Storstadspolitik 2:2005

Transkript

1

2 Storstadsfenomen 2

3 Storstadspolitik 2:2005 Grafisk form omslag: Soya Omslagsillustration: Katarina Jacobson Layout: Inregia AB Tryck: AB Danagårds Grafiska Ödeshög 2005 Konsult: Inregia AB RTN ISSN

4 Förord För drygt två år sedan sammanställde RTK fakta om Stockholmsregionen och övriga storstadslän i rapporten Storstadsfenomen (Storstadspolitik 1:2003) som underlag för arbetet med storstadspolitiken. Rapporten visade tydligt hur annorlunda storstadsregionerna är än andra delar av landet när det gäller exempelvis var i Sverige de unga, de högutbildade och de med mångkulturell bakgrund bor. Även denna andra undersökning om storstadsfenomen visar på vilket sätt befolkningen i Stockholmsregionen, Västra Götaland och Skåne avviker från andra delar av landet. Med andra ord, vilka befolkningsgrupper som i ovanligt stor omfattning är representerade i Stockholmsregionen och i övriga storstadsregioner. Dessa annorlunda förhållanden visar på behovet att anpassa den nationella politiken så att den tar hänsyn till storstädernas särskilda förhållanden, eftersom den nationella politiken lyckas endast om den får genomslag i Stockholmsregionen och i andra storstadsregioner i Sverige, där hälften av Sveriges befolkning bor. Projektledare på RTK har varit Tuija Meisaari-Polsa. Stockholm i september 2005 Sven-Inge Nylund Regionplanedirektör 3

5 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 6 Befolkningsgrupper... 7 Hushåll och inkomster... 8 Yrkesgrupper... 8 Sociala förhållanden... 9 Hälsoläge Befolkningsgrupper Befolkningens ålderstruktur Barn 0 12 år Barn år Invandrare födda i Västeuropa och Nordamerika Invandrare födda utanför Västeuropa och Nordamerika Mångkulturell bakgrund Hushåll och inkomster Ensamboende Ensamstående föräldrar Låginkomsthushåll Höginkomsthushåll Personer som har tillgång till bil Yrkesgrupper FoU-årsverken inom högskolesektorn Kulturarbetare Tjänstesektorn Kunskapsintensiva industri- och tjänsteföretag Offentlig sektor Sociala förhållanden Högutbildade Högutbildade utomnordiska invandrare som har arbete Socialbidragstagare Personer som inte har någon nära vän Personer som är trångbodda Personer som varit utsatta för hot eller våld Barn födda av mödrar äldre än 36 år Barn i förskola

6 Elever som inte uppnått målen i ett eller flera ämnen Barn i familjer med låg inkomststandard Ungdomar år som bor hos föräldrar Hälsoläge Förtidspensionerade Långvarig sjukdom Nedsatt arbetsförmåga Dåligt hälsotillstånd Besvär med sömnen Döda i alkoholrelaterade sjukdomar Bilagor

7 Sammanfattning Rapportens syfte är att visa hur de tre storstadslänen avviker från andra delar av landet och vad som hänt med dem under de senaste åren. På samma sätt som den tidigare versionen av Storstadsfenomen Storstadsfenomen, Storstadspolitik 1:2003 kommer denna rapport att användas som underlag för Regionplane- och trafikkontorets arbete med storstadspolitiken. Nedan följer en sammanfattande illustration av ett stort antal variabler som beskriver olika sidor av befolkningssammansättningen. Variablerna är valda för att beskriva befolkningen ur olika perspektiv, som ålder, födelseland, utbildning, familjeförhållande, yrke, inkomst och hälsa. För var och en av variablerna finns utförliga fakta i rapporten. Exempel: Av landets alla barn som är födda av mödrar äldre än 36 år bor 32,2 procent i Stockholms län och 60,6 procent i något av landets tre storstadslän. Stockholms andel har förändrats från 30,8 till 32,2 procent och de tre storstadslänens gemensamma andel har förändrats från 59,3 till 60,6 procent. De symboler som finns i kolumnen avvikelse, i tabellen nedan, visar hur mycket den beskrivna variabeln avviker från den totala befolkningen i den aktuella åldersgruppen. De procentsatser och pilar som redovisas i kolumnen utveckling beskriver hur Stockholms län respektive de tre storstadsområdenas gemensamma andel förändrats sedan den senaste utgåvan av Storstadsfenomen. Avgränsningen av de tre storstadsområdena varierar beroende på hur statistik finns tillgänglig och redovisats. Om inget annat anges redovisas statistik på länsnivå. Övriga statistikindelningar är Storstäder och förortskommuner och H-regioner. De geografiska avgränsningarna framgår av kartor på sidorna Geografisk indelning Redovisas som Markeras i sammanfattningen med Storstads län Län Den vanligaste indelningen. Ingen markering. Storstäder och förortskommuner Storstäder * H-regioner 1 Storstadsregioner: Stockholm för sig och Göteborg och Malmö sammanslagna ** 1 H-regioner har ett homogent befolkningsunderlag. Några variabler baseras på urvalsundersökningar, t.ex. ULF-undersökningar (Undersökningarna om levnadsförhållanden) och HEK-undersökningar (Hushållens ekonomi) från SCB. För dessa variabler har antalet observationer beräknats utifrån urvalsundersökningens andelar tillämpat på hela befolkningen i den aktuella åldersgruppen. ULF-undersökningarna baseras på observationer från två år. I dessa fall redovisas ett medelvärde av de båda åren. 6

