BILAGA 2. Barns ekonomiska utsatthet i Mariestads kommun
|
|
- Anna-Karin Ström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BILAGA 2 Barns ekonomiska utsatthet i Mariestads kommun
2
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING Beskrivning 4 Syfte 4 STATISTIK Tabell 1 5 Tabell 2 6 Tabell 3 7 Tabell 4 8 Tabell 5 9 Tabell 6 10 Tabell 7 11
4 INLEDNING Låg inkomststandard Beskrivning Rädda barnen gav den 6 december 2012 ut rapporten Barns ekonomiska utsatthet i Sverige - årsrapport 2012:2. Rapporten visar bl.a. Andelen barn i ekonomiskt utsatta hushåll minskade från 13,0 % till 12,7 % mellan åren 2009 och 2010 i Sverige. I reella tal minskade barnfattigdomen i Sverige från barn till Den ekonomiska utsattheten är större för barn mellan 0-6 år jämfört med barn i åldrarna 7-17 år. De allra rikaste barnhushållen drar ifrån i inkomststandard medan de fattigaste hushållen tenderar att halka efter jämfört med medel- och höginkomsthushållen. Skillnader i ekonomisk utsatthet mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund är markant. Risken att leva i ett fattigt hushåll år 2010 var drygt fem gånger så stor bland barn med utländsk bakgrund jämfört med barn som hade svensk bakgrund. Risken för ekonomisk utsatthet är mer än tre gånger så stor bland barn till ensamstående föräldrar som bland barn till samboende föräldrar. Störst risk för ekonomisk utsatthet är för barn i hushåll med en ensamstående utlandsfödd förälder. Barnfattigdomen är bland dessa hushåll 54 % jämfört med knappt 20 % för barn till ensamstående förälder född i Sverige. Risken för att leva i ett ekonomiskt utsatt hushåll för barn som bor med båda föräldrarna födda i Sverige var endast 2,4% år Måttet låg inkomststandard har tagits fram av Statistiska Centralbyrån (SCB) för att relatera till hushållens inkomster med en norm för levnadsomkostnader, vilket innebär att den tar hänsyn till hushållens inkomstsida och utgiftsida. Konkret kan två exempel redovisas för vad som menas med låg inkomststandard, för år 2010 var gränsvärdet SEK/månad för ett hushåll med en vuxen och ett barn, för en familj med två vuxna och två barn var gränsvärdet SEK/månad. Alla familjer med en disponibel inkomst (den inkomst de har netto när alla skatter, bidrag och förmåner räknats in) under dessa gränsvärden har en inkomststandard som räknas vara låg. Försörjningsstöd Det andra delmåttet utgörs av det klassiska fattigdomsstrecket, det vill säga de hushåll som har en så pass dålig ekonomi att de söker, och är berättigade till samhällets yttersta hjälp. Rätten till försörjningsstöd regleras i socialtjänstlagen och kan överklagas till länsrätten av den enskilde. För vidare förklaringar och definitioner om begreppen hänvisas till kap i rapporten Barns ekonomiska utsatthet i Sverige - årsrapport 2012:2. Syfte Syftet med denna bilaga till Program för boendeplanering är att bryta ner den information som handlar om Mariestads kommun i rapporten Barns ekonomiska utsatthet i Sverige - årsrapport 2012:2 utgiven av Rädda Barnen. Denna bilaga till Program för boendeplanering, Mariestads kommun är en kortfattad produkt med inrikting på statistik för Mariestads kommun från rapporten Barns ekonomiska utsatthet i Sverige - årsrapport 2012:2 med tilllåtelse från författaren Tapio Salonen. 4
5 Tabell 1. Andel barn 0-17 år i hushåll med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd Mariestads kommun år 2010 Andel av samtliga barn i hushåll med Rankingranking varken låg låg inkomst- försörjningsstöd både låg inkomstinkomststandard standard standard och eller försörjnings- försörjningsstöd stöd 83 90,6 % 6,3 % 4,9 % 1,9 % Av Sveriges 290 kommuner rankades Mariestads kommun år 2010 till en 83:e plats i statistiken för andel barn 0-17 år i hushåll med varken låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd. Andelen barn mellan 0 till 17 år i hushåll med varken låg inkomststandard eller försörjningsstöd utgjorde 90,6 % av samtliga barn. Andelen barn mellan 0 till 17 år med låg inkomststandard utgjorde 6,3 % av samtliga barn medan andelen med försörjningsstöd utgjorde 4,9 %. 