociala insatser. De sociala insatserna kan t.ex. genomföras med hjälp av volontärverksamhet, de idéburna organisationerna eller alternativa arbetsmarknader. 12

83 För många grupper av äldre är samhället inte tillgängligt. Det finns två viktiga dimensioner av tillgänglighet, den fysiska och den ekonomiska. Den fysiska tillgänglig heten handlar om att alla ska kunna ta del av samhällsinformation och samhällsservice oavsett till exempel funktionsnedsättning eller språksvårigheter. Den ekonomiska tillgängligheten regleras främst på nationell nivå, via pensionssystemet. På regional och lokal nivå ligger utmaningen i att skapa förutsättningar för att människor inte ska exkluderas av privatekonomiska skäl. I Västra Götaland finns det flera exempel på hur tillgängligheten brister för olika grupper bland de äldre. 42 procent av kvinnor över 65 år har en så kallad låg inkomst (under 60 procent av medelinkomsten). Samma siffra för män över 65 år är 28 procent. Det kan jämföras med gruppen mellan år där andelen som har en låg inkomst varierar mellan procent. Av de över 65 år har 20 procent aldrig använt internet för att ta del av samhällsinformation. Uppskattningar visar även att omkring 12 procent av alla över 65 år är födda utomlands och en del av dessa kan inte svenska. Det finns även studier som visar att äldre över 70 år i större utsträckning förlorar kontakten med tandvården jämfört med yngre. Åtgärder Skapa ett regiongemensamt centrum och nätverk för tillgänglig samhällsinformation. Där ska finnas kunskap om exempelvis översättning till olika språk, klarspråk, lättläst och punktskrift, samt hur informationen ska nå i synnerhet äldre med utländsk bakgrund, funktionsnedsättning eller äldre med små ekonomiska resurser. Arbeta för att inkludera tandvård i hälso- och sjuk vårdens högkostnadsskydd. Se över de hinder som finns för att kollektivtrafiken ska bli mer tillgänglig, utifrån exempelvis ekonomi, fysisk tillgänglighet och information om kollektivtrafik. Stärk och bevara kultur- och fritidsutbudet i Västra Götaland med ambitionen att särskilt nå äldre med små ekonomiska resurser och äldre med utländsk bakgrund. Flera grupper av äldre har sämre förutsättningar för ett aktivt åldrande. Åldrandet innebär minskad fysisk förmåga. Med hjälp av riktad information och åtgärder ökar möjligheterna för ett aktivt åldrande och lärande under hela livet. I Västra Götaland genomförs ett antal generella insatser med goda resultat för hälsan i den äldre befolkningen, men med sämre utfall i grupperna äldre kvinnor, äldre med utländsk bakgrund, äldre med funktionsnedsättning eller äldre med små ekonomiska resurser. Förutsättningarna för ett aktivt åldrande skiljer sig åt mellan grupper äldre. I många fall talas det om en onödig ohälsa. Inom gruppen år rapporterar 17 procent av kvinnorna att de har en stillasittande fritid, jämfört med den yngre gruppen där samma siffra är 11 procent. Äldre kvinnor är även överrepresenterade i fallstatistiken där antalet höftfrakturer tredubblas mellan åldrarna och år. Andelen män i samma ålder utgör i sin tur 40 procent av den totala fallstatistiken. Åtgärder Erbjud regelbundna hälsosamtal för personer från 65-års ålder, utifrån t.ex. Seniorhälsan som en strukturerad metod, riktad mot äldre med sämre förutsättningar för ett aktivt åldrande. Utveckla samverkansmodeller för att särskilt äldre kvinnor, äldre med utländsk bakgrund, äldre med funktionsnedsättning eller med små ekonomiska resurser ska kunna genomföra FaR -ordinationen (fysisk aktivitet på recept). Utveckla befintliga metoder för att nå ut med information om trygghet, säkerhet och ett aktivt åldrande till målgrupper med sämre förutsättningar för ett aktivt åldrande, som ett komplement till förebyggande hembesök och informationsträffar. 13

84 Vad behövs för att genomföra åtgärderna? Ojämlikhet i hälsa utgör ett hot mot en hållbar utveckling framför allt genom att försvåra en smart och hållbar tillväxt för alla och motverka social sammanhållning. Denna syn återspeglas i EU:s tillväxtstrategi Europa 2020 i vilken konstateras att en stor insats kommer att behövas för att bekämpa fattigdom och social utestängning samt minska ojämlikheten i hälsa. I WHO:s strategi Health 2020, antagen i september 2012, utgör arbetet för att motverka ojämlikhet I hälsa en av hörnstenarna. WHO stöder sig på omfattande kunskapssammanställningar då man pekar på betydelsen av en samordning av nationella, regionala och lokala politiska beslut och insatser. I rapporter och översikter av åtgärdsprogram och satsningar för att motverka ojämlikhet i hälsa framstår tre förutsättningar som särskilt viktiga. Det gäller att få samverkansstrukturer på plats och det måste finnas en utveckling av kunskaperna om underliggande mekanismer bakom ojämlikhet i hälsa. Det måste också finnas ett uppföljningssystem för att förstå om de åtgärder och insatser som implementeras har effekt. Det behövs formella strukturer för legitim och långsiktig samverkan. En ökad jämlikhet i hälsa förutsätter en nära samverkan mellan olika aktörer och att det finns en formell struktur för en sådan samverkan. Regionen beslutar om åtgärder som i första hand kan implementeras i regionens egna verksamheter samtidigt som en framgångsrik handlingsplan förutsätter ett gemensamt åtagande tillsammans med andra samhällsaktörer. Ett verktyg kan vara avsiktsförklaringar, i vilken samverkande parter kommer överens om vad man vill åstadkomma och med vilka medel. Ett exempel kan vara en avsiktsförklaring som syftar till att fördjupa och utveckla arbetsmiljöarbetet i samverkan mellan bl.a. arbetsmarknadens parter, Arbetsmiljöverket, Arbets- och miljömedicinska institutionen och Hälsan och Arbetslivet för att begränsa risker och utveckla de positiva faktorerna i arbetslivet. Ett annat exempel kan vara en avsiktsförklaring med Västsvenska idrottsförbundet och Västergötlands idrottsförbund inom ramen för Framtidens Idrottsförening. För att en sådan samverkansstruktur ska bli legitim krävs att det finns ett politiskt stöd. Genom att formulera jämlik hälsa som ett politiskt ansvarsområde minskar risken att det försvinner på den politiska agendan. Handlingsplanens åtgärder har fokus på vad regionen, kommunerna och andra regionala aktörer tillsammans kan åstadkomma av egen kraft. Därutöver behövs politiska initiativ på nationell och internationell nivå för att påverka de underliggande orsakerna till att ojämlikhet i hälsa uppstår och reproduceras över generationerna. Därför bör det regionala arbetet för att öka jämlikheten i hälsa också omfatta ett stöd till aktörer på den nationella nivån som syftar till att underlätta för regering och riksdag att verka för en jämlik hälsa. Det kan handla om att bidra till det samarbete som påbörjats inom ramen för SKL:s Samling för social hållbarhet eller till det internationellt växande engagemanget inom WHO/Regions for Health Network och WHO/Healthy Cities. 14

85 Det finns en ökande insikt om att kortsiktiga insatser under enstaka budgetår sällan leder till förbättringar av hälsotillståndet i befolkningen. Många aktörer har därför pekat på behovet av ett synsätt som innebär möjligheter till långsiktiga investeringar för en ökad jämlikhet i hälsa. Sociala investeringsfonder har nämnts som ett möjligt verktyg för att skapa utrymme för att satsa resurser nu som längre fram leder till uteblivna samhälleliga kostnader. Samordningsförbunden kan ge inspiration till hur man kan organisera en strategisk samverkan mellan olika huvudmän för att gemensamt kunna investera i långsiktiga mål. Åtgärder Skapa beslutsforum och verktyg för att underlätta implementeringen av sådana insatser vars effekter blir synliga först efter en längre tid. Det kan till t.ex. vara att tillämpa ett socialt investeringsperspektiv för långsiktiga insatser eller att utveckla hälsoekonomiska metoder för att bedöma effekterna av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser. Gör jämlik hälsa till ett permanent politiskt ansvarsområde. Förläng mandatet för uppdragets styrgrupp under en övergångstid och ge ett tilläggsuppdrag att föreslå hur politikområdet jämlik hälsa ska kunna få en hög politisk förankring. Inrätta en permanent tvärsektoriell arbetsgrupp vars huvuduppgift blir att samordna åtgärder för att öka jämlikhet i hälsa. Använd avsiktsförklaringar som ett sätt att manifestera samverkan mellan huvudmän för att genomföra olika åtgärder. Utveckla samarbetet med aktörer på nationell och internationell nivå. Det behövs forskningsinsatser prioriterade områden behöver identifieras Det finns fortfarande en rad oklarheter beträffande orsaksförhållanden och mekanismer bakom ojämlik hälsa. Det gäller till exempel hur strukturella förhållanden påverkar individens hälsotillstånd under olika faser i livet eller hur könsordning kan förstärka eller mot verka effekten av materiella livsvillkor på hälsotillståndet. Exempel på angelägna forskningsområden är förskole miljöns betydelse för kognitiv utveckling särskilt bland barn med föräldrar utan akademisk bakgrund. Ett annat exempel är att stimulera kunskap om hur genus, klass, etnicitet, ålder och funktionsförmåga inter agerar så att en gynnsam hälsoutveckling förstärks eller motverkas. Forskning visar att åtgärder som påverkar basala livsvillkor, till exempel utbildning, arbete och inkomst, sannolikt är effektivare för att minska ojämlikhet i hälsa än insatser närmare individen. Utmaningen ligger i att påverka strukturella faktorer och samtidigt samordna insatser för att påverka mer närliggande faktorer. Det förutsätter att det finns en tät dialog mellan forskning, praktik och politik. Åtgärder Inrätta ett regionalt tvärvetenskapligt forskarnätverk bestående av meriterade forskare inom fältet ojämlikhet i hälsa. Finn former för hur det regionala arbetet och en nationell kommission kan ge ömsesidigt stöd. Inrätta en regional mötesplats för att utveckla en dialog mellan teori, praktik och politik. 15

86 Det behövs system för att mäta och följa upp hur åtgärder implementeras och hur jämlikhet i hälsa utvecklas. Erfarenheterna från genomförda översikter och strategier visar att avsaknaden av information om hur hälsan fördelar sig i befolkningen leder till att ojämlikheter i hälsotillståndet inte erkänns som ett problem. Det är därför nödvändigt att organisera ett uppföljningssystem för att kunna följa hur den jämlika hälsan utvecklas i Västra Götaland. Det behövs också kunskap om i vilken mån de föreslagna åtgärderna faktiskt implementeras och, på sikt, vilka effekter de har. Ett sådant uppföljningssystem bör utformas så att det harmonierar med ett nationellt system. De valda indikatorerna kan med fördel användas för att följa upp den sociala dimensionen i den regionala visionen Det goda livet. Åtgärder Upprätta ett uppföljningssystem för att följa utvecklingen av jämlik hälsa i Västra Götaland. Inslag i ett sådant system kan vara barnhälsoindex och äldre hälsoindex. Definiera indikatorer för att avgöra i vad mån beslutade åtgärder implementeras och, på sikt, vilka effekter de har för att minska ojämlikhet i hälsa. 16

87 Organisering och process Processen som föregått handlingsplanen för en jämlik hälsa i hela Västra Götaland har varit omfattande och inkluderat aktörer inom olika organisationer på såväl lokal, regional, nationell och internationell nivå. Den politiska styrgruppen har sammanträtt kontinuerligt och angivit den politiska färdriktningen och väglett arbetsgruppen genom att forma handlingsplanens ramverk och innehåll. Arbetsgruppen har bestått av representanter för organisationer, myndigheter, kommuner m.fl., se organisationsskiss. Samtliga aktörer har deltagit i arbetet utifrån sina respektive organisationers uppdrag och processen har inneburit att förankringen i hemmaorganisationerna har varit viktig för varje nytt steg framåt i arbetet. Förankringsarbetet för handlingsplanen inleddes med en konferens vars syfte var att människor från olika verksamhetsfält tillsammans skulle ge förslag på centrala situationer och åtgärder som har potential att minska ojämlikheten i hälsa i Västra Götaland. De femhundra förslag som inkom bildade utgångspunkten i arbetet att ställa samman handlingsplanen för jämlik hälsa i hela Västra Götaland. Parallellt med processen i Västra Götaland har ett motsvarande arbete bedrivits på nationell nivå genom Sveriges kommuners och Landstings (SKL) nätverk Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa. I det nätverket, där Västra Götalandsregionen varit en aktiv part, har ytterligare ett tjugotal regioner, landsting och kommuner deltagit. Internationellt har Västra Götalandsregionen deltagit i två EU-finansierade projekt inriktade på jämlik hälsa, Joint Action Equity Action och Progress ReTHI. 17

