FASIT Vad händer vid förändringar av skatte-, avgifts- och bidragsregler?
|
|
- Hanna Lindgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Mikrosimuleringsmodellen FASIT Vad händer vid förändringar av skatte-, avgifts- och bidragsregler? Skatte- och transfereringssystemen har stor betydelse för både den enskilde individen och de offentliga finanserna. Inom detta område kommer det löpande fram nya förslag. För att göra det möjligt att beräkna effekterna av dessa ändringar har SCB i samarbete med Finansdepartementet utvecklat FASIT FördelningsAnalytiskt Statistiksystem för Inkomster och Transfereringar. FASIT består av två delar; databaser och modellprogram. Databaserna innehåller information om individer och hushåll och dess inkomster, avdrag, boendekostnader och sysselsättning mm. Dataunderlagen kommer från både SCB och andra myndigheter såsom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Modellprogrammen innehåller programmerade regelverk inom områdena skatter, pensioner, arbetslöshet, sjukpenning, bostadsbidrag med flera. Styrkan med FASIT-modellen är att den ger hela bilden av olika gruppers ekonomiska förutsättningar från arbetsinkomst och andra inkomster, skatter, marginaleffekter, bidrag och andra transfereringar till disponibel inkomst samtidigt som det är möjligt att avläsa budgeteffekter för stat och kommun. Vad händer om... ett system för att beräkna effekter av förändringar. Exempel på beräkningar gjorda med FASIT Vad blir effekten av att höja ersättningen i arbetslöshetsförsäkring från 680 till 910 kr de första 100 dagarna och därefter 760 kr samt grundbeloppet från 320 till 365 kr? Ersättningen från arbetslöshetsförsäkringen ökar med 2,4 mdkr. Ersättningen från sjukpenningen ökar med 0,3 mdkr. Den disponibla inkomsten ökar med 1,7 mdkr. Den genomsnittliga ökningen av disponibel inkomst är störst för de individer som har de 20 procent lägsta inkomsterna. >>>
2 Grundmaterial Till grund för FASIT ligger två datamaterial: Hushållens ekonomi (HEK) Statistiskt Analysregister (STAR) Då HEK är en årlig urvalsundersökning och STAR skapas årligen, levererasen ny årgång av FASIT en gång per år. Under ett år uppdateras modellen fyra gånger. Vid dessa uppdateringar läggs beslutade förändringar i skatte- och transfereringssystemen in. Samtidigt uppdateras de i modellen ingående framskrivningarna genom att data från de mest aktuella prognoserna från Konjunkturinstitutet, Pensionsmyndigheten, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan läggs in. Genom att koppla samman grunddata med programmerade skatte-, bidrags-, pensions- och arbetslöshetsregler etc. ges användaren en unik möjlighet att simulera effekter av tänkta regeländringar eller att ta fram skräddarsydda tabeller. Det är denna sammankoppling av databaser och programmerade regelverk och inkomstberäkningar som utgör SCB:s mikrosimuleringsmodell FASIT. Exempel på områden som simuleras i FASIT Pensioner Sjukpenning Via Försäkringskassan erhålls detaljerade registeruppgifter om sjukfall, pensioner, föräldrapenning, tandvård och underhållsstöd. Detta möjliggör t.ex. modellering av förändringar av regler för sjuklön. Föräldrapenning Underhållsstöd Arbetslöshetsersättning Inkomst av tjänst Skatter Studiestöd Disponibel inkomst Marginaleffekter Från Inspektionen för Arbetslöshetsförsäkringen (IAF) erhålls registeruppgifter över perioder då individer erhållit A-kassa. Tillsammans med uppgifter från Försäkringskassan över aktivitetsersättning är det möjligt att beräkna effekter av förändringar i arbetslöshetsförsäkringen. Skatteverket: Med registeruppgifter från Skatteverket som grund beräknas samtliga direkta skatter, avgifter samt inkomst av tjänst. Studiestödsprogrammet är baserat på registeruppgifter från Centrala studiestödsnämnden (CSN). Programmet gör det möjligt att simulera utbetalningar av studiehjälp, studiemedel och återbetalning studiestöd. Inkomstmått på såväl individ- som hushållsnivå beräknas. På hushållsnivå beräknas arbetsinkomst, faktorinkomst, bruttoinkomst, skattefria och skattepliktiga transfereringar och slutprodukten disponibel inkomst enligt ett antal definitioner. RTB: används framförallt som ett basregister för att ta fram befolkningens storlek och sammansättning med fördelning på kön, ålder, civilstånd m.m. Hushållens ekonomi Huvudsyftet med HEK-undersökningen är att kartlägga den disponibla inkomstens fördelning bland olika hushåll, samt i samband med detta belysa inkomststruktur och inkomstfördelning. Urvalet består av omkring hushåll, vilket motsvarar cirka personer. Urvalet dras ur SCB:s register över totalbefolkningen (RTB). Hushållet bildas sedan genom att urvalet kompletteras med urvalspersonernas hushållsmedlemmar. Den slutliga hushållssammansättningen bildas i samband med en intervju. I intervjun ställs frågor om hushållets sammansättning, boende och boendeutgifter. För individerna i hushållet ställs också frågor om sysselsättning, arbetstid, yrke, barnomsorg etc.