8 Teckenförklaring Avvikelse från jämförelsevariabeln Kraftig överrepresentation: mer än 30 procents positiv avvikelse. Överrepresentation: mer än 10 procents, men högst 30 procents, positiv avvikelse. ±0 Normalt: högst 10 procents avvikelse (negativ eller positiv). - Underrepresentation: mer än 10 procents, men högst 30 procents, negativ avvikelse. -- Kraftig underrepresentation: mer än 30 procents negativ avvikelse. Utveckling av regionens andel av riket Större ökning: mer än 5 procents ökning. Ökning: mer än 1 procents och högst 5 procents ökning. Oförändrat: mindre än 1 procents förändring. Minskning: mer än 1 procents och högst 5 procents minskning. Större minskning: mer än 5 procents minskning. Befolkningsgrupper Grupp Stockholm Stockholm, Göteborg och Malmö Avvikelse 1 Utveckling 2 Avvikelse 1 Utveckling 2 Barn 0 12 år ±0 21,1 22,2 ±0 50,7 52,0 Barn år ±0 18,5 19,0 ±0 48,0 48,6 Invandrare födda i Västeuropa och Nordamerika Invandrare födda utanför Västeuropa och Nordamerika 31,3 30,4 60,6 60,6 32,6 32,6 67,6 67,4 Mångkulturell bakgrund 32,8 32,5 65,1 65,2 1 Avvikelse från jämförelsevariabeln. 2 Utveckling av regionens andel av riket (de jämförda tidpunkterna varierar, se respektive tabell). Halva landets befolkning bor i något av de tre storstadslänen. I Stockholms län bor 21 procent, Västra Götalands län 17 procent och Skåne 13 procent. I Stockholm och de andra storstadsregionerna bor många invandrare och människor med utländsk bakgrund liksom hälften av alla barn 0-18 år. Under senare år har storstadsregionernas andelar av landets barn och tonåringar ökat. Storstadsregionernas andelar av människor med utländsk bakgrund har däremot minskat något eller varit oförändrad. 7

9 Hushåll och inkomster Grupp Stockholm Stockholm, Göteborg och Malmö Avvikelse 1 Utveckling 2 Avvikelse 1 Utveckling 2 Ensamboende ** 21,4 22,4 ±0 36,7 38,7 Ensamstående föräldrar 23,9 24,5 ±0 52,8 50,1 Låginkomsthushåll ±0 19,8 19,5 ±0 51,1 52,3 Höginkomsthushåll 36,6 36,3 62,7 62,6 Personer som har tillgång till bil - 17,5 17,4 ±0 31,9 32,4 1 Avvikelse från jämförelsevariabeln. 2 Utveckling av regionens andel av riket (de jämförda tidpunkterna varierar, se respektive tabell). I framförallt Stockholms län bor många ensamboende och ensamstående föräldrar. Under den studerade perioden har storstadsregionernas andel av landets ensamboende ökat kraftigt. Drygt en tredjedel av landets höginkomsthushåll finns i Stockholms län. Under den studerade tidsperioden har storstadsregionernas del av landets låginkomsthushåll minskat. En tredjedel av personer med tillgång till bil bor i någon av de tre storstadsregionerna Yrkesgrupper Grupp Stockholm Stockholm, Göteborg och Malmö Avvikelse 1 Utveckling 2 Avvikelse 1 Utveckling 2 FoU-årsverken inom högskolesektorn 29,6 26,4 ±0 60,7 57,6 Kulturarbetare 43,8 44,5 68,2 69,6 Tjänstesektorn 27,9 27,5 ±0 58,2 57,8 Kunskapsintensiva industri- och tjänsteföretag 29,9 31,3 58,5 61,1 Offentlig sektor - 19,7 19,7 ±0 48,1 48,4 1 Avvikelse från jämförelsevariabeln. 2 Utveckling av regionens andel av riket (de jämförda tidpunkterna varierar, se respektive tabell). I Stockholms län och storstadsregionerna finns en stor del av landets kulturarbetare och arbetande inom kunskapsintensiva industri- och tjänsteföretag. Dessa grupper har under den studerade tidsperioden också ökat sin storstadsorientering. Storstadsregionernas andelar av FoU-årsverken inom högskolesektorn har minskat. Stockholms läns andel av landets sysselsatta inom tjänstesektorn har minskat. 8

10 Sociala förhållanden Grupp Stockholm Stockholm, Göteborg och Malmö Avvikelse 1 Utveckling 2 Avvikelse 1 Utveckling 2 Högutbildade 27,5 26,9 56,7 56,7 Högutbildade utomnordiska invandrare som har arbete 41,7 41,0 71,3 71,2 Socialbidragstagare ±0 20,8 22,6 ±0 52,1 50,1 Personer som inte har någon nära vän ** - 16,7 17,3 ±0 29,3 34,0 Personer som är trångbodda ** 25,9 29,3 42,3 45,9 Personer som varit utsatta för hot eller våld ** Barn födda av mödrar äldre än 36 år 24,2 25,4 42,9 44,5 30,8 32,2 59,3 60,6 Barn i förskola ±0 25,0 24,2 ±0 53,7 53,7 Elever som inte uppnått målen i ett eller flera ämnen Barn i familjer med låg inkomststandard Ungdomar år som bor hos föräldrar ±0 19,2 18,8 ±0 47,6 48,6 36,6 41,7 23,5 26,9 52,8 57,5 1 Avvikelse från jämförelsevariabeln. 2 Utveckling av regionens andel av riket (de jämförda tidpunkterna varierar, se respektive tabell). I Stockholm län och de andra storstadsregionerna bor många högutbildade. I dessa regioner har också högutbildade utomnordiska invandrare i relativt hög utsträckning arbete. Ändå bor en allt större andel barn med föräldrar med låga inkomster i storstäderna. Till skillnad från de andra storstädernas har även Stockholms läns andel av socialbidragstagarna ökat. En stor del av landets trångbodda finns i Stockholms län och de andra båda storstadsregionerna. Storstadsregionernas andelar av landets trångbodda har ökat under den studerade tidsperioden. Dessutom finns en stor del av de personer som blivit utsatta för hot eller våld i storstäderna. Även för denna grupp har storstadsregionernas andelar ökat. I storstadsregionerna föds många barn av äldre mödrar och framförallt i Stockholms län bor många ungdomar mellan 20 och 24 kvar hemma hos sina föräldrar. Under den studerade perioden har storstadsregionernas andel av landets ungdomar som bor kvar hos sina föräldrar ökat kraftigt. 9

