Simulering av effekter av förändrat uttag av tjänstepension med hjälp av FASIT-modellen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Simulering av effekter av förändrat uttag av tjänstepension med hjälp av FASIT-modellen"

Transkript

1 Simulering av effekter av förändrat uttag av tjänstepension med hjälp av FASIT-modellen

2 Innehåll 1 Inledning FASIT-modellen STAR-urvalet Objekt och population Urval Övertäckning Metodbeskrivning Metodval Individer år Individer 71 år och äldre Utfallsscenarior Simuleringar Bakgrundsdata Beräknad tjänstepension Bakrundsvariabler för individer 66 år och äldre Bakgrundsvariabler för individer år Bakgrundsvariabler för individer 71 år och äldre Beslutmodell Ålder år Ålder 71 år och äldre Andelsberäkningar Ålder år Ålder 71 år och äldre Fördelning mellan femårigt och livsvarigt uttag Resultat Tabellbilaga Statistiska Centralbyrån 2

3 1 Inledning Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) ska utreda hur de tidsbegränsade uttagen av tjänstepensioner används samt utvärdera effekterna av tidsbegränsade uttag. Främst ska en kartläggning göras om vilka individer det är som gör sådana uttag, hur stor del som tas ut tidsbegränsat och hur uttagsmönstren har utvecklats över tid. Med utgångspunkt i uttagsbeskrivningen ska en utvärdering göras av vilka konsekvenserna blir främst vad gäller pensionärernas ekonomi och för pensionsbeteenden. Därtill ska konsekvenserna för statens budget till följd av påverkan på socialförsäkringsförmåner och skatter analyseras. Statistiska Centralbyrån (SCB) har fått i uppdrag från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) att med hjälp av mikrosimuleringsmodellen FASIT simulera konsekvenserna på socialförsäkringsförmåner och skatter till följd av ändrat uttag av tjänstepensioner. Denna rapport utgör redovisningen av detta uppdrag. Rapporten beskriver översiktligt FASIT-modellen samt det dataunderlag som simuleringarna är utförda på. Därefter görs en redovisning av tillvägagångssättet som har använts för att skapa ett förändrat uttag av tjänstepensionen. Samtliga resultat redovisas i bifogad tabellbilaga. 2 FASIT-modellen FASIT (fördelningsanalytiskt statistiksystem för inkomster och transfereringar) är en statisk mikrosimuleringsmodell med vilken man kan beräkna och utvärdera effekterna av förändringar i skatte-, avgifts- och transfereringssystemen. FASIT-modellen gör det möjligt att beräkna den budgetmässiga kostnaden eller intäkten av en förändring samt utvärdera hur olika grupper påverkas av förändringen. FASIT utvecklas, underhålls och administreras av SCB genom anslag från Regeringskansliet. Även andra myndigheter och organisationer såsom Riksdagens utredningstjänst, Konjunkturinstitutet, Försäkringskassan m fl använder FASIT-modellen. FASIT-modellen består av två delar; dataunderlag och modellprogram. Dataunderlagen innehåller information om individer och hushåll och dess inkomster, avdrag, boendekostnader, transfereringar m m. Informationen i underlagen kommer både från SCB och andra myndigheter såsom Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten. Modellprogrammen innehåller programmerade regelverk inom de flesta socialförsäkringsområden såsom skatter, pensioner, arbetslöshet, sjukpenning, bostadstillägg m fl. FASIT-modellen är i grunden en statistik simuleringsmodell vilket innebär att individer och hushåll inte ändrar sitt beteende till följd av förändringar i något transfereringssystem. Som ett tillägg till FASIT finns också en dynamisk arbetsutbudsmodell där effekter på arbetsutbudet genereras till Statistiska Centralbyrån 3

4 följd av en ändring i transfereringssystemen. I den föreliggande rapporten används enbart FASIT:s statiska simuleringsmodell. 3 STAR-urvalet STAR (statistiskt analysregister) är ett av de två urvalen som bildar dataunderlag i FASIT-modellen och är det underlag som föreliggande simuleringar bygger på. STAR är ett registerbaserat urval och kan betraktas som ett osu (obundet slumpmässigt urval) med komplettering för de med höga (positiva eller negativa) kapital- och/eller förvärvsinkomster. 3.1 Objekt och population Målpopulationen för STAR är alla som levt i Sverige under året samt alla som lämnat in inkomstdeklarationer för året. Detta innebär att i målpopulationen ingår dödsbon som lämnat in en inkomstdeklaration samt individer som inte bor i Sverige men som är skyldig att deklarera för vissa inkomster i Sverige. Urvalspopulationen överensstämmer med målpopulationen. STAR använder två definitioner av hushåll; kosthushåll och familjeenhet där kosthushåll är huvudbegreppet. Ett kosthushåll utgörs av individer som är folkbokförda på samma fastighet och som är gifta med varandra eller har gemensamma barn samt barn till dessa oavsett ålder. En familjeenhet omfattar en eller två vuxna som är gifta/sammanboende samt ev. barn under 18 år. Ett hemmavarande barn 18 år eller äldre bildar en egen familjeenhet. Ett kosthushåll kan bestå av flera familjeenheter. Huvudsakligen används två olika redovisningsgrupper av STAR. Helårshushåll som utgörs av de individer som var folkbokförda vid såväl årets början som dess slut samt makropopulationen som består av alla individer som levt i Sverige under året samt alla som lämnat inkomstdeklaration för året. I den föreliggande rapporten används ytterligare en avgränsning av populationen där individen ska ha varit folkbokförd vid årets utgång för att inkluderas i simuleringarna. 3.2 Urval STAR-urvalets rampopulation bestod av alla objekt som finns i SCB:s inkomst- och taxeringsregister som innehåller alla fysiska individer och juridiska dödsbon som lämnat inkomstdeklaration eller varit bosatt i Sverige någon gång under året. STAR-urvalet innehåller cirka urvalsindivider och består av två delar. Den första delen utgörs av den som dras som ett obundet slumpmässigt urval (osu) och uppgår till cirka 6,5 procent av de individer/dödsbon som ingår i inkomst- och taxeringsregistret. Urvalet görs genom att alla objekt i urvalsramen tilldelas ett slumptal som är permanent under de år som objektet ingår i ramen. Nytillkomna individer i urvalsamen (nyfödda, invandrare och nya dödsbon) tilldelas också ett slumptal. Dessa slumptal används sedan för att dra urvalet. Urvalet görs med hjälp av ett visst intervall av slumptal och Statistiska Centralbyrån 4

5 intervallgränserna är desamma mellan olika år. På detta sätt kommer urvalsindividerna i denna osu-del följas över tiden och vara longitudinella. Den andra delen utgörs av en totalundersökt del som består av individer som har en större taxerad förvärvsinkomst än 1,25 miljoner kronor och/eller inkomst av kapital mindre än -1,25 eller större än 1,25 miljoner kronor. Med hjälp av information från SCB:s register över totalbefolkningen (RTB) kompletteras urvalsindividerna med samtliga familjemedlemmar och ett hushåll bildas kring urvalsindividen. Detta innebär också att ett nätverksurval har skapats. Totalt uppgår STARurvalet till cirka 1,7 miljoner individer och dödsbon. Som estimator för osu-delen används den s k Horvitz Thompson(HT)- estimatorn. Den del av STAR som utgörs av osu-delen är samordnat med Longitudinell individdatabas (LINDA). 3.3 Övertäckning För STAR utgör emigranter som inte anmäler utflyttning övertäckning. Genomförda studier tyder på att folkbokföringen innehåller ett betydande antal individer som inte längre bor i landet och som därmed felaktigt inkluderas i STAR. I STAR finns det ingen undertäckning eller bortfall. Se SCB:s hemsida för mer information om FASIT-modellen och STARurvalet. 4 Metodbeskrivning 4.1 Metodval I tillgängliga data finns inte uppgifter om hur man gjort uttaget av tjänstepension. Det betyder att det inte finns uppgift om en individ väljer att ta ut en del av tjänstepensionen tidsbegränsat under t ex fem år och en del livsvarigt. Det finns endast uppgifter om vilka som erhåller tjänstepension och summa utbetald tjänstepension. För att kunna simulerar förändringar i uttagsmönstret mellan tidsbegränsat och livsvarigt måste alltså först en metod tas fram för att bestämma vilka som har gjort ett tidsbegränsat uttag. Den vanliga perioden för tidsbegränsat uttag är fem år och är den tidsperiod som används i denna rapport. Eftersom det också finns önskemål om att vid simuleringen modellera vilka som ska välja att ta ut femårigt måste också en modell skapas, för att kunna bestämma vilka som med modellansatsen ska göra ett femårigt uttag av delar av sin tjänstepension. Vid simuleringen av ett ökat femårigt uttag av tjänstepension måste också en ny tjänstepension beräknas. För de i åldergruppen år som genom simuleringen får ett femårigt uttag måste tjänstepensionen öka. För de som är 71 år och äldre och bestäms ha haft ett femårigt uttag måste Statistiska Centralbyrån 5