3 För personer som under inkomståret redovisat stora kapitalvinster görs ett tilläggsurval. Detta skapas för att uppnå säkrare skattningar för variabler som är väldigt snedfördelade. Den information som hämtas in från telefonintervjun kompletteras med uppgifter från administrativa register. Uppgifter om inkomster, ersättningar, bidrag, skatter m.m. samlas in från Skatteverket, Försäkringskassan, CSN, kommunerna och andra administrativa myndigheter. För beräkning av bland annat inkomst från näringsverksamhet, olika intäktsoch kostnadsposter för näringsidkare hämtas uppgifter från de standardiserade räkenskapsutdragen (SRU). HEK innehåller en stor bredd av uppgifter och användaren får tillgång till ca 900 variabler. En styrka med HEK är god precision vid simuleringar av regelförändringar på individ- och hushållsnivå. STAR För att kunna göra beräkningar för mindre delgrupper har SCB skapat STAR, vilket är baserat på SCB:s totalräknade inkomststatistik. STAR är ett urval (OSU) med förstärkning för de med högst inkomster. Urvalet består av ca urvalspersoner som dras bland alla individer i Sverige. Det finns alltså ingen åldersbegränsning på urvalspersonen. Med hjälp av information från RTB bildas sedan ett hushåll kring urvalspersonen. Denna komplettering leder till att antalet individer i urvalet blir cirka STAR innehåller samma information som HEK, förutom den information som i HEK samlats in via intervjuer. Styrkan med STAR är att olika grupper kan studeras i detalj, samt att beräkningarna ger högre precision då olika delgrupper ska studeras. Urvalets storlek medför att det även är möjligt att utföra regionala analyser. En ytterligare fördel är att STAR är förstärkt (stratifierat) efter inkomst. Detta medför god precision då inkomstfördelningen analyseras. Modellprogram Modellprogrammen, det vill säga programmen med regelverk och beräkningar av skatter, transfereringar och olika inkomstmått samt marginaleffektsberäkningar, är skrivna i programmeringsspråket SAS. Samtliga centrala parametrar, skattesatser, inkomstnivåer för bidrag, etc. finns samlade i ett speciellt parameterprogram. Parameterprogrammet gör det enkelt att simulera förändringar i de aktuella skatte-, avgifts- och bidragssystemen. FASIT ger även användaren möjlighet att simulera större förändringar i det nuvarande regelsystemet. Detta görs genom förändringar i de modellprogram som ingår i FASIT. De ingående modellprogrammen förändras kontinuerligt i och med att regelsystemen förändras. Samtidigt utvecklas nya modellprogram då större regelförändringar genomförs. Marginaleffekt: en benämning på orsakerna till att en förändring i inkomsten ibland inte ger särskilt stor skillnad i köpkraft.
4 Användningsområden FASIT är ett simuleringsverktyg där användaren kan göra regeländringar i de befintliga systemen under basåret och sedan utvärderar effekten av dessa. Modellen kan även användas som ett kombinerat framskrivningsoch simuleringsverktyg. Då beräknar FASIT den förväntade effekten av regeländringarna under det aktuella modellåret. FASIT kan även användas för att göra framskrivningar över t.ex. disponibel inkomst. Simuleringsverktyg Genom att införa olika slag av regeländringar i skatte-, avgifts- eller bidragssystemen är det möjligt att avläsa effekterna av dessa, dels i form av kostnader/ intäkter för samhället och dels vilka grupper som påverkas av den föreslagna förändringen. Det enklaste sättet för användaren att analysera effekten av en regelförändring är att göra parameterändringar. Då ändras endast de i FASIT förprogrammerade konstanterna i parameterprogrammet, t.ex. skattesatser, sjuklönedagar, barnbidragsnivåer och avtrappningsprocent i bostadsbidragssystemet. Vid vissa analyser räcker inte förändringar av dessa parametrar. I de fall görs regeländringar genom förändringar i programmeringskoden. Omfattningen av dessa kan variera från ett 15-minutersjobb till en vecka eller mer. Det är inte bara regeländringar som kan simuleras, utan man kan också beräkna effekterna av ett ökat löne- eller inflationsantagande, eller låta antalet anställda öka eller minska inom vissa yrkeskategorier. Basår: Det år för vilket grunddata finns att tillgå. Modellår: Det år för vilket modellberäkningarna görs och för vilket reglerna gäller. Framskrivningsverktyg FASIT kan också användas för att göra framskrivningar över t.ex. disponibel inkomst. Beräkningar med FASIT kan göras för modellåret och fem år framåt. Framskrivningarna i FASIT är baserade på publicerade prognoser från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Konjunkturinstitutet, Pensionsmyndigheten, Ekonomistyrningsverket och SCB. Användaren har även möjlighet att göra egna antaganden över t.ex. utvecklingen av antalet anställda och använda dessa antaganden i beräkningarna. Dynamisk/statisk simulering I mikrosimuleringssammanhang talar man om två typer av modeller, statiska och dynamiska. En statisk modell kan grovt uttryckt användas för att studera effekter av samhällsåtgärder på kort sikt då några omfattade strukturella förändringar av det bakomliggande materialet inte låter sig göras. Åtgärder inom exempelvis skattesystemet leder inte sällan till att hushållen förändrar sitt beteende, för att utnyttja eller undvika effekterna av åtgärden, vilket är en dynamisk effekt. En statisk modell tar inte hänsyn till sådana antaganden i beräkningarna. En dynamisk modell används för att beskriva effekter på längre sikt eller mer komplicerade sammanhang. I en dynamisk modell sker förändringar av själva datamaterialet, såväl av själva befolkningsunderlaget som av strukturella egenskaper. Man låter individer födas, gifta sig, åldras, bli arbetslösa, få ändrade inkomster osv. Även beteendeförändringar vid olika beslut kan byggas in i dessa modeller.
