Djurvänliga inhysningssystem för mjölkkor och köttdjur

Transkript

1 Djurvänliga inhysningssystem för mjölkkor och köttdjur Jordbruksinformation

2 Författare: Ylva Blomberg Skaraborgs läns Hushållningssällskap Rebecka Jönsson Hallands läns Hushållningssällskap Lars Olof Larsson Jönköpings läns Hushållningssällskap Bo Wejfeldt Hallands läns Hushållningssällskap Illustrationer: Maria Henriksson Hanna Nilsson Foto: Urban Wigert (omslag), Jesper Eggertsen (sid. 10, 13 och 19), Rappco HB (sid. 34), Robert Åkermo (sid. 43). Februari 2004

3 Innehållsförteckning INLEDNING 4 REGLER FÖR EKOLOGISK DJURPRODUKTION 5 Djurskyddslagen 5 EU:s förordning om ekologisk produktion 5 EU:s förordning om ekologisk animalieproduktion 5 Vilka är de viktigaste skärpningarna av lagen? 5 Ekologiska produkter måste kontrolleras för att få säljas 7 Att utnyttja ett varumärke 7 BETEENDE 8 KLIMATET 10 Temperatur 10 Luftfuktighet 13 Ljus 13 Buller 13 Damm 13 Gaser 13 INHYSNINGSSYSTEM - ÖVERSIKT 15 TESTA DIN LÖSDRIFT. HAR DU GOD DJURMILJÖ? 17 INREDNING 18 Lösdrift 19 Liggbåsstall 19 Foderliggbås 21 Ströbäddssystem 22 Foderbord i lösdrift 22 Uppbundna djur 25 Långbås 25 Kortbås 25 Det ideala båset? 27 Liggytan 27 Vatten 29 Kalvning 31 Kalvhållning under mjölkperioden 33 Kalvarnas behov 33 Ensambox 33 Kalvar i mjölkproduktion - gemensambox inomhus 33 Kalvhydda utomhus 34 Kalvar i självrekryterande köttproduktion gemensambox inomhus 35 GÅNGAR 36 Drivningsgångar 36 Gångar med trafik i båda riktningarna 37 Gångar vid foderbord 37 Gångar vid ätbås 37 Gångar mellan liggbås 37 Tvärgångar 37 BOXAR OCH RASTFÅLLOR 38 Samlingsfålla för mjölkkor 38 Gångar som samlingsfålla 38 Returgång från mjölkgrop 38 Ventilation i mjölkningsavdelning 38 Separations- och hanteringsutrymmen 39 Rastgård 41 Storlek på rastgård 41 Placering av rastgård 41 HÅRDGJORDA YTOR 42 Åtgärder för att minska halkriskerna på betonggolv 42 Ytbehandling av betong 43 MJÖLKNING 44 Konventionell mjölkning 44 Automatiserade mjölkningssystem 44 EL 45 El i djurstallar 45 Elkänslighet hos nötkreatur 45 Ströspänningar 45 Hur djuren reagerar på ströspänningar 45 Spänningsutjämnande system 45 Jordfelsbrytare 46 EN STUDIE AV BYGGNADER FÖR EKOLOGISK MJÖLK- OCH KÖTTPRODUKTION 47 Sammanfattning och diskussion 47 HUR PÅVERKAS BYGGNADSPLANERINGEN AV REGLERNA FÖR EKOLOGISK PRODUKTION? 49 Mjölk- och dikor 50 Uppbundna system 50 Lösdriftssystem 51 Kalvning 51 Spädkalvar 51 Ungdjur 51 DJURVÄNLIG INHYSNING I FRAMTIDEN 52 REFERENSER 53 INHYSNINGSSYSTEM FÖR MJÖLKKOR OCH KÖTTDJUR 3

4 Inledning Djur ska behandlas väl och skyddas mot onödigt lidande och sjukdom. Det är den grundläggande bestämmelsen i den svenska djurskyddslagen. Den gäller alla husdjur. Ekologisk produktion inom EU regleras av gemensamma regler som gäller som nationell lag i alla medlemsländer under förutsättningen att den nationella lagstiftningen inte ställer högre krav. Ekologisk produktion ska kontrolleras av ett inhemskt kontrollorgan som också har egna regelverk. Inom vissa områden är det dessa som reglerar produktionsbyggnadernas planering. Syftet med denna skrift är att komplettera regler, lagar och förordningar och väcka tankar om hur ett djurvänligt inhysningssystem på bästa sätt ska utformas för mjölkkor och köttdjur. Skriften vänder sig till producenter och rådgivare inom mjölk- och köttdjursproduktionen som är intresserade av djurvänlig inhysning. Innehållet gör inte anspråk på att vara komplett utan är sådant som författarna med sina erfarenheter ansett vara värdefullt att belysa. Tonvikten ligger på de byggnadstekniska delar som påverkar djurvänligheten. Vi har samlat material från svensk och utländsk litteratur och försökt beskriva med förklarande figurer och bilder. Skriften inleds med en beskrivning av de regelverk som styr ekologisk produktion, följt av ett kort avsnitt om nötkreaturs beteende och vilka krav de ställer på klimatet för att må bra. Därefter sker en jämförelse mellan olika typer av inhysning utifrån hur väl de uppfyller nötkreaturens krav. Därefter beskrivs detaljer i inhysningen såsom båsplatsen, gångar, boxar m.m. utifrån djurvänligheten. Sedan diskuteras mjölkning och elinstallationer. Avslutningsvis ingår en lägesrapport av ekologisk mjölkproduktion, hur inhysningen ser ut och vilka byggnadstekniska åtgärder som är i störst behov av förbättring för att främja djurvänligheten. Vi som har författat skriften arbetar som byggnadsrådgivare vid Hushållningssällskapet och arbetar med att projektera stallbyggnader. Vi svarar för sakinnehållet i skriften. Arbetet har finansierats av Sverige och EU inom miljöstödsprogrammet. 4 INHYSNINGSSYSTEM FÖR MJÖLKKOR OCH KÖTTDJUR

