FASIT:s grundmodell är statisk. Modellen tar alltså ingen hänsyn till beteendeförändringar till följd av ändrade regelsystem.

Transkript

1 Promemoria Pensionsåldersutredningen S 2011:05 Effekter av att förlänga arbetslivet resultat från simuleringar gjorda i mikrosimuleringsmodellen FASIT 1. Inledning Pensionsåldersutredningen har uppdragit SCB att göra simuleringar med FASIT-modellen för att beräkna effekterna för den offentliga sektorns finanser av att förlänga arbetslivet. Beräkningarna har gjorts för personer mellan 61 och 67 år. I detta PM beskrivs metoden som använts och resultatet på totalnivå för beräkningarna. 2. Om FASIT-modellen 2.1 Modellen FASIT är en mikrosimuleringsmodell med vilken man kan beräkna och utvärdera effekterna v förändringar i skatte-, avgifts- och transfereringssystemen. FASIT simulerar de flesta transfereringsområden som är knutna till individer och hushåll. För individer är det främst pensioner, sjuk- och aktivitetsersättning, sjukpenning, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning, underhållsstöd etc. För hushåll är det olika bostadsstöd, studiestöd, ekonomiskt bistånd, äldreförsörjningsstöd, underhållsbidrag etc. Utöver dessa positiva transfereringar simuleras samtliga skatter och skattereduktioner. FASIT simulerar också en del avgiftsområden. Arbetsgivar- och egenavgifter är exempel på sådana avgiftsområden. FASIT består av två olika urval. Ett urval baseras på inkomstfördelningsundersökningen Hushållens ekonomi (HEK). Det andra underlaget (STAR) är ett rent registerurval bestående av 1,6 miljoner individer. FASIT används dagligen för att utvärdera tänkta förändringar av transferringsystemen. Simuleringarna åt Pensionsåldersutredningen har gjorda med STAR-urvalet FASIT:s grundmodell är statisk. Modellen tar alltså ingen hänsyn till beteendeförändringar till följd av ändrade regelsystem. FASIT simulerar det år som registerinformationen grundar sig på, basår, samt de fem nästkommande åren. Informationen i FASIT har en

2 2 eftersläpning med två år. För att skriva fram informationen till att avspegla den strukturella och ekonomiska utvecklingen används två ansatser, kalibrering av vikter samt koefficientframskrivning. Kalibrering av vikter görs för att fånga den strukturella förändringen inom olika områden som exempelvis arbetslöshet, arbetsmarknadsåtgärder, sjukpenningdagar, föräldrapenningdagar osv. Som underlag till framskrivningarna används prognoser från Konjunkturinstitutet, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Arbetsförmedlingen samt SCB. 2.2 Datamaterial STAR-urval STAR-urvalet är ett registerbaserat urval som dras från taxeringsregistret. Urvalet kan betraktas som ett OSU, med kompletteringar av individer med stora förvärvsinkomster eller kapitalinkomster, och består av cirka urvalspersoner. Urvalet dras bland alla individer i Sverige som har lämnat in en inkomstdeklaration. Det finns alltså ingen åldersbegränsning på urvalspersonen. Även dödsbon ingår i urvalet. Med hjälp av information från RTB bildas sedan ett hushåll kring urvalspersonen. Denna komplettering leder till att antalet individer i urvalet blir cirka 1,6 miljoner. Efter dessa kompletteringar hämtas variabler från olika register. Detta gäller endast för registervariabler. Styrkan med STAR-urvalet är att mindre grupper kan studeras i detalj, att det är möjligt med regionala nedbrytningar samt att olika beräkningar erhåller större precision Datafångst FASIT-modellen hämtar data från många olika källor, både inom SCB och andra myndigheter. Grundstommen i modellen kommer från SCB:s totalräknade register över inkomster och taxering. Detta register byggs upp från de Skatteverkets deklarationsuppgifter samt information från Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, CSN samt andra register på SCB. Utöver detta centrala register samlar FASIT-modellen ytterligare information från nedanstående källor. Externa källor Typ av uppgift Standardiserade räkenskapssammandrag för enskilda näringsidkare. Studieskuld, återstående återbetalningstid, studiebidragets nivå, studiernas omfattning samt information om studiemedel. Tandvård, föräldrapenning, aktivitetsstöd samt bostadsstöd. Källa Skatteverket Centrala studiestödsnämnden (CSN) Försäkringskassan