11 Hälsoläge Grupp Stockholm Stockholm, Göteborg och Malmö Avvikelse 1 Utveckling 2 Avvikelse 1 Utveckling 2 Förtidspensionerade - 17,0 17,9 ±0 44,8 47,7 Långvarig sjukdom ±0 17,3 20,8 ±0 46,6 50,2 Nedsatt arbetsförmåga - 16,3 17,8 ±0 46,9 46,5 Dåligt hälsotillstånd 21,6 23,8 ±0 54,6 54,8 Besvär med sömnen ±0 23,0 20,1 ±0 39,1 37,3 Döda i alkoholrelaterade sjukdomar 20,7 24,7 46,8 56,4 1 Avvikelse från jämförelsevariabeln. 2 Utveckling av regionens andel av riket (de jämförda tidpunkterna varierar, se respektive tabell). När det gäller hälsoläge finns inte några kraftiga avvikelser från jämförelsevariablerna. Stockholms del av landets förtidspensionerade och personer med nedsatt arbetsförmåga är något mindre än jämförelsevaribeln, i detta fall befolkningen i olika åldrar. Stockholms andel av landets personer med dåligt hälsotillstånd liksom döda i alkoholrelaterade sjukdomar är större än förväntat. Under senare år har Stockholms läns andel ökat kraftigt för samtliga hälsoindikatorer utom besvär med sömnen. 10

12 Befolkningsgrupper Befolkningens ålderstruktur Folkmängd efter ålder och kön som andel av den totala folkmängden, Källa: SCB, Sveriges statistiska databaser. Stockholms län Västra Götalands län Skåne län Övriga län Riket I Stockholm finns en tydlig dominans av människor i yngre medelåldern. De största befolkningsgrupperna är de mellan 30 och 40 år. Det andra som utmärker Stockholm är att det föds många barn. 11

13 Befolkningsgrupper Barn 0 12 år Uppgifterna avser barn 0 12 år 2000 och Som jämförelse används totala folkmängden vid samma tidpunkt. Befolkning, totalt Barn, 0 12 år Stockholms län , , , ,2 Skåne län , , , ,8 Västra Götalands län , , , ,0 Övriga län , , , ,0 Riket Källa: SCB, Sveriges statistiska databaser. Fördelning av befolkning totalt och barn 0 12 år, 2004 I riket som helhet bor obetydligt mer än halva befolkningen i något av storstadslänen. I Stockholms län bor 21 procent, Västra Götalands län 17 procent och Skåne 13 procent. Barnens andel är dock något högre, 52 procent av barnen i åldrarna 0 12 bor i ett storstadslän. Barn som bor i Stockholms län utgör en allt större del av landets barn, vilka blivit färre mellan 2000 och

14 Befolkningsgrupper Barn år Uppgifterna avser barn år 2000 och Som jämförelse används totala folkmängden vid samma tidpunkt. Befolkning, totalt Barn, år Stockholms län , , , ,0 Skåne län , , , ,6 Västra Götalands län , , , ,0 Övriga län , , , ,4 Riket Källa: SCB, Sveriges statistiska databaser. Fördelning av befolkning totalt och barn år, 2004 Nästan 50 procent av landets tonåringar bor i något av de tre storstadslänen. Detta stämmer ganska väl överens med befolkningen i övrigt. En viss avvikelse kan noteras för Stockholms län där ungdomarnas andel är lägre än länets totala befolkning. Förändringarna mellan 2000 och 2004 består huvudsakligen i att Stockholms län fått en något större del av landets tonåringar och att länen utanför storstadsregionerna har en något mindre andel. Tonåringar mellan år har ökat i hela landet mellan 2000 och

15 Befolkningsgrupper Invandrare födda i Västeuropa och Nordamerika Utrikes födda efter födelseregion år 2000 och Som jämförelse används totala folkmängden vid samma tidpunkt. Födda i Västeuropa* och Nordamerika Befolkning, totalt Stockholms län , , , ,4 Skåne län , , , ,3 Västra Götalands län , , , ,9 Övriga län , , , ,4 Riket Källa: SCB, Befolkningsstatistik 2000 och 2003, del 3 (tabell 3.6). * Europa utom forna Östeuropa. Fördelning av befolkning totalt och födda i Västeuropa och Nordamerika, 2003 Över 30 procent av landets invandrare från västeuropeiska och nordamerikanska länder bor i Stockholms län. Jämfört med den totala befolkningen är dessa invandrare kraftigt överrepresenterade i Stockholms län och underrepresenterade utanför storstadslänen. I de andra två storstadslänen är avvikelserna marginella. Utvecklingen under den aktuella treårsperioden har lett till att Skånes andel ökat något, medan Stockholms läns minskat i viss mån. 14

16 Befolkningsgrupper Invandrare födda utanför Västeuropa och Nordamerika Utrikes födda efter födelseregion år 2000 och Som jämförelse används totala folkmängden vid samma tidpunkt. Födda utanför Västeuropa* och Befolkning, totalt Nordamerika Stockholms län , , , ,6 Skåne län , , , ,5 Västra Götalands län , , , ,3 Övriga län , , , ,6 Riket Källa: SCB, Befolkningsstatistik 2000 och 2003, del 3 (tabell 3.6). * Europa utom forna Östeuropa. Fördelning av befolkning totalt och födda utanför Västeuropa och Nordamerika, 2003 Drygt två tredjedelar av landets alla invandrare födda utanför Västeuropa och Nordamerika bor i något av de tre storstadslänen. Nästan hälften av dessa bor i Stockholms län. Denna grupp invandrare är kraftigt överrepresenterad i Stockholms län jämfört med den totala befolkningen. Även i de övriga storstadslänen finns en överrepresentation, om än inte lika kraftig. Förändringarna av fördelningen mellan storstäder och övriga län mellan 2000 och 2003 är marginella. Totalt sett fanns dock fler invandrare födda utanför Västeuropa och Nordamerika i samtliga delar av landet. 15