5 FASIT är i grunden en statisk simuleringsmodell. Som ett tillägg till FASIT finns också en dynamisk arbetsutbudsmodell som är kopplad till FASIT. Denna modell är dynamisk och generar effekter på arbetsutbudet till följd av förändringar i transfereringssystemen. Typfall Med typfallsmodellen kan man utföra inkomstberäkningar för hushåll med vissa förutbestämda egenskaper, typfall. I modellen anges t.ex. typfallets lön, pension, antal dagar med sjukpenning, arbetslöshet eller föräldrapenning samt antal barn och deras ålder. Utifrån dessa uppgifter beräknar modellen lön, sjukpenning, arbetslöshetsersättning, föräldrapenning, skatter, skattefria transfereringar och slutligen disponibel inkomst för det angivna typhushållet. Det är även möjligt att ange ett startvärde för månadsinkomsten och förändra denna stegvis till ett slutvärde. Då skapas flera familjer inom det angivna intervallet och man kan då även se marginaleffekten av en inkomstökning. Framskrivningsmetodik Framskrivningsmetodiken i FASIT, då data skrivs fram från det basår för vilket grunddata finns till det modellår för vilka modellberäkningarna görs, kan delas in i två block; ett där antalet individer och hushåll i olika grupper förändras och ett med framskrivning av ekonomiska variabler. Bearbetning av individer och hushåll utförs i ett kalibreringsprogram (justering av vikter) som körs innan själva modellprogrammen. Bearbetningarna resulterar i att de ingående objekten tilldelas nya vikter, de ingående variablerna förändras inte. Om exempelvis arbetslösheten stigit mellan det år vi har grunddata och modellåret tilldelas de arbetslösa en högre vikt än de hade vid datainsamlingstillfället för att på så sätt väga lika tungt som de arbetslösa faktiskt gör modellåret. Underlaget till kalibreringen kommer från SCB:s befolkningsstatistik samt prognoser från Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Arbetsförmedlingen. De variabler som för närvarande ingår i kalibreringen är: Befolkningsförändringar klassindelade efter ålder och kön Antal individer med a-kassa Antal individer med aktivitetsstöd Arbetskraften indelad efter sektor, privat, statligt och kommunalt anställda Antal dagar med sjukpenning Antal dagar med föräldrapenning Antal dagar med sjuk- och aktivitetsersättning Antal med inkomstgrundad änkepension Antal med etableringsersättning Förändring av ekonomiska data I detta block skrivs inkomstdata fram för ett stort antal variabler till respektive modellår. Metoden är en ren koefficientframskrivning med t.ex. förändring av konsumentprisindex, balansindex, prisbasbelopp, ränteut- KPI: Konsumentprisindex är det mest använda måttet för prisutveckling och används bl.a. som inflationsmått.
6 veckling och förändring av timlön och medelarbetstid. Underlag hämtas från Konjukturinstitutet och Ekonomistyrningsverket. Exempel på simuleringar I FASIT är det möjligt att utföra simuleringar av såväl budgeteffekter som fördelningseffekter. Skattesimuleringar Hur mycket minskar statens inkomster om med den s.k. värnskatten avskaffas? Vad innebär en sänkning av kapitalinkomstskatten till 20 procent? Vad blir effekten av höjd kommunalskatt med 1,5 procent? Vad blir kostnaden av att införa ett förmånligare grundavdrag? Hur mycket skulle skatteinkomsterna öka, om avdraget för pensionsförsäkringar utgår? Pensionsberäkningar Vad blir effekten av ett förändrat balansindex? Vad händer med pensioner, skatter samt bostadstillägg om man förändrar grundpensionen? Bostadsbidrag och bostadstillägg Vad skulle ändrade bostadskostnadsgränser och ändrad ersättningsgrad betyda för olika typer av hushåll och hur mycket förändras de offentliga finanserna? Vilken blir effekten av ändrade ersättningsgrader i arbetslöshetsförsäkringen? Vilken blir effekten av höjda hyresnivåer eller höjda löneantaganden och pensionsantaganden? Vilken blir effekten av ändringar i villaägarnas schabloner för driftskostnad och uppvärmning? Övriga transfereringar Vilken blir effekten av ändrat barnbidrag? Vilken effekt får olika förslag till utformning av underhållsstöd? Vilken blir effekten av en förändring i sjuklöneperioden? Påverkas ekonomiskt bistånd vid en förändring av regelsystemen för skatter, och i så fall hur? Disponibel inkomst Regeländringar av olika slag visar sig som förändringar i disponibel inkomst, d.v.s. vad hushållet har kvar i plånboken när skatten betalats och eventuella bidrag och/eller transfereringar lagts till. Resultaten visar även vilka grupper som fått det bättre och/eller sämre. Hur har det gått för låg/höginkomsttagare, arbetare, tjänstemän, ensamstående med eller utan barn, pensionärer osv.? Har andelen hushåll under normen för ekonomiskt bistånd minskat eller ökat? Hur blir utvecklingen av den disponibla inkomsten under de närmaste åren med nuvarande regelsystem och nuvarande ekonomiska utveckling?