1,9 % av barn mellan 0 till 17 år befann sig i hushåll med både låg inkomststandard och försörjningsstöd i Mariestads kommun år Topplaceringarna i rankingen år 2010 utgjordes av förorter till storstadskommuner, på första plats kom Täby kommun i Stockholms län med 96,0 % av andelen barn i åldrarna 0 till 17 år av samtliga hushåll utan vare sig låg inkomststandard eller försörjningsstöd. Bottenplaceringen togs av Malmö kommun med 67,3 % av andelen barn med varken låg inkomststandard eller försörjningsstöd. 5
6 Tabell 2. Andel barn 0-17 år i hushåll med låg inkomststandard och/eller försörjningsstöd Mariestads kommun år Ranking Andel Ranking Andel Förändring 2010/2009 Förändring 2010/ i procent i ranking 83 9,4 % 94 9,9 % -0,5 % -11 År 2009 utgjorde andelen barn mellan 0 till 17 i hushåll med låg inkomsstandard eller försörjningsstöd 9,9 % av samtliga hushåll med barn. År 2010 var motsvarande andel 9,4 % vilket är en minskning med 0,5 procentenheter. Grannkomunnerna Töreboda, Gullspång och Skövde intog platserna 175, 255 och 57 år År 2009 rankades Mariestads kommun som 94 av Sveriges 290 kommuner, år 2010 hade man avancerat till plats 83. 6
7 Tabell 3. Överlappning av låg inkomststandard och försörjningsstöd för barn 0-17 år Mariestads kommun år 2010 Antal barn i hushåll med Totalt antal barn låg inkomst- försörjningsstöd både låg inkomst- Överlappning standard standard och % försörjningsstöd st 221 st 85 st 30,0 % År 2010 fanns totalt barn mellan 0 till 17 år i Mariestads kommun, 283 barn fanns i hushåll med låg inkomststandard medan 221 barn fanns i hushåll med försörjningsstöd. Antalet barn i huhåll som berördes av både låg inkomststandard och försörjningsstöd var 85 stycken. Andelen som berördes av både låg inkomststandard och försörjningsstöd var 30 %. 7
8 Tabell 4. Andel barn i hushåll med varken låg inkomststandard eller försörjningsstöd efter föräldrars bakgrund Mariestads kommun år 2010 Andel barn i hushåll med varken låg inkomststandard eller försörjningsstöd Totalt andel barn med utländsk Svensk Utländsk Differens Andel barn med utländsk bakgrund, i % bakgrund bakgrund svensk- bakgrund av samtliga barn utländsk, i % i ekonomisk utsatthet, i % 15,6 % 94,0 % 72,5 % 21,4 % 45,6 % År 2010 utgjorde andelen barn med utländsk bakgrund i Mariestads kommun 15,6 % av totala andelen barn. Andel barn i hushåll med varken låg inkomststandard eller försörjningsstöd med svensk bakgrund var 94,0 % och för barn med utländsk bakgrund var andelen 72,5 %. Barn med utländsk bakgrund utgjorde 45,6 % av samtliga barn med ekonomisk utsatthet i Mariestads kommun år
9 Tabell 5. Barn 0-17 år i familjer med ekonomisk utsatthet Mariestads kommun år 2010 Totalt Barn i hushåll med Barn i hushåll med Barn i hushåll med antal låg inkomststandard försörjningsstöd försörjn.stöd och låg barn inkomststandard Antal Andel Antal Andel Antal Andel st 283 st 6,3 % 221 st 4,9 % 85 st 1,9 % Av totalt barn mellan 0 till 17 år i Mariestads kommun år 2010 fanns 283 barn i hushåll med låg inkomststandard vilket motsvarar 6,3 % av barn i samtliga hushåll. Antalet barn i hushåll med försörjningsstöd var 221 stycken vilket motsvarar 4,9 %. Antal barn i hushåll med både låg inkomststandard och försörjningsstöd var 85 stycken vilket utgör 1,9 % av barn mellan 0 till 17 år i hushåll med låg inkomststandard och försörjningsstöd. 9