3 3 Ålderspension, efterlevandepension samt bostadsstöd. Utbetald A-kassa och arbetslöshetens längd. Uppgift om eventuell äldreomsorg, vilken typ av omsorg, omfattning etc. Pensionsmyndigheten Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) Socialstyrelsen (SOS)

4 4 Interna källor Typ av uppgift Huvudsakligen hushållssammansättning, hyra för bostad samt en del unika intervjuvariabler. Befolkningsprognos Taxeringsvärde på fastigheter, ägarandel, ägd vid årets ingång/utgång etc. Antal dagar med sjuklön. Insamling av kommunala taxor för barnomsorg och äldreomsorg. Information om vilka kommuner som använder sig av vårdnadsbidrag. Källa Hushållens ekonomi (HEK) Befolkningsprognos Fastighetstaxeringsregistret (FTR) och FAS-registret Konjunkturstatistik sjuklöner Egen insamling Räkenskapssammandrag (RS) Sammantaget ger den omfattande insamlingen av uppgifter en ansenlig variabelmängd. Totalt innehåller FASIT-modellen drygt 900 variabler. 2.3 Framskrivning Eftersom datamaterialet i FASIT har en eftersläpning av aktualiteten skrivs materialet fram till att avse ett valt simuleringsår. Eftersläpningen är två år. För att komma fram till aktuellt år krävs allstå en framskrivning på två år. Som mest skrivs FASIT fram sex år. FASIT-modellen skrivs enbart fram med hjälp av andra myndigheter som har till uppgift att framställa prognoser inom respektive område. De myndigheter som FASIT-modellen använder som underlag är: Konjunkturinstitutet Försäkringskassan Pensionsmyndigheten Ekonomistyrningsverket SCB Arbetsförmedlingen FASIT-modellen uppdateras fem gånger per år i samband med att nya prognoser blir tillgängliga. FASIT-modellens kunder har också själva möjligheten att utifrån egna prognoser framställa egna framskrivningar av FASIT-modellen. Detta kan ske både i den strukturella och i den ekonomiska framskrivningen.

5 2.4 Strukturell framskrivning Den strukturella framskrivningen sker med hjälp av kalibrering 1 av vikter. Kalibrering av vikter är ett sätt förändra vikter i ett urval så att skattningarna för de variabler som ingår i kalibreringen överensstämmer med kända totalsummor. Detta förfaringssätt innebär alltså att individerna tilldelas nya vikter och värdet på de ingående variablerna förändras inte. För varje modellår framställs en viktfil som sedan används vid simulering för respektive år. De kalibreringsvariabler som huvudsakligen används är: Antal individer i arbetskraften uppdelat på statliga, kommunal och privat sektor. De inom privat sektor är uppdelade på industri, tjänste- och övrig sektor. Antal med A-kassa Antal i arbetsmarknadspolitiska åtgärder Antal föräldrapenningdagar Antal sjukpenningdagar Antal med sjuk- och aktivitetsersättning Antal med änkepensioner Antal företagare Befolkningsförändringar För vissa kalibreringsvariabler görs en uppdelning på kön Ekonomisk framskrivning I den ekonomiska framskrivningen appliceras framskrivningskoefficienter för att avspegla den ekonomiska utvecklingen. På samma sätt som den strukturella framskrivningen hämtas koefficienterna från andra myndigheters prognoser. Främst är det uppgifter från Konjunkturinstitutet som används men även uppgifter från Försäkringskassan, ESV och SCB används. Exempel på ekonomiska framskrivningskoefficienter är: Timlöneutvecklingen Medelantal arbetade timmar per vecka Prisbasbelopp Inkomstbasbelopp Inkomstindex, balansindex Förändring i Konsumentprisindex Ränteinkomster Ränteutgifter Kapitalvinster 1 Deville, J. C. and Särndal, C. E. (1992). Calibration Estimators in Survey Sampling, JASA, 87,

