Handläggare: Yvonne Westrin. Rapport om utvecklingsprojekt kring arbetsorganisation och arbetstid inom förskolan Återremiss från sammanträde

Transkript

1 Barn och ungdom hìåöëüçäãéåë=pac= = qà åëíéìíä í~åçé= ako=rmqjntrjmr= ëáç=n=esf=ommrjmujnr= Handläggare: Yvonne Westrin Tfn: Till Kungsholmens Stadsdelsnämnd = Rapport om utvecklingsprojekt kring arbetsorganisation och arbetstid inom förskolan Återremiss från sammanträde Förslag till beslut Stadsdelsnämnden godkänner förvaltningens förslag. Göran Månsson stadsdelsdirektör Sammanfattning Förvaltningen har på stadsdelsnämndens uppdrag utrett möjligheten att vid förskolorna inom Kungsholmens stadsdelsförvaltning som ett projekt införa förkortad arbetstid för personal över 55 år. Bakgrunden är att kommunstyrelsen i fullmäktiges budget för 2005 fick i uppdrag att föreslå samtliga stadsdelsnämnder att initiera utvecklingsprojekt med förkortad arbetstid inom ramen för Kompetensfonden. Förvaltningen föreslår att på försök införa 5 timmars arbetstidsförkortning per vecka för heltidsanställda inom barnomsorgen som är över 55 år. mçëíw=_çñ=qv=mpvi=nmm=ou=píçåâüçäãi=_éë âw=p~åâí=bêáâëö~í~å=qt=^= qñåw=mujrmu=mu=mmmi=c~ñw=mujrmu=mu=mvv= bjéçëíw=kungsholmen@kungsholmen.stockholm.se =

2 ==ëáç=2 (6) Ärendets beredning Ärendet har beretts inom verksamhetsområdet Barn och Ungdom. Bakgrund I fullmäktiges budget för 2005 fick kommunstyrelsen i uppdrag att föreslå samtliga stadsdelsnämnder att initiera utvecklingsprojekt med förkortad arbetstid inom ramen för Kompetensfonden. Förvaltningen konstaterade i sitt tjänsteutlåtande , att nämnden har mycket liten andel av äldreomsorgen i egen regi och att ingen av enheterna för tillfället är lämplig för ett projekt av den typ som uppdraget avser. Stadsdelsnämnden beslöt vid sammanträde att återremittera ärendet till förvaltningen med uppdrag att förbereda en projektansökan för i första hand verksamheter inom förskolan och även se över ifall man kan hitta former för att kombinera arbetstidsförkortning med rehabilitering av långtidssjukskriven och övertalig personal. Ett av stadens mål för personalpolitiken är att initiera utvecklingsprojekt inom arbetsorganisation, arbetsmiljö och ledning. Det är angeläget att öka medarbetarnas inflytande och möjligheter att kunna kombinera arbetsliv och privatliv. Frågan om arbetstid är starkt kopplad till arbetstillfredsställelse och medarbetarnas förutsättningar till kontroll över sitt arbetsliv. Ett av skälen till att detta område utvecklas är att få positiva effekter på sjukfrånvaron och öka de äldre medarbetarnas möjligheter att vara kvar i arbete. Många äldre tror sig inte orka arbeta fram till ordinarie pensionsålder. Men med dagens pensionssystem behöver allt fler arbeta till ordinarie pensionsålder, framförallt gäller detta kvinnor som har deltidsarbetat. I en rapport från Arbetslivsinstitutet (2002:02) som behandlar äldre och yrkesarbete, kan man se att många ville minska sin arbetstid redan de sista åren innan pension; 54 procent av männen och 68 procent av kvinnorna. Anställda som ville gå ner i arbetstid hade jämförelsevis sämre hälsa och arbetsförmåga. De upplevde även svårigheter med att förena arbetsliv och familjeliv.

3 ==ëáç=3 (6) Samband arbetstidsförkortning och hälsa Uppfattningarna går isär om sambandet mellan förkortad arbetstid och hälsa. I den teoretiska bakgrund som finns på området (Bergold, SOU 2002:49) konstateras att det finns mycket lite forskning kring relationen arbetstidsförkortning - hälsa. Bergold sammanfattar att arbetstidsförkortning kan vara ett sätt att försöka förbättra arbets- och levnadsvillkoren. Men varken arbetsomorganisation eller arbetstidsförkortning gör människor friskare i sig, däremot kan det få oss att må bättre Det finns inte några vetenskapliga samband som visar att om vi mår bättre, så får vi följaktligen bättre hälsa. I stort sett finns heller ingenting som pekar på att den medicinska hälsan förbättrats utifrån de försök med arbetstidsförkortning som hittills gjorts, enligt en redogörelse för forskningsläget från Arbetslivsinstitutet (2005:11). Man menar att orsaken till detta dels kan vara att det inte förändrat människors faktiska hälsa, dels att undersökningarna har löpt under för kort tid och vidare att studiedesign och utvärderingsinstrument inte har varit optimala. Man har heller inte kunnat härleda en minskning av sjukfrånvaron, vilket kan bero på att det faktiskt inte har haft någon effekt eller att effekten tar längre tid på sig att uppstå. De positiva effekter av arbetstidsförkortning som har kunnat beläggas är upplevelse av ökad återhämtning mellan arbetspassen och en ökad livskvalitet. Mot bakgrund av tillgänglig forskning går det alltså inte att säkerställa att förkortad arbetstid gör individen friskare. Däremot kan förkortad arbetstid antas ge positiva sociala effekter. I rapporten Kartläggning av arbetstidsförkortningar från Arbetslivsinstitutet (2003:15), redovisas flera försök och modeller för arbetstidsförkortningar. De flesta är kopplade till ändrad schemaläggning eller ändrade drifts- och produktionsformer. Försöken upplevdes mestadels positivt av de anställda, men permanentades ändå inte i många fall.