10 Tabell 6. Barn 0-6 år i familjer med ekonomisk utsatthet Mariestads kommun år 2010 Totalt Barn i hushåll med Barn i hushåll med Barn i hushåll med antal låg inkomststandard försörjningsstöd försörjn.stöd och låg barn inkomststandard Antal Andel Antal Andel Antal Andel st 122 st 7,5 % 92 st 5,7 % 44 st 2,7 % Antal barn i Mariestads kommun som år 2010 var mellan 0 till 6 år var stycken vilket motsvarar 36 % av samtliga barn (0-17 år). Antal barn mellan 0 till 6 år i hushåll med låg inkomststandard var 122 stycken vilket utgör 7,5 %. Antal barn i hushåll med försörjningsstöd var 92 stycket vilket motsvarar 5,7 %. Antal barn mellan 0 till 6 år i hushåll med antingen låg inkomststandard eller försörjningsstöd är förvisso färre än i gruppen 7-17 år men andelen är högre. Antalet barn mellan 0 till 6 år i hushåll med låg inkomststanadard och försörjningsstöd är högre än i gruppen 7-17 år, likaså andelen. År 2010 fanns det i Mariestads kommun 44 stycken barn i hushåll med både låg inkomststandard och försörjningsstöd, detta motsvarar 2,7 % av samtliga barn i Mariestads kommun mellan 0 till 6 år. 10
11 Tabell 7. Barn 7-17 år i familjer med ekonomisk utsatthet Mariestads kommun år 2010 Totalt Barn i hushåll med Barn i hushåll med Barn i hushåll med antal låg inkomststandard försörjningsstöd försörjn.stöd och låg barn inkomststandard Antal Andel Antal Andel Antal Andel st 161 st 5,7 % 129 st 4,5 % 41 st 1,4 % 64 % av barnen mellan 0 till 17 år är mellan 7 till 17 år. Antal barn i hushåll med låg inkomstsandard i åldrarna 7 till 17 år är 161 stycken vilket är 5,7 %. Antal barn i åldersgruppen som finns i hushåll med försörjningsstöd är 129 stycken vilket motsvarar 4,5 %. Andel barn mellan 7 till 17 år i hushåll med antingen låg inkomststandard eller försörjningsstöd är lägre än i gruppen 0-6 år. Andelen barn i hushåll med låg inkomsstandard och försörjningsstöd är både lägre i antal och andel för gruppen 7 till 17 år jämförelsevis med barn 0-6 år. Antal barn i hushåll med både låg inkomststandard och försörjningsstöd var 41 stycken i Mariestads kommun år 2010, detta motsvarar 1,4 % av samtliga barn i åldrarna 7 till 17 år. 11
12
Barns ekonomiska utsatthet
Årsrapport 2010 Barns ekonomiska utsatthet Tapio Salonen, Linnéuniversitetet & Malmö högskola Årsrapport 2010 Barns ekonomiska utsatthet Tapio Salonen, Linnéuniversitetet & Malmö högskola 4 Barnfattigdomen
Läs merFrågor och svar om barnfattigdom i Sverige
OR Frågor och svar om barnfattigdom i Sverige Varför arbetar vi mot barnfattigdom i Sverige? Enligt artikel 27 i Barnkonventionen har alla barn rätt till en skälig levnadsstandard. Rädda Barnen har velat
Läs merRiktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll
Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt
Läs merVilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats?
1 (5) Handläggare Datum Sven Bergenstråhle 2005-01-31 Vilka bor i hyresrätt och hur har det förändrats? I december 2004 publicerade Statistiska centralbyrån en sammanställning från Undersökningen av levnadsförhållanden
Läs merBarns ekonomiska. utsatthet. Årsrapport. Tapio Salonen Malmö högskola
Barns ekonomiska utsatthet Årsrapport 2012 Tapio Salonen Malmö högskola Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2012
Läs merBarn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde
Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde 1 Rädda Barnen - Barnrättsorganisation Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder
Läs merbarns ekonomiska utsatthet 2012:2 Tapio Salonen Årsrapport Malmö Högskola
barns ekonomiska utsatthet Årsrapport 2012:2 Tapio Salonen Malmö Högskola Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2012
Läs merOmråde 4: Inkomst och Arbete
Område 4: Inkomst och Arbete 1. Inkomster och försörjning 2. Arbetsmarknad 3. Arbetsmiljö och arbetsorganisation 4. Det obetalda arbetet 4.1 Inkomster och försörjning Mål: Malmö stad ska aktivt verka för
Läs merBarnfattigdom i sverige Årsrapport 2013
Barnfattigdom i sverige Årsrapport 2013 Rädda Barnen 2013 Barnfattigdom i Sverige, årsrapport 2013 Forskning och analys: Tapio Salonen Projektgrupp: Karin Fyrk, Ulrika Persson, Hans Reuterskiöld, Sara
Läs mer10. Familjeekonomi ur olika perspektiv
Barn och deras familjer 2004 Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt lov skaffar
Läs merResultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken med prognos för 2011