7 Så levereras FASIT FASIT levereras genom Microdata Online System (MONA) där användaren får tillgång till de grundmaterial och SAS-program som ingår i FASIT. Fysiskt lagras databaserna och programmen hos SCB och användaren får tillgång till dessa via Internet. Mikrodata och programkod blir synliga för användaren via ett fjärrskrivbord och resultaten från bearbetningarna skickas tillbaka till användaren via e-post. Syftet med MONA är: Mikrodata stannar kvar på SCB Det ska vara enkelt för användaren att arbeta med MONA-systemet, man känner igen miljön som ett vanligt Windows-skrivbord och arbetar på precis samma sätt som om det vore en applikation på den egna datorn. Skillnaden är att alla program liksom data ligger på SCB:s dataservrar Erbjuda ett säkert system för SCB och användaren där inga data kan tas ur systemet och tillgängligheten är hög Att SCB snabbt och smidigt ska kunna uppdatera underliggande data vid förändringar Sekretess och säkerhet Underlagen i FASIT är sekretessbelagda enligt 24 kap 8 paragrafen offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Lagen medger dock undantag. Efter att en förfrågan om att få ta del av modellen har kommit in till SCB kan en sekretessprövning genomföras. Om inga hinder föreligger kan därefter avidentifierade data lämnas ut via MONA-systemet. Resultat och tillförlitlighet Tabeller FASIT innehåller flexibla standardprogram för tabelluttag. Dessa standardprogram kan med relativt små insatser av användaren anpassas för att skräddarsy tabelluttagen. I syfte att underlätta och göra det möjligt för användaren att snabbt ta fram information från gjorda körningar finns ett antal hjälpprogram för framtagning av makrotal och fördelningstabeller. Validering Det är viktigt att ha full kontroll över det bakomliggande materialet och att modellprogrammen ger rimliga resultat i förhållande till kända eller prognostiserade data. En bra mikrosimuleringsmodell är en modell där samspelet mellan bakomliggande data och modellprogrammen fungerar väl. För varje årgång av grundmaterialet och leverans av en ny version av modellen genomförs därför en omfattande validering på såväl makrosom mikronivå. På mikronivå kontrolleras att resultatet av simuleringarna blir rimliga. På makronivå tas tabeller fram på ett antal bakgrundsvariabler för jämförelse mot externa och interna källor. För både mikro- och makrokontrollerna görs speciellt noggranna kontroller för de modellår där utfallet är känt.
8 Begränsningar Liksom i alla modeller finns i FASIT begränsningar av vad man kan modellera och hur korrekta resultat modellen kan producera. Användandet av en, i huvudsak, statisk modell innebär en risk för fokusering på kortsiktiga effekter av regeländringar. FASIT är behäftad med alla stickprovsundersökningars begränsningar i form av risk för samplingoch mätfel. FASIT kan således ge en delvis felaktig bild av förhållandena om exempelvis redovisningsgrupperna är små. Komplexiteten i många skatte- och transfereringssystem gör att det visserligen rikliga men trots allt begränsade variabelinnehållet i mikrofilerna i viss mån inskränker möjligheterna till simuleringar. Inlärningströskel För att kunna arbeta effektivt och fullt ut utnyttja FASIT behövs ingående kunskaper om dataunderlagen förutom kunskaper om regelverken och grundläggande kunskaper i SAS-programmering. För den som mer eller mindre kontinuerligt använder modellen är detta ingen begränsning annat än möjligtvis just i början, men för mer tillfällig användning kan bristande kännedom om exempelvis variabelinnehåll vara en tröskel att ta sig över. Löpande erbjuds en introduktionsutbildning i hur man arbetar med modellen. SCB ger också vid behov support i användandet av modellen. FASIT-användare Den största externa användaren av FASIT är Regeringskansliet, som också deltagit i utvecklingen av modellen. Övriga användare som kan nämnas är Riksdagens UtredningsTjänst (RUT), Svenskt Näringsliv samt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Konjunkturinstitutet, Försäkringskassan m.fl.. Vi kan även hjälpa dig med att beräkna effekten av enskilda regeländringar i skatte- och transfereringssytemet på uppdragsbasis. Är du intresserad av att utföra egna beräkningar eller beställa uppdrag med FASIT, så är du välkommen att kontakta oss. Statistiska centralbyrån (SCB) är en statlig myndighet. Vår uppgift är att framställa och sprida statistik till bland andra beslutsfattare, forskare och allmänhet. All officiell statistik finns på Följ oss på: Kontakta oss Jag som ansvarar för FASIT heter Henrik von Hofsten på enheten för offentlig ekonomi och mikrosimuleringar. Välkomna att kontakta mig för ytterligare information. Bild på Henrik facebook.com/ Henrik von Hofsten henrik.vonhofsten@scb.se
FASIT:s grundmodell är statisk. Modellen tar alltså ingen hänsyn till beteendeförändringar till följd av ändrade regelsystem.
Promemoria 2013-04-23 Pensionsåldersutredningen S 2011:05 Effekter av att förlänga arbetslivet resultat från simuleringar gjorda i mikrosimuleringsmodellen FASIT 1. Inledning Pensionsåldersutredningen
Läs merI denna promemoria redovisas hur fördelningseffekterna av regeringens reformer beräknas.