6 tjänstepensionen minska. I avsnitt 4.4 beskrivs metoderna för att förändra tjänstepensions storlek för berörda individer Individer år För individer som 2013 är år saknas möjlighet att genom data bestämma om de har ett femårigt uttag av delar av tjänstepensionen. För att bestämma vilka som har ett sådant uttag måste en beslutsmodell skapas. Som underlag för beslutsmodellen används de som var 66 år och tog ut tjänstepension 2008 tillsammans med uppgiften om tjänstepension År 2013 är de 71 år och har då avslutat det eventuella uttaget av den delen av tjänstepensionen som tagits ut under fem år. En kvot mellan tjänstepensionen vid 71 års ålder och tjänstepensionen vid 66 års ålder framskriven till en nivå motsvarande 2013 beräknas. Om kvoten är större än 1,2 anses delar av tjänstepensionen ha tagits ut på fem år. Genom att använda denna information skapas sedan regressionsmodeller för de olika pensionsutbetalarna. Dessa regressionsmodeller används sedan för att bestämma vilka i åldern år 2013 som ska anses ha ett femårigt tjänstepensionsuttag. I avsnitt beskrivs de olika regressionsmodellerna. Dessa modeller används även vid simuleringen i de fall då ökningen av antalet med femårigt uttag ska ske genom att de som är mest sannolika att ha ett femårigt uttag är de som får ett sådant Individer 71 år och äldre För att bestämma vilka i gruppen 71 år och äldre som har haft ett femårigt uttag kan historisk tjänstepension användas. Detta görs genom att undersöka tjänstepensionen vid 66-års ålder, skriva fram den 6 år och därefter jämföra med tjänstepensionens storlek vid 72-års ålder. Ett lägre uttag av tjänstepension vid 72 jämfört med 66 år indikerar då att individen har haft ett femårigt uttag. Till exempel innebär detta att för de som är 80 år 2013 hämtas tjänstepensionen för år Därefter skrivs den fram 6 år och jämförs med tjänstepensionen år 2005, se avsnitt För att kunna modellera en ökning av antalet med ett femårigt uttag av tjänstepension skapas ett antal regressionsmodeller för de olika pensionsutbetalarna, se avsnitt Statistiska Centralbyrån 6

7 4.1.3 Utfallsscenarior Genom att använda ovanstående metoder är det möjligt att simulera olika omfattningar av ett förändrat uttag av tjänstepensionen som genererar olika utfall. De olika utfallen styrs av antaganden om antal individer som väljer ett femårigt uttag kontra ett livsvarigt uttag. Tre olika scenarior prövas; 10 procent fler, modellerat 10 procent fler, slumpmässigt 30 procent fler, modellerat 30 procent fler, slumpmässigt samtliga De två första scenariorna avser att 10 procent fler än som i nuläget har ett femårigt uttag, omvandlas till femårigt uttag. Med modellerat menas att vilka individer som omvandlas till femårigt uttag bestäms av den beslutsmodell som beskrivs i avsnitt 4.3. Med slumpmässigt menas att de 10 procent fler som omvandlas inte tar hänsyn till någon hjälpinformation, utan tilldelning av vilka individer som ska omvandlas sker helt slumpmässigt. Scenariorna tre och fyra avser att 30 procent fler än som i nuläget har ett femårigt uttag, omvandlas till femårigt uttag. Vad gäller modellerat och slumpmässigt har det samma definition som för de två förstnämnda scenariorna. Det sistnämnda scenariot är ett max-alternativ. I detta scenario sker en omvandling av tjänstepensionsuttag för samtliga individer som i nuläget inte har ett femårigt uttag Simuleringar Sex olika simuleringar i FASIT-modellen genomförs. Den första simuleringen avser nuläget, d v s där det nuvarande uttaget av tjänstepension är oförändrat. Därefter jämförs de olika utfallsscenariorna med denna simulering. Effekterna av förändrat tjänstepensionsuttag redovisas för variablerna: Tjänstepension Garantipension Slutlig skatt Statlig skatt Bostadstillägg Äldreförsörjningsstöd Hemtjänstavgift Förändringen redovisas för summa och medelvärde dels uppdelat på avtalsområde, kön, ålder, ATP-poäng och typ av uttag (femårigt eller inte femårigt) och dels på avtalsområde, kön och ålder. Statistiska Centralbyrån 7

8 Om individen är född 1937 eller tidigare ingår utbetald tjänstepension i beräkningen av det underlag som fastställer om individen har rätt till garantipension och i så fall hur mycket. För de som är födda 1938 eller senare, och alltså tillhör det nya pensionssystemet, ingår inte utbetald tjänstepension i underlaget för att fastställa garantipensionens storlek. En förändring i uttaget av tjänstepension kan alltså påverka garantipensionens storlek, men enbart för de som är födda 1937 eller tidigare. De hushållstransfereringar som redovisas är bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och hemtjänstavgiften. Eftersom transfereringarna sker på hushållsnivå och all redovisning är på individnivå, delas dessa lika mellan de ingående individerna om det är ett sammanboendehushåll. Simuleringarna görs för år 2013 och med det uttagsmönster av tjänstepensionen som är observerat historiskt. I de kohorter som över tid tillkommer kommer det vara vanligare med tjänstepension än för de kohorter som faller ifrån. Det bör noteras att de olika utfallsscenariorna inte fångar denna utveckling. 4.2 Bakgrundsdata Den underliggande informationen som används till beslutsmodellerna och andelsberäkningarna (se avsnitt 4.3 och 4.4) är hämtad från historiska årgångar av inkomst och taxeringsregistret. För denna del i uppdraget är det ingen begränsning i någon typ av urval, utan samtliga individer som finns i inkomst- och taxeringsregistret ingår. Begränsningen till STARurvalet blir först aktuell i och med simuleringsdelen av uppdraget. Den på SCB tillgängliga statistiken över den tjänstpension som en individ mottagit för ett visst år kommer från den kontrolluppgift som respektive utbetalare av tjänstepensionen har redovisat. För år 2013 bygger det på vad som redovisas i KU18 Kontrolluppgift Pensions- och försäkringsutbetalare m.fl. med ersättningskod 400 Tjänstepension, tjänstepensionsförsäkring. Det finns också en möjlighet att erhålla tjänstepension från ett företags pensionsstiftelse. Denna uppgift erhålls från kontrolluppgiften KU10 Kontrolluppgift från arbetsgivare m. fl., rad 30. Denna tjänstepension ingår dock inte i den vidare bearbetningen i detta uppdrag. SCB har inte direkt tillgång till vilket avtalsområde en individs tjänstepension grundar sig på. För att ändå kunna göra en uppdelning i olika typer av avtalsområde används utbetalarens organisationsnummer som identifierare. På detta sätt kan tjänstepensionerna delas upp i fem grupper; ALECTA, AMF, KPA, SPV (Statens Pensionsverk) och ÖVRIGA. Dessa utbetalare kan översättas till privata tjänstemän (ALECTA), LOanställda (AMF), kommun eller landstingsanställda (KPA) samt statligt anställda (SPV). Resterande utbetalare förs till gruppen övriga. Det bör noteras att denna indelning inte är korrekt i en del fall då en individ som är privatanställd tjänsteman kan välja att låta AMF administrera dess tjänstepension. Det är dock den bästa uppdelningen i olika avtalsområde som är möjlig att göra med hjälp av den data som finns tillgänglig. Statistiska Centralbyrån 8