Svar på regeringsuppdrag 1 (8) Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken med prognos för 2011 Om denna rapport Indikatorerna i denna rapport är ett urval av de som presenterades i svar på
Läs mer6. Barn vars föräldrar avlidit
Barn och deras familjer 2004 Under år 2004 förlorade knappt 1 000 barn i åldrarna 0 17 år sin biologiska mamma och 2 200 sin biologiska pappa. 16 barn miste båda sina föräldrar. I procent räknat blir andelen
Läs merStatistiska centralbyrån 201
)DPLOMHHNRQRPLXUROLNDSHUVSHNWLY Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas förvärvsinkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt
Läs merbarns ekonomiska utsatthet 2012:2 Tapio Salonen Årsrapport Malmö Högskola
barns ekonomiska utsatthet Årsrapport 2012:2 Tapio Salonen Malmö Högskola Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. 2012
Läs merTrångboddhet skillnaderna kvarstår 1
Trångboddhet skillnaderna kvarstår 1 Sammanfattning Generellt sett är trångboddheten låg i Sverige idag. År 2002 var cirka 15 procent av hushållen trångbodda enligt norm 3, vilken innebär att det ska finnas
Läs merVerksamhetsrapport 2013:02
Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse första helår 211 och 212 samt perioden 28-212 Verksamhetsrapport 213:2 Sammanfattning För perioden 211 och 212 har kostnaden för försörjningsstödet minskat
Läs merBARNFATTIGDOM I SVERIGE RAPPORT 2018 BARNFATTIGDOM I SVERIGE RAPPORT
BARNFATTIGDOM I SVERIGE RAPPORT 2018 BARNFATTIGDOM I SVERIGE RAPPORT 2018 1 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 4 Rädda Barnens definition av barnfattigdom 6 Mer om det statistiska underlaget 7 Vikten av
Läs merRädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen.
Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer - i Sverige och i världen. Vår vision är en värld där alla barns rättigheter är tillgodosedda. Det är
Läs mer10. Familjeekonomi ur olika perspektiv
10. Familjeekonomi ur olika perspektiv Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt ferier
Läs merBARNFATTIGDOMEN I SVERIGE ÅRSRAPPORT 2008. Sammanfattning av Barns ekonomiska utsatthet i Sverige. Årsrapport 2008 av Tapio Salonen
BARNFATTIGDOMEN I SVERIGE ÅRSRAPPORT 2008 Sammanfattning av Barns ekonomiska utsatthet i Sverige. Årsrapport 2008 av Tapio Salonen Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2008 Sammanfattning av Barns ekonomiska
Läs mer10. Familjeekonomi ur olika perspektiv
10. Familjeekonomi ur olika perspektiv Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar. Genom arbete under framförallt ferier
Läs merBARNS E EKONOMISKA U UTSATTHET ÅRSRAPPORT
B A R N S E KO N O M I S K A U T S AT T H E T Å R S R A P P O RT 2 0 0 6 av Tapio Salonen Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och
Läs merBARNFATTIGDOMEN I SVERIGE ÅRSRAPPORT 2003 Sammanfattning av studien Barns ekonomiska utsatthet Årsrapport 2003 av Tapio Salonen
BARNFATTIGDOMEN I SVERIGE ÅRSRAPPORT 2003 Sammanfattning av studien Barns ekonomiska utsatthet Årsrapport 2003 av Tapio Salonen Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter.vi väcker opinion och stöder barn
Läs merBarnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015
Barnfattigdom i Malmö Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Barnfattigdomen är högst i Malmö Rädda Barnen har följt
Läs merBARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD
UTREDNINGSTJÄNSTEN Tommy Lowén Tfn: 08-786 5661 PM 2010-05-18 Dnr 2010:0991 BARN I HUSHÅLL MED LÅG EKONOMISK STANDARD Hur många och hur stor andel av under 18 år lever i som har en låg ekonomisk standard
Läs merBarnfattigdomen. i Sverige. Sammanfattning 2012:2. Barnfattigdomen i Sverige Sammanfattning 2012:2
Barnfattigdomen i Sverige Sammanfattning 2012:2 Barnfattigdomen i Sverige Sammanfattning 2012:2 1 2012 Rädda Barnen ISBN: 978-91-7321-438-4 Författare: Helene Thornblad Projektgrupp: Mary Douglas, Karin
Läs merFamiljeekonomi. Från småbarn till tonåring
87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.