6 6 För timlöneutvecklingen samt medelantal arbetade timmar används information om utvecklingen i olika sektorer. Information om individernas sektorstillhörighet finns också på ingående register. För variabler där man inte kan identifiera någon uttalad framskrivningskoefficient används KPI-utvecklingen alternativt utvecklingen av prisbasbeloppet. 3 Undersökningen 3.1 Metod I beräkningen av effekterna för den offentliga sektorn har gjorts med så kallad statusbytesexperiment. Beräkningarna har gjorts med FASITmodellens STAR-urval, dels för modellens grundår 2010 och dels för modellåret Simuleringen görs för alla som i åldersintervallet 61 till 67 år börjat ta ut sin ålderspension. Med ålderspension avses garantipension, inkomstpension och tilläggspension. Statusbytet innebär att för personerna i dessa åldersintervall simuleras två tillstånd. Den ena tillståndet är att de får pension under hela året. Det andra tillståndet är att de under hela året bibehåller den status de hade innan pensioneringen. Simuleringen avser att beräkna effekterna av att förlänga arbetslivet med ett år, i beräkningarna har här antagits att man kan få sjukersättning, arbetslöshetsersättning och sjukpenning fram till och med 66 års ålder. För övriga system antas att inga andra förändringar görs. I beräkningarna görs antagandet att alla i åldern år väljer att förlänga arbetslivet med ett år. Resultaten ger därför den maximala effekten av en sådan förändring. I beräkningarna tas det ingen hänsyn till den förbättrade framtida pensionen som följer av att förlänga arbetslivet med 1 år. 3.2 Beräkning av pensioner För simuleringen med pension hela året innebär det att vi för dessa personer ändrar antal månader med pension till 12 månader och ger dem hel pension. För dessa personer nollställer vi sedan löneinkomst, inkomst av aktiv näringsverksamhet, sjukersättning, arbetslöshetsersättning och sjukpenning. Avdrag som kan hänföras till anställning, såsom reseavdrag, avdrag för dubbel bosättning etc. nollställs också. Vi nollställer även avtalsersättningarna som utgår i samband med sjukpenning, arbetslöshet och sjukersättning. För avtalspensioner och privata pensioner gör vi ingen omräkning till 12 månader eftersom underliggande data indikerar att dessa belopp avser årsnivå. De individer som avlidit under året behåller det ursprungliga antalet månader med pension.

7 3.3 Beräkning av inkomst vid uppskjuten pensionering För simuleringen av alternativet med uppskjuten pensionering behöver vi beräkna lön, sjukpenning, sjukersättning och arbetslöshetsunderstöd på helårsnivå. Detta görs genom att med hjälp av uppgiften om hur många månader man haft pension bestämma antal månader som man haft annan inkomst. I FASIT-modellen finns information om antal dagar med sjukpenning och arbetslöshetsunderstöd. Genom att dra bort dessa dagar samt antal dagar med ålderspension får vi antal dagar som man kan ha haft lön under året. Den lön personen får under året bildas genom att man beräknar en daglön med hjälp av ovanstående uppgifter. Daglönen multipliceras sedan med det uppskrivna antalet dagar man arbetat. För att undvika att vi fångar stora avgångsvederlag maximeras lönen till 1,15 gånger lönen året innan. Om lön saknas året innan maximeras lönen till 1,2 miljoner kronor. Antalet uppskrivna dagar med sjukpenning bestäms genom att ta antalet dagar man haft sjukpenning och multiplicera det med 12 och sedan dividera med det antal månader som man inte haft pension. Antal uppskrivna dagar med arbetslöshetsunderstöd bildas på samma sätt. Antal uppskrivna dagar med lön bildas sedan genom att man minskar 360 med det uppskrivna antalet sjukdagar och arbetslöshetsdagar. Det uppskrivna antalet dagar med sjukpenning används för att skapa ett sjukfall och på samma sätt används det uppskrivna antalet dagar med arbetslöshetsersättning för att skapa ett arbetslöshetsfall. För personer som haft sjukersättning förlängs denna genom att de ges ersättningen under 12 månader med den omfattning som de hade. Personer som gick i pension i januari och hade sjukersättning året innan får detta under hela året. Om man haft lön kombinerat med sjukersättning ökas lönen så att den motsvarar en helårslön. Om man haft sjukpenning kombinerat med sjukersättning skapas ett sjukfall på 365 dagar med en ersättningsnivå som gör att man tillsammans med sjukersättningen får ersättning på heltid. 3.4 Hantering av åldersstyrda regler i skattesystemet För några delar i skattesystemet styr åldern på individen vilka regler som gäller. Detta är aktuellt för jobbskatteavdraget, det förhöjda grundavdraget och inbetalda arbetsgivaravgifter. Under förutsättning att dessa åldersstyrda regler inte justeras till följd av en förlängning av arbetslivet med ett år, måste dessa åldersstyrda regler hanteras i simuleringarna. För att på ett korrekt sätt fånga effekterna på makronivå för 65 åringar görs simuleringen för dessa individer dels med regelsystemet för 65 åringar och dels med regelsystemet för 66 åringar. Detta eftersom förlängningen av arbetslivet med 1 år kommer att leda till att personerna i snitt kommer att ha inkomster under ett halvt år när de 7