9 Har en individ erhållit tjänstepension från olika utbetalare kommer individen i redovisningen ingå i den grupp som har stått för den största utbetalningen. Det har varit möjligt att hämta utbetald tjänstepension från och med år 1982 och framåt. För år finns tjänstepensionsutbetalningar för stat, kommun och landsting samt en total summa utbetald tjänstepension. Utbetalningarna från ALECTA, AMF och övriga finns för år 1988 och framåt. Tillsammans med information om tjänstepensionens storlek har också taxerad förvärvsinkomst och förekomst i folkbokföringen den 31/12 aktuellt år hämtats in för Beräknad tjänstepension För att skriva fram tjänstepensionen vid 66 år har två olika utvecklingstakter tagits fram. För de individer som har utbetald tjänstepension två, på varandra följande, år har en utvecklingskvot skapats genom att dividera tjänstepensionen år t+1 med tjänstpensionen år t. Därefter har ett medianvärde för utvecklingskvoten för respektive tjänstepensionsutbetalare och år räknats fram. Utöver denna utvecklingskvot har även en utvecklingskvot för respektive år räknats fram med hjälp av prisbasbeloppet år t+1 dividerat med prisbasbeloppet år t. En jämförelse av utvecklingskvoterna framgår av tabell 1 i tabellbilagan. För de som år 2013 var 71 år eller äldre identifierades vilket år individen var 66 år. Därefter skrevs tjänstepensionen vid 66 år fram med sex år till att avse tjänstepensionen vid 72 år. För den kohort som var 71 år skrevs tjänstepensionen endast fram fem år. Två olika framskrivna tjänstepensioner beräknades. Dels med hjälp av medianvärdena av de observerade utvecklingskvoterna och dels med hjälp av prisbasbeloppets utveckling. Därefter skapades kvoter mellan beräknat värde av tjänstepensionen vid 72 år och faktiskt värde vid 72 år. Dessa kvoter skapades enbart för individer som hade en tjänstepensionsutbetalning vid 66 år och en tjänstepensionsutbetalning vid 72 år och var folkbokförd i Sverige den 31/12 aktuellt år. Genom att inkludera det sistnämnda villkoret rensas de individer bort som har avlidit under året och av den anledningen har en orimligt låg tjänstepension vid 72 års ålder jämfört med vid 66 års ålder. Genom att två olika utvecklingskvoter tagits fram, och därmed två olika beräkningar av tjänstepensionen vid 72 år, har också för varje individ skapats två olika kvoter mellan beräknat värde och faktiskt värde vid 72 år Bakrundsvariabler för individer 66 år och äldre För att bestämma vilken typ av tjänstepensionsutbetalare individen har används tjänstepensionen år Får individen tjänstepension från mer än en utbetalare kategoriseras individen efter den med störst utbetalning. Nedanstående tabell visar de variabler som är skapade för samtliga individer som är 66 år och äldre. Statistiska Centralbyrån 9

10 Indelningen i TAK2 är gränsen för kvartil 3 och TAK3 innehåller medianen för de individer som har ATP-poäng. För privata tjänstemän och statligt anställda finns det en observerbar gräns för när det blev möjligt att göra ett femårigt uttag av tjänstepensionen. Informationen hanteras i variablerna FODALECTA och FODSTAT. Variabeln PAV_KV bildas genom kvoten mellan tjänstepensionen vid 66 år och tilläggspensionen vid 66 år. Tilläggspensionen motsvaras här av den beräknade tilläggspensionen vid 66 år. Beräkningen görs enligt prisbasbeloppet vid 66 år * 0,6 * ATP-poäng vilket innebär att inga individer fasas in och får inkomstpension. Variabelnamn Innehåll Förklaring SEX Kön 1=man, 0=kvinna SV Födelseland 1=Sverige, 0=ej Sverige TAK1 ATP-poäng 1=6,50 poäng eller större, 0=övriga poäng TAK2 ATP-poäng 1=mellan 5,70 och 6,49 poäng, 0=övriga poäng TAK3 ATP-poäng 1=mellan 4,35 och 5,69 poäng, 0=övriga poäng OLDPENS Födelseår 1=född 1937 eller tidigare, GRUND GYMN HOG 0=född 1938 eller senare Utbildningsnivå 1=förgymnasial utbildning, 0=ej förgymnasial utbildning Utbildningsnivå 1=gymnasial utbildning, 0=ej gymnasial utbildning Utbildningsnivå 1=eftergymnasial utbildning, 0=ej eftergymnasial utbildning FODALCETA Födelseår 1=födelseår 1925 eller tidigare, 0=födelseår 1926 eller senare FODSTAT Födelseår 1=födelseår 1928 eller tidigare, 0=födelseår 1929 eller senare PAV_KV Kvot Kvoten mellan tjänstpension vid 66 år och den beräknade tilläggspensionen vid 66 år Statistiska Centralbyrån 10

11 4.2.3 Bakgrundsvariabler för individer år För att beslutsmodellerna i ska kunna hantera beslutet om femårigt eller inte femårigt uttag behövs information om individens karakteristika vid 66 år. I beslutsmodellen för individer som är år används data för år Genom detta förfarande finns kunskap om vilka individer som har haft ett femårigt uttag genom att studera tjänstepensionen år I beslutsmodellen används information om individen vid beslutet (alltså då individen var 66 år). Det är endast information från individer som är födda 1942 som används. Tankegången med att enbart använda denna kohort är att de individer som i beslutsmodellen kommer att omvandlas till femårigt uttag i större utsträckning har samma beteende som de som är födda 1942 jämfört med om hela gruppen år (födda ) skulle användas. Följande ytterligare data hämtas in: Variabelnamn Innehåll Förklaring LON Löneinkomst 1=löneinkomst större än ett prisbasbelopp, NRV 0=löneinkomst mindre än ett prisbasbelopp Näringsverksamhet 1=näringsverksamhet större än ¼ prisbasbelopp, 0=näringsverksamhet mindre än ¼ prisbasbelopp PRIVAT Privat pension 1=privat pension, 0=ej privat pension SAMBO Hushållsstatus 1=sammanboende LZINK Taxerad förvärvsinkomst 2=ensamstående Logaritmerat medelvärde av taxerad förvärvsinkomst vid års ålder Bakgrundsvariabler för individer 71 år och äldre För de som är 71 år och äldre skapas variabler för skillnaden mellan framskriven beräknad tjänstepension och faktisk tjänstepension vid 72 år uppdelat på olika tjänstpensionsutbetalare. För åren 1982 till 1987 saknas uppdelad tjänstepension på ALECTA, AMF och övriga. För de individer som är födda 1922 eller tidigare och är kategoriserade i någon av dessa grupper används total tjänstepension. För att bestämma om individen har haft ett femårigt uttag används både kvoten som är beräknad med hjälp av den observerad utveckling av tjänstepensionen och prisbasbeloppet. Gränsen för att anse om ett femårigt uttag finns är satt till 1,2. Om den framskrivna beräknade tjänstepensionen enligt någon av framskrivningarna vid 72 år är större än 20 procent mer än den faktiska tjänstepensionen vid 72 år sätts variabeln FEM till 1 annars 0. Statistiska Centralbyrån 11

12 4.3 Beslutmodell Ålder år För de som är i åldern år måste det bestämmas vilka som har tagit ut sin tjänstepension med ett femårigt uttag. För dessa individer finns ingen uppgifter om hur de valt att ta ut sin tjänstepension. En modell måste alltså skapas som kan användas för att bestämma vilka som ska ha ett femårigt uttag. Uppgifter för de som är födda 1942 används. Det är den senaste ålderskohorten som genom observation kan användas för att bestämma om de gjort ett femårigt uttag av tjänstepension. Med hjälp av dessa observationer skattas en logistisk regression som sedan används för att bestämma vilka i åldersgruppen år som har gjort ett femårigt uttag av tjänstepensionen. En logistisk regression skattas för respektive utbetalare av tjänstepension. Nedan presenteras modellerna för de olika pensionsutbetalarna. För en beskrivning av de variabler som ingår i modellen hänvisas till avsnitt 4.2. För Alecta erhålls följande modell: Intercept tak tak <.0001 privat grund <.0001 gymn <.0001 PAV_kv <.0001 lzink lon <.0001 ink <.0001 För AMF erhålls fölande modell: Intercept <.0001 sv tak <.0001 tak privat <.0001 grund <.0001 PAV_kv <.0001 lzink lon Statistiska Centralbyrån 12