Läs merBARNS EKONOMISKA UTSATTHET ÅRSRAPPORT av Tapio Salonen
BARNS EKONOMISKA UTSATTHET ÅRSRAPPORT 2008 av Tapio Salonen Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en
Läs merBarnfattigdomen. i Sverige. Sammanfattning 2012:2. Barnfattigdomen i Sverige Sammanfattning 2012:2
Barnfattigdomen i Sverige Sammanfattning 2012:2 Barnfattigdomen i Sverige Sammanfattning 2012:2 1 2012 Rädda Barnen ISBN: 978-91-7321-438-4 Författare: Helene Thornblad Projektgrupp: Mary Douglas, Karin
Läs mer»Jag har hellre mat på bordet än lägger 100 kronor i en klasskassa.«
Årsrapport 2010 »Jag har hellre mat på bordet än lägger 100 kronor i en klasskassa.«fredrik, 15 år, i boken Dåligt ställt Barns röster om ekonomisk utsatthet, Rädda Barnen 2004. »Jo, men om man redan
Läs meri Sverige Barnfattigdomen Årsrapport www.räddabarnen.se
Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012 www.räddabarnen.se Barnfattigdomen ökar i 282 av Sveriges 290 kommuner. 282 kommuner 8 kommuner Mellan 2008 och 2009 ökade barnfattigdomen med 28 000 barn. 220
Läs merBarn- och familjeförmånernas betydelse för barnhushållens ekonomi
Barn- och familjeförmånernas betydelse för barnhushållens ekonomi utveckling över tid Hanna Hultin Avdelningen för analys och prognos Sid 1 Jan 2018 Målen med den ekonomiska familjepolitiken Bidra till
Läs merBarnfattigdom i Sverige. Årsrapport 2015
Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Rädda Barnen 2015 Barnfattigdom i Sverige, Årsrapport 2015 Forskning och analys: Tapio Salonen Projektgrupp: Tove Samzelius, Sara Svensson, Rafif Makboul, Markus
Läs merBarnfattigdom i Sverige. Årsrapport 2014
Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2014 Rädda Barnen 2014 Barnfattigdom i Sverige, Årsrapport 2014 Forskning och analys: Tapio Salonen Projektgrupp: Ida-Lena Nyberg, Jakob Andersson och Sara Svensson Granskning/Bearbetning:
Läs merBARNFATTIGDOMEN I SVERIGE ÅRSRAPPORT 2004
BARNFATTIGDOMEN I SVERIGE ÅRSRAPPORT 2004 av Tapio Salonen Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en värld
Läs merBilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska
Läs merKorrigering av den totalräknade inkomstfördelningsstatistiken (TRIF)
PM 1 (5) 2015-12-21 Johan Lindberg Enheten för ekonomisk välfärdsstatistik 019-17 60 64 Korrigering av den totalräknade inkomstfördelningsstatistiken (TRIF) Den nya totalräknade inkomstfördelningsstatistiken
Läs merStatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]
StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo
Läs merKompassen SDF Askim-Frölunda-Högsbo
Kompassen 2018 SDF Askim-Frölunda-Högsbo 2018-10-22 Inledning Hållbar utveckling innebär en samhällsutveckling där dagens behov inte äventyrar kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina
Läs merBilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska
Läs merFöräldrapenninguttag före och efter en separation
SAMMANFATTNING AV RAPPORT 2017:11 Föräldrapenninguttag före och efter en separation En analys av hur separerade föräldrar använde föräldrapenning i jämförelse med de som inte separerade Detta är en sammanfattning
Läs merStatistik om barn och unga. En god levnadsstandard. 1 Barnombudsmannen analyserar. Senast uppdaterad
Statistik om barn och unga En god levnadsstandard 1 Barnombudsmannen analyserar Senast uppdaterad 2016-03-23 Innehållsförteckning En god levnadsstandard... 3 Andel barn i ekonomiskt utsatta familjer...
Läs mer10 Tillgång till fritidshus
Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog
Läs merArbetsmarknadsläget i Stockholms län augusti 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Julia Asplund Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län augusti 2015 Under augusti fortsatte arbetslösheten i Stockholms län att ligga på en lägre nivå
Läs merVerksamhetsrapport 2014:02
Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse första helår 212 och 213 samt perioden 28-213 Verksamhetsrapport 214:2 Sammanfattning Försörjningsstödskostnaden ökade i jämförelse mellan 212 och 213
Läs merBARNFATTIGDOM ETT FAKTUM I DAGENS SVERIGE
BARNFATTIGDOM ETT FAKTUM I DAGENS SVERIGE I ett välfärdsland som Sverige ska barn inte behöva leva i ekonomisk utsatthet. Ändå finns det nära en kvarts miljon barn idag som bevisligen gör det och därmed
Läs merResultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning Huvudkontoret, avdelningen för analys och prognos 2012-06-18 Dnr: 005553-2012 Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken KORT OM UPPDRAGET...