88 Bakgrundsdokument Kunskapssammanställning Bakom handlingsplanen finns en kunskapssammanställning med forskning och statistik från Västra Götaland, och vars främsta syfte är att styrka de situationsbeskrivningar och åtgärder som finns i handlingsplanen ( jamlikhalsavast). Mycket av informationen är hämtad från rapporter som nämns under Lästips nedan samt från Statens folkhälsoinstituts publikationer ( Den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, ligger till grund för mycket av den statistik som finns i kunskapssammanställningen. Mer information om resultatet från enkäten finns att läsa i rapporten Resultat från folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor i Västra Götaland 2011 eller på webbplatsen för enkäten ( folkhalsoenkaten). I kunskapssammanställningen finns en förteckning över den forskning som handlingsplanen vilar på. Kostnader för ojämlikhet i hälsa i Västra Götaland I rapporten Kostnader för ojämlikhet i hälsa i Västra Götaland. En beräkning av vad socioekonomisk ojämlikhet i hälsa kostar samhället ( beskrivs konsekvenserna av ojämlikhet i hälsa i ekonomiska termer. Här finns också en kortfattad översikt över andra liknande beräkningar. Rapporten finns på webbplatsen Föreslagna åtgärder bruttolista De förslag på åtgärder som arbetats fram av Västra Götalands folkhälsoaktörer på seminarier och workshops under 2012 finns samlade i en bruttolista. I den finns många väl kvalificerade förslag som inte möter de identifierade situationerna i handlingsplanen men som ändå är värda att bära med in i framtiden. Bruttolistan hittar du på webbplatsen jamlikhalsavast. Lästips Uppdraget att ta fram en handlingsplan för jämlik hälsa presenteras på webbplatsen En läsvänlig översikt över ojämlikhet i hälsa i Sverige och en redovisning av forskningsläget 2012 finns i Den orättvisa hälsan: om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd, Mikael Rostila och Susanna Toivanen (red.). På Malmökommissionens webbplats ( kommission) finns en rad värdefulla tematiska översikter. Internationellt och nationellt finns numera ett flertal policyinriktade översikter och strategier med rekommendationer, vilka inspirerat vårt arbete. Slutrapporten från WHO:s kommission om de sociala bestämningsfaktorerna för hälsa ( innehåller en rik sammanställning av forskningsresultat och statistik i ett globalt perspektiv. För oss har den engelska översikten Fair society Healthy lives ( den norska strategin ( och den danska Social ulighed i sundhed ( varit till stor nytta. Det nationella nätverket som samordnas av SKL presenteras på SKL:s webbplats ( Sambandet mellan en socialt hållbar utveckling och ojämlikhet i hälsa diskuteras i P-O Östergrens rapport från 2012: Hur hänger en socialt hållbar utveckling och hälsans jämlikhet ihop? ( Andra regionala uppdrag som berör ojämlikhet i hälsa finns hos Kunskapscentrum för jämlik vård ( och Nätverket för hälsofrämjande hälsooch sjukvård ( 17

89 Ord och begrepp Arenor Platser där människor samlas och kan nås. Exempel på arenor är familjecentraler, skolor, arbetsplatser, bostadsområden, bibliotek och intresseorganisationer. Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar således inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara så jämlikt fördelad som möjligt. Folkhälsoaktörer Den eller de som arbetar med, har ansvar och/eller intresse och engagemang för folkhälsans utveckling. Främja Gagna, underlätta, understödja, gynna och vara bra för. Ett hälsofrämjande arbete är inriktat på att bibehålla och/ eller utveckla folkhälsan. Förebygga Förhindra att något inte önskvärt uppstår. Förrebyggande folkhälsoarbete är inriktat på att förhindra hälsorisker och/ eller ohälsa. Hållbar utveckling En utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter. Det handlar om tre dimensioner; social, ekonomisk och ekologisk utveckling som är ömsesidigt beroende av varandra. Hållbar utveckling är när alla tre dimensionerna tillmäts lika stort värde. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Ett mer hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården och vara en självklar del i all vård och behandling. Ideella sektorn Organisationer utanför offentlig verksamhet och näringsliv som har medlems- och samhällsnytta som drivkraft. Den verksamhet som bedrivs av och inom dessa organisationer kan beskrivas som ideell eller idéburen verksamhet. Jämlik, jämlikhet Att alla människor har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Jämställd, jämställdhet Att kvinnor och män har samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet. Kognitiv förmåga Förmågan att hantera information och kunskap. Könsöverskridande identitet Att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Levnadsvanor Vanor som berör till exempel mat och motion, tobak och alkohol samt sömn och stress. Livsvillkor Samhällets sociala, ekonomiska och miljörelaterade förhållanden som påverkar individens möjligheter att ta ansvar för sin hälsa. Exempel på detta är familj, sociala nätverk, boende och närmiljö, utbildningsnivå, ekonomi, anknytning till arbetsmarknad. Mötesplatser Platser där människor träffas, skapar kontakt, utbyter idéer och utövar aktivitet. Social ekonomi Med social ekonomi avses organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse som främsta drivkraft. Social integration Avser full tillgänglighet till samhällets möjligheter, rättigheter och service. Socioekonomiska grupper Grupper som beskrivs av rangordnade strukturer, till exempel utbildningsnivå, yrke och inkomst. Äldre Personer mellan 65 och 79 år. Äldre äldre Personer 80 år och äldre. 18

90 Läs mer på webbplatsen vgregion.se/jamlikhalsavast Följ uppdraget Samling för social hållbarhet handlingsplan för jämlik hälsa på bloggen Där kan du kommentera och prenumerera på inlägg. jämlik hälsa social hållbarhet uppväxtvillkor utbildning arbete delaktighet levnadsvanor välfärd Scanna QR-koden i din smartphone så kommer du till: Webbplats: Samling för social hållbarhet Handlingsplan för jämlik hälsa i hela Västra Götaland

91 Ärende 2

92 Protokollsutdrag Sammanträde: Ägarutskottet Tid: Onsdag den 29 maj 2013, kl Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg 48 Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen år Dnr RS Ärendet Kommittén för rättighetsfrågor föreslår regionstyrelsen föreslå regionfullmäktige besluta att dels anta FN:s konvention om barnets rättigheter som en grund för barnrättsarbetet i regionen dels anta handlingsplanen för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter. Kommittén för rättighetsfrågor har 31 januari 2013, 4, för egen del antagit handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter. Handlingsplanen beskriver mål, åtgärder och ansvar för implementering av FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter för perioden år Det övergripande målet för Västra Götalandsregionens barnrättsarbete är att barns och ungas mänskliga rättigheter ska beaktas. Barn och unga ska bemötas med respekt, ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. Beredning Förslag till handlingsplan skickades på remiss 24 september 21 december 2012 till samtliga nämnder, styrelser, kommittéer och bolag. Under remisstiden har 31 yttranden inkommit, vilka föranlett ett antal ändringar i förslaget till handlingsplan. Regionkansliet har berett ärendet. Kansliets synpunkter redovisas i tjänsteutlåtande , RS Ägarutskottets beslut Regionstyrelsen föreslås besluta föreslå regionfullmäktige besluta: 1. Regionfullmäktige antar handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter med föreslagen förändring under Handlingplanen gäller från 1 januari december POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget Vänersborg TELEFON: Vxl HEMSIDA: E-POST:

93 Ägarutskottet (2) Vid protokollet Jennie Jevinger Sekreterare Justerat 10 juni 2013 Gert-Inge Andersson Ordförande Justerare Conny Brännberg Rätt utdraget intygar Jennie Jevinger Expedieras till Regionstyrelsen Elisabet Ericson Diariet

94 Sida 1(3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS RS Kansli Handläggare Elisabet Ericson Ägarutskottet Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen år Ärendet Kommittén för rättighetsfrågor har 31 januari 2013, 4, för egen del antagit handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter. Vidare föreslår kommittén att regionstyrelsen föreslår att regionfullmäktige 1. antar FN:s konvention om barnets rättigheter som en grund för barnrättsarbetet i regionen. 2. antar handlingsplanen för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter. Handlingsplanen beskriver mål, åtgärder och ansvar för implementering av FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter för perioden år Det övergripande målet för Västra Götalandsregionens barnrättsarbete är att barns och ungas mänskliga rättigheter ska beaktas. Barn och unga ska bemötas med respekt, ges möjlighet till utveckling och trygghet samt delaktighet och inflytande. För att nå det övergripande målet med barnrättsarbetet ska följande mål infrias under åren : 1. Beslutsfattare och medarbetare ska ha god kännedom om FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter ur ett intersektionellt perspektiv, det vill säga belysa samspelet mellan barn/ungdom och andra dimensioner som kön, etnicitet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning med mera 2. Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med barns och ungas delaktighet och inflytande 3. Västra Götalandsregionen ska ha god överblick över barns hälsa och levnadsvillkor För att nå målen föreslås ett antal åtgårder samt ansvariga för åtgärderna. Beredning Förslag till handlingsplan har varit remitterad 24 september 21 december 2012 till samtliga nämnder, styrelser, kommittéer och bolag. Under POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget Vänersborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: regionkansliet@vgregion.se

95 Sida 2(3) Datum Diarienummer RS remisstiden har 31 yttranden inkommit, vilka föranlett ett antal ändringar i förslaget till handlingsplan. Regionkansliets synpunkter: Barnets rättigheter som en grund för barnrättsarbetet i regionen Regionfullmäktige har redan 2 maj 2000, 137, vid behandling av motion av Karin Greenberg (C) om förverkligande av barnkonventionen, beslutat att regionstyrelsen ska utforma en strategi för hur Västra Götalandsregionen ska efterleva barnkonventionen. Regiondirektören tillsatte därefter en arbetsgrupp som tog fram ett förslag till riktlinjer för genomförande av barnkonventionen. Regionstyrelsen fastställde 21 september 2004, 204, nämnders/styrelsers ansvar att beakta barnens behov i utvecklingen av Västra Götaland och verksamheters utformning och bedrivande. Arbetet ska i tillämpliga delar knyta an till nämnders/styrelsers jämställdhets- och integrationsarbete samt integrering av handikapperspektivet. Precis som rättighetskommittén redovisar har barnkonventionen ratificerats och undertecknats av Sverige. Det innebär ett åtagande som gäller samtliga nivåer i landet oavsett inre förvaltningsorganisation. Genom Lag (1993:335) om Barnombudsman har Barnombudsmannen i uppdrag att bevaka att barnkonventionen efterlevs. Enligt 5 ska förvaltningsmyndigheter, kommuner och landsting på Barnombudsmannens uppmaning lämna uppgifter till ombudsmannen om vilka åtgärder som vidtagits för att i den egna verksamheten genomföra barns och ungas rättigheter enligt barnkonventionen. De är också skyldiga att på ombudsmannens uppmaning komma till överläggningar med denne. Lag (2002:377) Västra Götalandsregionen är därmed bunden av barnkonventionen och något särskilt beslut om att Västra Götalandsregionen ska följa svensk lagstiftning behövs inte. Åtgärder i handlingsplanen Regionkansliet instämmer inledningsvis i remissinstansernas synpunkt att handlingsplanen är viktig för att skapa struktur för barnrättsarbetet. Handlingsplanen är ambitiös med tanke på de åtgärder som samtliga nämnder, styrelser och bolag förväntas ha genomfört till Åtgärder till mål 1. Regionkansliet ställer sig tveksam till att så stort uppdrag läggs på Hälsoäventyret Oasen, utan förordar att kommittén för rättighetsfrågor får ansvaret att säkra att fortbildning kring implementeringen av barnkonventionen är tillgänglig för förvaltningarna Åtgärder till mål 2 samt 5. Uppföljning Handlingsplanen pekar på en budgetskrivning om att en hållbar utveckling kräver ett barnperspektiv på politiken. Det innebär bland annat att konsekvenser för barn ska analyseras

96 Sida 3(3) Datum Diarienummer RS och vägas in inför alla beslut. Detta uppdrag är inarbetat i de uppföljningar av budgeten som görs. De mål och åtgärder som nu föreslås i handlingsplanen är däremot inte behandlade i budgeten. I sammanhanget bör också nämnas ägarutskottets uppdrag till regiondireköten 17 oktober 2012, 73, om en översyn av krav på innehåll och omfattning på den rapportering och uppföljning som regionen beslutar om för egen del. Regionkansliet konstaterar sammanfattningsvis att handlingsplanens förslag till åtgärder tydligt anger ansvar, men inte innehåller skrivningar om åtgärdernas kostnader eller bedömning av aktiviteternas inbördes prioritet. I det fortsatta arbetet bör detta tydliggöras. Kommittén för rättighetsfrågor har genom ordförandebeslut 17 maj 2013, 33, föreslagit att tidsplanen ändras till att gälla 1/ / Förslag till beslut Ägarutskottets förslag till regionstyrelsens förslag till regionfullmäktiges beslut: 1. Regionfullmäktige antar handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter med föreslagen förändring under Handlingplanen gäller från 1 januari december Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Bengt Säterskog Administrativ direktör

97

98

99

100

101

102

103

104

105

106

107

108 Sammanställning och analys av inkomna remissvar på förslag till Handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen år Emma Broberg Bakgrund Kommittén för rättighetsfrågor antog under sitt sammanträde den 21 september 2012 förslag till handlingsplan för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen år Kommittén för rättighetsfrågor beslutade samtidigt att sända förslaget på remiss till samtliga nämnder, styrelser och kommittéer i Västra Götalandsregionen. Remissperioden pågick 24 september till och med 21 december Efter sammanställning och analys av inkomna remissvar kommer förslaget att sändas vidare för fortsatt behandling och beslut från Kommittén för rättighetsfrågor till regionstyrelsen och därefter till regionfullmäktige. Följande remissinstanser har lämnat yttranden: Folkhälsokommittén Kulturnämnden Kollektivtrafiknämnden Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Styrelsen för Skaraborgs sjukhus Styrelsen för Södra Älvsborgs Sjukhus Styrelsen för Alingsås lasarett Styrelsen för Kungälvs sjukhus och Frölunda specialistsjukhus Styrelsen för Angereds Närsjukhus Styrelsen för NU-sjukvården Styrelsen för Habilitering & Hälsa Styrelsen för Göteborgs botaniska trädgård Styrelsen för Kultur i Väst Styrelsen för Dalslands folkhögskola Styrelsen för Billströmska folkhögskolan Naturbruksstyrelsen Göteborgs Symfoniker AB Hälso- och sjukvårdsnämnd 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12 Miljönämnden Västtrafik Ägarutskottet och Fastighetsnämnden har meddelat att de avstår från att besvara remissen. Generella synpunkter från remissinstanserna: Samtliga remissinstanser ställer sig bakom förslaget till ny handlingsplan för implementering av barnets rättigheter i Västra Götalandsregionen. Många instanser påtalar att handlingsplanen är ett välkommet och viktigt inslag för att skapa struktur för barnrättsarbetet. Många påtalar också att planens struktur med tydliga mål och ansvarsfördelning är bra. Angereds Närsjukhus framhåller att handlingsplanens innehåll överlag behöver förtydligas. Remissinstansen