Promemoria 2016-04-11 Finansdepartementet Ekonomiska avdelningen Beskrivning av beräkningar av fördelningseffekter av reformer hittills denna mandatperiod i bilaga 2 Fördelningspolitisk redogörelse I denna
Läs merEkonomisk ersättning vid arbetslöshet
Konjunkturläget augusti 216 67 FÖRDJUPNING Ekonomisk ersättning vid arbetslöshet Ersättningen vid arbetslöshet påverkar både de arbetslösas välfärd och drivkrafterna för arbete. De senaste tio åren har
Läs merTabell 1: Ersättningsnivåer för arbetslöshetsförsäkringen, inget försörjningsansvar
2017-06-22 Dnr 2017:852 Rapport från utredningstjänsten NIVÅER OCH VARAKTIGHET FÖR A-KASSAN Vad blir den offentligfinansiella effekten av att höja taket i a-kassan till 1 200 kr per dag under 100 dagar
Läs merFördelningsanalytiskt statistiksystem för inkomster och transfereringar (FASIT) 2008 HE0106
NR/SIM 2010-11-15 1(14) Fördelningsanalytiskt statistiksystem för inkomster och transfereringar (FASIT) 2008 HE0106 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt
Läs merBARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD
UTREDNINGSTJÄNSTEN Tommy Lowén Tfn: 08-786 5661 PM 2010-05-18 Dnr 2010:0991 BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD Hur många och hur stor andel av under 18 år lever i som har en låg ekonomisk standard
Läs merStatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]
StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo
Läs mer2013-10-04 Dnr 2013:1474
2013-10-04 Dnr 2013:1474 I rapporten redovisas en fördelningsanalys av regeringens budgetproposition för 2014. Förslagen analyseras i förhållande till gällande regler. I denna promemoria redovisas direkta
Läs merFÖRDELNINGSANALYS 2010-2011
UTREDNINGSTJÄNSTEN Tommy Lowén Tfn: 08-786 5661 PM 2010-04-26 Dnr 2010:0752 FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011 En analys av fördelningseffekterna av de förslag som enligt Socialdemokraterna kommer att presensteras
Läs merLönar sig arbete 2.0? En ESO-rapport med fokus på nyanlända. ESO-seminarium Eva Löfbom
Lönar sig arbete 2.0? En ESO-rapport med fokus på nyanlända ESO-seminarium 2018-05-31 Eva Löfbom Agenda Bakgrund, frågeställningar och metod Ekonomiskt utbyte av att arbeta Avslutande kommentarer Bakgrund,
Läs merBeräkningar av mörkertalet i BTP för pensionärer och äldreförsörjningsstödet för pensionärer. Inledning. Metod RAPPORT 2012-11-22 1(18)
Avdelningen för Nationalräkenskaper Klas Lindström RAPPORT 2012-11-22 1(18) Beräkningar av mörkertalet i BTP för pensionärer och äldreförsörjningsstödet för pensionärer. Inledning På uppdrag av Riksrevisionen
Läs merKapitalvinster och kapitalförluster, preliminär 2007
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(12) Kapitalvinster och kapitalförluster, preliminär 2007 HE0109 Innehåll 0 Allmänna uppgifter SCBDOK 3.1 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3 SOS-klassificering
Läs merHushållens ekonomiska standard 2013
Hushållens ekonomiska standard 2013 SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(16) Hushållens ekonomiska standard 2013 Uppgifterna i denna sammanställning
Läs merHushållens ekonomiska standard
Hushållens ekonomiska standard Sta Hushållens ekonomiska standard Innehåll Innehåll Hushållens ekonomiska standard... 5 De totala beloppen för olika inkomstslag... 6 Inkomstspridning... 7 Ekonomisk standard
Läs merSimulering av effekter av förändrat uttag av tjänstepension med hjälp av FASIT-modellen
Simulering av effekter av förändrat uttag av tjänstepension med hjälp av FASIT-modellen Innehåll 1 Inledning... 3 2 FASIT-modellen... 3 3 STAR-urvalet... 4 3.1 Objekt och population... 4 3.2 Urval... 4
Läs merBoverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006
Boverket Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket december 2006 Titel: Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006
Läs merHushållens ekonomiska standard
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(13) Hushållens ekonomiska standard Den ekonomiska standarden, (medianvärdet för den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet, räknat i fasta priser) har ökat varje år sedan
Läs merSimuleringar för kartläggning av ekonomiskt utbyte av arbete Ekonomiskt utbyte av att arbeta jämfört med att inte arbeta 2017
Sammanfattning Sverige har haft en ökande nettoinvandring sedan 1980-talet och flyktingar har kommit att utgöra en stor andel av de som invandrat. Hur väl utrikes födda integreras i samhället och kan etablera
Läs merTYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG
U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Brigitta Hultblad Tfn: 08-786 54 08 Måns Hector Tfn: 08-786 56 35 PM 2010-10-22 Dnr 2010:1599 TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG Vi skulle vilja ha en uppdatering
Läs merBarn- och familjeförmånernas betydelse för barnhushållens ekonomi
Barn- och familjeförmånernas betydelse för barnhushållens ekonomi utveckling över tid Hanna Hultin Avdelningen för analys och prognos Sid 1 Jan 2018 Målen med den ekonomiska familjepolitiken Bidra till
Läs merKVALITETSDEKLARATION. Företagsregister och individdatabas, FRIDA. Statistiska centralbyrån (7) Ämnesområde Hushållens ekonomi
2018-10-03 1 (7) KVALITETSDEKLARATION Företagsregister och individdatabas, FRIDA Ämnesområde Hushållens ekonomi Statistikområde Inkomster och inkomstfördelning Produktkod HE0105 Referenstid 2016 2018-10-03
Läs merRapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER
2014-06-26 Dnr 2014:984 Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER Hur har den disponibla inkomsten förändrats sedan 2005 för genomsnittliga representanter tillhörande dessa grupper:
Läs merAktivitetsstöd och utvecklingsersättning
Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller
Läs merBarn- och familjestatistik
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (17) Barn- och familjestatistik 2012 LE0102 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...