13 För KPA erhålls följande modell: Intercept <.0001 sex tak <.0001 tak <.0001 PAV_kv <.0001 SAMBO <.0001 lon nrv För SPV erhålls följande modell: Intercept sex tak <.0001 tak <.0001 privat <.0001 grund <.0001 gymn <.0001 PAV_kv <.0001 SAMBO lzink lon <.0001 nrv ink För övriga pensionsutbetalare erhålls följande modell: Intercept <.0001 tak <.0001 tak <.0001 privat <.0001 grund <.0001 gymn <.0001 PAV_kv <.0001 SAMBO <.0001 lon <.0001 Statistiska Centralbyrån 13

14 4.3.2 Ålder 71 år och äldre För de som är mellan 71 och 97 år har det, med hjälp av registeruppgifter, varit möjligt att skatta vilka som haft ett femårigt uttag. Det har gjorts genom att jämföra deras tjänstepension när de var 66 år med den när de var 71 år ålder. Om tjänstepensionen vid 66 års ålder var 20 procent höger än vid 71 års ålder görs antagandet att delar av tjänstepensionen varit ett femårigt uttag. I simuleringarna ska antalet med femårigt uttag öka. Detta sker dels genom att slumpmässigt öka antalet med femårigt uttag och dels genom att öka antalet bland de som var mest sannolika att förändra sitt uttag. För att identifiera de individer som är mest sannolika att göra ett femårigt uttag måste en modell skapas. Av denna anledning skattas en logistisk regression för respektive pensionsutbetalare. Som förklarande variabel används FEM, d v s de som enligt beräkningarna har haft ett femårigt uttag. Nedan presenteras modellerna för de olika pensionsutbetalarna. För en beskrivning av de variabler som ingår i modellen hänvisas till avsnitt 4.2. För Alecta erhålls följande modell: Intercept <.0001 sv tak <.0001 tak <.0001 tak <.0001 fodalecta <.0001 oldpens <.0001 hog <.0001 PAV_kv <.0001 För AMF erhålls fölande modell: Intercept <.0001 sv tak oldpens <.0001 gymn PAV_kv <.0001 Statistiska Centralbyrån 14

15 För KPA erhålls följande modell: Intercept <.0001 sv <.0001 tak <.0001 oldpens <.0001 PAV_kv <.0001 För SPV erhålls följande modell: Intercept <.0001 sex <.0001 tak <.0001 tak tak <.0001 fodstat <.0001 oldpens <.0001 grund <.0001 gymn <.0001 PAV_kv <.0001 För övriga pensionsutbetalare erhålls följande modell: Intercept <.0001 sv tak <.0001 tak <.0001 tak <.0001 oldpens <.0001 grund <.0001 gymn <.0001 PAV_kv <.0001 Statistiska Centralbyrån 15

16 4.4 Andelsberäkningar För att kunna bestämma den tjänstepension som erhålls om simuleringen gör att uttaget ska ändras från livslångt till femårigt, måste en beräkning av storleken av förändringen göras. Detta görs dels för gruppen år och dels för gruppen 71 år och uppåt. Beräkningarna görs för de olika tjänstpensionsutbetalarna och fördelat på kön Ålder år För beräkningarna för denna grupp används uppgifter för de som är födda år För dessa finns uppgift om deras tjänstepension, dels vid 66 års ålder och dels vid 71. Med hjälp av dessa uppgifter är det möjligt att beräkna hur stor ökningen av tjänstepensionen skulle bli om uttaget ändras från livslångt till femårigt. Beräkningen görs genom att för alla som enligt bestlutsmodellen har ett femårigt uttag göra följande beräkning: BFEMAND=PTJPTOT2011/((PTJPTOT2011- PTJPTOT2013)*5/20+PTJPTOT2013); BFEMAND är ökningen av tjänstepensionen vid ändring av uttaget från livslångt till femårigt, PTJPTOT2011 är tjänstepensionen år 2011 framskriven till 2013 års nivå och PTJPTOT2013 är tjänstepensionen Täljaren innehåller tjänstepensionen vid ett femårigt uttag medan nämnare innehåller en beräkning av tjänstepensionen vid ett livslångt uttag. Ett antagande som görs är att ett livslångt uttag innebär att man får tjänstepension i 20 år. Medianen av BFEMAND ger följande andelar fördelat på pensionsutbetalare och kön: Män Kvinnor ALECTA 1, , AMF 1, , KPA 1, , SPV 1, , Övriga pensionsutbetalare 1, , Andelen anger alltså ökningen av befintlig tjänstepension vid en övergång från livsvarigt till femårigt uttag Ålder 71 år och äldre För beräkningar för denna grupp används uppgifter för alla som är 71 år och äldre. För dessa finns uppgift om tjänstepension vid 66 års ålder och vid 71 års ålder och därmed är det möjligt att bestämma vilka som har gjort ett femårigt uttag av tjänstepension. Med hjälp av dessa uppgifter är det Statistiska Centralbyrån 16

17 möjligt att beräkna hur minskningen av tjänstepensionen skulle bli om uttaget ändras från livslångt till femårigt. Beräkningen görs genom att för alla som har ett femårigt uttag göra följande beräkning: BFEMAND=PTJPTOT2013/((PTJPTOT2013*TP_KVOT_UTV- PTJPTOT2013)*5/20+PTJPTOT2013) Där BFEMAND är minskningen av tjänstepensionen vid ändring av uttaget från livslångt till femårigt, PTJPTOT2013 är tjänstepensionen 2013 och TP_KVOT_UTV förändringen av tjänstepensionen mellan 66 och 71 års ålder. TP_KVOT_UTV beräknas separat för de olika pensionsutbetalarna. Täljaren innehåller värdet på tjänstepensionen år 2013 medan nämnaren innehåller en beräkning av vad tjänstepensionen skulle varit om man istället hade tagit ut tjänstepensionen livslångt. Här gäller samma antaganden om 20 år vad gäller livslångt uttag. Medianen av BFEMAND ger följande andelar fördelat på pensionsutbetalare och kön: Män Kvinnor ALECTA 0, , AMF 0, , KPA 0, , SPV 0, , Övriga pensionsutbetalare 0, , Andelen anger alltså minskningen av befintlig tjänstepension vid en övergång från livsvarigt till femårigt uttag. Statistiska Centralbyrån 17

18 4.5 Fördelning mellan femårigt och livsvarigt uttag Nedanstående tabell visar hur stor andel som har kategoriserats till att ha gjort ett femårigt uttag respektive enbart haft ett livsvarigt uttag av tjänstpensionen. Tabellen visar resultatet för respektive pensionsutbetalare och åldersgrupp. För de som är år avser det de som pekats ut som femåriga uttag genom att använda beslutsmodellen och för de som är 71 år och äldre är underlagt faktiskt uttagsmönster år 71- år Fem år Livsvarigt Fem år Livsvarigt ALECTA 0,58 0,42 0,59 0,41 AMF 0,09 0,91 0,02 0,98 KPA 0,08 0,92 0,07 0,93 SPV 0,61 0,39 0,40 0,60 Övriga pensionsutbetalare 0,35 0,65 0,23 0,77 5 Resultat Resultatet av simuleringarna framgår av de bifogade tabellerna. I den föreliggande rapporten lyfts inga enskilda resultat fram. Då tabellredovisningen är nedbruten på flera redovisningsvariabler förkommer det flertal celler med mycket få observationer som grund i varje cell. Resultatet i celler med få underliggande observation bör tolkas med försiktighet. Om det är färre än tio observationer i en cell är resultatet markerat med en asterisk. De totala tjänstepensionerna som betalas ut år 2013 (exklusiv de som betalas ut av företags pensionsstiftelser) uppgår till cirka 99 miljarder och 1,8 miljoner individer är mottagare av dessa utbetalningar. Av de 99 miljarderna betalas cirka 76 ut till 1,5 miljoner individer som är 66 år eller äldre, vilket är de individer som ingår föreliggande redovisning. De som är år står för 38 av de 76 miljarderna (0,5 av 1,5 miljoner individer). De individer i denna åldersgrupp som kategoriseras ha ett femårigt uttag i utgångläget, står för 15 av de 38 miljarderna ( av individer). Detta innebär att det återstår 23 miljarder av utbetald tjänstepension som, i utfallsscenariot där samtliga väljer ett femårigt uttag, ska omvandlas till femårigt uttag. Eftersom det bara är individer med tjänstepension som är inkluderade i de bifogade tabellerna påverkar det också nivåerna för samtliga redovisningsvariabler. Till exempel avser såldes summa garantipension endast de individer som uppbär tjänstepension. Statistiska Centralbyrån 18