17 Befolkningsgrupper Mångkulturell bakgrund Utrikes födda personer samt personer födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar år 2000 och Som jämförelse redovisas den totala befolkningen vid samma tillfälle. Befolkning, totalt Utrikes födda och inrikes födda med utländsk bakgrund Stockholms län , , , ,5 Skåne län , , , ,0 Västra Götalands län , , , ,7 Övriga län , , , ,8 Riket Källa: SCB, Befolkningsstatistik 2000, del 3 (tabell 4.6) och Befolkningsstatistik 2003, del 3 (tabell 4.6). Fördelning av befolkning totalt och personer med utländskt påbrå, 2003 Nästan två tredjedelar av landets befolkning som har utländskt påbrå bor i något av de tre storstadslänen. Sett i relation till befolkningen som helhet är denna grupp överrepresenterad i Stockholms län och något överrepresenterad i Skåne och Västra Götalands län. Mellan 2000 och 2003 har personer med utländskt påbrå blivit fler i hela landet. Fördelningen mellan storstadslän och övriga län har inte förändrats nämnvärt. 16

18 Hushåll och inkomster Ensamboende Personer år, beräknat antal baserat på SCB:s undersökning om levnadsförhållanden och (medelvärde). Frågan löd: Vilka andra personer bor här och tillhör familjen? Finns det ytterligare någon som bor här och hyr möblerat rum? Som jämförelse redovisas den totala befolkningen i samma ålder från 1998 och Befolkning år Ensamboende (beräknat antal) Stockholms H-region , , , ,4 Göteborgs och Malmös H-region , , , ,3 Övriga H-regioner , , , ,3 Riket Källa: SCB. ULF-undersökning och Fördelning av befolkning år 2003 och ensamboende Cirka 40 procent av landets ensamboende finns inom storstadsregionerna. Vid en jämförelse med den totala befolkningen är de ensamboende överrepresenterade framför allt i Stockholms H-region, men även i Göteborgs och Malmös H-region. Under perioden har storstadsregionernas andelar av landets ensamboende ökat. Stockholms H-region = Upplands Väsby, Vallentuna, Österåker, Värmdö, Järfälla, Ekerö, Huddinge, Botkyrka, Salem, Haninge, Tyresö, Upplands-Bro, Nykvarn, Täby, Danderyd, Sollentuna, Stockholm, Södertälje, Nacka, Sundbyberg, Solna, Lidingö, Vaxholm, Sigtuna och Nynäshamn. Göteborgs och Malmös H-region = Kungsbacka, Härryda, Partille, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Ale, Lerum, Vårgårda, Göteborg, Mölndal, Kungälv, Alingsås, Staffanstorp, Burlöv, Vellinge, Kävlinge, Lolla, Svedala, Malmö, Lund och Trelleborg. 17

19 Hushåll och inkomster Ensamstående föräldrar Ensamstående föräldrar med hemmaboende barn år 1999 och Uppgifterna är hämtade från inkomststatistiken, vilket betyder att barn avser personer som inte fyllt 18 år. Ensamboende med barn är vuxna som bor ihop med barnet, men inte med barnets andra förälder. Med andra ord klassas exempelvis två samboende vuxna som båda har barn från tidigare förhållanden med i boet som två ensamboende föräldrar med barn. Sammanboende utan gemensamma barn kan inte sammanföras genom statistiken. Ensamstående föräldrar Befolkning äldre än 18 år (beräknat antal) Stockholms län , , , ,5 Skåne län , , , ,5 Västra Götalands län , , , ,1 Övriga län , , , ,9 Riket Källa: SCB. HEK-undersökningen 1999 och Fördelning av befolkning äldre än 18 år och ensamstående föräldrar med hemmaboende barn, 2003 Nästan hälften av landets ensamstående föräldrar bor i något av de tre storstadslänen. Jämfört med befolkningen som helhet i samma åldersgrupp är denna grupp överrepresenterad i Stockholms län, men underrepresenterad i de båda andra storstadslänen. Under perioden 1999 till 2003 har antalet ensamstående föräldrar ökat i Stockholms län och i övriga landet utanför storstadslänen. 18

20 Hushåll och inkomster Låginkomsthushåll Hushåll (minst en person 20 år och äldre) med låg disponibel inkomst, år 1999 och Denna inkomstnivå utgörs av de tio procent med lägst inkomst av samtliga inkomsttagare på riksnivå. Disponibel inkomst är vad som återstår för konsumtion och sparande sedan man från bruttoinkomsten dragit slutlig skatt och lagt till skattefria bidrag som till exempel barnbidrag och bostadsbidrag. Låginkomsthushåll Hushåll totalt (beräknat antal) Stockholms län , , , ,5 Skåne län , , , ,5 Västra Götalands län , , , ,4 Övriga län , , , ,7 Riket Källa: SCB. HEK-undersökningen 1999 och Fördelning av hushåll totalt och låginkomsthushåll, 2003 Drygt hälften av landets låginkomsthushåll finns i något av de tre storstadslänen. En jämförelse med samtliga hushåll visar att Stockholms län liksom länen utanför storstadsregionerna har förhållandevis få låginkomsthushåll. Utvecklingen mellan 1999 och 2003 har inte inneburit några betydande förändringar. 19

21 Hushåll och inkomster Höginkomsthushåll Hushåll (minst en person 20 år och äldre) med hög disponibel inkomst, år 1999 och Denna inkomstnivå utgörs av de tio procent med högst inkomst av samtliga inkomsttagare på riksnivå. Disponibel inkomst är vad som återstår för konsumtion och sparande sedan man från bruttoinkomsten dragit slutlig skatt och lagt till skattefria bidrag som t.ex. barnbidrag och bostadsbidrag. Höginkomsthushåll Hushåll totalt (beräknat antal) Stockholms län , , , ,3 Skåne län , , , ,3 Västra Götalands län , , , ,0 Övriga län , , , ,4 Riket Källa: SCB. HEK-undersökningen 1999 och Fördelning av hushåll totalt och höginkomsthushåll, 2003 Drygt 36 procent av landets höginkomsthushåll finns i Stockholms län. I jämförelse med samtliga hushåll är höginkomsthushållen kraftigt överrepresenterade i Stockholms län. Antalet höginkomsthushåll har ökat i hela landet mellan 1999 och Fördelningen mellan storstadslän och övriga län har knappt ändrats under perioden. 20