5 Regler för ekologisk djurproduktion Djurskyddslagen Den svenska djurskyddslagstiftningen är grunden för all djurhållning. Den innehåller både specifika regler för olika djurslag och generella skötsel- och inhysningsregler som ska följas. Att detta sker kontrolleras av länsstyrelsen vid förprövning av nya och ombyggda stallar och sedan löpande av kommunen. EU:s förordning om ekologisk produktion Redan 1991 fattade ministerrådet beslut om gemensamma regler för all ekologisk produktion inom hela EU. Huvudmålet med dessa regler är harmoniserade livsmedelsbestämmelser och möjlighet att undvika handelshinder. De publicerades i Rådsförordning (EEG) nr 2092/91. Med ett antal artiklar läggs grundprinciperna fast för märkning, produktion, kontroll och handel med ekologiska produkter. Hur detta ska gå till regleras av detaljerade bestämmelser i ett antal bilagor till förordningen. Det finns även en positivlista där alla insatsmedel och bekämpningsmedel som godkänts vid ekologisk produktion finns uppsatta. Man kunde dock inte komma överens om regler för animaliesidan. Därför innehåller förordningen bara detaljerade bestämmelser för: a) icke förädlade vegetabiliska jordbruksprodukter b) produkter som är avsedda som livsmedel, som består av en eller flera ingredienser av vegetabiliskt ursprung. EU:s förordning om ekologisk animalieproduktion I juli 1999 antog ministerrådet efter flera års förhandlingar en förordning om ekologisk animalieproduktion. Den betecknas (EG) 1804/1999 och är ett tillägg till den tidigare förordningen om ekologisk produktion. Här finns kompletterande artiklar och bilagor som gäller nötkreatur (inklusive Bubalus- och Bisonarter), svin, får, hästdjur och fjäderfä samt biodling. Positivlistan har kompletterats med foderråvaror, fodertillsatser och rengörings- och desinficeringsmedel. Dessa EU- förordningar gäller för alla medlemsländer som om det vore en nationell lag. Därför måste all ekologisk mjölk- och köttproduktion i Sverige från den 24 augusti 2000 följa även dessa regler. Vilka är de viktigaste skärpningarna av lagen? För att kunna producera ekologiska animalier krävs att både den svenska djurskyddslagstiftningen och EU-förordningen om ekologisk djurhållning följs. Några av de viktigaste punkterna som påverkar utformningen av djurstallar för produktion av ekologisk mjölk och kött redovisas här. I övrigt hänvisas till EU-förordningen och Jordbruksverkets föreskrifter. Förbud mot uppbundna djur Det är förbjudet att hålla djur bundna. Genom undantag från denna princip kan kontrollmyndighet eller kontrollorganet dock tillåta uppbindning av enskilda djur när uppfödaren visar att det är berättigat för djurens säkerhet eller välbefinnande och att djuren ska hållas bundna endast under en begränsad tidsperiod Genom undantag från bestämmelserna i punkt får nötkreatur hållas bundna i byggnader som redan existerar den 24 augusti 2000, under förutsättning att djuren får tillgång till regelbunden rastning och uppfödningen sker i enlighet med djurskyddskrav på bekväma ströytor och med individuell skötsel. Detta undantag, som ska godkännas av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet, ska gälla under en övergångsperiod som går ut den 31 december Genom ett ytterligare undantag får nötkreatur på små jordbruksföretag hållas bundna om det inte är möjligt att hålla djuren i grupper som är lämpade för deras särskilda behov, under förutsättning att de minst två gånger i veckan får tillgång till bete eller rastgårdar utomhus. Detta undantag, som ska godkännas av kontrollmyndigheten eller kontrollorganet, ska gälla för jordbruksföretag som uppfyller de krav enligt nationella regler för ekologisk animalieproduktion som gäller till den 24 augusti 2000 eller, om sådana saknas, privata normer som godtas eller erkänns av medlemsstaterna. Det är förbjudet att hålla djur bundna. Detta är en generell grundprincip. Det finns emellertid möjlighet att tillfälligt binda upp enskilda djur t.ex. för behandling eller sjukdom. Detta gäller därmed för alla nybyggda stallar från 24 augusti 2000 vilka måste ha lösdrift för alla djur. INHYSNINGSSYSTEM FÖR MJÖLKKOR OCH KÖTTDJUR 5