19 Tabellbilaga Tabell 1 Procentuell utveckling per år och utbetalare samt prisbasbeloppets utveckling. ÅR ALECTA AMF Övrig Kommun/ landsting Stat Prisbasbelopp ,91 8,86 8, ,51 3,50 4, ,41 7,41 7, ,90 6,87 6, ,27 4,30 3, ,17 6,16 7, ,56 5,79 11,11 8,13 8,14 8, ,38 6,45 16,18 6,40 6,42 6, ,46 10,67 10,53 8,38 8,33 8, ,93 4,69 4,85 4,66 4,66 4, ,35 2,08 2,35 2,10 4,35 2, ,22 2,33 0,88 2,33-0,06 2, ,53 1,41 1,43 1,42 1,43 1, ,19 1,39 1,52 1,40 20,03 1, ,00 0,28 0,24 0,28-10,75 0, ,48 0,28 1,51 8,93 0,27 0, ,85 0,00 9,69-6,92-4,90 0, ,28 0,55 1,31 0,53 0,55 0, ,00 0,82 2,13 0,82 0,81 0, ,01 2,74 3,04 1,00 2,13 2, ,70 1,82 1,60 1,55 1,84 1, ,52 1,81 1,52 1,82 1,78 1, ,54 25,03 0,00 0,26 0,25 0, ,60 7,42 0,58 0,76 0,76 0, ,48 2,11 1,48 1,51 1,51 1, ,18 4,84 2,08 1,72 1,74 1, ,38 0,71 2,40 4,38 4,38 4, ,00 11,17 0,00-2,34-0,94-0, ,00 10,37 0,37 10,09 0,99 0, ,73-0,28 2,73 2,80 2,78 2, ,45 5,75 1,11 1,14 1,12 1,14 Statistiska Centralbyrån 19

Beräkningar av mörkertalet i BTP för pensionärer och äldreförsörjningsstödet för pensionärer. Inledning. Metod RAPPORT 2012-11-22 1(18)

Beräkningar av mörkertalet i BTP för pensionärer och äldreförsörjningsstödet för pensionärer. Inledning. Metod RAPPORT 2012-11-22 1(18) Avdelningen för Nationalräkenskaper Klas Lindström RAPPORT 2012-11-22 1(18) Beräkningar av mörkertalet i BTP för pensionärer och äldreförsörjningsstödet för pensionärer. Inledning På uppdrag av Riksrevisionen

Läs mer

Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna?

Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Kortvarigt eller långvarigt uttag av tjänstepension vilka blir de ekonomiska konsekvenserna? Sammanfattning * Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt

Läs mer

KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA?

KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA? KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA? Sammanfattning Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt fler

Läs mer

Tidsbegränsade uttag av tjänstepension och låg ekonomisk standard

Tidsbegränsade uttag av tjänstepension och låg ekonomisk standard Tidsbegränsade uttag av tjänstepension och låg ekonomisk standard Rapport 1 februari 2017 Daniel Hallberg Gabriella Sjögren Lindquist 2017-03-14 Bakgrund Ökad betydelse av tjänstepensionen för den totala

Läs mer

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension 1 (6) PM 213-12-9 Pensionsutvecklingsavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp

Läs mer

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension 1 (6) PM 215-3-27 Analysavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp för inkomstgrundad

Läs mer

Fördelningsanalytiskt statistiksystem för inkomster och transfereringar (FASIT) 2008 HE0106

Fördelningsanalytiskt statistiksystem för inkomster och transfereringar (FASIT) 2008 HE0106 NR/SIM 2010-11-15 1(14) Fördelningsanalytiskt statistiksystem för inkomster och transfereringar (FASIT) 2008 HE0106 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt

Läs mer

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns

Läs mer

Tidsbegränsade uttag av tjänstepension bland kvinnor och män

Tidsbegränsade uttag av tjänstepension bland kvinnor och män SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2017:15 Tidsbegränsade uttag av tjänstepension bland kvinnor och män En redovisning av utvecklingen av tidsbegränsade uttag av tjänstepension Detta är en sammanfattning av en

Läs mer

kalenderår när inkomsterna från sjukförsäkringen för

kalenderår när inkomsterna från sjukförsäkringen för Promemoria 2013-04-17 Pensionsåldersutredningen S 2011:05 Historiska inkomster för personer med garantipension och personer som riskerar att få garantipension -bearbetningar av uppgifter från Inkomst-

Läs mer

kalenderår när inkomsterna från sjukförsäkringen för

kalenderår när inkomsterna från sjukförsäkringen för Promemoria 2013-04-17 Pensionsåldersutredningen S 2011:05 Historiska inkomster för personer som gör tidiga uttag av sin ålderspension - bearbetningar av uppgifter från Inkomst- och taxeringsregistret 1.

Läs mer

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns

Läs mer

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster 17 Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges befolkning.

Läs mer

11 Grundavdrag. 11.1 Beräkning av grundavdrag. Grundavdrag 103

11 Grundavdrag. 11.1 Beräkning av grundavdrag. Grundavdrag 103 Grundavdrag 103 11 Grundavdrag 63 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 670-675 SOU 1997:2, del II s. 496-500 Lag (1999:265) om särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet för fysiska personer i vissa

Läs mer

Förord. Skattebetalarna och SPF kan med följande rapport avslöja att dessa åtgärder har varit otillräckliga.

Förord. Skattebetalarna och SPF kan med följande rapport avslöja att dessa åtgärder har varit otillräckliga. Pensionärerna förlorar 1,8 miljarder kronor i köpkraft 2014 Förord Vid årsskiftet sänktes pensionerna för tredje gången de senaste fem åren, som följd av att bromen i pensionssystemet återigen slagit till.

Läs mer

Hur stor blir pensionen för utrikes födda?

Hur stor blir pensionen för utrikes födda? Hur stor blir pensionen för utrikes födda? En rapport om kompensationsgrader Ett samarbete mellan staten och pensionsbolagen Kristina Kamp När hela livet räknas Hela livet räknas så brukar vi beskriva

Läs mer

PM Dok.bet. PID

PM Dok.bet. PID 1 (13) PM Analysavdelningen Hans Karlsson Inger Johannisson 010-454 23 54 Sveriges pensioner 2005 2014 Inkomstgrundad allmän ålderspension, tjänstepension och avdragsgill privat pension Sammanfattning

Läs mer

Tabell 1: Ersättningsnivåer för arbetslöshetsförsäkringen, inget försörjningsansvar

Tabell 1: Ersättningsnivåer för arbetslöshetsförsäkringen, inget försörjningsansvar 2017-06-22 Dnr 2017:852 Rapport från utredningstjänsten NIVÅER OCH VARAKTIGHET FÖR A-KASSAN Vad blir den offentligfinansiella effekten av att höja taket i a-kassan till 1 200 kr per dag under 100 dagar

Läs mer

FASIT:s grundmodell är statisk. Modellen tar alltså ingen hänsyn till beteendeförändringar till följd av ändrade regelsystem.

FASIT:s grundmodell är statisk. Modellen tar alltså ingen hänsyn till beteendeförändringar till följd av ändrade regelsystem. Promemoria 2013-04-23 Pensionsåldersutredningen S 2011:05 Effekter av att förlänga arbetslivet resultat från simuleringar gjorda i mikrosimuleringsmodellen FASIT 1. Inledning Pensionsåldersutredningen

Läs mer

BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD

BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD UTREDNINGSTJÄNSTEN Tommy Lowén Tfn: 08-786 5661 PM 2010-05-18 Dnr 2010:0991 BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD Hur många och hur stor andel av under 18 år lever i som har en låg ekonomisk standard

Läs mer

Instruktioner till blanketten

Instruktioner till blanketten Instruktioner till blanketten 1. Under Personuppgifter och adress fyller du i alla som bor på adressen, Om annan person än omsorgstagaren ska få räkningar och beslut fyller du i Annan räkningsmottagare

Läs mer

Vem får avsättning till tjänstepension?