109 Emma Broberg framhåller också det är högst ovanligt att en handlingsplan lämnar till förvaltningarna själva att utforma mål och uppföljningskriterier. HSN 3 framhåller att utgångspunkten för planen i första hand bör vara vad som ska göras, i andra hand vem som ska göra det med åsyftning till Hälsoäventyret Oasen som utbildare. Handlingsplanen skulle behöva tydliggöras gällande uppföljningskriterier på målbilderna. Flera instanser påtalar också vikten av styrning för att barnets rättigheter ska bli verklighet. Ett antal remissinstanser framhåller att målen är ambitiösa och högst ställda i förhållande till tiden. Skaraborgs Sjukhus framhåller att då verksamhetsplanerna för 2013 redan är lagda, blir det ett utvecklingsområde att arbeta in detta i verksamhetsplanen för NU-sjukvården skriver att plan, dess mål och struktur för barnrättsarbetet är föredömligt tydligt och kortfattat beskrivet. Flera av de hälso- och sjukvårdsrelaterade remissinstanserna gör koppling till barn som anhöriga, vilket visar på vikten av att barnrättsarbetet kopplas nära detta arbete. Kultur i Väst och Göteborgs Symfoniker anser att handlingsplanen är för mycket kopplad till hälso- och sjukvården, framför kulturverksamheterna. De efterfrågar hur regionens kulturverksamheter finns representerade i nätverket för barnkonventionen, önskar att nätverkets representanter synliggörs på regionens hemsida om barnkonventionen. Då Hälsoäventyret Oasen utvecklar det hälsofrämjande perspektivet, önskar Kultur i Väst att det bör utses utses kulturverksamhet som utvecklar det kulturrelaterade arbetet med barnrättsperspektivet. Kultur i Väst framhåller att de är tänkbar enhet för detta. Kulturnämnden menar att planen stämmer väl överens med deras egna program Rätt att vara med då nämndens barnrättsarbete finns tydligt beskrivet. En remissinstans påtalar att artikel 4 bör nämnas på sidan 2, som en av de artiklar i barnkonventionen som regionen kommer att koncentrera sig på under den aktuella programperioden. Hälso- och sjukvårdsnämnderna önskar att stycket Nuvarande struktur för barnrättsarbetet förtydligas. I planen bör det skiljas på den politiska organisationen och tjänstemannastödet för att tydliggöra rollerna. Folkhälsokommittén betonar samverkan mellan aktörer för barnets bästa. För att skapa ytterligare förutsättningar för samverkan och samordning kan en övergripande struktur för samverkan i barnrättsarbetet utvecklas mellan nämnder och kommittéer i Västra Götalandsregionen. Ett syfte är att utveckla konventionens intentioner på policynivå. Ett tänkbart exempel är samverkan och samordning över hur barnrättsarbetet kan införlivas i nämnders och kommittéers övergripande styrdokument och budget. Folkhälsokommittén betonar vidare att samverkan kan utvecklas mellan dem och kommittén för rättighetsfrågor, exempelvis genom bidragsgivning, civilsamhällets barnrättsorganisationer och genom arbetet med de ojämlika förutsättningarna för hälsa för befolkningen i Västra Götaland.

110 Emma Broberg En remissinstans påtalar att handlingsplanens historik bör tas bort. Istället bör planen kortas ned ytterligare och referera till aktuella styrdokument. Avsändare och version går inte att se, det saknar spårbarhet på dokumentet. Handlingsplanen behöver generellt en språklig granskning. I inledningen eller på annat lämpligt ställe skulle det vara en fördel att belysa skillnaden mellan olika grundläggande begrepp: Barnperspektivet (den vuxnes sätt att försöka sätta sig in i barnets värld), barnrättsperspektivet (barnets juridiska rättigheter) samt barnets perspektiv (barnets egen beskrivning av sin situation ordagrant). Habilitering & Hälsa framhåller vikten av att man för att öka barnets delaktighet också måste arbeta med stöd till föräldrar/vårdnadshavare. Mål 1 Beslutsfattare och medarbetare ska ha god kännedom om FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter ur ett intersektionellt perspektiv Åtgärden om att beslutsfattare och personal får kontinuerlig utbildning i barnets rättigheter, är omfattande. Resursen som omnämns för detta, Hälsoäventyret Oasen, bedöms av många instanser inte tillräcklig, utan framhåller att fler utbildare behövs och dessutom andra former av utbildning. Webbaserad utbildning där personal kan gå in själva, framhålls som en sådan utbildningsform. Hälso- och sjukvårdsnämnd 9 skriver: Nämnden vill därför informera om att i nämndens överenskommelse med styrelsen för beställd primär så kommer Hälsoäventyret Oasen i dess nuvarande form att avvecklas. HSN 3 framhåller att utgångspunkten för planen i första hand bör vara vad som ska göras, i andra hand vem som ska göra det med åsyftning till Hälsoäventyret Oasen som utbildare. Åtgärden som omtalar ombud för rättighetsfrågor med fokus på barnets rättigheter, har fått en del synpunkter. Hälso- och sjukvårdsnämnderna påtalar att det i dagsläget används begrepp som barnombud och barnrättsombud i verksamheterna. Det behövs ett förtydligande mellan begreppen barnombud, barnrättsombud samt ombud för rättighetsfrågor och det är bra om det finns med i handlingsplanen. Andra remissinstanser frågar om omfattningen på dessa ombud. Ska det finnas ett på varje förvaltning, varje verksamhet eller varje enhet? Kan liknande verksamheter i regionen gå samman och tillsammans ha ett ombud? Kan mindre verksamheter göra detta? SÄS svarar att uppdragen till ombuden är för omfattande och bör begränsas till att vara kompetens- och kontaktperson gentemot Hälsoäventyret Oasen. Naturbruksstyrelsen svarar att regionen tidigare har frångått liknande lösningar när det gäller bland annat jämställdhet och mångfald, eftersom frågan då ofta blir beroende av ombudet och inte blir integrerat i själva verksamhetsutvecklingen. Miljönämnden skriver: Nämnden anser att dessa frågor är mycket viktiga men har svårt att se på vilket sätt detta förslag (ombuden Emmas anm) ska kopplas till nämndens uppdrag. Vidare anser nämnden att det inte är rimligt att avsätta dessa resurser i en verksamhet som normalt inte berör barns rättigheter även om den ska bidra till Det Goda Livet.

111 Emma Broberg Billströmska folkhögskolan och Ljungskile folkhögskola har utbildat folkhögskolelärare för att nå beslutsfattare på olika nivåer i region och kommun inom barnets rättigheter. Dessa finns att tillgå som resurs i arbetet med att nå mål 1. Mål 2 Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med barns och ungas delaktighet och inflytande Även gällande mål 2 efterfrågas konkretisering när det gäller uppföljning av åtgärder. Hur ska detta ske rent konkret? Folkhälsokommittén framhåller även här vikten av att nämnder och styrelser samverkar mer. När det gäller barns delaktighet/inflytande önskar SkaS ett samlat regionalt stöd, exempelvis i form av speciella barnenkäter som kan ligga till grund för ett systematiskt förbättringsarbete inom förvaltningen. Kultur i Väst ställer sig bakom förslaget med tillägg i form av en fråga Hur har barn/unga varit delaktiga i framtagandet av planen? En remissinstans framhåller att utvecklingen av Demokratitorgen bör innebära att demokratitorg för yngre barn också utvecklas. Det intersektionella perspektivet bör vara grunden i demokratitorgens representation. Habilitering & Hälsa framhåller att det inom deras förvaltning finns en hel del intressanta idéer som skulle kunna plockas upp och samlas under ett större paraply. Hälso- och sjukvårdsnämnderna svarar att det är positivt att kommittén för rättighetsfrågor ska utse en referensgrupp av barn/unga. I och med det kan kommittén utveckla metoder och arbetssätt som sedan sprids vidare till övriga nämnder och styrelser. HSN 9 kommer under 2013 att genomföra medborgardialoger på gymnasieskolor. Mål 3 Västra Götalandsregionen ska ha god överblick över barns hälsa och levnadsvillkor De remissinstanser som har valt att kommentera mål 3 ser detta som en mycket angelägen fråga för regionen. Hälso- och sjukvårdsnämnderna framhåller att nätverket för barnkonventionen bidrar med stöd till Rättighetskommitténs kansli. Det bör därför tydliggöras i skrivelsen att det är kanslierna som utgör stödet till kommittéerna i detta ärende, inte nätverket.

112 Emma Broberg Övrigt Botaniska trädgården vill utvecklas till praktiskt och teoretiskt kunskapsnav för utomhuspedagogik i Västra Götalandsregionen. I detta arbete ska barn/unga vara delaktiga och Botaniska önskar samverka med regionala aktörer i detta arbete. Västtrafik lyfter fram i telefonsamtal i anslutning till inlämnat remissyttrande, att de komemr att inleda ett samarbete med Universeum i projektform om barns/ungas syn på framtidens resande. Detta projekt bygger helt och hållet på barns delaktighet.

113 Ärende 3

114 Protokollsutdrag Sammanträde: Ägarutskottet Tid: Onsdag den 29 maj 2013, kl Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg 46 Slutrapport kemikaliestrategin Dnr RSK Ärendet Miljönämnden beslöt 14 mars 2013, 21, att godkänna upprättad slutrapport av kemikaliestrategin och översända den till regionfullmäktige. Nämnden föreslår att kemikaliestrategins skrivning om krav på dispensbeslut av regiondirektören ska upphöra. Nämnden föreslår fortsatt arbete med utfasning av miljö- och hälsofarliga ämnen i enlighet med skrivning för målområde kemikalier i remissutgåva av miljöprogram för delperiod (Dnr MN ) och att miljönämnden koordinerar arbetet med att minska förekomst av miljö- och hälsofarliga ämnen. Regionfullmäktige fastställde 9 september 2008, 145, kemikaliestrategi att verkställas av regionens nämnder och styrelser. Miljönämnden fick i uppdrag att ansvara för arbetet med samordningen av utfasningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier i enlighet med strategins förslag. Delrapporter över arbetet med kemikaliestrategin har publicerats årligen till och med Slutrapporten sammanfattar hela målperioden, dvs. till och med Beredning Regionkansliet har berett ärendet. Kansliet föreslår att regionfullmäktige godkänner upprättad slutrapport av kemikaliestrategin och att strategins skrivning om krav på dispensbeslut av regiondirektören upphör att gälla. Miljönämnden har föreslagit att det fortsatta arbetet med utfasning av miljö- och hälsofarliga ämnen sker i enlighet med skrivning för målområde kemikalier i remissutgåva av miljöprogrammet. Remissbehandlingen av programmet pågår till 10 maj Regionkansliet anser inte att det är lämpligt att föregripa ärendets beredning. Kansliet förslår att frågan behandlas i samband med miljöprogrammet. POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget Vänersborg TELEFON: Vxl HEMSIDA: E-POST:

115 Ägarutskottet (2) Ägarutskottets beslut Regionstyrelsen föreslås besluta föreslå regionfullmäktige besluta: 1. Regionfullmäktige godkänner upprättad slutrapport av kemikaliestrategin. 2. Kemikaliestrategins skrivning om krav på dispensbeslut av regiondirektören upphör att gälla. 3. Frågan om fortsatt arbete med utfasning av miljö- och hälsofarliga ämnen behandlas i miljöprogrammet. Vid protokollet Jennie Jevinger Sekreterare Justerat 10 juni 2013 Gert-Inge Andersson Ordförande Justerare Conny Brännberg Rätt utdraget intygar Jennie Jevinger Expedieras till Regionstyrelsen Viveca Reimers Diariet

116 Sida 1(2) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RSK RS Kansli Handläggare Elisabet Ericson Ägarutskottet Slutrapport kemikaliestrategin Ärendet Miljönämnden har 14 mars 2013, 21, godkänt upprättad slutrapport av kemikaliestrategin och översänt den till regionfullmäktige. Nämnden har föreslagit att kemikaliestrategins skrivning om krav på dispensbeslut av regiondirektören upphör. Vidare föreslår nämnden fortsatt arbete med utfasning av miljö- och hälsofarliga ämnen i enlighet med skrivning för målområde kemikalier i remissutgåva av miljöprogram för delperiod (Dnr MN ). Förslaget är att miljönämnden koordinerar arbetet med att minska förekomst av miljö- och hälsofarliga ämnen. Bakgrund Regionfullmäktige fastställde 9 september 2008, 145, kemikaliestrategi att verkställas av regionens nämnder och styrelser. Miljönämnden fick i uppdrag att ansvara för arbetet med samordningen av utfasningen av miljöoch hälsofarliga kemikalier i enlighet med strategins förslag. Delrapporter över arbetet med kemikaliestrategin har publicerats årligen till och med Slutrapporten sammanfattar hela målperioden, dvs. till och med Rapportens resultat I rapporten redovisas resultat för kemikaliestrategins tre målområden: Mål 1: Användningen av utfasningsämnen ska år 2012 ha minskat med 25 procent jämfört med Utfall 2012: 32 procent volymminskning. 25 procent antalsminskning. Mål 2: 2012 ska målen för ämnen som särskilt prioriteras för åtgärder vara uppnådda. Utfall 2012: Sju av nio mål uppfyllda. Av de två som inte är uppfyllda kommer det ena uppnås under 2013 och för det andra finns åtgärder inom ramen för målområde kemikalier i regionens miljöprogram. Mål 3: 2012 ska säkrare hantering av kemikalier vara uppnått. Kemikaliehanteringssystemet Klara ska aktivt användas i samtliga verksamheter senast utgången av Utfall 2012: 92 procent av berörda förvaltningar använder Klara. Kompletterande utvärdering visar att kemikaliehanteringen har POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget Vänersborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: regionkansliet@vgregion.se