6 För djurstallar i drift med uppbundna djur finns en övergångstid fram till 2010 under förutsättning att djuren får regelbunden rastning. Därefter måste även dessa djur vara lösgående. Begreppet små jordbruksföretag kommer att definieras separat inom EU. Om det inte praktiskt går att hålla djuren i lämpliga grupper kan de även efter 2010 vara uppbundna i dessa företag om rastning utomhus sker två gånger per vecka. Djurtäthet inomhus och utomhus Djurtätheten i byggnader ska tillgodose djurens bekvämlighet och välbefinnande, som i synnerhet beror på djurens art, ras och ålder. Hänsyn ska också tas till djurens beteendemässiga behov som i synnerhet beror på gruppens storlek och djurens kön. Med hjälp av optimal djurtäthet eftersträvas att djurens välbefinnande ska garanteras genom att de får tillräckligt med utrymme för att stå naturligt, lätt kunna lägga sig ner, vända sig, utföra kroppsvårdande beteende, inta alla naturliga ställningar och göra alla naturliga rörelser som att sträcka på sig och flaxa med vingarna Minimiytor för byggnader och för rastgårdar utomhus samt andra krav när det gäller byggnader för olika arter och kategorier av djur fastställs i bilaga VIII. (Benämns här tabell 1.) Djurtätheten för djur som hålls utomhus på betesmarker, annan gräsmark, hedar, våtmarker eller i annan helt eller delvis naturlig livsmiljö ska vara tillräckligt låg för att hindra att marken blir upptrampad och vegetationen blir överbetad. Förordningen inför minimiytor för lösgående djur, både inne i stallet och i rastgård. De ytor som gäller nötkreatur framgår i tabell 1. Krav på rastgård och undantag från kravet Om inte annat föreskrivs i punkt 5.3 ska alla däggdjur ha tillgång till betesmark eller en rastgård utomhus som kan vara delvis övertäckt och ska kunna använda dessa områden när deras fysiologiska tillstånd, väderförhållandena och markens tillstånd tillåter detta, om det inte finns gemenskapskrav eller nationella krav med avseende på särskilda djurhälsoproblem som hindrar detta. Växtätare ska alltid ha tillgång till bete när förhållandena tillåter detta I de fall växtätare har tillgång till bete under betesperioden och när systemet för djurhållning inomhus under vintern ger rörelsefrihet åt djuren kan dispens ges från kravet på rastgårdar utomhus under vintermånaderna Trots den sista meningen i punkt ska tjurar som är mer än ett år gamla ha tillgång till betesmark eller en rastgård utomhus Genom undantag från punkt får den avslutande gödningen av nötkreatur och får för köttproduktion ske inomhus, under förutsättning att denna inomhusperiod inte överstiger en femtedel av deras livstid och i varje fall inte längre än tre månader. Tabell 1. Utrymmeskrav enligt EU-förordningen om ekologisk animalieproduktion Djurslag Utrymme inomhus Utrymme utomhus (nettoutrymme tillgängligt för djuren) (rastgård, ej betesmark) Minsta levande vikt (kg) m 2 / djur m 2 / djur Nötkreatur och hästdjur, högst 100 1,5 1,1 avels- och göddjur högst 200 2,5 1,9 högst 350 4,0 3,0 mer än 350 5,0 och minst 3,7 och minst 1 m 2 /100 kg 0,75 m 2 / 100 kg Mjölkkor 6 4,5 Avelstjurar INHYSNINGSSYSTEM FÖR MJÖLKKOR OCH KÖTTDJUR

7 8.5.1 Genom undantag från kraven i punkterna 8.3.1, 8.4.2, och (de tre senare gäller fjäderfä) samt djurtätheten i enlighet med bilaga VIII får de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna bevilja undantag från kraven i dessa punkter och i bilaga VIII under en övergångsperiod som går ut den 31 december Detta undantag kan endast tillämpas på animalieproducerande jordbruksföretag vars befintliga byggnader har uppförts före den 24 augusti 1999, och i den utsträckning dessa bygggnader avsedda för djur överensstämmer med de nationella reglerna för ekologisk animalieproduktion som gäller före denna dag eller, om sådana saknas, med privata normer som godtas eller erkänns av medlemsstaterna De jordbruksföretag som utnyttjar detta undantag ska förelägga kontrollmyndigheten eller kontrollorganet en plan som ska omfatta de åtgärder som garanterar att bestämmelserna i denna förordning följs när undantaget går ut. Det finns en generell regel att alla friska djur ska ha tillgång till betesmark eller rastgård utomhus och kunna använda den beroende på deras fysiologiska tillstånd, väder och markens tillstånd. Även från kravet på rastgård finns dock möjlighet till undantag t.o.m. år Emellertid krävs då att en plan lämnas till kontrollorganet som beskriver de åtgärder som måste genomföras för att uppfylla kravet då undantaget går ut. För djur som går på bete sommartid, och där djurstallet ger dem rörelsefrihet, kan dispens ges från kravet på rastgård under vintermånaderna. Ekologiska produkter måste kontrolleras för att få säljas För att säkerställa att förordningen följs kräver EU att alla länder inför ett nationellt kontrollsystem. Det omfattar alla som producerar, förädlar eller importerar produkter från tredje land. Inga produkter får marknadsföras eller säljas som ekologiskt producerade utan att verksamheten är anmäld till ansvarig myndighet och kravet på kontroll är uppfyllt. I Sverige är Jordbruksverket utsett till att ansvara för och utforma kontrollsystemet i enlighet med rådsförordningen. KRAV är kontrollorgan för att utföra den praktiska kontrollen av ekologiska produkter. Eftersom KRAV är ett privat organ ansvarar Jordbruksverket för att godkänna deras regler för hur kontrollen utförs samt övervaka att förordningens minimikrav följs. Att utnyttja ett varumärke För att svenska produkter ska få säljas som ekologiska krävs alltså att produktionen och även förädlingen kontrollerats av KRAV och minst följer reglerna i EU-förordningen. Däremot för att få utnyttja ett varumärke, en så kallad miljömärkning, t.ex. KRAV-märket, krävs att reglerna som utarbetats av dessa organisationer uppfylls. Så gott som all försäljning av produkter som är ekologiskt producerade sker under ett sådant varumärke, varav KRAV är det största. Reglerna för KRAV och Demeterförbundet kan beställas direkt från respektive organisation eller från deras webbplats. Tjurar över ett år kan ha rastgård i stället för bete på sommaren. Vid slutgödning får köttproduktion ske inomhus under den sista femtedelen av djurets livslängd, dock max. tre månader. Ytor med helt golv och spalt Byggnader avsedda för djur ska ha släta men inte hala golv. Minst halva den totala golvytan ska vara av helt golv, dvs. inte bestå av spalt eller nät. Golven i djurstallar ska inte vara hala. Minst halva den totala golvytan ska bestå av helt golv, dvs. får inte vara dränerande golv. Detta kan ställa särskilda krav på planlösningen. INHYSNINGSSYSTEM FÖR MJÖLKKOR OCH KÖTTDJUR 7