Läs merArbetsmarknadsläget i Stockholms län april månad 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Julia Asplund Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län april månad 2015 Under april fortsatte arbetslösheten i Stockholms län att vara lägre än samma
Läs merResultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken
Huvudkontoret, avdelningen för analys och prognos Nicklas Korsell Telefon 010-116 91 83 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning 2011-06-22 Dnr: 036496-2011 Resultatindikatorer för den ekonomiska
Läs merVerksamhetsrapport 2012:01
Analys av försörjningsstödets utveckling Jämförelse första helår 21 och 211 samt perioden 28-211 Verksamhetsrapport 212:1 Sammanfattning För perioden helår 21 och 211 finner vi att kostnaden för försörjningsstödet
Läs merBilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering
Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild
Läs mer10. Familjeekonomi ur olika perspektiv
10. Familjeekonomi ur olika perspektiv Föräldrarnas inkomster och tillgångar av olika slag samt deras förmåga att hushålla och skapa ekonomiska värden genom eget arbete i hemmet bestämmer, tillsammans
Läs merHushållens ekonomiska standard
Hushållens ekonomiska standard Sta Hushållens ekonomiska standard Innehåll Innehåll Hushållens ekonomiska standard... 5 De totala beloppen för olika inkomstslag... 6 Inkomstspridning... 7 Ekonomisk standard
Läs merStatistikinfo 2013:12
Statistikinfo 213:12 Hushållens sammansättning i Linköping 212 et hushåll i Linköpings kommun uppgår till 66 745. 4 procent av hushållen är ensamstående utan barn, vilket är den vanligaste hushållstypen
Läs merKommunfakta 2015. barn och familj
Kommunfakta 2015 barn och familj Kommunfakta 2015 Barn & familj Definitioner Kommentarer Källor KÄLLOR TILL STATISTIKEN Grund för redovisningen av familjeförhållanden är SCB:s befolkningsregister. Data
Läs merBRIEFING PAPER #17. Avskaffa barnbidraget. Isak Kupersmidt. april 2018 SAMMANFATTNING
BRIEFING PAPER #17 april 218 Avskaffa barnbidraget Isak Kupersmidt SAMMANFATTNING Den 1 mars 218 höjde regeringen barnbidraget och studiehjälpen med syftet att stärka barnfamiljernas ekonomi. Den här rapporten
Läs mer2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.
2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur
Läs merRestaurangåret 2017 En genomgång av de 50 största restaurangkommunerna i Sverige
Restaurangåret 2017 En genomgång av de 50 största restaurangkommunerna i Sverige visita.se Box 3546, 103 69 Stockholm, Telefon +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg, Telefon +46 31 62 94 00 Box 186,
Läs merBARN. och deras familjer 2001 Del 2: TEXTER OCH DIAGRAM
BARN och deras familjer 2001 Del 2: TEXTER OCH DIAGRAM om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning Demografiska rapporter 2003:1.2
Läs merResultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken
Huvudkontoret, avdelningen för försäkringsutveckling Mats Johansson Telefon 1-116 97 85 SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning 29-6-26 Dnr 5788-29 Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken
Läs merArbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2015
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jim Enström Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län juli 2015 Under juli fortsatte arbetslösheten i Stockholms län att vara lägre än samma månad föregående
Läs merRÖSTER OM FACKET OCH JOBBET
RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET 2003 Landsorganisationen i Sverige LO 03.10 10 satser EXTRA 1 Rapportens syfte Att utifrån det rika materialet i undersökningen Röster om facket och jobbet ge en fördjupad bild
Läs merBarns strategier och ekonomisk utsatthet
Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg
Läs merResultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken
SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG Datum Vår beteckning Huvudkontoret, avdelningen för analys och prognos 2012-06-04 Dnr: 005553-2012 Avser punkt 5 Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken KORT OM
Läs merHur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i det svenska överflödssamhälle?
Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i det svenska överflödssamhälle? Konferensen Att genomföra barnets rättigheter från politik till praktik Folkets hus, Falun 14 november 2012 Tapio Salonen
Läs merArbetsmarknadsutskottets yttrande 2011/12:AU2y
Arbetsmarknadsutskottets yttrande 2011/12:AU2y Barnfattigdom Till socialutskottet Socialutskottet beslutade den 15 november 2011 att bereda bl.a. arbetsmarknadsutskottet tillfälle att yttra sig över de
Läs merProducerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark.
Producerad av Alm & Wennermark AB för Hyresgästföreningen Region Södra Skåne och Hyresgästföreningen Region Norra Skåne. Text: Karin Wennermark. Omslagsbild: Typografitti Tryck: DanagårdLitho, november
Läs merFörbättrad statistik om barn och deras familjer
Förbättrad statistik om barn och deras familjer Karin Lundström Anna Nyman facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter NY STATISTIK OM BARN SCB:s statistik om barn och deras familjer SCB publicerar årlig
Läs merHur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i ett överflödssamhälle?
Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i ett överflödssamhälle? Konferensen Barnfattigdom och ojämlikhet Burgården, Göteborg 7 november 2012 Tapio Salonen Professor i socialt arbete tapio.salonen@mah.se
Läs merEn spegel framför utbildningsystemet i globaliseringens tidevarv. Include 2016
En spegel framför utbildningsystemet i globaliseringens tidevarv Include 2016 Zahra Bayati Februari 2016 den Andre i lärarutbildningen - En studie om den rasifierade svenska studenten villkor i globaliseringens
Läs merI denna kommenterade statistik beskriver vi individernas allmänna pensioner och pensionsrelaterade bidrag brutto. Vi beaktar inte skatten på
I denna kommenterade statistik beskriver vi individernas allmänna pensioner och pensionsrelaterade bidrag brutto. Vi beaktar inte skatten på pensionen. Bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd beräknas
Läs merArbetsmarknadsläget i Stockholms län augusti 2014
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Julia Asplund Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Stockholms län augusti 2014 Under augusti månad fortsatte arbetsmarknaden i Stockholm att stärkas. Arbetslösheten
Läs merStorstadspolitik 2:2005
Storstadsfenomen 2 Storstadspolitik 2:2005 Grafisk form omslag: Soya Omslagsillustration: Katarina Jacobson Layout: Inregia AB Tryck: AB Danagårds Grafiska Ödeshög 2005 Konsult: Inregia AB RTN 2005-0112
Läs merRÖSTER OM FACKET OCH JOBBET
RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET Rapport 1 av 5 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter 2002 Landsorganisationen i Sverige ISBN 91 566 1934 0 LO 02.11 100 satser Fem rapporter Rapport 1 Synen på
Läs merEnligt socialbidragsnormen ska det finnas drygt 3 000 kronor kvar per vuxen och något mindre per barn efter det att boendet betalats.
Pressmeddelande 2006-03-20 Ny undersökning: Fattiga småhusägare ökar i antal Antalet familjer med småhus som lever under socialbidragsnormen är i dag 145 000. När den nya fastighetsskatten slår igenom
Läs merFattigdom i Sverige Fakta, trender, erfarenheter och reflektioner
Fattigdom i Sverige 2018 - Fakta, trender, erfarenheter och reflektioner Fattigdom i Sverige, problem och utmaningar Fattigdomen är en samhällssjukdom som orsakar stort mänskligt lidande. Den ekonomiska
Läs merKF AUG Nr 163. Motion av Marlene Burwick och Erik Pelling (båda S) om att det är dags för en handlingsplan KSN
KF 163 27 AUG 2012 Nr 163. Motion av Marlene Burwick och Erik Pelling (båda S) om att det är dags för en handlingsplan mot den växande barnfattigdomen i Uppsala KSN-2011-0444 Kommunfullmäktige Förslag
Läs merKS 24 23 MAJ 2012. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
KS 24 23 MAJ 2012 KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Handläggare Fichtel Åsa Datum 2012-05-15 Diarienummer KSN-2011-0444 Kommunstyrelsen Motion av Marlene Burwick och Erik Pelling (båda S) om att det är dags
Läs merSju av tio löntagare har tillgång till daglig tidning i bostaden
Sju av tio löntagare har tillgång till daglig tidning i bostaden Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 68 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding Sammanfattning Nya siffror
Läs merPartipolitiska aktiviteter
Kapitel 3 Partipolitiska aktiviteter Medlemskap och aktivitet i politiska partier 1980-81 2000-01 (Diagram 3.1 3.4) I diagram 3.1 framgår att medlemsandelen i politiska partier har halverats sedan början
Läs merBarn och personal i förskolan per 15 oktober Dokumentdatum: Diarienummer:
Barn och personal i förskolan per 15 oktober 2018 Diarienummer: 5.1.1-2019.321 1 (11) Sammanfattning... 2 Inledning... 3 Förskolan... 3 Barn i förskolan... 3 Nyinvandrade barn och barn med okänd bakgrund...
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jämtlands län i slutet av oktober månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Östersund oktober månad 2013 Maria Salomonsson Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jämtlands län oktober 2013 5 230 (8,3 %) 2 315 kvinnor (7,7 %) 2 915
Läs merMer information om arbetsmarknadsläget i Jämtlands län i slutet av september månad 2013
MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Östersund oktober månad 2013 Maria Salomonsson Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jämtlands län september 2013 5 130 (8,1 %) 2 335 kvinnor (7,7 %) 2
Läs merFredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.
Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot
Läs merInkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting
Inkomster Statistiken i detta kapitel är hämtad från den totalräknade inkomststatistiken, IoT, som innehåller uppgifter om inkomster, avdrag, skatter, förmögenhet och sociala ersättningar för hela Sveriges
Läs merJämställd regional tillväxt?
Rapport 2016:6 Jämställd regional tillväxt? Faktaunderlag om nuläget i Västra Götaland inom befolkningsutveckling, utbildning, arbetsmarknad och ekonomiska förutsättningar. Rapporten är första delen av
Läs merBarn och personal i förskolan hösten 2016
Enheten för förskole- och grundskolestatistik 0 (10) Barn och personal i förskolan hösten 2016 Denna promemoria beskriver den officiella statistiken om barn och personal i förskola hösten 2016. Varje år
Läs merKORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA?
KORTVARIGT ELLER LÅNGVARIGT UTTAG AV TJÄNSTEPENSION VILKA BLIR DE EKONOMISKA KONSEKVENSERNA? Sammanfattning Den allmänna pensionen minskar medan tjänstepensionen ökar i betydelse. Samtidigt tar allt fler
Läs merGymnasieelevers bakgrund i Göteborg
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN RAPPORT Dnr 0978/05 Stöd- och servicekontoret -11-31 Åke Hallberg 1(7) Gymnasieelevers bakgrund i Göteborg Utbildningsförvaltningen har tagit fram uppgifter för elever i de kommunala
Läs merSammanfattning av Barnfattigdomen i Sverige årsrapport 2006 av Tapio Salonen
B A R N FAT T I G D O M E N I S V E R I G E Å R S R A P P O RT 2 0 0 6 Sammanfattning av Barnfattigdomen i Sverige årsrapport 2006 av Tapio Salonen BARNFATTIGDOMEN I SVERIGE ÅRSRAPPORT 2006 av Tapio Salonen
Läs merBarn och personal i förskolan hösten 2017
Enheten för förskole- och grundskolestatistik 0 (10) Barn och personal i förskolan hösten 2017 Denna promemoria beskriver den officiella statistiken om barn och personal i förskolan hösten 2017. Statistiken
Läs merLandskrona. Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos Källa: SCB
Landskrona Demografisk beskrivning 2018 Befolkningsprognos 2019-2028 Källa: SCB Tim Andersson Ljung Utredare 1 april 2019 Demografisk beskrivning 2018 och prognos 2019-2028 Under 2018 ökade folkmängden
Läs merHur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i det svenska överflödssamhället?
Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i det svenska överflödssamhället? Konferensen Barn som anhöriga Västra Götalandsregionen 5 februari 2015 Tapio Salonen Professor i socialt arbete tapio.salonen@mah.se
Läs merHEMLÖSHETEN I SVERIGE
HEMLÖSHETEN I SVERIGE Antalet människor som lever i hemlöshet har ökat kraftigt. Från cirka 8 000 år 1999 till 34 000 år 2011. Socialstyrelsens senaste kartläggning gjordes under en vecka i april 2017.
Läs merYtterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen
Pressmeddelande 19 mars 2014 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Ekonomin har fortsatt att förbättras för de flesta, många hushåll har mer kvar i plånboken i januari 2014 jämfört med för
Läs merMALMÖ. Preliminär befolkningsuppföljning 31:e december 2013
MALMÖ Preliminär befolkningsuppföljning 31:e december 2013 Malmö stadskontor Avdelningen för samhällsplanering 2014-01-12 Vid ytterligare frågor hör av dig till: Maria Kronogård eller Elisabeth Pålsson
Läs merHushållsstatistik 2012
FS 2013:9 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Hushållsstatistik 2012 I Norrköping finns det 59 200 hushåll. Den vanligaste hushållstypen är ensamboende utan barn, 23 200 hushåll. flest Norrköpingsbor bor dock
Läs merKompassen SDF Askim-Frölunda-Högsbo
Kompassen 2017 SDF Askim-Frölunda-Högsbo 2017-10-13 Inledning Hållbar utveckling innebär en samhällsutveckling där dagens behov inte äventyrar kommande generationers möjlighet att tillfredsställa sina
Läs merSverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1
Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Frågan om ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden har en central roll i årets valrörelse. Diskussionen begränsar sig ofta till möjligheten
Läs merHushållens ekonomiska standard
STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(13) Hushållens ekonomiska standard Den ekonomiska standarden, (medianvärdet för den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet, räknat i fasta priser) har ökat varje år sedan
Läs mer