117 Sida 2(2) Datum Diarienummer RSK förbättrats avsevärt och att arbetet har inneburit ett stort kunskapslyft. Rutiner för riskbedömning saknas i många fall och det finns ett fortsatt utbildningsbehov. Hälsan och stressmedicin koordinerar det fortsatta arbetet. Enligt kemikaliestrategin kan dispens utfärdas för användning av en kemikalie som är upptaget på utfasningslistan. Beslut om dispens tas av regiondirektören. Något dispensförfarande har inte varit aktivt och bedöms inte vara hanterbart inom de närmaste åren pga stor volym avvecklingsämnen som fortfarande används. Beredning Regionkansliet föreslår att regionfullmäktige godkänner upprättad slutrapport av kemikaliestrategin och att strategins skrivning om krav på dispensbeslut av regiondirektören upphör att gälla. Miljönämnden har föreslagit att det fortsatta arbetet med utfasning av miljöoch hälsofarliga ämnen sker i enlighet med skrivning för målområde kemikalier i remissutgåva av miljöprogrammet. Remissbehandlingen av programmet pågår till 10 maj Regionkansliet anser inte att det är lämpligt att föregripa ärendets beredning, varför kansliet föreslår att frågan behandlas i samband med miljöprogrammet. Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår att regionstyrelsen föreslår fullmäktige: 1. Regionfullmäktige godkänner upprättad slutrapport av kemikaliestrategin. 2. Kemikaliestrategins skrivning om krav på dispensbeslut av regiondirektören upphör att gälla. 3. Frågan om fortsatt arbete med utfasning av miljö- och hälsofarliga ämnen behandlas i miljöprogrammet. Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Bengt Säterskog Administrativ direktör

118

119

120 Sida 1(3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer MN Miljösekretariatet Handläggare Viveca Reimers Tel epost Miljönämnden Slutrapport kemikaliestrategin Regionfullmäktige beslutade om kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen 9 september Delrapporter över arbetet med kemikaliestrategin har publicerats årligen till och med Slutrapporten sammanfattar hela målperioden, dvs till och med Resultat för kemikaliestrategins tre målområden: Mål 1: Användningen av utfasningsämnen ska år 2012 ha minskat med 25 procent jämfört med Utfall 2012: 32 procent volymminskning. 25 procent antalsminskning. Mål 2: 2012 ska målen för ämnen som särskilt prioriteras för åtgärder vara uppnådda. Utfall 2012: Sju av nio mål uppfyllda. Av de två som inte är uppfyllda kommer det ena uppnås under 2013 och för det andra finns åtgärder inom ramen för målområde kemikalier i regionens miljöprogram. Mål 3: 2012 ska säkrare hantering av kemikalier vara uppnått. Kemikaliehanteringssystemet Klara ska aktivt användas i samtliga verksamheter senast utgången av Utfall 2012: 92 procent av berörda förvaltningar använder Klara. Kompletterande utvärdering visar att kemikaliehanteringen har förbättrats avsevärt och att arbetet har inneburit ett stort kunskapslyft. Rutiner för riskbedömning saknas i många fall och det finns ett fortsatt utbildningsbehov. Hälsan och stressmedicin koordinerar det fortsatta arbetet. Utveckling och ändringar av kemikaliestrategin under arbetets gång har sammanfattats i de årliga lägesrapporterna. Under 2010 genomfördes en POSTADRESS: Västra Götalandsregionen Miljösekretariatet Regionens Hus Diariet Vänersborg BESÖKSADRESS: Solhem, plan 10 Regionens Hus, Ekenäsgatan 15, BORÅS TELEFON: HEMSIDA: E-POST: info.miljo@vgregion.se

121 Sida 2(3) Datum Diarienummer MN extern granskning 1 av sjukhusförvaltningarna där revisorerna sammanfattar att Kvalitetsbrister i Klara och ej säkerställd inköpsstatistik har medfört att förutsättningen för att på ett tillförlitligt sätt mäta mål 1, att minska användningen av utfasningsämnen om 25 % till år 2012 i både antal och volym, bedöms vara begränsad. Av den anledningen är uppföljningen baserad på ett avgränsat antal prioriterade flöden av kemiska produkter. Miljö och hälsofarliga ämnen i varor En mängd olika kemikalier ingår i de varor och kemiska produkter som Västra Götalandsregionen använder. Flera av dessa har potentiellt skadliga konsekvenser såsom cancer, astma, allergier och störningar på fertilitet och fosterutveckling. Utbyte av miljö- och hälsofarliga ämnen är av stor betydelse för att kunna bedriva en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Det är en fråga om folkhälsa, förbättrad arbetsmiljö, ökad patientsäkerhet och skydd av den yttre miljön. Nytt mål och åtgärder i det fortsatta arbetet med att minska miljö- och hälsofarliga ämnen är föreslagna i remissutgåva av miljöprogram för delperiod Dispensförfarande enligt kemikaliestrategin I kemikaliestrategin står att dispens kan utfärdas för användning av en kemikalie som är upptaget på vår utfasningslista. Det står också att beslut om dispens tas av regiondirektören. I Västra Götalandsregionens utfasningslista ingår dels ämnen som ska avvecklas till 2012 och dels ämnen som ska minskas. Det är en stor del av antal avvecklingsämnen som finns kvar i regionens verksamheter. För kemiska produkter och tillsatser i varor finns de flesta avvecklingsämnen kvar. Något dispensförfarande har inte varit aktivt och bedöms inte vara hanterbart inom de närmaste åren pga stor volym avvecklingsämnen som fortfarande används. Däremot ska fokus framöver vara att följa användningen av avvecklingsämnen, att hitta ersättare som är mindre farliga och att verksamheterna ska motivera användandet av avvecklingsämnen. Miljönämnden står för samordningen av detta arbete. Förslag till beslut 1. Miljönämnden godkänner upprättad slutrapport av kemikaliestrategin. 2. Miljönämnden översänder slutrapporten till regionfullmäktige. 3. Miljönämnden föreslår att kemikaliestrategins skrivning om krav på dispensbeslut av regiondirektören upphör. 4. Miljönämnden föreslår fortsatt arbete med utfasning av miljö och hälsofarliga ämnen i enlighet med skrivning för målområde kemikalier i remissutgåva av miljöprogram för delperiod (Dnr MN ). Förslaget är att miljönämnden koordinerar arbetet med att minska förekomst av miljö- och hälsofarliga ämnen. 1 KPMG revisionsrapport Västra Götalandsregionen Hälso- och sjukvårdens insatser för att fasa ut miljö- och hälsofarliga kemikalier

122 Sida 3(3) Datum Diarienummer MN Miljösekretariatet Peter Holmberg Miljöchef Viveca Reimers Enhetschef Bilaga 1 Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi Västra Götalandsregionen (finns på

123 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (1)32 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Slutrapport Kemikaliestrategi Dnr MN Dokumentbeskrivning: Slutrapport Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Utfärdat av: Utf datum: Miljösekretariatet, Hanna Katarina Nyroos Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

124 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (2)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...3 Bakgrund...3 Syfte...3 Målbeskrivning...3 Mål 1: Användning av utfasningsämnen ha minskat med 25 procent jämfört med Mål 2: Mål för ämnen som särskilt prioriteras för åtgärder...4 Mål 3: Säkrare hantering av kemikalier...4 Genomförande...4 Förändringar och förutsättningar som påverkat projektet...6 Budget UTFALL Måluppfyllelse, översikt REDOVISNING MÅL Mål 1 - Användning av utfasningsämnen ska år 2012 ha minskat med 25 procent jämfört med Användning av utfasningsämnen inom Västra Götalandsregionens laboratorier Användning av utfasningsämnen inom Västra Götalandsregionen exklusive laboratorier12 A) Lista för central uppföljning...12 B) Kemikalier i varor Mål 2 - Mål för ämnen som särskilt prioriteras för åtgärder Alkylfenoletoxilater i upphandlad textil Amalgamfyllningar inom tandvården Röntgenframkallare och - fixeringsmedel inom sjukhus Röntgenframkallare och - fixeringsmedel inom tandvård PVC i patientnära förbrukningsprodukter i sjukvården Använd mängd PVC inom fastighetsområdet Ftalaterna DEHP, DBP och BBP i patientnära förbrukningsartiklar inom sjukvården Silverförband Silver i övrig antibakteriell användning så som vitvaror, textilier, handtag, elkontakter och strömbrytare Mål 3 - Säkrare hantering av kemikalier Införandegrad - kemikaliehanteringssystemet Klara FORTSATT KEMIKALIEARBETE DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

125 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (3)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Sammanfattning Bakgrund Med målsättningen att miljö och hälsofarliga kemikalier ska fasas ut och ersättas av mindre farliga produkter, antog regionfullmäktige i september 2008 en kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen. Strategin satte ramarna för kemikaliearbetet under perioden och innebar att Västra Götalandsregionen för första gången tog ett samlat grepp för minskad användning av miljö och hälsofarliga kemikalier. Regionens nämnder och styrelser ålades att verkställa kemikaliestrategin och miljönämnden fick i uppdrag att ansvara för att samordna utfasningsarbetet. Kemikaliestrategin är en del i arbetet för att nå det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö år Utfasning och utbyte av farliga kemikalier innebär både förbättrad arbetsmiljö, ökad patientsäkerhet och minskad belastning på den yttre miljön. Kemikalier förekommer i stort sett i alla varor och produkter runt om kring oss och är en självklar del av vårt moderna samhälle. De ökar både i volym och antal, men den snabba utvecklingen har skett i stort sett utan hänsyn till ämnenas effekt på hälsa och miljö. Det finns tiotusentals kemikalier som vi saknar kunskap om, men vi vet att många av dem är svårnedbrytbara i naturen och sprids med vind, vatten och via näringskedjor och att flera hundra av dem finns ständigt närvarande i fettvävnaden hos människor och djur. I takt med att kunskapen ökar, upptäcks allt fler ämnen med skadliga egenskaper såsom orsakande av cancer, fertilitetsstörningar, astma eller allergier. Ämnen som påverkar hormonsystemet kan medföra risk för allvarliga följdverkningar, i synnerhet vid fosterutveckling och andra känsliga processer. Syfte Detta dokument utgör en sammanfattning av det omfattande arbete som under kemikaliestrategins målperiod har ägt rum inom Västra Götalandsregionens verksamheter. Dokumentets syfte är att på ett överskådligt sätt presentera måluppfyllnad, resultat, förutsättningar och erfarenheter som kan vara värdefulla i det fortsatta arbetet med att minska användningen av miljö och hälsofarliga kemikalier. Delrapporter över arbetet med kemikaliestrategin har publicerats årligen till och med Slutrapporten sammanfattar hela målperioden. Målbeskrivning I kemikaliestrategin anges tre mål för perioden. Dessa mäts genom uppföljning av sammanlagt 12 indikatorer (mål 1 två indikatorer, mål 2 nio indikatorer och mål 3 en indikator). DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

126 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (4)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Mål 1: Användning av utfasningsämnen ha minskat med 25 procent jämfört med 2007 Som utfasningsämnen definieras ämnen som uppvisar en eller flera av följande farliga egenskaper: Mycket giftiga; allergiframkallande; cancerframkallande; mutagena; reproduktionstoxiska, persistenta, bioackumulerbara och toxiska ämnen (PBT, vpvb); potentiella vpvb; hormonstörande och miljöfarliga. Målet definieras som att utfasningsämnen vid utgången av 2012 ska ha minskat med minst 25 % i antal ämnen, samt minst 25 % i sammantagen volymreducering. Volym och antalsmålen följs upp genom mätning dels inom Västra Götalandsregionens laboratorier, dels övriga verksamheter. Mål 2: Mål för ämnen som särskilt prioriteras för åtgärder Alkylfenoletoxilater i textilier Amalgam Framkallnings och fixeringsvätskor vid röntgen (två indikatorer) Lustgas 1 PVC (två indikatorer) Ftalaterna DEHP, DBP och BBP Silver som antibakteriellt medel (två indikatorer) Målen för de särskilt prioriterade ämnena var definierade i överensstämmelse med tidigare fattade beslut och åtgärder på området. Mål 3: Säkrare hantering av kemikalier Endast de kemiska produkter som är nödvändiga i verksamheten ska förekomma på arbetsplatsen och antalet olika produkter ska reduceras genom utgallring bland likvärdiga produkter. All personal ska ha baskunskap om miljö och hälsoriskerna med de kemiska produkter som finns i den egna verksamheten samt kunna hantera dem på rätt sätt. Kemikaliehanteringssystemet Klara definieras som det centrala verktyget för att uppnå en säker kemikaliehantering och målet är att systemet ska användas aktivt i samtliga verksamheter senast under Genomförande Kemikalieproblematiken varierar mellan olika verksamheter och varje förvaltning ålades därför att utarbeta en åtgärdsplan. Förvaltningarna har avrapporterat sitt arbete enligt kemikaliestrategins indikatorer och har även fattat beslut om egna, mätbara, mål för de särskilt prioriterade ämnen som listas i Mål 2. 1 Lustgas uteslöts senare ur kemikaliestrategin, se avsnitt Förändringar och förutsättningar som påverkat projektet DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