8 Beteende Vår definition på ett djurvänligt inhysningssystem är bl.a. att nötkreaturen har möjlighet att, trots fångenskapen, utöva sitt naturliga beteende. Vetenskapen om djurens beteende kallas etologi. Vi skiljer på medfött och inlärt beteende. Kons resnings- och läggningsrörelser är ett medfött beteende medan kons förmåga att trycka på vattennippeln är ett exempel på inlärt beteende. Vissa inlärda beteenden kan endast läras under en begränsad tid under livet. Dessa kallas präglade beteenden. Den lilla kalvens prägling på kon är ett sådant exempel. Medfödda beteenden anses mycket viktiga att inte störa eftersom djuren inte utan problem kan avvika ifrån dessa. Även om vi har hållit djuren uppstallade väldigt länge och ändrat deras produktionskapacitet och utseende med avelsarbetet, så har vi inte påverkat djurens beteende i någon större utsträckning. Nötkreatur är flockdjur och styrs av vad de övriga i flocken gör. Flocken består naturligt av kor som är nära släkt med varandra, t.ex. systrar, samt deras ungar av båda könen upp till två år. Unga tjurar bildar separata grupper medan äldre tjurar lever ensamma, se fig. 2. Kor vill gärna äta och sova tillsammans med andra kor. Denna synkronisering är troligen en effekt av nödvändigheten för flocken att verka som en social helhet. Då korna stängs inne i ladugårdar tvingas de ändra samordningen. Det sociala ledarskapet och flockens rörelser är inte längre klara effekter av synkronisering. Även synkronisering efter ljus och klimat påverkas. Behovet att göra saker tillsammans finns ändå kvar inomhus, vilket bland annat upprätthålls genom fasta rutiner för utfodring och mjölkning. Synkroniseringen märks genom att korna gärna vill äta och ligga vid samma tidpunkt som de andra i flocken. Så till exempel minskar de ranglåga sin liggtid om det blir en överbeläggning i lösdriften, detta trots att det finns tomma liggbås vissa tider på dygnet. Likaså är det ofta fullbelagt runt kraftfoderstationer. Kor står och väntar på sin tur i stället för att välja en annan tid att äta på. Det uppkommer ofta aggressioner runt stationerna. Fri utfodring minskar impulsen för gemensamma måltider men det minskar inte synkroniseringen av liggtiden. I båsladugårdar förhindras den synkroniserade vilan ofta av brist på båsavskiljare. Grannkon blockerar liggplatsen genom att lägga sig snett. Korna måste ligga ner i skift. I stallar med automatisk mjölkning blir de ranglåga korna hänvisade till de sämsta tiderna när det är mer naturligt att vila eller äta. Figur 2. Flocken består naturligt av kor som är nära släkt med varandra, t.ex. systrar, samt deras ungar av båda könen upp till två år. Unga tjurar bildar separata grupper medan äldre tjurar lever ensamma. Dygnsrytmen består oftast av fyra betesperioder under dagtid men kan anpassas efter t.ex. väderleken. Nötkreatur sover troligen endast under korta perioder och de är hela tiden uppmärksamma mot omgivningen. Nötkreatur är utpräglade slättdjur. De har inga hårt specialiserade krav på sin viloplats. De gödslar ganska slumpvis, ofta ligger de på platser som är högre än omgivningen och trampar upp stigar mellan platserna de rör sig mellan. Kommunikation sker främst genom kroppsställningar, beröringar, dofter och läten. Djur i en flock håller ett givet avstånd mellan varandra. Avståndet, som kallas individualdistans, kan vara olika stort beroende på vad djuren gör. Djur som tvingas hålla ett kortare avstånd till närmaste individ, t.ex. i trånga burar, blir ofta aggressiva. För att ett djur ska börja utföra ett visst beteende, t.ex. att äta, krävs det att det är motiverat att göra det. Ju längre tid det gått sedan senaste måltiden desto större blir motivationen att äta. Om det också läggs fram nytt foder ökar motivationen ännu mer. 8 INHYSNINGSSYSTEM FÖR MJÖLKKOR OCH KÖTTDJUR

9 Figur 3. Nötkreaturen är utpräglade slättdjur som lever i flock. När djuret ätit en stund och inte är lika hungrigt längre sjunker motivationen att äta. Kanske har då motivationen för att klia sig blivit starkare än motivationen att äta och då byter djuret beteende. Om djuret i stor utsträckning hindras att utföra ett beteende som det är mycket motiverat för, kan det utveckla s.k. stereotypier. Det är, till synes meningslösa, rörelser som upprepas i långa serier. En vanlig stereotypi för nötkreatur är tungrullning då de rullar med tungan utanför munnen. Det går inte att ange en exakt orsak till en stereotypi men tungrullning brukar kopplas ihop med för lite grovfoder/för kort ättid. En dräktig ko ingår som vanligt i flocken fram till tidpunkten för kalvningen då hon avlägsnar sig från flocken. Platsen för kalvning är ofta avskild och skyddad. Finns en skog i närheten väljer hon den. Hon slickar kalven torr och råmar lågt till kalven så att den lär sig känna igen lätet. Den lilla kalven är en så kallad stannare och lägger sig ner under de 3-4 första dygnen då kon avlägsnar sig. Efter en vecka börjar småkalvarna söka upp varandra och efter cirka sex veckors ålder bildar kalvarna ofta egna grupper och rangordningen börjar ta form. I leken blandas olika beteende och är en del av beteendets mognad och utveckling till ett bestämt mönster, se fig. 4. Figur 4. Småkalvarna leker mycket mellan 2-6 månaders ålder. Fixa beteendemönster som leks fram börjar ta form. INHYSNINGSSYSTEM FÖR MJÖLKKOR OCH KÖTTDJUR 9