Vem får avsättning till tjänstepension? SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2018:15 Vem får avsättning till tjänstepension? En analys av tjänstepensionernas täckningsgrad baserad på deklarationsuppgifter Detta är en sammanfattning av en rapport från Inspektionen

Läs mer

2013-10-04 Dnr 2013:1474

2013-10-04 Dnr 2013:1474 2013-10-04 Dnr 2013:1474 I rapporten redovisas en fördelningsanalys av regeringens budgetproposition för 2014. Förslagen analyseras i förhållande till gällande regler. I denna promemoria redovisas direkta

Läs mer

Närområdesprofil Område: Kista. Antal boende inom området = Antal arbetande inom området =

Närområdesprofil Område: Kista. Antal boende inom området = Antal arbetande inom området = Närområdesprofil Område: Kista Antal boende inom området = 13 941 Antal arbetande inom området = 27 951 Ingående postnummerområden Källa: Posten 2013-04-01 SCB:S Registret över totalbefolkningen 2012-12-31

Läs mer

Ungefär lika många kvinnor och män gick i pension under 2016, sammanlagt cirka individer. Den vanligaste pensioneringsåldern var fortsatt 65

Ungefär lika många kvinnor och män gick i pension under 2016, sammanlagt cirka individer. Den vanligaste pensioneringsåldern var fortsatt 65 Ungefär lika många kvinnor och män gick i pension under 2016, sammanlagt cirka 125 000 individer. Den vanligaste pensioneringsåldern var fortsatt 65 år, samtidigt som spridningen av första uttagsålder

Läs mer

Kommunfakta 2015. barn och familj

Kommunfakta 2015. barn och familj Kommunfakta 2015 barn och familj Kommunfakta 2015 Barn & familj Definitioner Kommentarer Källor KÄLLOR TILL STATISTIKEN Grund för redovisningen av familjeförhållanden är SCB:s befolkningsregister. Data

Läs mer

Statistikinfo 2014:07

Statistikinfo 2014:07 Statistikinfo 2:7 Pensionsinkomsten drygt 4 procent högre för män än för kvinnor Medelbeloppet för pensionsinkomsten var 42 procent högre för män än för kvinnor 2. Mellan 2 och 2 ökade medelbeloppet med,

Läs mer

Välkommen till informationsträff med KPA Pension. Åke Andersson

Välkommen till informationsträff med KPA Pension. Åke Andersson Välkommen till informationsträff med KPA Pension Åke Andersson Om KPA Pension KPA Pension är ett serviceorgan för den kommunala sektorn i pensions- och försäkringsfrågor. Vi hjälper till att: räkna fram

Läs mer

Pensionsutbetalningar i det allmänna pensionssystemet

Pensionsutbetalningar i det allmänna pensionssystemet Pensionsutbetalningar i det allmänna pensionssystemet Referensår 2009 SF0301 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Socialförsäkring A.2 Statistikområde Stöd vid ålderdom I statistiken för 1999-2002 ingår

Läs mer

Hela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension

Hela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard Hushållens ekonomiska standard Sta Hushållens ekonomiska standard Innehåll Innehåll Hushållens ekonomiska standard... 5 De totala beloppen för olika inkomstslag... 6 Inkomstspridning... 7 Ekonomisk standard

Läs mer

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Integration analys: Integration Etablering på arbetsmarknaden

Integration analys: Integration Etablering på arbetsmarknaden Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (10) Integration analys: Integration Etablering på arbetsmarknaden 2014 LE0105 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3

Läs mer

Resursfördelningsmodellen

Resursfördelningsmodellen PCA/MIH Johan Löfgren Rapport 25-6-26 (6) Resursfördelningsmodellen Växjös skolor våren 25 Inledning Underlag för analyserna utgörs av ett register som innehåller elever som gått ut årskurs nio 2 24. Registret

Läs mer

Allmänt pensionsavtal 1974 (PA-SPR)

Allmänt pensionsavtal 1974 (PA-SPR) P E N S I O N S F A K T A Allmänt pensionsavtal 1974 (PA-SPR) Allmänt pensionsavtal 1974 (PA-SPR) Denna broschyr ger en översiktlig beskrivning av tjänstepension i form av ålderspension enligt allmänt

Läs mer

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo

Läs mer

Pensionär ett guldkantat liv eller en evig kamp för att få pengarna att räcka till? Lena Lundkvist Prognosinstitutet SCB

Pensionär ett guldkantat liv eller en evig kamp för att få pengarna att räcka till? Lena Lundkvist Prognosinstitutet SCB Pensionär ett guldkantat liv eller en evig kamp för att få pengarna att räcka till? Lena Lundkvist Prognosinstitutet SCB Pension från många håll Allmän pension Inkomstpension Garantipension PPM Tilläggspension

Läs mer

Rapporten utgör Pensionsmyndighetens redovisning av 2018 års regeringsuppdrag att ta fram livsinkomstprofiler för olika inkomstgrupper.

Rapporten utgör Pensionsmyndighetens redovisning av 2018 års regeringsuppdrag att ta fram livsinkomstprofiler för olika inkomstgrupper. Rapporten utgör Pensionsmyndighetens redovisning av 2018 års regeringsuppdrag att ta fram livsinkomstprofiler för olika inkomstgrupper. Rapporten redovisar beräknade livsinkomstprofiler för de individer

Läs mer

Bakgrund. det utgår givetvis också till pensionärer som har plats i särskilt boende, det vill säga biståndsbedömt

Bakgrund. det utgår givetvis också till pensionärer som har plats i särskilt boende, det vill säga biståndsbedömt G G Ä L L I T S D A T S BO M O K E D N E BO T L I K S R Ä S I M? O K A S S A K UNERNAS Bakgrund Bostadstillägget till pensionärer är ett skattefritt tillägg till den allmänna pensionen för personer som

Läs mer

Planeringen av en statistisk undersökning

Planeringen av en statistisk undersökning F2 Undersökningsplanering Datakällor: officiell statistik, olika databaser, registerstatistik (kap 2.5, 4) Planeringen av en statistisk undersökning Tre huvudfrågor: Vem ska undersökas? Vad ska undersökas?

Läs mer

Deskriptiv statistik av intervjuer med nyblivna pensionärer med statlig tjänstepension

Deskriptiv statistik av intervjuer med nyblivna pensionärer med statlig tjänstepension 2019-01-14 1(16) Helén Högberg, 060 18 76 60 Deskriptiv statistik av intervjuer med nyblivna pensionärer med statlig tjänstepension Två studenter från Mittuniversitetet har praktiserat hos SPV under hösten

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER

Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER 2014-06-26 Dnr 2014:984 Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER Hur har den disponibla inkomsten förändrats sedan 2005 för genomsnittliga representanter tillhörande dessa grupper:

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges

Läs mer

2005:2. Uppskattning av mörkertalet i BTP ISSN

2005:2. Uppskattning av mörkertalet i BTP ISSN 2005:2 Uppskattning av mörkertalet i BTP ISSN 0283-0965 Redovisar 2005:2 Sammanfattning Bostadstillägg till pensionärer, BTP, är en inkomstprövad förmån som betalas ut efter ansökan. Alla som är berättigade

Läs mer

Tiden som pensionär. När du börjat ta ut din pension

Tiden som pensionär. När du börjat ta ut din pension Tiden som pensionär När du börjat ta ut din pension Tiden som pensionär Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och övriga förmåner inom socialförsäkringen för dig som är pensionär. Du kan

Läs mer

HR-servicecenter. Information om din tjänstepension. Anna Borin Gunilla Lindqvist. januari hrservicecenter.se

HR-servicecenter. Information om din tjänstepension. Anna Borin Gunilla Lindqvist. januari hrservicecenter.se HR-servicecenter Information om din tjänstepension Anna Borin Gunilla Lindqvist januari 2019 Pensionspusslet Privat pension Spar via bank eller försäkringsbolag Tjänstepension PFA, KAP-KL, AKAP-KL Från

Läs mer

I denna kommenterade statistik beskriver vi individernas allmänna pensioner och pensionsrelaterade bidrag brutto. Vi beaktar inte skatten på

I denna kommenterade statistik beskriver vi individernas allmänna pensioner och pensionsrelaterade bidrag brutto. Vi beaktar inte skatten på I denna kommenterade statistik beskriver vi individernas allmänna pensioner och pensionsrelaterade bidrag brutto. Vi beaktar inte skatten på pensionen. Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd beräknas