127 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (5)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK En särskild resurs på central nivå har inrättats med tillgång till kompetens inom områdena yttre miljö, arbetsmiljö och säkerhet, den så kallade centrala kemikaliegruppen. En heltidsanställd projektledare på miljösekretariatet har fungerat som stödresurs och har organiserat delar av arbetet. Varje förvaltning har tillsatt särskilda kemikaliekontaktpersoner och samverkan har skett i olika nätverksformer. Kemikalienätverksträffar har hållits tre gånger per år och en särskild labbgrupp har bildats. Nätverksträffarna har varit viktiga fora för utbyte av erfarenheter, problemlösning och utbildning. Regelbundna träffar för användare av kemikaliehanteringssystemet Klara har ordnats av Hälsan&Arbetslivet. Samhällets mål har varit vägledande i arbetet och det är endast i samverkan som verkligt betydelsefulla resultat kan uppnås. Samarbete med andra aktörer har varit mycket viktigt, inte minst via de Nationella substitutionsgrupperna, sammankallade av Miljöstyrningsrådet, där representanter samverkar för att påskynda utbytesprocessen av produkter och varor med oönskat kemikalieinnehåll. Miljösekretariatet har lagt fram årliga lägesrapporter för Miljönämnden, till och med Ett kontinuerligt arbete har skett för att kvalitetssäkra uppföljningen och miljönämnden har fattat beslut om korrigerande åtgärder som har varit nödvändiga för att kunna mäta måluppfyllelse. 2 Utvecklingen har även redovisats årligen i Västra Götalandsregionens miljöredovisning Kartläggning av kemikalieflöden och / förekomst har varit en central del av arbetet och var initialt det som var mest resurskrävande. Enligt regionfullmäktiges beslut skulle en kartläggning göras av utfasningsämnen inom Västra Götalandsregionen och en plan tas fram för att minska användningen av farliga kemikalier enligt målen. Ett viktigt verktyg har varit framtagandet av en så kallad utfasningslista 3. Listan ger underlag till förvaltningarnas åtgärdsplaner och är uppdelad i fyra delar för olika användningsområden. Utfasningslistan togs fram 2009 och omfattar ett hundratal ämnen. I utfasningslistan finn en uppdelning mellan: a) avvecklingsämnen som ska vara helt avvecklade till utgången av 2012 och b) minskningsämnen vars användning ska minskas så långt som möjligt inom perioden. Bedömningsgrund för urvalet har varit graden av farlighet, exponeringsmönster, tidsaspekt för exponering samt exponering i yttre miljö. Listan är baserad på faktisk användning av ämnen i Västra Götalandsregionen. Arbetet att reducera användningen av farliga kemikalier har pågått under lång tid och en mängd ämnen är genom tidigare beslut förbjudna i verksamheten, enligt lagstiftning, förordningar eller i vissa fall enligt beslut inom Västra Götalandsregionen som går längre än vad lagstiftningen kräver. 2 Se även rubrik Förändringar och förutsättningar som påverkat projektet 3 Se Bilaga 1 Utfasningslista Prioriterade ämnen för utfasning enligt Kemikaliestrategins mål 1 DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

128 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (6)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Kemiska produkter och kemikalier i varor kräver helt olika angreppssätt i ett substitutionsarbete. Kemiska produkter är i mycket högre utsträckning kontrollerade produkter med innehållsförteckning, faroklassning och bestämda volym /viktangivelser. Kemikalieinnehållet i många inköpta varor är däremot helt okänt, även om kemikalier i varor utgör de överlägset största flödena inom Västra Götalandsregionens verksamheter. För att komma vidare i arbetet med denna viktiga grupp har därför en särskild kartläggning gjorts över vilka krav som har ställts i upphandling under målperioden. Kartläggning av kemikalieförekomst och säkerställande av inköpsstatistik har tagit mer tid än planerat på bekostnad av substitutionsarbetet. Förändringar och förutsättningar som påverkat projektet Revision 2010 genomfördes en revision av hälso och sjukvårdens insatser för att fasa ut miljöoch hälsofarliga kemikalier. 4 I samband med granskningen påtalades osäkerhet kring uppföljningen av mål 1, att minska användningen av utfasningsämnen om 25 % till år 2012 i både antal och volym. I granskningen bedömdes kvalitetsbrister i kemikaliehanteringssystemet Klara samt ej säkerställd inköpsstatistik medföra att förutsättningarna för att på ett tillförlitligt sätt mäta måluppfyllnad var begränsade. För att kunna bekräfta resultaten i arbetet med mål 1 har åtgärder vidtagits för att säkerställa en bättre kvalitet på dataunderlaget. Användningen av utfasningsämnen inom laboratorieverksamhet har följts upp genom en enkät där dataunderlag för årsförbrukning har samlats in. För övrig verksamhet har användningen av utfasningsämnen i kemiska produkter följts upp genom en lista för central uppföljning. Listan innehåller specifika produkter, en varukorg som representerar viktiga flöden av kemiska produkter och intentionen har varit att fånga några av de stora kemikalieflödena för att på så vis kunna mäta hur arbetet med utfasning av miljö och hälsofarliga kemikalier fortskrider. Uppföljning av kemikalier i varor inom mål 2har skett genom att följa specifika produkter/produktgrupper samt genom en omfattande kartläggning över kravställande vid upphandling, gjord Hälso- och sjukvårdens insatser för att fasa ut miljö- och hälsofarliga kemikalier, Dnr: Rev DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

129 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (7)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Lustgas I kemikaliestrategin ingick ursprungligen lustgas inom sjukvård och tandvård som ett särskilt prioriterat område. Lustgas avviker stort från de övriga målområdena inom strategin. Lustgasen uteslöts därför från kemikaliestrategin och användningen av lustgas följs istället upp via miljöredovisningen. Införande av kemikaliehanteringssystem För uppföljning av kemikaliestrategins mål 3 om säkrare hantering av kemikalier, anges en indikator som mäter andelen förvaltningar som har infört Klara kemikaliehanteringssytem. Denna indikator har avgränsats till att endast omfatta så kallade berörda verksamheter, det vill säga att verksamheter som hanterar kemiska produkter i så liten mängd att ohälsa eller olycksfall inte rimligen kan uppkomma undantas kravet. Som liten mängd avses att det i normala fall enbart används toner, diskmedel, tvål eller andra hygienprodukter i lokalerna. Avgränsningen gjordes eftersom förtroendekapitalet för arbetet äventyras om krav ställs i orimliga proportioner. Dessutom medför kemikaliehanteringssystemet en licenskostnad. Senare gjordes även bedömningen att enbart införandegraden av kemikaliehanteringssystem inte var tillräcklig för att mäta måluppfyllnad om säkrare kemikaliehantering. En korrigerande åtgärd antogs därför om kompletterande redovisning och utvärdering av mål 3. Utfasningslistan Avsikten var att utfasningslistan skulle utgöra ett avstamp för utfasningsarbetet och att listan skulle uppdateras kontinuerligt. Det visade sig dock behövas en längre omställningsperiod för att komma igång med arbetet enligt en utfasningslista och listan har därför inte uppdaterats under målperioden. Budget En heltidsanställd projektledare vid miljösekretariatet har ansvarat för samordningen av arbetet. Projektets kostnader har rymts inom angivna ramar i miljönämndens budget. DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

130 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (8)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Utfall 1.1 Måluppfyllelse, översikt Mål år 2012 Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2012 MÅL 1 Användningen av utfasningsämnen ska ha minskat med 25 procent jämfört med liter utfasningsämnen. 654 liter utfasningsämnen. 22 procents minskning. 574 liter utfasningsämnen. 32 procents minskning. MÅL 2 Målen för ämnen som särskilt prioriteras för åtgärder ska vara uppnådda. Sju av nio mål uppnådda eller på väg att uppnås. Sju av nio mål uppnådda eller på väg att uppnås. Sju av nio mål uppnådda. Ytterligare ett mål kommer att uppnås MÅL 3 Hanteringen av kemikalier ska vara säkrare. 85 procent av berörda förvaltningar har Klara kemikaliehanteringssystem. 89 procent av berörda förvaltningar har Klara kemikaliehanteringssystem. 92 procent av berörda förvaltningar har Klara kemikaliehanteringssystem. Kompletterande utvärdering av kemikaliehanteringen utförd. Mål 1 Indikator Resultat Labb, volym (kg) % minskning Labb, antal ämnen % minskning Övrig användning, volym (liter) % minskning Övrig användning, antal ämnen % minskning 5 Uppföljning av mål 1 är gjord genom inköpsstatistik för ämnen på listan för central uppföljning. Basår för jämförelsen har justerats till Se vidare avsnitt DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

131 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (9)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Mål 2 Indikator Mål Resultat 2012 Kommentar Alkylfenoletoxilater i upphandlad textil All upphandlad textil ska vara fri från AFE. Målet uppfyllt 82 procent av inköpt textilsortiment har analyserats. AFE har endast påvisats i halter som understiger Miljöstyrningsrådets rekommenderade krav. Amalgamfyllningar inom folktandvården Antal fyllningar Användning avvecklas helt under perioden. Får användas endast enligt särskilda dispensregler. Målet uppfyllt Två fyllningar gjorda 2012 med dispens. Röntgenframkallare och / fixermedel inom sjukhus Avvecklas helt genom övergång till digital röntgen. Målet uppfyllt Inom Västra Götalansregionen finns totalt 11 mammografienheter. Alla använder digital röntgen. Röntgenframkallare och / fixermedel inom tandvård Avvecklas helt genom övergång till digital röntgen. Målet nära uppfyllt 99 procent av klinikerna har digitaliserat sin röntgenutrustning. Resterande kommer att digitaliseras under PVC i patientnära förbrukningsprodukter i sjukvården Användningen ska minska genom att PVC ersätts där fullgott alternativ finns tillgängligt. Målet uppfyllt Kemikaliekrav har ställts i flertalet upphandlingar, vilket har medfört avsevärda minskningar av PVC en del förbrukningsartiklar. Handskar, vissa katetrar och matningssonder är nu PVC fria. Använd mängd PVC inom fastighetsområdet (ton) Användningen ska minska genom att PVC där fullgott alternativ finns tillgängligt. Målet uppfyllt Minskning från 3900 till 3769 ton. Mängd silver i övrig antibakteriell användning Silver som antibakteriellt medel får ej förekomma i upphandlade vitvaror, textilier, inredning och byggnadsmateria Målet är uppfyllt Inga vitvaror innehållande silver har köpts in. Krav ställda på att antibakteriellt silver inte ska förekomma i byggmaterial eller vitvaror som levereras i samband med bygg eller underhållsprojekt. Krav ställda i textilupphandling. DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

132 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (10)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Ftalaterna DEHP, DBP och BBP i patientnära förbrukningsartiklar inom sjukvården (Antal upphandlade produktgrupper) Avvecklas helt inom förbrukningsartiklar inom sjukvården. Ej uppfyllt Kemikaliekrav har ställts i flertalet upphandlingar, vilket har medfört minskningar av ftalater i förbrukningsartiklar. Produktgrupper som idag är utan DEHP, DBP och BBP finns inom enteral nutrition, injektion/infusion och handskar. Minskningar av dessa ftalater har skett inom andra produktområden, men inte kunnat avvecklas helt. Silverförband Användningen ska begränsas. Målet uppfyllt Användningen av silverförband har mer än halverats sedan Mål 3 92% av berörda förvaltningar använder Klara kemikaliehanteringssystem. Kompletterande utvärdering visar att Klara har medfört säkrare kemikaliehantering och att arbetet har inneburit ett stort kunskapslyft. Utvärderingen visar dock att rutiner för riskbedömning saknas i många fall och att det finns ett fortsatt utbildningsbehov, bland annat med anledning av förändrad lagstiftning. DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

133 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (11)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Redovisning Mål Mål 1 Användning av utfasningsämnen ska år 2012 ha minskat med 25 procent jämfört med 2007 Antalet utfasningsämnen ska vid periodens slut ha minskat med minst 25 % i antal ämnen, samt minst 25 % i sammantagen volymreducering Användning av utfasningsämnen inom Västra Götalandsregionens laboratorier Användning av utfasningsämnen Labb, volym (kg) % minskning Labb, antal ämnen % minskning Användningen av utfasningsämnen har minskat med 20% i Västra Götalandsregionens laboratorier. 17 av 61 ämnen som prioriterats för åtgärder inom labbverksamheten har helt fasats ut. Den totala volymen utfasningsämnen 6 som förbrukas inom Västra Götalandsregionens laboratorier uppgår för 2010 till drygt 68 kg och för 2012 till knappt 68 kg. Detta är baserat på 13 av Västra Götalandsregionens 18 laboratorier. Kommentar Kemikaliestrategins mål grundar sig på uppföljning med 2007 som basår. Den använda metoden för uppföljning av utfasning av laboratoriekemikalier har gjorts från Minskningen av utfasningsämnen inom laboratorieverksamheterna är sannolikt större jämfört med Förutsättningen för utfasningslistan avsnitt 4, laboratorieverksamhet, är att dessa ämnen enbart används inom labb. Det har dock framkommit att verksamheterna har återfunnit användning av dessa ämnen i verksamheter utanför labb. 6 Enligt Västra Götalandsregionens Utfasningslista, Prioriterade ämnen för utfasning enligt kemikaliestrategins mål 1, version 1 september DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