8 8 är 65 år och under ett halvt år när de är 66. Detta leder till att de för det sista halvåret kommer att ha andra regler för jobbskatteavdraget, det förhöjda grundavdraget, och för arbetsgivaravgifter. 4 Resultat 4.1 Förlängning av arbetslivet med ett år för alla mellan år. I nedanstående tabeller visas budgeteffekter för att förlänga arbetslivet med 1 år. Positiva tecken innebär en minskad utgift för staten, negativa tecken det omvända. I den första tabellen visas simuleringar för modellår 2010 och i den andra för Av tabell 1 framgår att en förlängning av arbetslivet 2010 med ett år för alla som valt att ta ut allmän pension (garantipension, inkomstpension eller tilläggspension) under 2010 skulle innebära en intäkt för staten på 23 miljoner kronor. Motsvarande beräkningar för år 2016 ger en intäkt på 2,8 miljarder kronor (se tabell 2). Skillnaden mellan beräkningarna för 2010 och 2016 beror framförallt på andra antagande av antalet personer med sjukersättning. Kostnaden för dessa minskar med nästan 1,3 miljarder. Denna minskning ger även en ökning av antalet sysselsatta mellan åren vilket i sin tur leder till en ökning av arbetsgivaravgifterna med ca 650 miljoner kronor.

9 Tabell 1 Budgeteffekt av att förlänga arbetslivet med 1 år för år Mkr år 62 år 63 år 64 år 65- år 66 år 67 år år Garantipension SA Sjukpenning Arbetslöshet Slutlig skatt kommunal skatt Arbetsgivaravgifter Ålderspensionsavgift Summa individ BTP SBTP Äldreförsörjningsstöd Ekonomiskt bistånd Summa hushåll Disponibel inkomst Moms+punktskatter (andel av disponibel inkomst, 22,24 %) Totaleffekt

10 10 Tabell 2 Budgeteffekt av att förlänga arbetslivet med 1 år för år Mkr. 61 år 62 år 63 år 64 år 65- år 66 år 67 år år Garantipension SA Sjukpenning Arbetslöshet Slutlig skatt kommunal skatt Arbetsgivaravgifter Ålderspensionsavgift Summa individ BTP SBTP Äldreförsörjningsstöd Ekonomiskt bistånd Summa hushåll Disponibel inkomst Moms+punktskatter (andel av disponibel inkomst, 21,82 %) Totaleffekt Förlängning av arbetslivet med ett år för alla som tar ut allmän pension vid 65 års ålder. Vid en förlängning av arbetslivet med 1 år för de som går i pension vid 65 års ålder finns ett antal skatte- och transfereringsregler som ser olika ut vid 65 respektive 66 års ålder. För 65 åringarna redovisas i tabellerna 1 och 2 kolumnen total effekt i tabellerna 3 och 4. I nedanstående tabeller visas budgeteffekter av att förlänga arbetslivet med 1 år för de som har valt att ta ut allmän pension vi 65 års ålder. Positiva tecken innebär en minskad utgift för staten, negativa tecken det omvända. I tabell 3 visas simuleringar för modellår 2010 och i tabell 4 för Den första kolumnen i tabellerna visar budgeteffekten med reglerna som gäller för 65-åringar, den andra visar effekten för 65- åringarna med skatte- och transfereringsregler som gäller för 66-åringar. Detta gäller dock inte för sjukpenning, arbetslöshetsunderstöd och sjukersättning. Kolumnen med medelvärde innehåller en skattning som gäller under förutsättning att nuvarande regler inte förändras (utom för sjukpenning, arbetslöshetsunderstöd och sjukersättning).

11 4.2.1 Budgeteffekter Av tabellerna 3 och 4 framgår att en förlängning av arbetslivet år 2010 skulle innebära en kostnad för staten på 2,4 miljarder. Motsvarande för år 2016 är en kostnad på 0,8 miljarder. Om skatte- och transfereringsreglerna ändras så att 65 årsgränser förskjuts ett år så skulle det innebära en kostnad på 0,9 miljarder år 2010 men däremot en intäktsökning på 0,9 miljarder år Tabell 3 Budgeteffekt av att förlänga arbetslivet med 1 år för de som är 65 år då de tar ut allmän pension år Mkr. 65 år 66 år Total effekt 11 Garantipension SA Sjukpenning Arbetslöshet Slutlig skatt kommunal skatt Arbetsgivaravgifter Ålderspensionsavgift Summa individ BTP SBTP Äldreförsörjningsstöd Ekonomiskt bistånd Summa hushåll Disponibel inkomst Moms+punktskatter (andel av disponibel inkomst, 22,24 %) Totaleffekt