22 Hushåll och inkomster Personer som har tillgång till bil Personer som äger bil eller har tillgång till bil i hushållet. Personer år, beräknat antal baserat på ULF-undersökningen och (medelvärde). Som jämförelse redovisas den totala befolkningen i samma åldersgrupp från 1998 och Befolkning år Har tillgång till bil (beräknat antal) Stockholms H-region , , , ,4 Göteborgs och Malmö H-region , , , ,0 Övriga H-regioner , , , ,6 Riket Källa: SCB, ULF-undersökning och Fördelning av befolkning år 2003 och personer med tillgång till bil Ungefär en tredjedel av dem som har tillgång till bil bor i storstadsområdena. Sett i relation till befolkningen som helhet är denna grupp något underrepresenterad i storstäderna, främst i Stockholms län. Under perioden har inte några anmärkningsvärda förändringar skett. Stockholms H-region = Upplands Väsby, Vallentuna, Österåker, Värmdö, Järfälla, Ekerö, Huddinge, Botkyrka, Salem, Haninge, Tyresö, Upplands-Bro, Nykvarn, Täby, Danderyd, Sollentuna, Stockholm, Södertälje, Nacka, Sundbyberg, Solna, Lidingö, Vaxholm, Sigtuna och Nynäshamn. Göteborgs och Malmös H-region = Kungsbacka, Härryda, Partille, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Ale, Lerum, Vårgårda, Göteborg, Mölndal, Kungälv, Alingsås, Staffanstorp, Burlöv, Vellinge, Kävlinge, Lolla, Svedala, Malmö, Lund och Trelleborg. 21

23 Yrkesgrupper FoU-årsverken inom högskolesektorn Årsverken inom högskolesektorn efter lärosäte och tjänstekategori år 1999 och Som jämförelse redovisas i diagrammet den totala förvärvsarbetande dagbefolkningen år Professorer Forskare Övriga FoU-årsverken totalt Stockholms län , , , , , , , ,4 Skåne län , ,3 27 2, , , , , ,7 Västra Götalands län , , , , , , , ,5 Övriga län , , , , , , , ,4 Riket Källa: SCB, Sveriges statistiska databaser. Fördelning av förvärvsarbetande dagbefolkning och professorer, 2003 I de tre storstadslänen utförs 58 procent av landets FoU-årsverken. Stockholms län är särskilt dominerande inom denna sektor. Vid en jämförelse med den totala dagbefolkningen finns en kraftig överrepresentation av professorer i Stockholms och Skåne län. Under åren som gått mellan 1999 och 2003 har dock storstadslänens ställning försvagats. 22

24 Yrkesgrupper Kulturarbetare Förvärvsarbetande dagbefolkning, 16 år och äldre, inom kultursektorn år 1999 och För specifikation av branscher se bilaga 1. Som jämförelse redovisas den totala förvärvsarbetande dagbefolkningen år 1999 och Förvärvsarbetande dagbefolkning Kulturarbetare Stockholms län , , , ,5 Skåne län , , , ,6 Västra Götalands län , , , ,5 Övriga län , , , ,4 Riket Källa: SCB, Sveriges statistiska databaser. RTK, Gula serien 5:2001, Kompetens och konkurrens, och RAMS Fördelning av förvärvsarbetande dagbefolkning och kulturarbetare, 2003 Hela 45 procent av Sveriges kulturarbetare bor i Stockholms län. Jämfört med den totala befolkningen är denna grupp kraftigt överrepresenterad. Mellan 1999 och 2003 ökade antalet kulturarbetare i hela landet. Den absoluta ökningen var störst i Stockholms län. Fördelningen mellan män och kvinnor är i stort sätt jämn, utom utanför storstadslänen där kvinnorna dominerar. 23

25 Yrkesgrupper Tjänstesektorn Förvärvsarbetande dagbefolkning, 16 år och äldre, inom tjänstesektorn år 1999 och För specifikation av branscher se bilaga 1. Som jämförelse redovisas den totala förvärvsarbetande dagbefolkningen vid samma tillfälle. Förvärvsarbetande dagbefolkning Tjänstesektorn Stockholms län , , , ,5 Skåne län , , , ,7 Västra Götalands län , , , ,6 Övriga län , , , ,2 Riket Källa: SCB, Sveriges statistiska databaser. RTK, Gula serien 5:2001, Kompetens och konkurrens, och RAMS Fördelning av förvärvsarbetande dagbefolkning och verksamma inom tjänstesektorn, 2003 Hela 58 procent av landets sysselsatta i tjänstesektorn är verksamma i något av de tre storstadslänen. Jämfört med den totala dagbefolkningen är denna grupp överrepresenterad, främst i Stockholm. Förändringarna över tiden, mellan 1999 och 2003, är små vid en jämförelse mellan storstäder och övriga län. Däremot har tjänstesektorn ökat i hela landet. Över hela landet domineras tjänstesektorn av män. 24

26 Yrkesgrupper Kunskapsintensiva industri- och tjänsteföretag Förvärvsarbetande dagbefolkning, 16 år och äldre, inom kunskapsintensiva industri- och tjänsteföretag år 1999 och För specifikation av branscher se bilaga 1. Som jämförelse redovisas den totala förvärvsarbetande dagbefolkningen vid samma tillfälle. Kunskapsintensiva industri- och Förvärvsarbetande dagbefolkning tjänsteföretag Stockholms län , , , ,3 Skåne län , , , ,4 Västra Götalands län , , , ,4 Övriga län , , , ,9 Riket Källa: SCB, Sveriges statistiska databaser. RTK, Gula serien 5:2001, Kompetens och konkurrens, och RAMS Fördelning av förvärvsarbetande dagbefolkning och verksamma inom kunskapsintensiva industri- och tjänsteföretag, 2003 Mer än 60 procent av landets förvärvsarbetande inom kunskapsintensiva industri- och tjänsteföretag arbetar i de tre storstadslänen. I relation till den totala befolkningen är denna grupp kraftigt överrepresenterad i Stockholms län och även något i Västra Götalands län. Under perioden har storstadslänens andelar ökat på bekostnad av övriga län. I samtliga län domineras denna grupp av män. I hela landet var betydligt fler sysselsatta i dessa branscher 2003 än