134 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (12)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK På utfasningslistan görs en indelning i avvecklingsämnen som helt ska fasas ut till 2012, samt minskningsämnen vilkas användning ska minska. Laboratorieverksamheterna ansåg att denna uppdelning var svårkommunicerad och inte helt tillämplig. Laboratorierna har därför i samråd beslutat att frånse den ursprungliga indelningen och att arbeta med listan som helhet Användning av utfasningsämnen inom Västra Götalandsregionen exklusive laboratorier A) Lista för central uppföljning För att följa flödena av kemikalier och kemiska produkter har en lista för central uppföljning tagits fram. Listan utgörs av en varukorg som representerar viktiga flöden av kemiska produkter och följs upp via inköpsstatistik. På så vis fås en möjlighet att mäta utfasningen av miljö och hälsofarliga kemikalier i kemiska produkter. Dataunderlag för årsförbrukning har samlats in och volymuppföljningen för regionens gemensamma måluppföljning baseras på några av de största flödena av utfasningsämnen i kemiska produkter. Volymuppföljningen inkluderar inte miljö och hälsofarliga ämnen i varor, dessa behandlas separat. Uppföljning med hjälp av inköpsstatistik har även gjorts för produkter som många förvaltningar har haft egna mål kring, men som inte finns med på utfasningslistan. Mängd utfasningsämne (liter) Kemiska produkter Minskning Bronopol Moppkonservering % Glutaraldehyd och oftaaldehyd Desinfektionsmedel % Hydrokinon Fotokemikalier % DBP Tandvårdsprodukt 0,025 0,025 0,011 54% Triklosan Tandvårdsprodukt 0,008 0,008 0,006 22% Totalt % Förändring av volym avvecklingsämnen för kemiska produkter mellan 2010 och Beräkningen baseras på utvald varukorg, den så kallade listan för central uppföljning. DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

135 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (13)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Volymminskning Förbrukningen av utfasningsämnen minskat med 32%. Den största minskningen beror på att tandvården övergått till digital röntgen och därmed minskat användningen av fotokemikalier innehållande hydrokinon. Den andra bidragande orsaken är att användningen av desinfektionsmedel med glutaraldehyd minskat till följd av utbyte av endoskopidiskdesinfektorer. Minskningen av glutaraldehyd och hydrokinon beräknas fortsätta när äldre utrustning successivt byts ut. Antalsminskning Utfasningslistan innehåller 20 prioriterade ämnen för kemiska produkter och bekämpningsmedel. Fem av dessa ämnen har avvecklats under kemikaliestrategins målperiod, motsvarande 25% minskning. Kommentar Strategins mål grundar sig på uppföljning med 2007 som basår. Uppföljning av den centrala listan har gjorts från Minskningen av dessa utfasningsämnen är sannolikt större jämfört med Regionens utfasningslista bör uppdateras, liksom varukorgen för uppföljning. Bland annat bör vissa ämnen listas med fler CAS nummer än som nu är fallet. Behovet av en förteckning över oönskade egenskaper snarare än specifika ämnen har också lyfts fram vid upprepade tillfällen. Varukorgen tillkom eftersom det i samband med revision 2010 påvisades ett behov av tillförlitligt dataunderlag. Uppföljningen via inköpsstatistik har dock inte varit okomplicerad och i och med övergången till nytt beställningssystem under 2012 försvårades uppföljningen ytterligare. Antalsmålet uppfylls tack vare att Naturbruksförvaltningen har avvecklat samtliga fem bekämpningsmedel på utfasningslistan. Att helt avveckla användningen inom samtliga förvaltningar har visat sig svårt. Det finns dock anledning att misstänka att vissa ämnen, så som till exempel d limonen, finns i fortsatt användning snarare av gammal vana än för att fullgoda alternativ saknas. Det kan därför vara skäl att fortsatt se över även de små volymerna avvecklingsämnen. I kemikaliestrategin har det identifierats ämnen som används i desinfektionssyfte. En minskning av dessa ämnen kan påverka patientsäkerheten samtidigt som överanvändning av dessa ämnen har en negativ på verkan på miljö och hälsa i helhet. En dialog mellan miljö och hygienområdet för att skapa ett framtida gemensamt målarbete är nödvändigt för att nå goda resultat. DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

136 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (14)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK B) Kemikalier i varor För att följa utvecklingen avseende kemikalier i varor har en utredning gjorts över vilka krav som har ställts vid upphandling. 7 Varugrupper som har följts upp är textilier, IT, inredning, belysning, tandvårdsprodukter samt PVC och mjukgörare i patientnära förbrukningsartiklar. Analys har även gjorts av områdena textilier, järnvaror och patientnära analyser. Inköpta varor står för Västra Götalandsregionens överlägset största användning av kemikalier, men det är svårt att följa dessa flöden. Mål om en 25 procentig minskning i volym och antal har på varuområdet inte varit möjligt att mäta i den utsträckning man hade intentioner om när kemikaliestrategin antogs, se avsnittet Kommentar nedan. Kravställning vid upphandling har därför varit det viktigaste verktyget tillsammans med uppföljning av utvalda artiklar eller varugrupper. För mer information om utfasning av kemikaliestrategins särskilt prioriterade ämnen, se även avsnitt 2.2 Redovisning av Mål2. Ett omfattande arbete har gjorts med kemikaliekrav vid upphandling, ett arbete som har medfört minskningar av farliga kemikalier i många upphandlade varugrupper. Ett viktigt mervärde i arbetet är också ett ökat fokus på frågan och en ökad press på leverentörer och producenter att erbjuda produkter med bättre varudeklarationer och lägre halter av miljö och hälsofarliga kemikalier. Uppföljning av kemikaliestrategi : Kemikalier i varor Produktområde Senaste Kemikaliekrav per artikel Information Mervärdesbeskrivning avtalsstart ställda Textilier 2010 Ja Ekologisk bomullsråvara inom produktgrupp ekologisk. I övriga processer följs motsvarande ÖkoTex. Krav är ställda om att textilier ska vara fria från AFE. Utfasade ämnen: Azofärgämnen, bly, bromerade flamskyddsmedel, Krom VI, ftalater; AFE. IT Inredning 2010 Ja 2010 Ja Utfasade ämnen: 8 st (Med undantag för användning enligt EU:s RoHS direktiv) I de skärmar som levereras till VGR har tekniken i LCDskärmarna byts ut till LED som förutom att de är mycket energisnåla också är kvicksilverfria vilket innebär att kvicksilver kommer att fasas ut helt när hela datorparken är utbytt Utfasade ämnen: 14 st för sortiment Gröna Listan (inklusive 18 st som inte finns med i utfasningslistan) 7 Rapport: Uppföljning av kemikaliekrav i upphandling - delrapport för uppföljning av Västra Götalandsregionens kemikaliestrategi samt separat uppföljning för PVC och mjukgörare. DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

137 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (15)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Belysning Tandvård 2011 Ja 2011 Ja I den senaste upphandlingen ställdes krav på kvicksilver enligt RoHS kemikaliekrav där kravet är max 5mg Hg per ljuskälla. Utbildningsinsatser för att välja lönsam och miljövänlig belysning genomfördes i och med avtalsstarten. Genom att glödlampor ersätts av lågenergilampor minskar förekomsten av bly. DBP fasades 2010 ut från en produkt som används till att skydda implantat mot belastningar under läkningstiden hos protesbärare. Avvecklade ämnen i upphandlingarna "tandtekniska tjänster" och "munvårdsprodukter": Fluorvätesyra (>7%), DEHP, BBP, DBP och Triklosan. PVC och ftalaterna DEHP, DBP och BBP i patientnära förbrukningsmaterial Se avsnitt Kommentar Kemikaliestrategins mål om minskad användning av utfasningsämnen omfattar även varuområdet. När kemikaliestrategin togs fram fanns en förhoppning om att det skulle vara möjligt att hitta metoder för att mäta måluppfyllnad även för kemikalier i varor. Målet om en 25 procentig minskning i volym och antal utfasningsämnen omfattar även kemikalier i varor, men det finns i dagsläget inte verktyg som gör det möjligt att följa förekomsten av kemikalier i varor i den utsträckning man hade intentioner om. Kemikalier som ingår i en vara eller produkt klassas inte som en kemisk produkt utan som just en vara. Dessutom ställer lagstiftningen inte krav på tillverkare att uppge vilka kemikalier som förekommer i varor vilket gör tillgången på statistik mycket begränsad. Inköpsstatistik är inte ett komplett verktyg för att följa faktiska inköp av varor och inköpsdata innehåller sällan information om produkters eller tjänsters miljöegenskaper. DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

138 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (16)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Mål 2 Mål för ämnen som särskilt prioriteras för åtgärder Alkylfenoletoxilater i upphandlad textil Mål: All upphandlad textil ska vara fri från AFE. Testresultat med avseende på AFE från Västra Götalandsregionens upphandlade textilsortiment.de flesta prov som påvisade halter av AFE låg över detektionsgränserna (vanligen 1 eller 10 mg/kg) men långt under 100 mg/kg, vilket är gränsvärde enligt REACH 8. Alkylfenoletoxylater (AFE), till exempel nonylfenol och nonylfenoletoxylat, är en grupp ytaktiva ämnen som är mycket giftiga för vattenlevande organismer, kan orsaka skadliga långtidseffekter i vattenmiljön samt har misstänkt hormonstörande egenskaper. Alkylfenoletoxylater används som processkemikalier vid färgning och tvätt och förekommer främst i importerade textilier. Trots att ämnesgruppen i Sverige är utfasad sedan länge uppmäts betydande halter av till exempel nonylfenol i vattenreningsverk. Sedan 2008 har Västra Götalandsregionen ställt krav på att alkylfenoletoxylater inte ska förekomma i upphandlad textil och att detta krav under anbudstiden ska kunna verifieras genom provtagningsrapporter utgivna av ackrediterat laboratorium. Under perioden har sammanlagt 82 procent av inköpt textilsortiment analyserats. Av de 59 testade produkter visar 33 tester inga halter av AFE och resterande visar låga värden, samtliga under 100 mg/kg. Samtliga åtta leverentörer har redovisat testresultat, men 13 testresultat har vid sammanställningen ännu inte inkommit. 8 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (REACH) mm. DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

139 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (17)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Kommentar Samtliga leverantörer försäkrar att de inte tillför kemikalier innehållande alkylfenoletoxilater i processen. Förekomsten av AFE kan bero på föroreningar av kemikalier i tillverkningen eller rester av spinnoljor som används av väverierna för att kunna klara av vävprocessen, men även andra förklaringar är möjliga. Målet i Västra Götalandsregionens kemikaliestrategi är att all upphandlad textil ska vara fri från AFE. Enligt REACH får alkylfenoletoxylater inte förekomma i halter över 1000 mg/kg 9 medan Miljöstyrningsrådet rekommenderar krav om att alkylfenoletoxylater ej ska ingå i halter över 100 mg/kg 10. Samtliga utförda tester av inköpta textilier påvisar halter betydligt lägre än Miljöstyrningsrådets krav. I kemikaliestrategin anges inte vilket gränsvärde som ska användas för mätning och riktvärden för textilier saknades vid tidpunkten. I lägesrapport 2009 föreslås ett gränsvärde för mätning vilket vid uppföljning inte visade sig vara möjligt att styrka eftersom detektionsgränserna varierar mellan olika laboratorier och felmarginalen är stor. I upphandlingen specificeras inte vilka testmetoder som är godkända eller vilken högsta detektionsgräns som ska gälla vid provtagning. Det har därför bedömts att Miljöstyrningsrådets rekommendationer är ett rimligt gränsvärde för uppföljning av AFEindikatorn. Vid framtida kravställning bör godkända testmetoder specificeras, likaså bör det förtydligas vilka etoxyleringsgrader som kravet omfattar. Rutiner för uppföljning och åtgärder vid avvikande resultat bör upprättas. En möjlig lösning i det fortsatta arbetet med kravställning är välja textilier som är certifierade enligt miljömärkning som ställer krav på AFE. Den kravställda upphandlingen omfattar personalkläder, patientkläder, bad och bäddtextilier. Inom Västra Götalandsregionen förekommer också användning av andra typer av textil. I det framtida arbetet finns anledning att inkludera fler produktområden, framförallt material som används inom området operation, både som engångs och flergångsprodukter. 9 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier (REACH) mm. 10 Miljöstyrningsrådet Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier för tvätt- och textilservice DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

140 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (18)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Amalgamfyllningar inom tandvården Mål: Användningen avvecklas helt under perioden. Får användas enligt särskilda dispensregler. Under 2012 har två amalgamfyllningar gjorts med dispens. Målet om att avveckla amalgamfyllningar inom tandvård är uppnått och amalgamfyllningar utförs endast i mycket svåra fall, med dispens. Minskningen av amalgamfyllningar är drastisk, från basvärdet 2600 stycken till två stycken år Amalgamfyllningar får sedan 1 juni 2009 endast ske efter anmälan till Socialstyrelsen. Sjukhustandvården inom Västa Götalandsregionen har av Socialstyrelsen anhållit dispens att genomföra amalgamfyllningar och har därför möjlighet att genomföra amalgamfyllningar vid behov. Under 2012 omprövades beslutet och möjlighet till undantag från amalgamförbudet förlängdes till 31 december Amalgamfyllningar inom Västra Götalandsregionen. Kommentar Inga. Det finns krav på dokumentation och tillstånd och uppföljningen är därför säkerställd. 11 Siffran var en uppskattad beräkning för 2008 och är basvärdet i Kemikaliestrategin. I tabellen redovisas dock de faktiska siffrorna. DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