Läs merPressmeddelande 9 april 2014
Pressmeddelande 9 april 2014 Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde
Läs mer2005:2. Uppskattning av mörkertalet i BTP ISSN
2005:2 Uppskattning av mörkertalet i BTP ISSN 0283-0965 Redovisar 2005:2 Sammanfattning Bostadstillägg till pensionärer, BTP, är en inkomstprövad förmån som betalas ut efter ansökan. Alla som är berättigade
Läs merFöretagsregister och individdatabas, FRIDA 2012 HE0105
NR/OEM-Ö 2016-10-27 1(7) Företagsregister och individdatabas, FRIDA 2012 HE0105 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter
Läs merEffekter på inkomstfördelning och arbetsutbud av olika regelförändringar simulerade med FASIT
Rapport till Finanspolitiska rådet 2013/2 Effekter på inkomstfördelning och arbetsutbud av olika regelförändringar simulerade med FASIT Konjunkturinstitutet Lars Lindvall De åsikter som uttrycks i denna
Läs merAktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014
Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet
Läs merHushållens disponibla inkomster inom olika delar av den officiella statistiken
NR/FSR, NR/OEM 2012-11-29 Hushållens disponibla inkomster inom olika delar av den officiella statistiken Hushållens disponibla inkomster är ett begrepp som används med olika definitioner och betydelser
Läs merMER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN
MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig
Läs merAktivitetsstöd och utvecklingsersättning
Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller
Läs merFördelningsanalytiskt statistiksystem för inkomster och transfereringar (FASIT) 2014 HE0106
NR/OEM 2016-03-10 1(11) Fördelningsanalytiskt statistiksystem för inkomster och transfereringar (FASIT) 2014 HE0106 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte
Läs merFinansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01434/S1 Sänkt skatt för pensionärer Mars 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 3 Bakgrund... 7 4 Överväganden och förslag...
Läs merSTATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Större del av inkomsten stannar hos familjerna INKOMSTER. S 2008:4 Bo Karlsson Tel:
STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X INKOMSTER Familjeinkomster 1998 2006 S 2008:4 Bo Karlsson 2008-03-20 Tel: 508 35 030 Större del av inkomsten stannar hos familjerna Både den sammanräknade förvärvsinkomsten,
Läs merKortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna?
Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Sammanfattning * Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt
Läs merInkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster
17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.
Läs merÅsa Forssell, Anna-Kirsti Löfgren
Åsa Forssell, Anna-Kirsti Löfgren 22-2-21 2(19) I denna skrift frågar vi oss vem som får del av sänkt statlig inkomstskatt. Vi laborerar också med ett tillägg till barnbidraget riktat till ensamstående
Läs merAktivitetsstöd och utvecklingsersättning
Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning Du som deltar i ett program på Arbetsförmedlingen kan få ersättning i form av aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Om du har fyllt 25 år eller uppfyller
Läs mer2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259
2006:5 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 Sammanfattning Syftet med denna redovisning är att belysa hur regeländringar inom pensionssystemet har påverkat den
Läs merTeknisk bilaga till Ekonomisk jämställdhet 2019
Promemoria Finansdepartementet Ekonomiska avdelningen, Fördelningsanalysenheten Teknisk bilaga till Ekonomisk jämställdhet 2019 Inkomstbegrepp Disponibel inkomst: Sammanlagd inkomst från lön, kapital,
Läs merEtt ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2018/02415/S1 Ett ytterligare steg för att ta bort skillnaden i beskattning mellan löneinkomst och pension Juni 2018 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...
Läs merDe flesta hushåll får mer i plånboken 2019, men köpkraften sjunker
Pressmeddelande 18 december 2018 De flesta hushåll får mer i plånboken 2019, men köpkraften sjunker De flesta hushåll får mer i plånboken i januari 2019 jämfört med januari 2018. Högre löner och pensioner,
Läs merHögre löner, men sämre för garantipensionären nästa år
Pressmeddelande 21 december 2016 Högre löner, men sämre för garantipensionären nästa år De som arbetar får högre reallöner 2017, eftersom lönerna ökar mer än priserna. Pensionerna blir också högre, vilket
Läs merFördelningseffekterna av sex förslag ur budgetpropositionen för 2015
Rapport till Finanspolitiska rådet 2015/3 Fördelningseffekterna av sex förslag ur budgetpropositionen för 2015 Konjunkturinstitutet Elin Ryner De åsikter som uttrycks i denna rapport är författarens egna
Läs merHushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005
Boverket Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 - redovisade efter upplåtelseform Hushållens boendeutgifter och inkomster 1997-2005 - redovisade efter upplåtelseform Boverket april 2006 Titel:
Läs merStatistik. om Stockholm Hyror Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se
Statistik om Stockholm Hyror Årsrapport 2016 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2016. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen
Läs merFöretagsregister och individdatabas, FRIDA 2008 HE0105
NR/SIM-Ö 2010-11-17 1(7) Företagsregister och individdatabas, FRIDA 2008 HE0105 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter
Läs merAnalys av rörelser i inkomstfördelningen vid införande av jobbskatteavdraget
Rapport till Finanspolitiska rådet 2014/3 Analys av rörelser i inkomstfördelningen vid införande av jobbskatteavdraget Konjunkturinstitutet Elin Ryner 2 Finanspolitiska rådet är en myndighet som har till
Läs merPlånboksnyheter 2019
Januari 2019 Plånboksnyheter 2019 Privatekonomi Plånboksnyheter 2019 Lägre statlig inkomstskatt, ett sjätte jobbskatteavdrag och höjt grundavdrag för pensionärer är några skatteförändringar som gäller
Läs merAktuell analys. Hushållens ekonomi 2016. 28 december 2015
Aktuell analys 28 december 2015 Hushållens ekonomi 2016 Pensionärer, löntagare och arbetslösa får alla det bättre 2016. Största förbättringen jämfört med januari 2015 får den som är arbetslös. Från att
Läs merReglering av mikrosimuleringsmodellen Fasit. Magnus Bengtson (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Lagrådsremiss Reglering av mikrosimuleringsmodellen Fasit Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 28 mars 2019 Ardalan Shekarabi Magnus Bengtson (Finansdepartementet) Lagrådsremissens
Läs merStatistikens betydelse och nytta för samhället
Statistikens betydelse och nytta för samhället SCB i Varför är SCB i Almedalen? Utveckla, framställa och sprida statlig statistik Förse våra användare med statistik som underlag för beslutsfattande, debatt
Läs merStatistik. om Stockholm Hyror Årsrapport The Capital of Scandinavia. stockholm.se
Statistik om Stockholm Hyror Årsrapport 2017 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2017. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen
Läs merKORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA?
KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA? Sammanfattning Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt fler
Läs merStatistik. om Stockholm Hyror Årsrapport 2013. The Capital of Scandinavia. stockholm.se
Statistik om Stockholm Hyror Årsrapport 2013 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2013. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen
Läs merStatistik. om Stockholm Hyror. Årsrapport 2014. The Capital of Scandinavia. stockholm.se
Statistik om Stockholm Hyror Årsrapport 2014 The Capital of Scandinavia stockholm.se Förord Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2014. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen
Läs merMinnesanteckningar från användarrådet för välfärdsstatistik, 2013-11-20
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(5) Minnesanteckningar från användarrådet för välfärdsstatistik, 2013-11-20 Närvarande: Anna Hedborg, ordförande Daniel Waldenström, Uppsala universitet Tom Nilstierna, Socialdepartementet
Läs merAnalyser om utbildning och arbetsmarknad: Sysselsättningen 2030 kan dagens försörjningsbörda bibehållas?
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (9) Analyser om utbildning och arbetsmarknad: Sysselsättningen kan dagens försörjningsbörda bibehållas? 2012 UF0521 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde...
Läs merNärområdesprofil Område: Kista. Antal boende inom området = Antal arbetande inom området =
Närområdesprofil Område: Kista Antal boende inom området = 13 941 Antal arbetande inom området = 27 951 Ingående postnummerområden Källa: Posten 2013-04-01 SCB:S Registret över totalbefolkningen 2012-12-31
Läs merSTATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM. Hyresnivån är lägre i de allmännyttiga bostadsföretagen BOSTÄDER. Hyror Tel:
STATISTIK TISTIK OM STOCKHOLM ISSN 1652-067X BOSTÄDER Hyror 2005 S 2006:15 Bo Karlsson 2006-09-05 Tel: 508 35 030 Hyresnivån är lägre i de allmännyttiga bostadsföretagen Under 2005 ökade den genomsnittliga
Läs merTeknisk bilaga till Ekonomisk jämställdhet november 2018
Promemoria Finansdepartementet Ekonomiska avdelningen, Fördelningsanalysenheten Teknisk bilaga till Ekonomisk jämställdhet november 2018 Inkomstbegrepp Disponibel inkomst: Sammanlagd inkomst från arbete,
Läs merLongitudinell individdatabas (LINDA) Kalenderår 2000
Longitudinell individdatabas (LINDA) Kalenderår 2000 LE1900 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Inkomst och inkomstfördelning A.2 Statistikområde Hushållens ekonomi A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges
Läs merEkonomisk självständighet och ekonomisk jämställdhet. Anita Nyberg Genusvetenskap, Stockholms universitet
Ekonomisk självständighet och ekonomisk jämställdhet Anita Nyberg Genusvetenskap, Stockholms universitet Studier av inkomstfördelning är vanliga. Utgångspunkten är i allmänhet disponibel inkomst, hushållets
Läs merSTATISTIKENS FRAMSTÄLLNING
Statistikens framställning version 1 1 (8) STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING Företagsregister och individdatabas, FRIDA Ämnesområde Hushållens ekonomi Statistikområde Inkomster och inkomstfördelning Produktkod
Läs merInkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting
Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges
Läs merSTATISTIK OM STOCKHOLM. BOSTÄDER Hyror 2011
STATISTIK OM STOCKHOLM BOSTÄDER Hyror 2011 Förord Denna rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2011. I rapporten beskrivs också hyresutvecklingen i staden för perioden 1998 2011. Den senast publicerade
Läs merFörsörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd
k Försörjningsstöd & Ekonomiskt bistånd 2015 YDRE KOMMUN Alla personer som bor i Ydre kommun och som inte kan försörja sig och sin familj eller på något annat sätt tillgodose sin försörjning har rätt att
Läs mer2015-09-10 Dnr 2015:1392
2015-09-10 Dnr 2015:1392 Vad är den offentligfinansiella effekten av att både avskaffa uppskovsräntan på kapitalvinstskatten, samt maxgränsen för uppskov vid försäljning av privatbostäder? Anta att förändringen
Läs merSjukpenninggrundande. - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta
Sjukpenninggrundande inkomst - information till dig som studerar, är arbetslös, sjuk eller har sjukersättning, aktivitetsersättning eller livränta Sjukpenning, föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning
Läs merkalenderår när inkomsterna från sjukförsäkringen för
Promemoria 2013-04-17 Pensionsåldersutredningen S 2011:05 Historiska inkomster för personer med garantipension och personer som riskerar att få garantipension -bearbetningar av uppgifter från Inkomst-
Läs merPensionärernas köpkraft halkar efter
Pensionärernas köpkraft halkar efter Innehåll Sammanfattning......................................................... 3 Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft gentemot löntagarna... 5 Utveckling
Läs merKonjunkturstatistik, löner för landsting 2002 AM0109
ES/LA 2014-01-31 1(12) Konjunkturstatistik, löner för landsting 2002 AM0109 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merStatistik. om Stockholm Hyror Årsrapport Publicerad: The Capital of Scandinavia. stockholm.se
Statistik om Stockholm Hyror Årsrapport 2018 Publicerad: 2018-11-27 The Capital of Scandinavia stockholm.se FÖRORD Denna årliga rapport redovisar hyror i Stockholms stad år 2018. I rapporten beskrivs
Läs merStickprovsundersökning vecka 9 2014
2014-10-14 Stickprovsundersökning vecka 9 2014 A-kassorna har ett elektroniskt informationsutbyte med Försäkringskassan, CSN och Pensionsmyndigheten för att motverka att dubbla ersättningar betalas ut
Läs merFamiljeekonomi. Från småbarn till tonåring
87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.