10 Klimatet I vilket klimat trivs ett nötkreatur? Naturligtvis trivs djuret i ett klimat där det slipper frysa eller vara för varm. Men vilken temperatur och luftfuktighet är då den bästa? Tyvärr går det inte att ange en exakt temperatur utan det beror på omständigheterna kring inhysningen - är det dragit, är hårrrem-men torr, hur mycket foder djuret äter, levande vikt, hur hög mjölkproduktionen är och så vidare. När vi diskuterar vad som är ett bra klimat är det viktigt att känna till lite om de fysikaliska förutsättningarna för nötkreaturet. Värmebalansen är ett centralt begrepp. Den energi som tillförs i form av foder är lika stor som den energi som avges via mjölk, kalv, gödsel och värme, se fig. 5. Figur 5. Värmebalans för en mjölkko. Tillförd energi är lika stor som avgiven energi. Är det för varmt kan nötkreaturet inte avge energi utan börjar äta mindre för att inte bilda så mycket värme. Är det för kallt så tar kon energi från t.ex. mjölkproduktionen och använder den till att hålla sig varm. Detta märker kon genom att hon börjar att frysa. Ingen av situationerna ska behöva inträffa. Ett nötkreatur avger mycket värme. En lakterande ko avger sommartid cirka 450 watt och 1,5 liter fukt per timme! Fukten räknas också som värme, se fig. 6. Rätt temperatur för nötkreatur varierar Inom vilket temperaturområde trivs ett nötkreatur bäst? Som tidigare nämnts går det inte att ange en exakt temperatur, men det finns riktlinjer för vissa givna situationer. I tabell 2 kan du se hur kallt det maximalt får vara för några typer av nötkreatur innan de börjar frysa. De angivna värdena avser torr och dragfri miljö och djur med normalt foderintag. Tabellen visar att det är stora skillnader i lägsta temperaturer. Man ska även beakta att det är temperaturen i djurets närmiljö som avses. En liten Figur 6. En lakterande ko avger sommartid cirka 450 watt och 1,5 liter fukt per timme! Fukten räknas också som värme. kalv som ligger på en torr halmbädd som isolerar, klarar utan problem temperaturer under noll grader. Har den däremot bara blöt halm eller ett betonggolv att ligga på, kan lägsta temperaturen vara +10 C. Kalven som började frysa vid ±0 C låg troligen på ett betonggolv med bara lite halm, se fig. 7. Om det blåser och regnar blir lägsta temperatur innan nötkreaturet börjar att frysa helt annorlunda. I tabell 3 visas några lägsta temperaturer för en diko av mjölkkoras som vistas ute under olika väderförhållanden. Tabell 2. Lägsta temperatur för några nötkreatur innan de börjar frysa. Nötkreaturen vistas i torr och dragfri miljö och har normalt foderintag. Djurslag Vikt, kg Temperatur, C Kalv, en månad 50 ±0 Tjurkalv, 1 kg tillväxt per dag Mjölkko, 22 kg mjölk per dag INHYSNINGSSYSTEM FÖR MJÖLKKOR OCH KÖTTDJUR

11 Figur 7. En kalv som är nerbäddad i torr halm klarar -10 C utan att frysa. En kalv på spaltgolv klarar bara ±0 C utan att frysa. Vad blir slutsaten av nötkreaturens tålighet mot låga temperaturer? Svaret är att djuren måste ges möjligheter till att anpassa vistelsen utifrån klimatförhållandena. Om de får det så är till exempel hållande av djur ute på vintern, djurvänligt så länge nötkreaturen har tillgång till en torr och dragfri liggplats. Skulle nötkreaturen börja frysa finns även möjligheten att utnyttja gemensam kroppsvärme och på så sätt klarar de ytterligare lägre temperaturer än vad som anges i tabell 3. En grupp dikor i utedrift kan t.ex. ställa sig tätt ihop. Vilken är då den högsta temperaturen som en ko trivs i? Det är framförallt högproducerande kor som är känsliga för värme. Vid runt C kan kon få problem och svarar med att börja producera mindre mjölk. Är hon dessutom utsatt för direkt solstrålning, som när hon går utomhus en vindstilla dag, eller i ett stall med genomskinligt tak, blir högsta temperatur ännu lägre för att hon ska trivas. Ett enkelt sätt att ta reda på om hon utsätts för värmestress är att räkna andningsfrekvensen. Över 40 andningar per minut indikerar värmestress. Kor som står tätt tillsammans i en samlingsfålla kan få värmestress vid temperaturer under 20 C! Kunde man be en ko betygsätta inhysningssystem utifrån klimatet skulle kanske svaret bli enligt tabell 4, se sid. 12. Ju fler plus desto bättre uppfyller inhysningen kravet. Systemen är ideala. Tabell 3. Temperatur där en diko börjar frysa under olika väderförhållanden. Väderförhållande Temperatur, C Torrt, vindstilla, sol -21 Torrt, vindstilla, mulet -13 Torrt, blåsigt, mulet -3 Regn, blåsigt +2 INHYSNINGSSYSTEM FÖR MJÖLKKOR OCH KÖTTDJUR 11