27 Yrkesgrupper Offentlig sektor Förvärvsarbetande dagbefolkning, 16 år och äldre, inom offentlig sektor år 1999 och För specifikation av branscher se bilaga 1. Som jämförelse redovisas den totala förvärvsarbetande dagbefolkningen vid samma tillfälle. Förvärvsarbetande dagbefolkning Offentlig sektor m.m Stockholms län , , , ,7 Skåne län , , , ,0 Västra Götalands län , , , ,7 Övriga län , , , ,6 Riket Källa: SCB, Sveriges statistiska databaser. RTK, Gula serien 5:2001, Kompetens och konkurrens, och RAMS Fördelning av förvärvsarbetande dagbefolkning och verksamma inom offentlig sektor, 2003 Knappt hälften av de anställda inom offentlig sektor arbetar i de tre storstadslänen. Sett i relation till den totala dagbefolkningen är denna grupp underrepresenterad. Utvecklingen mellan åren 1999 och 2003 innebär inte några markanta förändringar av fördelningen mellan storstadslän och övriga län. Gruppen anställda i offentlig sektor i riket har ökat totalt mellan år 1999 och Denna grupp domineras starkt av kvinnor. 26

28 Sociala förhållanden Högutbildade Personer år med någon form av eftergymnasial utbildning år 2000 och Som jämförelse redovisas det totala antalet personer i samma åldersgrupp. Befolkning år Med eftergymnasial utbildning Stockholms län , , , ,9 Skåne län , , , ,2 Västra Götalands län , , , ,6 Övriga län , , , ,3 Riket Källa: SCB, Sveriges statistiska databaser. Fördelning av befolkning år och personer med eftergymnasial utbildning, procent av landets högutbildade bor i något av de tre storstadslänen. Av dessa bor nästan hälften i Stockholms län. Vid en jämförelse med den totala befolkningen i arbetsför ålder (16 74 år) är de högutbildade kraftigt överrepresenterade i Stockholms län, och de är underrepresenterade utanför storstadslänen. Under åren som gått mellan år 2000 och 2004 har Stockholms läns andel av landets högutbildade minskat något, medan de andra storstadslänens ökat. Samtliga landsdelar har dock totalt sett fler högutbildade år 2004 än

29 Sociala förhållanden Högutbildade utomnordiska invandrare som har arbete Uppgifterna avser personer år 2000 och 2004, med någon form av högskoleutbildning. Högutbildade utomnordiska invandrare Arbetskraftsutbudet, högutbildade som har arbete Stockholms län , , , ,0 Skåne län , , , ,7 Västra Götalands län , , , ,5 Övriga Sverige , , , ,8 Riket Källa: SCB, regionalt Analys- och prognossystem (raps). Fördelning av högutbildad arbetskraft och högutbildade utomnordiska invandrare som har arbete, 2004 Drygt 70 procent av landets samtliga högutbildade utomnordiska invandrare som har arbete bor i något av de tre storstadslänen. Koncentrationen till Stockholm är tydlig. Mellan åren 2000 och 2004 har högutbildade utomnordiska invandrare ökat i hela landet, den relativa fördelningen mellan storstäder och övriga län är dock i stort oförändrad. Fördelningen mellan könen är jämn. 28

30 Sociala förhållanden Socialbidragstagare Hushåll som har mottagit ekonomiskt bistånd under år 1999 och Som jämförelse redovisas det totala antalet hushåll och Hushåll med socialbidrag Hushåll totalt (beräknat antal) Stockholms län , , , ,6 Skåne län , , , ,7 Västra Götalands län , , , ,8 Övriga län , , , ,9 Riket Källa: SCB. HEK-undersökningen1999 och Fördelning av hushåll totalt och hushåll med socialbidrag, 2003 Fördelningen av socialbidragstagare i landet avspeglar i stort sett fördelningen av samtliga hushåll. I Västra Götaland har, relativt sett, färre hushåll mottagit ekonomiskt bistånd än i resten av landet. Utvecklingen mellan åren 1999 och 2003 har inneburit att antalet hushåll som mottagit ekonomiskt bistånd minskat markant i hela landet. 29

31 Sociala förhållanden Personer som inte har någon nära vän Personer år, beräknat antal baserat på ULF-undersökningen och (medelvärde). Frågan löd: Har du någon riktigt nära vän som Du kan ta kontakt med och prata med om vad som helst? (Räkna ej medlemmar i Din familj eller Ditt hushåll). Som jämförelse redovisas den totala befolkningen i samma åldersgrupp från och Befolkning år Har ej någon nära vän (beräknat antal) Stockholms H-region , , , ,3 Göteborgs och Malmös H-region , , , ,7 Övriga H-regioner , , , ,0 Riket Källa: SCB. ULF-undersökning och Fördelning av befolkning år 2003 och personer som inte har någon nära vän Ungefär en tredjedel av de personer som uppger sig sakna en nära vän bor i storstäderna. I relation till den totala befolkningen i de aktuella åldersgrupperna är andelen något mindre i Stockholms H-region än i övriga landet. Anmärkningsvärt är att en majoritet av personer som saknar en nära vän är män. Vid en jämförelse över tid mellan och framkommer att gruppen ökat kraftig i Göteborgs och Malmös H-region. Stockholms H-region = Upplands Väsby, Vallentuna, Österåker, Värmdö, Järfälla, Ekerö, Huddinge, Botkyrka, Salem, Haninge, Tyresö, Upplands-Bro, Nykvarn, Täby, Danderyd, Sollentuna, Stockholm, Södertälje, Nacka, Sundbyberg, Solna, Lidingö, Vaxholm, Sigtuna och Nynäshamn. Göteborgs och Malmös H-region = Kungsbacka, Härryda, Partille, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Ale, Lerum, Vårgårda, Göteborg, Mölndal, Kungälv, Alingsås, Staffanstorp, Burlöv, Vellinge, Kävlinge, Lolla, Svedala, Malmö, Lund och Trelleborg. 30