141 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (19)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Röntgenframkallare och fixeringsmedel inom sjukhus Mål: Avvecklas helt genom övergång till digital röntgen. För mammografi genomförs övergången senast Inom Västra Götalansregionen finns totalt 11 mammografienheter. Samtliga enheter är digitaliserade sedan Röntgenframkallare och fixeringsmedel inom tandvård Mål: Avvecklas helt genom övergång till digital röntgen, för tandvård senast Jämförelse mellan antal digitalröntgen och röntgen med våtframkallning. 99% av tandvårdsklinikerna har övergått till digitalröntgen. Antalet digitaliserade kliniker är 149 av 151. De två resterande klinikerna förväntas bli digitaliserade under början av Genom digitalisering av tandvården har användningen av hydrokinon minskat med mer är 200 liter per år jämfört med Hydrokinon är mycket giftigt för vattenlevande organismer och misstänkt cancerframkallande. DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

142 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (20)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Kommentar Övergången till digitalröntgen inom tandvården blev fördröjd dels på grund av tekniska problem, dels eftersom det gjordes en överprövning av upphandlingen. De tekniska svårigheterna har kvarstått och är orsaken till att två kliniker vid utgången av 2012 fortfarande inte har kunnat digitaliseras. De tekniska problemen har framförallt gällt inkörningsproblem och när man väl kommit igån med användningen har digtaliseringen fungerat väl PVC i patientnära förbrukningsprodukter i sjukvården Mål: Användningen ska minska genom att PVC i förbrukningsartiklar inom sjukvården och produkter inom fastighetsområdet ersätts där fullgott alternativ finns tillgängligt. Redovisas tillsammans med indikatorn: Ftalaterna DEHP, DBP och BBP i patientnära förbrukningsartiklar inom sjukvården Mål: Avvecklas helt inom förbrukningsartiklar inom sjukvården. Polyvinylklorid, PVC plast, medför betydande hälso och miljöproblem, dels på grund av polymermaterialet i sig, dels på grund av tillsatser som används i varorna. Ftalater är samlingsnamn på en grupp kemiska ämnen som används framför allt som mjukningsmedel i PVC plast. Plasten kan innehålla upp till 50 procent mjukningsmedel. Ftalaterna är inte kemiskt bundna till plasten, utan avsöndras under varans användning. Samtliga ftalater innebär hälsorisker, men mest uppmärksamhet ägnas tre ftalater som misstänks kunna påverka människans fortplantningsförmåga: Dietylhexylftalat (DEHP), dibutylftalat (DBP) och butylbenzylftalat (BBP). Samliga tre är därför klassade av EU som reproduktionsstörande. De tre ftalaterna är tillsammans med tre andra förbjudna i exempelvis leksaker för små barn (enligt EU direktiv). Eftersom förekomsten av PVC och ftalater är nära sammankopplade redovisas resultaten av dessa två indikatorer tillsammans. DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

143 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (21)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK PVC och ftalaterna DEHP, DBP och BBP i patientnära förbrukningsmaterial Produktområde Senaste Kemikaliekrav per artikel Information Mervärdesbeskrivning avtalsstart ställda ID Band 2011 Ja Ja Operation dränage sug diatermi 2010 Ja Ja Användningen av PVC har minskat (med 95%, 136 kg under 2011) DEHP förekommer fortfarande, men användningen har minskat (med 95%, 0.95 kg under 2011) Användningen av PVC har minskat (artiklar med 16%) DEHP förekommer fortfarande, men användningen har minskat års upphandling resulterade i utfasning av DEHP i 40 % av produkterna som innehåller PVC. Respiration cirkulation 2008 Ja Ingen säkerställd förändring. Injektion infusion 2011 Ja Ja Urologi mag tarm inkontinens 2010 Ja Ja Användningen av PVC har minskat. DEHP, DBP och BBP helt avvecklat. Användningen av PVC har minskat. I det avtal som tecknades under 2010 är merparten av produkterna PVC fria. DEHP förekommer fortfarande, men användningen har minskat. Genom introduktion av PVC fritt alternativ till hydrofil tappningskateter fasades motsvarande 3 ton PVC och 1,3 ton DEHP ut under Ingen förändring. Nationellt försök med teknikupphandling genomfördes som ännu inte resulterat i förbättringar. Blodpåsar 2010 Ja Ja Dialys 2008 Ja Ingen säkerställd förändring. Enteral nutrition 2011 Ja Ja Handskar 2012 Ja Ja Användningen av PVC har minskat, i stort sett hela sortimentet är PVC fritt. DEHP, DBP och BBP helt avvecklade. PVC helt avvecklat. DEHP, DBP och BBP helt avvecklat. 100 ton PVC och 100 ton DEHP fasades ut DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

144 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (22)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Minskning av antalet produktgruppen med PVC. Minskning antalet produktgrupper innehållande ftalater. DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

145 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (23)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Genom att ställa krav vi upphandling har förekomsten av PVC minskat inom sex av nio produktområden i patientnära förbrukningsartiklar. DEHP, DBP och BBP är avvecklade inom tre områden och har minskat inom ytterligare tre områden. Antalet produktgrupper som innehåller PVC minskade med 15%, från 93 till 79 mellan år 2007 och år Antalet produktgrupper som innehåller DEHP, DBP eller BBP minskade med 34%, från 82 till 54. Enheten produktgrupper är dock inte statisk vilket gör jämförelsen mellan de olika prioriterade upphandlingarna vansklig. Kommentar Det behövs även fortsättningsvis ett omfattande subsitutionsarbete för att fasa ut PVC och mjukgörande ftalater. Fortsatt utveckling av metoder för att följa utfasningen av ämnen i artiklar är nödvändigt samt utveckling av arbetssätt för kravställande och regelbunden kvalitetssäkrad redovisning Använd mängd PVC inom fastighetsområdet Mål: Användningen ska minska genom att PVC i förbrukningsartiklar inom sjukvården och produkter inom fastighetsområdet ersätts där fullgott alternativ finns tillgängligt. Produkter innehållande PVC ersätts successivt inom fastighetsområdet där fullgott alternativ finns. Under arbetet med Kemikaliestrategin har Västfastigheter gjort en omfattande kartläggning av PVC användningen. Ett verktyg har tagits fram för beräkning av mängden PVC i fastighetsbeståndet och en genomgång har gjorts över Västfastigheters genomförda projekt för att kartlägga hur mycket förekomsten av PVC har minskat genom utförda arbeten. 12 En fullständig inventering av PVC i fastighetsbeståndet har inte varit möjlig att genomföra eftersom det skulle vara mycket kostsamt. Vid ombyggnad av Jubileumskliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset gjordes därför en grundlig inventering av PVC materialet genom vägning och beräkning av både kasserat och nyinsatt material. Inventeringen av Jubileumskliniken har legat till grund för beräkningsverktyg, inklusive nyckeltal för nio olika rumstyper. Resultatet visar att 69 % av den installerade PVC plasten består av golvmattor, 22 % av elkablar och 9 % av VVS material innan ombyggnation. Mängden PVC i Västfastigheters lokaler kan med hjälp av nyckeltalen beräknas till 4000 ton för 2008 och 3900 ton för Kartläggningen gjord över projekt som har avslutats under 2011 och fram till 1 oktober DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

146 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (24)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Genom ombyggnationen av Jubileumskliniken har den tillförda mängden PVC halverats från 16 ton till 8 ton, framförallt genom att 15% av golvytan belagts med linoleummattor och stenmaterial samt att PVC fria elkablar och rör har installerats. Kvarvarande mängd PVC finns framförallt i golvmattor och i installationer som inte har bytts ut i samband med ombyggnationen. Kartläggning av genomförda projekt har verifierat en minskning på ytterligare 1,8 ton PVC. Den faktiska minskningen är sannolikt större då endast 62% av 158 projekt har svarat på enkäten. Det finns även anledning att tro att redovisningen inte fångar upp hela mängden av utrivet material, speciellt gällande VVS produkter där endast 3 kg har redovisats. Fullgoda alternativ till PVC inom fastighetsområdet finns idag för elkablar och elrör och på VVS området är fullgoda ersättningsprodukter på väg in på marknaden. För golvmattor finns ännu inte fullgoda ersättningsmaterial som är lämpliga för alla utrymmen, men de mattor som fortfarande innehåller PVC har förbättrats. Bland annat ersätter man ftalater (mjukgörare) med andra ämnen och försöker minska emissionsnivåerna. Återanvändning av spillmaterial blir också vanligare. Jubileumskliniken VVS Elkablar 10 Ton Golvmattor Golvmattor dring av installerad mängd PVC vid ombyggnation av Jubileumskliniken. Förän DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

147 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (25)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK De framtagna Pnyckelvärdena för VPVC förekomst i olika Cmaterial och rumstyper i i Västfastigheter bygger på l genomförd o inventering 2011 k P under ombyggnation av Jubileumskliniken vid Sahlgrenska. 9% 22% 69% PVC i lokalerna finns främst i form av golvmaterial, elkablar och VVS-rör, och fördelningen mellan dess anges i % i figuren. Kommentar Det saknas arbetssätt för fullständig verifiering och uppföljning av kravställanden för PVC inom entreprenader. Västfastigheter har under 2012 tagit fram en redovisningsmall som beräknas kunna tas i bruk under Västfastigheter fortsätter även att arbeta med ökad användning av Byggvarubedömningen samt miljöklassning av nybyggnadsprojekt. Byggvarubedömningen innehåller kriterier för att kunna bedöma olika byggvaror ur miljösynpunkt, samt listor över ett antal redan bedömda varor. Projekten registrerar vilka byggvaror som används och var de byggs in, vilket gör att man även i efterhand identifiera byggvaror som innehåller specifika kemikalier. Detta underlättar framtida arbete vid utbyten och sorteringsarbete vid rivning. Under 2013 kommer en etablerad metod för Miljöklassning av byggnader att tillämpas vid genomförande av nybyggnadsprojekt. Användningen av Byggvarubedömningen eller annan likvärdig metod underlättar Miljöklassningen och dessa båda insatser samverkar. En portal är också under uppbyggnad för att underlätta inregistrering och uppföljning av miljökrav samt kommunikation av miljöinformation. Under 2012 har arbete genomförts för att förenkla rutiner och mallar för kravställning, gällande bland annat PVC. Rutinen kommer att förankras och införas under 2013 och krav på redovisning och uppföljning ska ställas redan vid projektstart. DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

148 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (26)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Ftalaterna DEHP, DBP och BBP i patientnära förbrukningsartiklar inom sjukvården Mål: Avvecklas helt inom förbrukningsartiklar inom sjukvården. Se avsnitt Silverförband Mål: Användningen av silverförband ska begränsas genom att följa regionfullmäktiges beslut angående begränsning av användandet av silverförband inom vård och tandvård. Minskning av användandet av silverförband inom Västra Götalandsregionen. Användningen av silverförband, som ingår i gruppen så kallade avancerade förband, har sedan 2008 minskat med drygt 50 %. Bakgrunden till den markanta minskningen är flera samverkande faktorer. Den höga kostnaden en bidragande orsak samt att Västra Götalandsregionen 2007 fattade ett politiskt beslut om att minska användningen silverförband. Regionfullmäktige beslutade 2007 att uppdra till sjukhusstyrelserna, primärvårdsstyrelsena och tandvårdsstyrelsen att upprätta förteckning över de indikationer som motiverar användningen av silverförband samt att berörda styrelser och servicenämnden får i uppdrag att utbilda sjukvårds och inköpspersonal i de potentiellt negativa hälso och miljöeffekterna av användning av silver. DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

149 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (27)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Kommentar Målet inom ramen för kemikaliestrategin är uppnått enligt målformulering. Förvaltningarna har minskat användningen av silverförband, men graden av användning varierar. I dagsläget finns olika uppfattningar om nyttan av silverförband och dess effekt på sårläkning och mer forskning på området behövs. Därför finns anledning till fortsatt omvärldsbevakning på området, samt en fortsatt granskning av användningen av silverförband Silver i övrig antibakteriell användning så som vitvaror, textilier, handtag, elkontakter och strömbrytare Mål: Användningen av silver ska begränsas. Får ej förekomma i upphandlade vitvaror, textilier, inredning eller byggnadsmaterial. Inga vitvaror inköpta under perioden, inom ramen för Västra Götalandsregionens upphandlade sortiment, innehåller antibakteriellt silver. Vitvaror inköpta via projekten och registrerade i Byggvarubedömningen har också kontrollerats och inga av dessa innehöll antibakteriellt silver procent av alla levererade vitvaror sker direkt via Västra Götalandsregionen avtal och resten levereras via byggprojekt. Västfastigheter har ställt krav på att antibakteriellt silver inte ska förekomma i byggmaterial eller vitvaror som levereras i samband med bygg eller underhållsprojekt. Genomgång har gjorts av avslutade projekt och samtliga inrapporterade projekten anger att de inte har använt byggmaterial innehållande silver eller annat material som har marknadsförts som bakteriedödande, självrengörande eller extra hygieniskt. Krav är också ställda i textilupphandlingen om att textilierna inte får innehålla antibakteriellt silver. Kommentar I avtalet från Västra Götalandsregionens upphandling av vitvaror finns inget förbehåll mot användning av antibakteriellt silver. Enligt uppföljning gjord av Västfastigheter har dock inga vitvaror innehållande antibakteriellt silver köpt in. Krav bör i kommande upphandlingar ställas om att vitvaror innehållande antibakteriellt silver inte får ingå i det upphandlade sortimentet. DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