12 Figur 8. Nötkreatur mår bra även vid låga temperaturer. Det är viktigt att de ges möjlighet att anpassa sin omgivning efter klimatet. Tabell 4. Kons betyg på olika inhysningssystem. Uttalande. Isolerat Oisolerat Utedrift Jag vill inte frysa Jag gillar inte häftiga temperatursvängningar Jag vill ha mycket frisk luft Jag vill inte bli för varm Jag vill ha torr hårrem INHYSNINGSSYSTEM FÖR MJÖLKKOR OCH KÖTTDJUR

13 För låg luftfuktighet kan öka risken för infektioner Om hårremmen är fuktig är detta ett tecken på att det är för varmt i stallet eller så är luftfuktigheten för hög. Ju varmare det är desto mer fukt producerar kon. Luftfuktigheten måste alltså vara lägre, ju varmare det blir så att all fukt kan avdunsta från hårremmen. Är det runt +25 C i stallet bör luftfuktigheten max vara runt 65 %. Är temperaturen +10 C är 80 % luftfuktighet acceptabel, se fig. 9. För låg luftfuktighet kan öka risken för infektioner när slemhinnorna torkar ut. Detta kan inträffa om det är under runt 35 % relativ luftfuktighet under en längre period. Kalvar leker mer i ljus Nötkreaturs välbefinnande påverkas också av ljusets styrka och den ljusa periodens längd. Det ska vara ljust i stallet. Det visar sig att kalvar leker mer och kor ligger ner längre perioder ju högre ljusstyrkan är. Ljusa väggar förstärker ljuset. Ljuset påverkar också mjölkavkastningen. Är det ljust 16 timmar i stallet per dygn i stället för 8 timmar så ökar kons avkastning. Däremot ska det inte vara ljust dygnet runt. Kon måste få ett par timmar mörker. Nattbelysningen bör därför vara relativt svag. Buller gör djuren stressade Buller påverkar nötkreaturens välbefinnande negativt. De blir lätt stressade av höga ljudnivåer. Plötsligt, starkt buller är också negativt. I ett försök gav plötsliga ljudnivåer runt 105 db(a) minskad mjölkproduktion. Slutsaten blir att man ska minska både långvarigt buller från t.ex. fläktar och kortvarigt buller från t.ex. fodermaskiner. Djurskyddslagstiftningen tillåter inte mekaniskt buller över 65 db(a). Större aktivitet ger mer damm Dammet i stallar kommer huvudsakligen från djuren själva. Det är svårt att minska dammkoncentrationen i stallet genom att öka ventilationen utom vid mycket stora ventilationsflöden. Luftrörelserna påverkar dammhalten i stallet vilket innebär att mera aktivitet bland djuren ger mer damm i luften. Viktigt att sänka ammoniakhalten i stallet Koldioxid är en gas som bildas vid andningen. Koncentrationen i stallet varierar mycket under dagen beroende på djurens aktivitet. Om man ökar ventilationsflödet minskar koncentrationen av koldioxid. Ammoniak bildas vid mikrobiella processer i gödseln. Hur stora mängder som produceras beror bl.a. på vilket gödselhanteringssystem man har. Olika Figur 9. Markerat fält anger lämpligt område som luftfuktigheten bör hålla sig inom vid olika temperaturer (CIGR, 1984). INHYSNINGSSYSTEM FÖR MJÖLKKOR OCH KÖTTDJUR 13

14 typer av golv ger också olika mycket ammoniakavgång. Mest ammoniak avges från ett spaltgolv. Ett helt golv som det står mycket urin kvar på ger också ifrån sig mycket ammoniak. Bäst är ett helt golv som kan hållas rent från urin. Det är viktigt att luft inte kan sugas in via utgödslingen och då ta med sig ammoniak in i stallet. Eftersom de allra flesta djurstallar ventileras med undertryck tar sig luften in genom alla öppningar, t.ex. otäta gödselkulvertar. För att vara säker på att luft inte sugs in via utgödslingen måste man ha en fläkt som suger ut luft via kulverten. Ammoniakhalten i stallet kan också minskas genom att man bygger djupare gödselrännor. Dels blir gödseln kallare i en djupare ränna vilket ger mindre ammoniakavgång och dels blir luftrörelserna över gödselytan mindre vilket också är positivt. Figur 10. Nötkreatur vill ha lugn och ro. Svavelväte bildas i flytgödseln vid syrefria förhållanden t.ex. i gödselrännan och i gödselbrunnen. När man rör om i gödseln kommer gasen upp till ytan. Den är mycket giftig och man kan bli omtöcknad innan man hinner reagera på att det luktar svavelväte. 14 INHYSNINGSSYSTEM FÖR MJÖLKKOR OCH KÖTTDJUR