32 Sociala förhållanden Personer som är trångbodda Personer som är trångbodda enligt norm 3*. Personer år, beräknat antal baserat på ULF-undersökningen och (medelvärde). Som jämförelse redovisas den totala befolkningen i samma åldergrupp från 1998 och Befolkning år Trångbodda (beräknat antal) Stockholms H-region , , , ,3 Göteborgs och Malmös H-region , , , ,5 Övriga H-regioner , , , ,1 Riket Källa: SCB. ULF-undersökning och Fördelning av befolkning år 2003 och trångbodda Nästan hälften av landets alla trångbodda bor i storstadsregionerna, men endast 36 procent av befolkningen. Trångboddhet är ett typiskt storstadsfenomen. Allra tydligast är detta mönster i Stockholms H-region. Detta förhållande har också förstärkts mellan perioderna och Stockholms andel av landets trångbodda har ökat från knappt 26 procent till över 29 procent. * Norm 3 = Ett (sov)rum per person, kök och vardagsrum oräknade. Samboende delar sovrum, varje barn skall ha eget rum. Exempel: Samboende med två barn ska ha minst fyra rum och kök för att inte vara trångbodda. Stockholms H-region = Upplands Väsby, Vallentuna, Österåker, Värmdö, Järfälla, Ekerö, Huddinge, Botkyrka, Salem, Haninge, Tyresö, Upplands-Bro, Nykvarn, Täby, Danderyd, Sollentuna, Stockholm, Södertälje, Nacka, Sundbyberg, Solna, Lidingö, Vaxholm, Sigtuna och Nynäshamn. Göteborgs och Malmös H-region = Kungsbacka, Härryda, Partille, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Ale, Lerum, Vårgårda, Göteborg, Mölndal, Kungälv, Alingsås, Staffanstorp, Burlöv, Vellinge, Kävlinge, Lolla, Svedala, Malmö, Lund och Trelleborg. 31

33 Sociala förhållanden Personer som varit utsatta för hot eller våld Personer som har blivit utsatta för hot eller våld under de senaste tolv månaderna. Frågan löd: Har du under de senaste 12 månaderna varit utsatt för våld, hot om våld eller hot? Personer år, beräknat antal baserat på ULF-undersökningen och (medelvärde). Som jämförelse redovisas den totala befolkningen i samma åldersgrupp från 1998 och Utsatt för hot eller våld Befolkning år (beräknat antal) Stockholms H-region , , , ,4 Göteborgs och Malmös H-region , , , ,1 Övriga H-regioner , , , ,5 Riket Källa: SCB. ULF-undersökning och Fördelning av befolkning år 2003 och utsatta för hot eller våld Ungefär 44 procent av dem som blivit utsatta för våld eller hot bor i storstäderna. Jämfört med den totala befolkningen i de aktuella åldersklasserna är denna grupp kraftigt överrepresenterad i storstäderna. Detta fenomen har stärkts under perioden Stockholms H-region = Upplands Väsby, Vallentuna, Österåker, Värmdö, Järfälla, Ekerö, Huddinge, Botkyrka, Salem, Haninge, Tyresö, Upplands-Bro, Nykvarn, Täby, Danderyd, Sollentuna, Stockholm, Södertälje, Nacka, Sundbyberg, Solna, Lidingö, Vaxholm, Sigtuna och Nynäshamn. Göteborgs och Malmös H-region = Kungsbacka, Härryda, Partille, Öckerö, Stenungsund, Tjörn, Ale, Lerum, Vårgårda, Göteborg, Mölndal, Kungälv, Alingsås, Staffanstorp, Burlöv, Vellinge, Kävlinge, Lolla, Svedala, Malmö, Lund och Trelleborg. 32

34 Sociala förhållanden Barn födda av mödrar äldre än 36 år Uppgifterna avser barn födda under år 2000 och 2004 av mödrar äldre än 36 år. Som jämförelse används samtliga kvinnor i åldern år. Kvinnor år Barn födda av mödrar äldre än 36 år Stockholms län , , , ,2 Skåne län , , , ,0 Västra Götalands län , , , ,4 Övriga län , , , ,4 Riket Källa: SCB, Sveriges statistiska databaser. Fördelning av kvinnor år och barn födda av mödrar äldre än 36 år, 2004 Nästan en tredjedel av landets alla barn födda av en mor som är äldre än 36 år bor i Stockholms län. Vid en jämförelse med potentiella äldre föderskor (kvinnor år) finns en kraftig överrepresentation i Stockholms län. Barn som fötts av äldre mödrar är underrepresenterade utanför de tre storstadsområdena. Mellan åren 2000 och 2004 har detta fenomen förstärkts. Stockholms andel av landets barn med äldre mödrar har ökat markant, medan den har minskat utanför storstadslänen. År 2004 föddes fler barn av äldre mödrar än år

35 Sociala förhållanden Barn i förskola Antal barn 1 5 år inskrivna i förskola oktober 2000 och Som jämförelse redovisas samtliga barn i samma ålder vid samma tidpunkt. Barn 1 5 år Barn inskrivna i förskola Stockholms län , , , ,2 Skåne län , , , ,0 Västra Götalands län , , , ,5 Övriga län , , , ,3 Riket Källa: Skolverkets databas. Fördelning av barn 1 5 år och barn inskrivna i förskola, 2004 Mer än hälften av landets alla barn som går i förskola gör det i något av de tre storstadslänen, vilket stämmer ganska väl överens med fördelningen av 1 5 åringar. Utvecklingen under den senaste fyraårsperioden har inte påverkat den relativa fördelningen mellan storstadslän och övriga län, däremot var totalt sett avsevärt mycket fler barn inskrivna i förskolan år 2004 än Under den aktuella perioden ökade mängden barn i åldern 1 5 år med ca barn (ca 1 procent). Antalet barn inskrivna i förskolan ökade med drygt (över 15 procent). 34