Läs merEn tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer
2010-03-27 En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer Sverige ser ut att ha klarat sig igenom finanskrisen bättre än många andra länder. Aktiva insatser för jobben och välfärden, tillsammans med
Läs merSvar på regeringsuppdrag
1 (79) Svar på regeringsuppdrag Rapport Barnhushållens ekonomi resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken 2018 Försäkringskassan Datum: 2018-06-11 Barnhushållens ekonomi resultatindikatorer
Läs merInformation om 2012 års avgifter för insatser till personer med funktionsnedsättning under 65 år
Information om 2012 års avgifter för insatser till personer med funktionsnedsättning under 65 år För insatser till personer med funktionsnedsättning såsom hemtjänst, dagverksamhet, trygghetslarm och bostad
Läs mer2005:4. Det ekonomiska utfallet inom det allmänna pensionssystemet under de senaste 10 åren ISSN
2005:4 Det ekonomiska utfallet inom det allmänna pensionssystemet under de senaste 10 åren ISSN 0283-0965 Inledning och sammanfattning Försäkringskassan har i regleringsbrevet för budgetår 2005 fått följande
Läs merDemografisk analys: På egna ben. En beskrivning av ungas flytt från föräldrahemmet
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (11) Demografisk analys: På egna ben. En beskrivning av ungas flytt från föräldrahemmet 2015:3 BE0701 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde...
Läs merPlaneringen av en statistisk undersökning
F2 Undersökningsplanering Datakällor: officiell statistik, olika databaser, registerstatistik (kap 2.5, 4) Planeringen av en statistisk undersökning Tre huvudfrågor: Vem ska undersökas? Vad ska undersökas?
Läs mer2016-02-17 Dnr 2015:2099 Revidering
2016-02-17 Dnr 2015:2099 Revidering Givet följande skatteomläggning: Samtliga momssatser harmonieras till ordinarie 25 procent. Jobbskatteavdraget (alla steg) i nuvarande form avskaffas helt. Med de offentliga
Läs merÖvrigt försörjningsstöd som kan ansökas om och som inte ingår i riksnorm
Rätt till ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd Beslutet innebär alltid en bedömning. Försörjningsstödet omfattar det mest grundläggande behoven som mat, boende kostnader, kläder, sjukvårds- och läkemedelskostnader,
Läs merUtgifter för det sociala skyddet i Sverige och Europa samt utgifternas finansiering (ESSPROS)
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (9) Utgifter för det sociala skyddet i Sverige och Europa samt utgifternas finansiering (ESSPROS) 2013 NR0110 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde...
Läs merFöretagsregister och individdatabas (FRIDA)
Företagsregister och individdatabas (FRIDA) 2003 HE0105 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Hushållens ekonomi A.2 Statistikområde Inkomster och inkomstfördelning A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges
Läs merEtt förstärkt jobbskatteavdrag
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ett förstärkt jobbskatteavdrag September 2009 1 Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)...4
Läs merPensionsåldersutredningens slutbetänkande
s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) Hälsokonvent 2013 Ingemar Eriksson NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv
Läs merUndersökningen om Hushållens ekonomi HEK (Inkomstfördelningsundersökningen) 2000
Undersökningen om Hushållens ekonomi HEK (Inkomstfördelningsundersökningen) 2000 IF0103 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Hushållens ekonomi A.2 Statistikområde Inkomster och inkomstfördelning A.3
Läs merBeskrivning av informationsinnehåll i SSBTEK
1 Beskrivning av informationsinnehåll i SSBTEK Den nya tjänsten Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd, SSBTEK som erbjuds av Försäkringskassan, kan förmedla mer information än vad som normalt behövs
Läs mer1,6 miljarder till jämlikhetsreformer
Vänsterpartiet 2016-09-14 1,6 miljarder till jämlikhetsreformer Gruppen med högst inkomster drar idag ifrån övriga befolkningen. I andra ändan av skalan har många svårt att få vardagen att gå ihop ekonomiskt
Läs merBefolkningsframskrivningar
Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (9) Befolkningsframskrivningar 2015-2060 BE0401 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering... 2 0.4 Statistikansvarig...
Läs merSOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK. Inkomster och inkomstfördelning år 2008
SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK Inkomster och inkomstfördelning år 2008 Sammanfattning Krisen som slog till under andra halvåret 2008 gör att inkomstspridningen minskar mellan 2007 och 2008. De rikaste och
Läs merKommunalskatter 2017 OE0101
NR/OEM 2016-12-19 1(7) Kommunalskatter 2017 OE0101 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens innehåll och
Läs merSjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.
Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,
Läs merPressmeddelande. Så påverkas du av regeringens budget. 20 september 2017
Pressmeddelande 20 september 2017 Så påverkas du av regeringens budget Idag presenterade regeringen budgetpropositionen för 2017. Hushållen påverkas bland annat genom lägre skatt vid bostadsförsäljning
Läs merEtt enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.
Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och
Läs merYttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)
Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver
Läs merYtterligare skattesänkningar för personer över 65 år
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2019/02411/S1 Ytterligare skattesänkningar för personer över 65 år Juni 2019 1 1 Sammanfattning Inför budgetpropositionen för 2020 är det angeläget att
Läs merKVALITETSDEKLARATION Ohälsomått
Kvalitetsdeklaration version 1 2018-01-18 1 (8) KVALITETSDEKLARATION Ohälsomått Ämnesområde Socialförsäkring m.m. Statistikområde Stöd vid sjukdom och handikapp Produktkod SF202 Referenstid 2017 2 (8)
Läs mer