15 Inhysningssystem översikt Hur djurvänlig är en viss form av inhysning? En definition på djurvänligheten kan vara att ange nötkreaturets fem friheter från negativ miljö. I tabell 5 jämförs tre inhysningssystem, uppbundet, lösdrift och utedrift, utifrån hur väl de uppfyller nötkreaturets fem friheter från negativ miljö. Lösdriften är uppdelad i bås, djupströ och spaltbox. Det finns också kombinationer som till exempel lösdrift med möjlighet till utevistelse. Dessa är inte medtagna. 1. Frihet från törst, hunger och undernäring Friheten från törst, hunger och undernäring kan uppfyllas av samtliga inhysningssystem i tabellen. 2. Frihet från skada, smärta och sjukdom. Frihet från skada, smärta och sjukdom är relativt väl uppfyllt av alla systemen. Kor skadar sig lika ofta i en lösdrift som uppbundna djur, men skadorna är olika. Tabell 6 visar skillnaderna. Spentrampsfrekvensen är ofta något högre i uppbundna besättningar jämfört med kor i lösdrift. Fertiliteten är ofta bättre för kor som går i lösdrift jämför med uppbundna kor likaså frekvensen juverinflammation. Klövstatusen är sämre i lösdrift än i uppbundna besättningar. 3. Frihet från termisk och fysisk okomfort Nötkreaturets termiska komfort är beroende av omgivningens klimat: temperatur, luftfuktighet och lufthastighet. Hur djuret upplever klimatet beror också på utfodringsintensitet, djurets möjlighet att söka skydd/lä samt möjlighet att hitta en torr och isolerad liggplats. Se tidigare avsnitt om klimatet. I begreppet fysisk komfort inbegrips frågor som: Är liggytan mjuk? Hur är inredningen utformad? Finns skaderisker? Är eventuella bindslen tillräckligt långa? Tillåts djuren utföra ett naturligt rörelsemönster vid ätande, läggnings- och resningsrörelser, kroppsvård m.m.? Tabell 5. Kons fem friheter från negativ miljö vid olika inhysningssystem. Ju fler plus desto bättre uppfylls kraven. Kons fem friheter Uppbundet Lösdrift Lösdrift Lösdrift Utedrift Bås Djupströ Spaltbox 1. Frihet från törst, hunger och undernäring Frihet från skada, smärta och sjukdom Frihet från termisk och fysisk okomfort Frihet från undertryckande av normalt beteende Frihet från rädsla och stress Summa Tabell 6. De vanligaste hälsoproblemen. Jämförelse mellan uppbundna kor och kor i lösdrift med bås eller djupströ. Ju fler plus desto mindre hälsoproblem. Hälsoproblem Uppbundna Lösdrift Lösdrift Bås Djupströ Juver Ben Klövar - smittsamma sjukdomar skador och andra sjukdomar Fruksamhet INHYSNINGSSYSTEM FÖR MJÖLKKOR OCH KÖTTDJUR 15

16 Vid jämförelse mellan olika inhysningssystem förefaller lösdrift med djupströbädd vara något bättre både vad gäller frihet från termisk och fysisk okomfort än lösdrift med liggbås eller utedrift. Uppbundna djur har generellt sett något sämre fysisk komfort än djur i lösdrift. I frihet från fysisk okomfort är kons möjlighet till motion av vikt eftersom mängden motion påverkar djurens rörlighet. Vilken inhysning ger störst möjlighet till motion? Tabell 8 visar den totala sträckan som en ko går i olika inhysningssystem. Motion har en positiv effekt på rörligheten. Det visar sig att kor i lösdrift har lättare att lägga sig ner än uppbundna kor. Den dagliga motionen korna får i lösdriften verkar vara tillräcklig för att upprätthålla ett normalt resnings- och läggningsbeteende. Det är även viktigt att kor får motion året runt. Den ökade rörlighet som uppbundna kor får av motionen på betet försvinner nämligen snabbt när de stallas upp på hösten. I tabellen kan vi också läsa ut den positiva effekt vi får av rastgården för uppbundna djur. Motionsgraden närmar sig lösdrift med betesgång. 4. Frihet från undertryckande av normalt beteende Kor som vistas i en flock, kan röra sig fritt, har gott om utrymme, kan äta när de vill under dygnet och hindras inte av t.ex. inredning eller hala underlag, har bäst förutsättningar att kunna utföra sitt naturliga beteende. 5. Frihet från rädsla och stress Aggressioner mellan kor förekommer sällan då de vistas i en naturlig miljö som till exempel på ett bete. När väl en rangordning är fastställd finns inte så mycket att slåss om. Foder och utrymme är obegränsat. I lösdriften är utrymmet begränsat och aggressioner uppstår. Ranglåga djur tvingas konfronteras med ranghöga djur till exempel vid foderbordet, i gångarna och i samlingsfållan. En minskning av antalet utfodringsplatser ökar aggressionerna. Om fri tilldelning av foder tillämpas kan vissa kor äta på andra tider, synkroniseringen bryts, men aggressionsnivån ökar inte så mycket. Överbeläggning vad gäller liggbås, utfodringsstationer m.m. resulterar i att ranglåga kor körs ut oftare. Djuren kommer då ofta att stå vid sidan och vänta på sin tur och risken att djuren utför stereotypa beteenden ökar. Om stallets planlösning å andra sidan medger synkroniserade aktiviteter så minskar rörelserna i stallet. Rörelserna kan beskrivas som ett envägsflöde i stallet, kravet på gångbredder och rörelseutrymme kan minskas. Konfrontationerna och aggressionsnivån minskar. Tabell 7. Gångsträcka för en ko vid olika inhysningssystem. Inhysning Gångsträcka per år, km Uppbundet 1 Lösdrift 200 Uppbundet + bete 3 månader 500 Uppbundet + rastgård + bete 3 månader 600 Lösdrift + bete 3 månader 700 Utedrift INHYSNINGSSYSTEM FÖR MJÖLKKOR OCH KÖTTDJUR

17 Testa din lösdrift. Har du god djurmiljö? Figur 11. I besättningar med god djurmiljö är det runt 2 % av korna som bara står utan någon egentlig orsak. Hur många kor står upp utan någon orsak i din besättning? Hur ska man kunna utvärdera om man har ett djurvänligt inhysningssystem? För lösdrifter finns en enkel metod. Gå ut i besättningen efter en mjölkning och observera besättningen någon timme. Hur många kor står upp utan någon orsak? En ko står sällan upp utan någon orsak. Antingen äter hon eller så vilar eller idisslar hon. I en besättning med god djurmiljö observeras runt 2 % som bara står utan någon egentlig orsak. Hur många är det i din besättning? Om du har % som står upp utan orsak - vad är felet? Båsplatsens utformning? Utfodringsrutiner? Stallets planlösning? INHYSNINGSSYSTEM FÖR MJÖLKKOR OCH KÖTTDJUR 17