Läs mer

Tabell 1: Offentligfinansiella effekter av reducerad allmän löneavgift, mdkr

Tabell 1: Offentligfinansiella effekter av reducerad allmän löneavgift, mdkr 2017-09-08 Dnr 2017:1309 Rapport från utredningstjänsten AVDRAG FÖR DEN ALLMÄNNA LÖNEAVGIFTEN Vad blir den offentligfinansiella effekten 2018-2021 av att varje företag får göra ett avdrag för den allmänna

Läs mer

PM Dok.bet. PID

PM Dok.bet. PID 1 (15) PM Dok.bet. 2016-12-22 Analysavdelningen Kristin Kirs Kommenterad statistik efterlevandepension till vuxna Pensionsmyndigheten har bland annat i uppdrag av regeringen att följa hur pensionssystemet

Läs mer

Undersökningsplanering Datakällor: officiell statistik, olika databaser, registerstatistik

Undersökningsplanering Datakällor: officiell statistik, olika databaser, registerstatistik F2 Undersökningsplanering Datakällor: officiell statistik, olika databaser, registerstatistik Planeringen av en statistisk undersökning Tre huvudfrågor: Vem ska undersökas? Vad ska undersökas? Hur ska

Läs mer

Rapporten visar utvecklingen av pensionsbeloppen för förvaltat kapital, premier och utbetalningar för inkomstgrundad allmän ålderspension (inkomst-,

Rapporten visar utvecklingen av pensionsbeloppen för förvaltat kapital, premier och utbetalningar för inkomstgrundad allmän ålderspension (inkomst-, Rapporten visar utvecklingen av pensionsbeloppen för förvaltat kapital, premier och utbetalningar för inkomstgrundad allmän ålderspension (inkomst-, tilläggs- och premiepension), tjänstepension och avdragsgill

Läs mer

FASIT Vad händer vid förändringar av skatte-, avgifts- och bidragsregler?

FASIT Vad händer vid förändringar av skatte-, avgifts- och bidragsregler? Mikrosimuleringsmodellen FASIT Vad händer vid förändringar av skatte-, avgifts- och bidragsregler? Skatte- och transfereringssystemen har stor betydelse för både den enskilde individen och de offentliga

Läs mer

RAKS (1993)

RAKS (1993) STATISTISKA CENTRALBYRÅN DOKUMENTATION 1(6) RAKS (1993)2003 2015 RAKS är en sammanställning och vidareutveckling av variabler som redan finns i LISA-databasen där målsättningen är att beskriva en individs

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:702) om garantipension; SFS 2000:798 Utkom från trycket den 7 november 2000 utfärdad den 26 oktober 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

Så här tjänar du in till din pension

Så här tjänar du in till din pension Så här tjänar du in till din pension för dig som är född 1938 eller senare Varje år som du arbetar tjänar du in pengar till din framtida pension. Men pensionssystemet tar också hänsyn till att livet består

Läs mer

Blankett för beräkning av vård- och omsorgsavgift 2015

Blankett för beräkning av vård- och omsorgsavgift 2015 Blankett för beräkning av 1. Personuppgifter Efternamn Förnamn Personnummer Adress Postadress Telefon Civilstånd Gift/registrerad partner Sammanboende Gift, lever åtskild Ensamboende/ änka/ änkling, maka/

Läs mer

Hela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension

Hela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida

Läs mer

Tiden som pensionär. När du börjat ta ut din pension

Tiden som pensionär. När du börjat ta ut din pension Tiden som pensionär När du börjat ta ut din pension Tiden som pensionär Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och övriga förmåner inom socialförsäkringen för dig som är pensionär. Du kan

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(13) Hushållens ekonomiska standard Den ekonomiska standarden, (medianvärdet för den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet, räknat i fasta priser) har ökat varje år sedan

Läs mer

2015-09-10 Dnr 2015:1392

2015-09-10 Dnr 2015:1392 2015-09-10 Dnr 2015:1392 Vad är den offentligfinansiella effekten av att både avskaffa uppskovsräntan på kapitalvinstskatten, samt maxgränsen för uppskov vid försäljning av privatbostäder? Anta att förändringen

Läs mer

Rapporten utgör Pensionsmyndighetens svar på 2019 års regeringsuppdrag om att ta fram livsinkomstprofiler för olika inkomstgrupper.

Rapporten utgör Pensionsmyndighetens svar på 2019 års regeringsuppdrag om att ta fram livsinkomstprofiler för olika inkomstgrupper. Rapporten utgör Pensionsmyndighetens svar på 2019 års regeringsuppdrag om att ta fram livsinkomstprofiler för olika inkomstgrupper. Rapporten redovisar beräknade livsinkomstprofiler för de individer som

Läs mer

Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Avdrag för preliminär skatt

Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Avdrag för preliminär skatt Tagit ut enbart PP Pensionsmyndigheten -01-05 451224-1234 Dina belopp för Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Belopp per månad från och med

Läs mer

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017 Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017 Medlingsinstitutets modell för den definitiva löneökningstakten i ekonomin som helhet visar på en ökning på mellan

Läs mer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01434/S1 Sänkt skatt för pensionärer Mars 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 3 Bakgrund... 7 4 Överväganden och förslag...

Läs mer

Anvisning till dig som fyller i inkomstförfrågan

Anvisning till dig som fyller i inkomstförfrågan Anvisning till dig som fyller i inkomstförfrågan Personuppgifter Här fyller du i dina egna och eventuell make/makas/sambos personuppgifter. Som gifta samtaxeras ni och det är därför viktigt att ni fyller

Läs mer

Så här fyller du i blanketten: Inkomstförfrågan för beräkning av avgift år 2014

Så här fyller du i blanketten: Inkomstförfrågan för beräkning av avgift år 2014 Så här fyller du i blanketten: Inkomstförfrågan för beräkning av avgift år 2014 För att kunna räkna ut din avgift för 2014 behövs aktuella uppgifter om dina inkomster och boendekostnader. Vi ber dig därför

Läs mer

Familjepension. Gäller för Allmänt pensionsavtal 1974 (PA-SPR)

Familjepension. Gäller för Allmänt pensionsavtal 1974 (PA-SPR) P E N S I O N S F A K T A Gäller för Allmänt pensionsavtal 1974 (PA-SPR) Denna broschyr gäller enbart familjepension efter den som avgått med pension (eller motsvarande) enligt allmänt pensionsavtal 1974

Läs mer

Premiepensionens delningstal och dess känslighet för ändrad livslängd och ränteantagande

Premiepensionens delningstal och dess känslighet för ändrad livslängd och ränteantagande 1 (5) PM Dok.bet. 2016-06-16 Analysavdelningen Tommy Lowen 010-454 20 50 Premiepensionens delningstal och dess känslighet för ändrad livslängd och ränteantagande Premiepensionens delningstal minskar med

Läs mer

Barn- och familjeförmånernas betydelse för barnhushållens ekonomi

Barn- och familjeförmånernas betydelse för barnhushållens ekonomi Barn- och familjeförmånernas betydelse för barnhushållens ekonomi utveckling över tid Hanna Hultin Avdelningen för analys och prognos Sid 1 Jan 2018 Målen med den ekonomiska familjepolitiken Bidra till

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2008-02-25 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 7859/2008 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för arbetsgivaravgifter,

Läs mer

STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING

STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING Statistikens framställning version 1 1 (8) STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING Hushållens boende Ämnesområde Hushållens ekonomi Statistikområde Inkomster och inkomstfördelning Produktkod HE0111 Referenstid 31 december

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension 60+ (65 år) får prognos Inkomst över taket Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare

Läs mer

Fördelningsanalytiskt statistiksystem för inkomster och transfereringar (FASIT) 2014 HE0106

Fördelningsanalytiskt statistiksystem för inkomster och transfereringar (FASIT) 2014 HE0106 NR/OEM 2016-03-10 1(11) Fördelningsanalytiskt statistiksystem för inkomster och transfereringar (FASIT) 2014 HE0106 I denna beskrivning redovisas först allmänna uppgifter om undersökningen samt dess syfte

Läs mer

Dokumentation av statistiken

Dokumentation av statistiken Dokumentation av statistiken En beskrivning av genomförande och metoder Statistik om Operativa företagsledare 2019-06-27 Ordernummer: 248778/894480-3 Inledning Enheten för löner och sysselsättning vid

Läs mer

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 2006:5 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 Sammanfattning Syftet med denna redovisning är att belysa hur regeländringar inom pensionssystemet har påverkat den

Läs mer

Vem ska undersökas? Vem ska undersökas? Planeringen av en statistisk undersökning. Tre huvudfrågor: Vad ska undersökas? Hur ska undersökningen göras?