150 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (28)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Mål 3 Säkrare hantering av kemikalier Införandegrad kemikaliehanteringssystemet Klara Mål: Endast de kemiska produkter som är nödvändiga i verksamheten ska förekomma på arbetsplatsen. Antalet olika produkter ska reduceras genom utgallring bland funktionellt likvärdiga produkter. All personal ska ha baskunskap om miljö och hälsoriskerna med de kemiska produkter som finns i den egna verksamheten samt kunna hantera dem på rätt sätt. Det centrala verktyget för att nå dessa mål är kemikaliehanteringssystemet Klara. Systemet ska aktivt användas i samtliga verksamheter senast utgången av Klara används till fullo i 23 av 25 berörda förvaltningar inom Västra Götalandsregionen. 13 Berörda förvaltningar har kemikalieförteckningar i Klara systemet samt rutiner för kontinuerlig uppdatering av dessa. Enbart ett fåtal mindre folkhögskolor behöver etablera bättre rutiner för kemikalieregistrering i Klara. Förvaltningarna ansvarar för att avdelningarnas kemikalieförteckningar registreras, är korrekta och revideras årligen. Vissa förvaltningar har rutiner för egenkontroll i form av stickprov på avdelningar för att se huruvida kemikalieförteckningen överensstämmer med vad man finner i förråden. Vidare finns exempel på förvaltningar som registrerar avvikelse i MedControl om en avdelning inte genomfört sin årliga kemikalierevidering i utsatt tid. I samband med att Klara systemet implementerats i Västra Götalandsregionen har förvaltningarna gått igenom sina kemikalieförråd och mycket stora mängder hälso och miljöfarliga kemikalier och kemiska produkter har rensats ut. Detta gjordes i många fall innan kemikaliestrategin var beslutat varför ingen statistik finns tillgänglig över vilka utfasningskemikalier som då rensats ut. Tydligt är dock att Klara arbetet har medfört en betydande minskning av farliga kemikalier i Västra Götalandsregionens verksamheter. Flera hälso och miljöfarliga kemikalier, som inte finns upptagna på utfasningslistan, har också kunnat fasas ut tack vare att förvaltningarna har identifierat dessa via Klara. Kommentar Att enbart mäta införandegraden av kemikaliehanteringssystem konstaterades inte kunna ge en rättvisande bild av måluppfyllelse om säker hantering av kemikalier. Hälsan & Arbetslivet fick därför i uppdrag att som kompletterande redovisning kontrollera och utvärdera hur Klara används i arbetet för att få en säkrare hantering av kemikalier. Utvärderingen gjordes Antalet förvaltningar har varierat under perioden. Siffrorna avser DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

151 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (29)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Viktigt att notera i utvärderingen av mål 3 är att förvaltningarnas arbete med att registrera sina kemikalier har inneburit ett stort kunskapslyft kemikaliehantering har blivit en viktig arbetsmiljöfråga. Arbetet har också medfört att Hälsan & Arbetslivet kan se vilka kemikalier som används på olika avdelningar och därmed bedöma vad personalen exponeras för och hjälpa till med riskbedömningar. För att uppfylla målet om säker kemikaliehantering fullständigt krävs dock mer än enbart registrering av kemikalierna i datasystemet. Andra nödvändiga faktorer är bland annat etablerade rutiner för säker kemikaliehantering och genomförda riskbedömningar. I en enkätundersökning visar det sig att rutiner för riskbedömning finns i knappt hälften av de tillfrågade förvaltningarna. Avsaknaden av rutiner för riskbedömningar beror troligen till stor del på kunskapsbrist. Sextio procent av de tillfrågade förvaltningarna anser att det finns behov av utbildning av personal i säker kemikaliehantering. För att kemikaliehanteringen i Västra Götaland ska bli så säker som möjligt bör personal som hanterar kemikalier i sitt arbete ha genomgått grundläggande utbildning i säker kemikaliehantering och riskbedömningar. Utbildningsbehovet är särskilt stort i och med förändrad kemikalielagstiftning 14 och nya föreskrifter 15. En viktig fråga som kommit upp i samband med diskussioner kring säker hantering av kemikalier är också arbetsmiljöriskerna vid manuell hantering av läkemedel, till exempel exponering för hormonpåverkande preparat. I samband med arbete med säker kemikaliehantering bör också läkemedelshantering beaktas då detta är en betydande del av arbetet inom vården. 14 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar mm innebär bland annat ny faromärkning av kemikalier och ersätter successivt KIFS 2005:7, Kemikalieinspektionens föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter. 15 AFS 2011:19, Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om kemiska arbetsmiljörisker trädde i kraft 2012 och behandlar hur ohälsa och olycksfall orsakade av kemiska riskkällor i arbetet ska förebyggas. DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

152 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (30)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Fortsatt kemikaliearbete Det regiongemensamma arbetet med att minska användning och förekomst av miljöoch hälsofarliga ämnen fortsätter nu främst inom ramen för målområde kemikalier i Västra Götalandsregionens miljöprogram. Primärt kommer arbetet att fokusera på kravställande vid upphandling/inköp och substitutionsarbete. Samordning sker inom: Vidareutveckling av form och uppgifter för regiongemensamt arbete med kemikalier Säkerställande av statistik för central uppföljning och rapportering Revidering och utveckling av utfasningslistan i syfte att ytterligare förbättra uppdatering, förenkla hantering och öka den nationella samordningen Vidareutveckling av form och uppgifter för regiongemensamt arbete med kemikalier Under perioden för kemikaliestrategin skedde en stor del av det regiongemensamma kemikaliearbetet genom nätverksträffar, där de utsedda kemikaliekontaktpersonerna inom respektive förvaltning träffades. Tanken är att arbetet ska fortsätta i liknande form genom bildandet av en kemikaliegrupp inom ramen för målområde kemikalier i miljöprogrammet. Denna kommer att bestå av representanter från förvaltningarna. Kontinuerliga uppgifter kommer att innefatta säkerställande av statistik enligt nedanstående, förbättrande av regiongemensamma rutiner (till exempel gällande substitutioner) och att fortsätta arbetet med att integrera miljöprogrammets mål och åtgärder i förvaltningarnas egna processer. Revidera och utveckla utfasningslistan Sedan kemikaliestrategin inleddes har både antalet ämnen som förekommer i samhället och antalet identifierade ämnen med farliga egenskaper ökat. REACH kandidatlista innehåller nu 138 ämnen, varav 54 stycken fördes upp i december SIN listan (Substitute It Now!), där ämnen registreras utifrån de egenskaper som anges för REACH kandidatlista, har gått från att innehålla 267 farliga ämnen 2009 till att idag innehålla 626 stycken. Säkerställande av statistik för central uppföljning och rapportering Det finns ett behov av att förbättra och förenkla leverans och kvalitet på statistik för central uppföljning och rapportering. I nuläget sker insamling av data för att säkerställa resultat i arbetet med minskning av miljö och hälsofarliga ämnen genom relativt tidskrävande och osäkra processer. Av detta följer att utvecklingsarbete gällande till exempel minskning av miljö och hälsofarliga ämnen i varor blir lidande. DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

153 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (31)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Antalet nya identifierade farliga ämnen och den takt i vilken nya ämnen introduceras i samhället gör att utfasningslistan behöver få en form där den enklare kan uppdateras. Den behöver också i ökad utsträckning samordnas på nationell nivå för att främja gemensamma insatser och jämförelser. Från både leverantörs och användarperspektiv finns behov av att förenkla hantering av information och statistik vid kravställande och uppföljning. Utfasningslistan kommer därför att revideras med avseende på namn, utformning, grad av nationell samordning, ingående ämnen, placering, kommunicering och uppdatering. DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

154 Dokument nr : Version: Status: Sida: 0.00 Utkast/Utgåva (32)32 Dokumentbeskrivning: Slutrapport 2012 Kemikaliestrategi för Västra Götalandsregionen RSK Bilaga 1 Utfasningslista Prioriterade ämnen för utfasning enligt Kemikaliestrategins mål 1 DOK.NAMN: SLUTRAPPORT 2012 KEMIKALIESTRATEGI FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN

155 Ärende 4

156 Protokollsutdrag Sammanträde: Ägarutskottet Tid: Onsdag den 29 maj 2013, kl Plats: Sessionssalen, Residenset, Vänersborg 60 Ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2012 för stiftelserna Stenebyskolan, Västsvenska fritidsområden, och Simmersröds barnhus samt kommunalförbundet för fastigheten Stretered Dnr RS Ärendet Årsredovisning för rubricerade stiftelser har lämnats. Respektive stiftelses revisionsberättelse tillstyrker att ansvarsfrihet beviljas. Beredning Regionkansliet har berett ärendet. Kansliet noterar att Stiftelsen för Västsvenska fritidsområden har under 2012 haft 50-års jubileum. Styrelsen för Stiftelsen Simmersröds barnhus har av Kammarkollegiet, beviljats permutation av stiftelsens stadgar. En granskning av innebörden av permutationsbeslutet och påverkan på stiftelsen kommer att genomföras under Kommunalförbundet för fastigheten Stretered håller på med ett avslut av en fastighetsaffär med Tulebo Villastad. Tidpunkt för slutreglering av fastighetsaffären är satt till Ägarutskottets beslut Regionstyrelsen föreslås besluta föreslå regionfullmäktige besluta: 1. Styrelsen och rektor för Stiftelsen för Stenebyskolan beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Styrelsen för Stiftelsen för Västsvenska fritidsområden beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Förvaltningsledamöterna och verkställande direktören för Stiftelsen för Simmersröds Barnhus beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Direktionen för Kommunalförbundet för fastigheten Stretered beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Karin Engdahl (S) deltar inte i beslutet på grund av jäv. POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget Vänersborg TELEFON: Vxl HEMSIDA: E-POST:

157 Ägarutskottet (2) Vid protokollet Jennie Jevinger Sekreterare Justerat 10 juni 2013 Gert-Inge Andersson Ordförande Justerare Conny Brännberg Rätt utdraget intygar Jennie Jevinger Expedieras till Regionstyrelsen Anita Wessman Diariet

158 Sida 1(3) Tjänsteutlåtande Datum Diarienummer RS Ekonomiavdelningen Handläggare Anita Wessman Telefon E-post Ägarutskottet Ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2012 för stiftelserna Stenebyskolan, Västsvenska fritidsområden, och Simmersröds barnhus samt kommunalförbundet för fastigheten Stretered. Ärendet Stiftelsen Stenebyskolan bildades 1991 med ändamålet att vid Stenbyskolan bedriva hantverksutbildning. Stiftare är Västra Götalandsregionen och Bengtsfors kommun. Högskoleutbildningarna vid Steneby är från 2012 en del av Högskolan för Design och Konsthantverk (HDK) i Göteborg. Årsredovisning har lämnats och revisionsberättelsen tillstyrker att ansvarsfrihet beviljas. Stiftelsen för Västsvenska fritidsområden, Västkuststiftelsen bildades 1962 med ändamålet att genom tillskapandet och förvaltandet av en fond åt nuvarande och kommande generationer bevara för friluftslivet värdefulla strand- och strövområden, öar och holmar i Västsverige ävensom för den västsvenska naturen och landskapsbilden i övrig värdefulla eller karaktäristiska områden. Stiftarna är Göteborgsregionens kommunalförbund, region Halland och Västra Götalandsregionen. Stiftelsen har under 2012 haft 50-års jubileum. Årsredovisning har lämnats och revisionsberättelsen tillstyrker att ansvarsfrihet beviljas. Stiftelsen Simmersröds barnhus har sitt ursprung i en donation på talet. Därefter har stadgarna ändrats på 1930-talet och på 1960-talet. Stiftelsen äger en skogsfastighet och syftet är att avkastningen ska bidra till barns utbildning. Landstinget har från begynnelsen haft en roll i tillsynen av stiftelsen men bedriver inte längre någon verksamhet i stiftelsens lokaler. Styrelsen har lämnat en ansökan om permutation av stiftelsens stadgar till Karmmarkollegiet och denna har beviljats i november En granskning av innebörden av permutationsbeslutet och påverkan på stiftelsen kommer att genomföras under Årsredovisning har lämnats och revisionsberättelsen tillstyrker att ansvarsfrihet beviljas. POSTADRESS: Regionens Hus Vänersborg BESÖKSADRESS: Residenset, Torget Vänersborg TELEFON: HEMSIDA: E-POST: post@vgregion.se

159 Sida 2(3) Datum Diarienummer RS Kommunalförbundet för fastigheten Stretered bildades 1988 med ändamålen att låta fastigheten nyttjas för omsorgsverksamhet, att förvalta fastigheten, att utveckla fastighetens värde samt att avyttra fastigheten. Förbundets medlemmar är Västra Götalandsregionen och Göteborgs kommun. Den kvarvarande frågan är avslut av den fastighetsaffär med Tulebo Villastad som påbörjades Under året har en ny tidpunkt för slutreglering av fastighetsaffären satts till Årsredovisning har lämnats och revisionsberättelsen tillstyrker att ansvarsfrihet beviljas. Förslag till beslut Ägarutskottet föreslår regionstyrelsen besluta föreslå regionfullmäktige besluta 1. Styrelsen och rektor för Stiftelsen för Stenebyskolan beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Styrelsen för Stiftelsen för Västsvenska fritidsområden beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Förvaltningsledamöterna och verkställande direktören för Stiftelsen för Simmersröds Barnhus beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Direktionen för Kommunalförbundet för fastigheten Stretered beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Regionkansliet Ann-Sofi Lodin Regiondirektör Joakim Björck Ekonomidirektör

160 Sida 3(3) Datum Diarienummer RS Bilaga Årsredovisning och revisionsberättelse 2012 för stiftelsen Stenebyskolan. Årsredovisning och revisionsberättelse 2012 för stiftelsen för Västsvenska fritidsområden. Årsredovisning och revisionsberättelse 2012 för stiftelsen Simmersröds barnhus. Årsredovisning och revisionsberättelse 2012 för kommunalförbundet för fastigheten Stretered.

161 Västkuststiftelsen STIFTELSEN FÖR VÄSTSVENSKA FRITIDSOMRÅDEN 2012