4 ==ëáç=4 (6) Utvärderingarna visade att arbetstagarna upplevde sig ha en bättre hälsa. Detta oberoende av vilken modell som användes och hur mycket arbetstiden förkortades. I flera redovisningar konstaterades att sjukfrånvaron minskade när en ny arbetstidsmodell infördes. Det är dock svårt att säkerställa att minskningen på lång sikt sammanhänger med den förkortade arbetstiden. Sammanfattningsvis kan sägas att sambanden mellan arbetstidsförkortning och medicinsk hälsa är otydliga. Däremot finns positiva effekter redovisade såsom ökad delaktighet och inflytande, mer tid för återhämtning och bättre livskvalitet. Rekrytering av personal har även underlättats på arbetsplatser där försök med arbetstidsförkortning har förekommit. Personal och sjukfrånvaro vid Kungsholmens förskolor Ett mål i verksamhetsplanen för 2005 är att minska sjukfrånvaron. Kungsholmens stadsdelsförvaltning deltar i ett flerårigt projekt (Sunt Liv) som syftar till att minska sjukfrånvaron och förebygga ohälsa. Samtliga förskoleenheter inom kommunal verksamhet deltar. Nedan följer en sammanställning över antalet äldre anställda vid Kungsholmens förskolor samt deras sjukfrånvaro. Som jämförelse redovisas åldersgruppen år. Uppgifterna gäller augusti 2005 och omfattar inte kategorin chefer. Anställda 55+ Anställningsform Förskollärare Barnskötare Summa Heltid Deltid Summa Antalet anställda i kategorin 55+ utgörs av 52 personer, varav 37 stycken heltidsarbetande.

5 ==ëáç=5 (6) Anställda år Antalet anställda i kategorin år består av 125 personer, varav 110 stycken heltidsarbetande. Antal sjukfrånvarodagar i snitt per anställd under perioden Anställningsform Förskollärare Barnskötare Summa Heltid Deltid Summa Kategortidagar Ålder Arbets- Karens- Dag 2- Dag 22- Dag Bsk Heltid 1,7 5,2 6,8 4,4 Bsk Deltid 2,2 2,3 0 0 Bsk 55+ Heltid 0,7 2,8 1,0 26,4 Bsk 55+ Deltid 2,2 2,2 0 27,4 Fsk Heltid 1,8 4,6 1,4 0 Fsk Deltid 1,9 6,9 1,0 0 Fsk 55+ Heltid 1,0 4,1 2,9 27,7 Fsk 55+ Deltid 0,3 2,6 0,6 0 Av ovanstående sammanställning framgår att sjukfrånvaron i gruppen år inte är lägre än i kategorin 55+. Frånvaron är snarare något högre, undantaget längre frånvaro över 90 dagar. En jämförelse mellan de som arbetar heltid och deltid visar att korttidsfrånvaron bland deltidspersonal är något högre än för heltidare. Den längre sjukfrånvaron är dock högre bland heltidare, undantaget är förskollärarna där bilden är lite mer komplex. Urvalet för deltidspersonal är sammantaget dock relativt litet, speciellt bland förskollärarna. Utifrån sammanställningen är det svårt att dra några direkta slutsatser vad en förkortad arbetstid skulle innebära för sjukfrånvaron för gruppen 55+. Det är dock rimligt att anta att arbetstidsförkortningen kan ha en positiv effekt vad avser arbetstillfredsställelse, delaktighet och återhämtning.

6 ==ëáç=6 (6) Förvaltningens förslag Förvaltningen föreslår att heltidspersonal (födda 1949 och tidigare) inom förskolan, förskollärare och barnskötare, ska omfattas av en arbetstidsförkortning med bibehållen lön om 5 timmar per vecka. Försöket ska pågå i 9 månader under perioden Kostnader som kommer att uppstå är dels lönekostnader i samband med anställning av vikarier beräknat på 5 timmar per vecka och anställd. En projektledare som har till uppgift att samordna och följa upp försöket bör tillsättas på halvtid. En timmes arbetstidsförkortning för berörd grupp motsvarar en lönekostnad på cirka :- En arbetstidsförkortning från 40 till 35 timmar per vecka motsvarar en lönekostnad på 1,2 miljoner under en niomånadersperiod. Därtill kommer :- i kostnader för projektledning och utvärdering. Väsentligt är att försöket med förkortad arbetstid följs upp kontinuerligt, bl.a. genom att följa sjukfrånvaron för de grupper som omfattas och genom framtagande av mjukdata, t.ex. genom intervjuer. Förvaltningen kommer att utveckla rutiner för att kombinera arbetstidsförkortningen med rehabilitering av långtidssjukskriven och övertalig personal, exempelvis genom arbetsträning, för att fylla de vakanser som uppstår. Ansökan om medel för utvecklingsprojekt med förkortad arbetstid inlämnas till Kompetensfonden. Bilaga Förberedande ansökan till Kompetensfonden.