Vem ska undersökas? Vem ska undersökas? Planeringen av en statistisk undersökning. Tre huvudfrågor: Vad ska undersökas? Hur ska undersökningen göras? F2 Undersökningsplanering Datakällor: officiell statistik, olika databaser, registerstatistik (kap 2.5, 4) Planeringen av en statistisk undersökning Tre huvudfrågor: Vem ska undersökas? Vad ska undersökas?

Läs mer

Registerbaserad hushållsstatistik

Registerbaserad hushållsstatistik Version 2.0 Sida Dokumentation 1 (8) 2017-03-15 Registerbaserad hushållsstatistik Inledning Den registerbaserade hushållsstatistiken är en statistik med kort historia och SCB:s första publicering skedde

Läs mer

Missgynnar pensionssystemet kvinnor?

Missgynnar pensionssystemet kvinnor? Missgynnar pensionssystemet kvinnor? 9 år år+ 4 år 9 år år+ 4 år 9 år år+ 4 år 67-69 år 70-74 år 67-69 år 70-74 år 67-69 år 70-74 år Kronor per månad Kronor per månad 40 000 35 000 30 000 25 000 20 40000

Läs mer

Ekonomisk ersättning vid arbetslöshet

Ekonomisk ersättning vid arbetslöshet Konjunkturläget augusti 216 67 FÖRDJUPNING Ekonomisk ersättning vid arbetslöshet Ersättningen vid arbetslöshet påverkar både de arbetslösas välfärd och drivkrafterna för arbete. De senaste tio åren har

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension får prognos Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension från sin arbetsgivare.

Läs mer

STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING

STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING Statistikens framställning version 1 1 (8) STATISTIKENS FRAMSTÄLLNING Företagsregister och individdatabas, FRIDA Ämnesområde Hushållens ekonomi Statistikområde Inkomster och inkomstfördelning Produktkod

Läs mer

Integration analys: Utrikes födda i pensionsåldern

Integration analys: Utrikes födda i pensionsåldern Statistiska centralbyrån SCBDOK 3.2 1 (12) Integration analys: Utrikes födda i pensionsåldern 2012 LE0105 Innehåll 0 Allmänna uppgifter... 2 0.1 Ämnesområde... 2 0.2 Statistikområde... 2 0.3 SOS-klassificering...

Läs mer

Regeringens skrivelse 2013/14:45

Regeringens skrivelse 2013/14:45 Regeringens skrivelse 2013/14:45 Riksrevisionens rapport om bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd till pensionärer når förmånerna fram? Skr. 2013/14:45 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Läs mer

Information om avgifter och inkomstförfrågan

Information om avgifter och inkomstförfrågan Sida 1 (8) Information om avgifter och inkomstförfrågan Du som betalar avgift inom förvaltningen för vård- och omsorg i behöver lämna in nya uppgifter för att vi ska kunna beräkna din avgift för 2019.

Läs mer

Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda

Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda 1 (10) Studie 2017-03-21 Stefan Granbom Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda 1938-1945 Denna studie jämför utfallen i det nya och det

Läs mer

Din tjänstepension PA KFS 09. för dig som är född 1954 eller senare

Din tjänstepension PA KFS 09. för dig som är född 1954 eller senare Din tjänstepension PA KFS 09 för dig som är född 1954 eller senare Kort presentation av broschyren Den här broschyren vänder sig till dig som är anställd inom ett KFS-anslutet företag som avtalat om PA-KFS,

Läs mer

Regleringsbrevsuppdrag 2015: Typfall i enlighet med tidigare redovisning

Regleringsbrevsuppdrag 2015: Typfall i enlighet med tidigare redovisning 1 (12) PM 2015-05-04 Bengt Norrby Svar på uppdrag i regleringsbrev Till Socialdepartementet Regleringsbrevsuppdrag 2015: Typfall i enlighet med tidigare redovisning Sammanfattning Uppdraget i regleringsbrevet

Läs mer

Ersättning från AGF-KL

Ersättning från AGF-KL Ersättning från AGF-KL Innehåll Avsnitt Sidan AGF-KL 3 Prisbasbelopp och värdesäkring 3 I de här fallen upphör AGF-KL-ersättningen 3 Periodisk ersättning 4 Till dig som har A-kassa eller KAS 4 Till dig

Läs mer

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi

Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1(6) PCA/MIH Johan Löfgren 2016-11-10 Skolprestationer på kommunnivå med hänsyn tagen till socioekonomi 1 Inledning Sveriges kommuner och landsting (SKL) presenterar varje år statistik över elevprestationer

Läs mer

Dagersättning sjukförmåner

Dagersättning sjukförmåner Dagersättning sjukförmåner Referensår 2005 SF0201 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Socialförsäkring A.2 Statistikområde Stöd vid sjukdom och handikapp A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges officiella

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard 2013

Hushållens ekonomiska standard 2013 Hushållens ekonomiska standard 2013 SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(16) Hushållens ekonomiska standard 2013 Uppgifterna i denna sammanställning

Läs mer

Undersökning av förtroendevalda i kommuner och landsting 2007 ME0001

Undersökning av förtroendevalda i kommuner och landsting 2007 ME0001 BV/DEM 2008-06-04 1(9) Undersökning av förtroendevalda i kommuner och landsting 2007 ME0001 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

Pensionen minskar med 100 kronor efter skatt 2014

Pensionen minskar med 100 kronor efter skatt 2014 Pensionen minskar med 100 kronor efter skatt 2014 Den totala pensionen minskar med cirka 100 kronor efter skatt i snitt nästa år för landets två miljoner pensionärer. Garantipensionen och tjänstepensionen

Läs mer

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner

S2013/9137/SF. Socialdepartementet. Regelförenklingar inom pensionsförmåner S2013/9137/SF Socialdepartementet Regelförenklingar inom pensionsförmåner 1 Förord Denna promemoria har tagits fram av en arbetsgrupp som har inrättats inom Socialdepartementet. Arbetsgruppen har tillsatts

Läs mer

Pensionsutbetalningar i det allmänna pensionssystemet 2012 SF0301. Innehållsförteckning

Pensionsutbetalningar i det allmänna pensionssystemet 2012 SF0301. Innehållsförteckning 2013-03-31 1(6) Pensionsutbetalningar i det allmänna pensionssystemet 2012 SF0301 I denna beskrivning redovisas först administrativa och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.

Läs mer

Under 2017 gick individer i pension (definierat utifrån att de tog ut hel inkomstpension för första gången) och det är färre nyblivna

Under 2017 gick individer i pension (definierat utifrån att de tog ut hel inkomstpension för första gången) och det är färre nyblivna Under 2017 gick 118 000 individer i pension (definierat utifrån att de tog ut hel inkomstpension för första gången) och det är 7 000 färre nyblivna pensionärer jämfört med föregående år. Det är ungefär

Läs mer

Egenföretagare och tjänstepension

Egenföretagare och tjänstepension ISF1008, v1.3, 2015-11-19 SKRIVELSE 1 (37) Datum 2018-05-04 Enheten för pensioner Per Gustafson 08-58 00 15 77 Per.Gustafson@inspsf.se Egenföretagare och tjänstepension Delrapportering 4 maj 2018 adress

Läs mer

I denna promemoria redovisas hur fördelningseffekterna av regeringens reformer beräknas.

I denna promemoria redovisas hur fördelningseffekterna av regeringens reformer beräknas. Promemoria 2016-04-11 Finansdepartementet Ekonomiska avdelningen Beskrivning av beräkningar av fördelningseffekter av reformer hittills denna mandatperiod i bilaga 2 Fördelningspolitisk redogörelse I denna

Läs mer

Din pension och framtida ekonomi. pensionsavtalet pa-kl för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd

Din pension och framtida ekonomi. pensionsavtalet pa-kl för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd Din pension och framtida ekonomi pensionsavtalet pa-kl för dig som är eller har varit kommun- eller landstingsanställd Innehåll Välkommen till KPA Pension 3 Tjänstepension och allmän pension 3 Din allmänna

Läs mer