36 Sociala förhållanden Elever som inte uppnått målen i ett eller flera ämnen Elever som avslutat årskurs nio och inte uppnått målen i ett eller flera ämnen år 2000 och Som jämförelse redovisas samtliga elever som avslutat årskurs 9. Elever som ej uppnått målen i ett Elever som avslutat årskurs 9 eller flera ämnen Stockholms län , , , ,8 Skåne län , , , ,7 Västra Götalands län , , , ,1 Övriga län , , , ,4 Riket Källa: Skolverkets databas. Fördelning av elever totalt som avslutat årskurs 9 och elever som inte uppnått målen i ett eller flera ämnen, 2004 Knappt hälften av landets alla elever som har avslutat årskurs nio utan att ha uppnått målen bor i något av storstadslänen. Sett i relation till de elever som avslutat årskurs nio är de underkända i Stockholms län och Skåne län något överrepresenterade, medan situationen är bättre i Västra Götaland och i övriga län. I hela landet är det fler pojkar än flickor som inte klarat skolans mål. Under åren har Stockholms och övriga läns andel minskat något, medan den ökat i Skåne och framför allt i Västra Götaland. Elever som avslutat årskurs 9 och inte klarat målen har blivit fler sedan år

37 Sociala förhållanden Barn i familjer med låg inkomststandard Barn 0 17 år i familjer med inkomststandard under 1.0 (lägsta rimliga standard), år 1999 och Inkomststandard: den disponibla inkomsten dividerad med en nationell norm för levnadskostnader, vars storlek beror av familjens storlek och sammansättning. Som jämförelse redovisas det totala antalet barn i samma ålder och Barn i familjer med inkomststandard Barn och ungdomar 0 17 år under 1.0 (beräknat antal) Storstäder , , , ,7 Övriga kommuner , , , ,3 Riket Källa: SCB, Barn och deras familjer 1999, tabell 2.1 b och Barn och deras familjer 2003, tabell Fördelning av barn och ungdomar 0 17 år och barn i familjer med låg inkomststandard, 2003 En stor del av landets barn i familjer med låg inkomststandard bor i storstäder. En jämförelse med det totala antalet barn visar att de med låg inkomststandard är överrepresenterade i storstäderna. Utvecklingen mellan 1999 och 2003 har inneburit att allt färre barn lever i familjer med låg inkomst. Däremot har utvecklingen inneburit att storstädernas andel av dessa ökat. 36

38 Sociala förhållanden Ungdomar år som bor hos föräldrar Ogifta, år, som bor kvar hos föräldrar. Hämtat från inkomststatistiken år 1999 och Som jämförelse redovisas den totala befolkningen i samma åldersgrupp och Kvarboende, år Befolkning, år (beräknat antal) Stockholms län , , , ,9 Skåne län , , , ,7 Västra Götalands län , , , ,9 Övriga län , , , ,5 Riket Källa: SCB. HEK-undersökningen 1999 och Fördelning av ungdomar år och kvarboende, 2003 Nästan 58 procent av landets personer mellan 20 och 24 som bor kvar hemma hos sina föräldrar bor i storstadslänen. Mer än en fjärdedel bor i Stockholms län. Jämfört med den totala befolkningen i samma åldersgrupp är de kvarboende överrepresenterade i Stockholms län. Under perioden 1999 till 2003 har de kvarboende blivit färre i riket, men fler i Stockholms län och Västra Götaland. 37

39 Hälsoläge Förtidspensionerade Uppgifterna avser förtidspensionärer och Som jämförelse används befolkningen i åldern år. Befolkning, år Förtidspensionärer Stockholms län , , , ,9 Skåne län , , , ,0 Västra Götalands län , , , ,8 Övriga län , , , ,2 Riket Källa: RFV, Statistikinformation Is-I 2001:002 och Försäkringskassan Fördelning av befolkning år och förtidspensionärer, 2004 År 2004 bodde knappt hälften av landets förtidspensionärer i ett storstadslän. Jämfört med den totala befolkningen mellan 16 och 64 är andelen förtidspensionerade lägre i Stockholms län. Mellan åren 2000 och 2004 ökade mängden förtidspensionärer kraftigt i hela landet. Ökningarna har gjort att storstadslänens andel av landets förtidspensionärer blivit större. Skillnaden mellan storstadslänen och övriga landet har minskat. Fler kvinnor än män är förtidspensionärer. 38

40 Hälsoläge Långvarig sjukdom Uppgifterna avser långvarigt sjuka under år 1995 och 2001 (5-års medelvärde). Frågan löd Har du några kroniska eller långvariga sjukdomar eller besvär?. Som jämförelse används befolkningen i åldern år. Befolkning, år Långvarigt sjuka (beräknat antal) Stockholms län , , , ,8 Skåne län , , , ,2 Västra Götalands län , , , ,2 Övriga län , , , ,8 Riket Källa: Socialstyrelsen, "Hur mår Sverige?". Fördelning av befolkning år och långvarigt sjuka, 2001 Fördelningen av långvarigt sjuka ser i stort ut som befolkningen som helhet, några större skillnader mellan storstäder och övriga landet finns inte. Anmärkningsvärt är att utvecklingen mellan åren 1995 och 2001 inneburit att de skillnader mellan storstäder och övriga landet som fanns 1995 har försvunnit. I samtliga storstadslän fanns 2001 avsevärt fler långvarigt sjuka än 1995, medan de i övriga landet minskat. Fördelningen mellan könen är i stort sett jämn i storstadslänen. 39

41 Hälsoläge Nedsatt arbetsförmåga Uppgifterna avser nedsatt arbetsförmåga under år 1995 och 2001 (5-års medelvärde). Som jämförelse används befolkningen i åldern år. Nedsatt arbetsförmåga Befolkning, år (beräknat antal) Stockholms län , , , ,8 Skåne län , , , ,7 Västra Götalands län , , , ,0 Övriga län , , , ,5 Riket Källa: Socialstyrelsen, "Hur mår Sverige?". Fördelning av befolkning år och personer med nedsatt arbetsförmåga, 2001 Mellan åren 1995 och 2001 ökade antalet personer med nedsatt arbetsförmåga med nästan 18 procent, över personer. Drygt 46 procent av landets personer med nedsatt arbetsförmåga bor i något av de tre storstadslänen. Storstadslänens gemensamma andel av landets personer med nedsatt arbetsförmåga är i stort sett oförändrad, däremot har Stockholms andel ökat kraftigt, medan de andra två storstadslänen gått tillbaka. Bland personer med nedsatt arbetsförmåga finns en viss överrepresentation av kvinnor, dock inte i Stockholms län. 40