12 12 Tabell 4 Budgeteffekt av att förlänga arbetslivet med 1 år för de som är 65 år då de tar ut allmän pension år Mkr. 65 år 66 år Total effekt Garantipension SA Sjukpenning Arbetslöshet Slutlig skatt kommunal skatt Arbetsgivaravgifter Ålderspensionsavgift Summa individ BTP SBTP Äldreförsörjningsstöd Ekonomiskt bistånd Summa hushåll Disponibel inkomst Moms+punktskatter (andel av disponibel inkomst, 21,82 %) Totaleffekt Inkomsteffekter Nedanstående tabeller beskriver de inkomsteffekter som modellen ger av att förlänga arbetslivet ett år för de som är 61 till 67 år. Tabell 5 och 6 visar resultatet för inkomståret 2010 och tabell 7 och 8 visar resultatet för inkomståret För de som omfattas av simuleringen visar tabell 5 storleken på inkomsterna och fördelningen på inkomstslagen för alternativet att de arbetar eller erhåller andra transfereringar (förutom pension) under Tabell 6 visar alternativet att de istället erhåller pension under motsvarande år. Tabellerna visar att simuleringarna ger större inkomster då man ej tar ut pension, skillnaden är dock mycket liten för 65 åringarna. Simuleringarna avseende år 2016 där resultaten presenteras i tabell 7 och 8 visar samma bild. Skillnaderna är dock något större till följd av att löneframskrivningen är kraftigare än utvecklingen av pensionerna. Dessutom minskar antalet med sjukersättningen och istället återfinns dessa med löneinkomsten.

13 13 Tabell 5 Inkomsteffekter av att förlänga arbetslivet med 1 år. Scenario ej pension, år Mkr. 61 år 62 år 63 år 64 år 65 år 66 år 67 år år Löneinkomst Sjuklön Avtalersättning som lön Skattepliktiga förmåner Sjukersättning Sjukers, inkomstdel Sjukers, garantidel Sjukpenning Arbetsmarknadsstöd Avtalsersättningar Total effekt Tabell 6 Inkomsteffekter av att förlänga arbetslivet med 1 år. Scenario pension, år Mkr. 61 år 62 år 63 år 64 år 65 år 66 år 67 år år Total pension Garantipension Tilläggspension Inkomstpension Premiepension Efterlevandepension Avtalspension Privat pensionssparande Övrig pension

14 14 Tabell 7 Inkomsteffekter av att förlänga arbetslivet med 1 år. Scenario ej pension, år Mkr 61 år 62 år 63 år 64 år 65 år 66 år 67 år år Löneinkomst Sjuklön Avtalersättning som lön Skattepliktiga förmåner Sjukersättning Sjukers, inkomstdel Sjukers, garantidel Sjukpenning Arbetsmarknadsstöd Avtalsersättningar Total effekt Tabell 8 Inkomsteffekter av att förlänga arbetslivet med 1 år. Scenario pension, år Mkr. 61 år 62 år 63 år 64 år 65 år 66 år 67 år år Total pension Garantipension Tilläggspension Inkomstpension Premiepension Efterlevandepension Avtalspension Privat pensionssparande Övrig pension

15 15 5 Antalet personer som berörs av statusbytet Simuleringarna har även genererat uppgifter om antalet personer som berörs. Dessa redovisas i tabell 9 vad gäller 2010 och tabell 10 vad gäller Tabell 9 Antal individer som berörs av simuleringen för år 2010 fördelad efter inkomstslag 61 år 62 år 63 år 64 år 65 år 66 år 67 år år Antal berörda Vid inkomstsimulering Därav sjukersättning Därav arbetsmarknadsstöd Därav sjukpenning Därav löneinkomst Därav näringsinkomst Därav ej simulerad ink Vid pensionssimulering Därav garantipension Därav tilläggspension Därav inkomstpension Därav premiepension Därav avtalspension Därav privat pension Tabell 10 Antal individer som berörs av simuleringen för år 2016 fördelad efter inkomstslag. 61 år 62 år 63 år 64 år 65 år 66 år 67 år år Antal berörda Vid inkomstsimulering Därav sjukersättning Därav arbetsmarknadsstöd Därav sjukpenning Därav löneinkomst Därav näringsinkomst Därav ej simulerad ink Vid pensionssimulering Därav garantipension Därav tilläggspension Därav inkomstpension Därav premiepension Därav avtalspension Därav privat pension

16 16