18 Inredning Lösdrift Liggplats Liggplatsen är kons hem och ska utformas på bästa sätt för kon. Nedan följer en genomgång av olika typer av liggplatser och deras för- och nackdelar. Förslag ges på hur en bra liggplats ska utformas. Liggbås Foderliggbås Liggbåset konstrueras endast för att vara en plats för vila. Glidströbädd Figur 14. Djuren går lösa och vilar på en gemensam lutande ströbädd. Lutningen får ströbädden att långsamt glida ned mot en gödselränna eller skrapad gång. Ströbädden gödslas alltså ut kontinuerligt när gången skrapas. Fångbås Figur 12. Djuren går helt lösa i ladugården. Liggbåsen, som har kortbåslängd, är både ät och viloplats för korna. Djupströbädd Figur 13. Djuren går lösa och vilar på en gemensam ströbädd. Ströbädden gödslas ut en till två gånger per år. Den möjlighet som finns för lösgång för djuren gör att denna typ av bås kan vara intressant att kombinera med en rasthage när kravet på ökad motion för bundna djur kommer. Fångbås och foderliggbås är kanske de system man först tänker på när man ska bygga om ett stall för uppbundna djur till lösdrift. Dessa båda system är exempel på lösningar, där man på samma plats måste kombinera flera olika funktioner. Platsen ska Figur 15. Båspallen är ätplats och viloplats för djuren. Båspallen liknar ett kortbås. Djuren hålls kvar på båsplatsen med hjälp av en bakre båge, vajer eller liknande. Djuren släpps i små grupper före mjölkning och mjölkas oftast i en mjölkgrop. Eftersom djuren är fixerade, eller infångade, i båsen under en mycket lång tid på dygnet är båset i första hand att betrakta som ett bås för uppbundna djur. fungera både som ätplats vid foderbord och som liggplats. Båsen kommer därför i utformningen att påminna mycket om kortbås för uppbundna djur. Liggbås och olika typer av djupströbäddar är de lösningar som är vanligast förekommande i nybyggda djurstallar. En sammanställning över för- och nackdelar ur djurmiljösynpunkt, för några system, finns i tabell 8, se sid INHYSNINGSSYSTEM FÖR MJÖLKKOR OCH KÖTTDJUR

19 Liggbåsstall Liggbåsstallet har olika funktioner I liggbåsstallet har olika platser fått olika specialfunktioner, se fig. 16. Foderintag sker vid foderbord och eventuellt i kraftfoderautomater. Mjölkning sker i separat mjölkningsstall. Den del av stallet som är tänkt för vila är indelad i liggbås. Liggbåset tillåter korna att ligga närmare varandra än om inga liggbåssidor fanns, de minskar kons krav på avstånd till nästa ko - individualdistans. Liggbås måste vara hygeniska Krav som kan ställas på ett liggbås är att liggbåset ska vara en hygienisk och bekväm viloplats. Kon ska lätt kunna gå in i båset och lätt kunna lägga och resa sig i båset. Båset ska vara tillräckligt långt för att ge ordentlig vila och så avkortat med nackbom att gödsel och urin inte smutsar ned båset. Båset ska vara så brett att kon kan ligga behagligt men inte så brett att kon vänder sig om, eller att två kor går in i samma bås. Figur 16. I liggbåsstallet finns olika avdelningar för olika funktioner. Liggbåsavskiljare Liggbåsavskiljare får inte vara konstruerade så att kon kan fastna i dem eller skada sig. Det är speciellt viktigt när kon lägger sig då den sista delen av läggningsrörelsen är okontrollerad. Båsavskiljaren ska styra kon att ligga rakt fram i båset. Tabell 8. Lägsta temperatur för några nötkreatur innan de börjar frysa. Nötkreaturen vistas i torr och dragfri miljö och har normalt foderintag. System fördelar nackdelar Liggbås rena djur - hygienisk liggplats djuren är begränsade i rörelserna av inredning bättre juverhälsa kläm risker i inredning kräver åtgärd för att skapa mjukt underlag individualdistans för vilande djur kan vara för liten System med ströbädd ingen rörelsebegränsning speciellt för mjölkkor finns risk för hygieniska problem bättre klövhälsa problem med ben och leder vid omställning till system med hårdare underlag frihet att utöva naturligt beteende Foderliggbås skyddad ätplats individualdistans för vilande djur kan vara för liten lättare utföra resnings-/läggningsrörelse än i liggbås eftersom inredningen inte hämmar dessa rörelser. INHYSNINGSSYSTEM FÖR MJÖLKKOR OCH KÖTTDJUR 19

20 Liggbåsavskiljaren ska, för att inte störa eller skada djuren, ha tre stycken öppna zoner, se fig. 17. De öppna zonerna är: 1. Huvudzon för resnings- och läggningsbeteendet. Utformningen av zon 1 är speciellt viktigt om båset är så kort att djuret inte kan röra huvudet framåt vid resnings- och läggningsrörelsen. Om liggbåset är så långt att djuret med lätthet kan röra huvudet framåt vid läggnings- och resningsrörelsen är öppningen vid zon 1 mindre viktig. Det har spekulerats i följden av att då helt täta zon 1. Möjliga effekter kunde vara att djuren ligger rakare i båsen och att de kännner sig mer skyddade. Figur 17. Bilden visar liggbåsets zoner med måtten som gäller för en ko som väger 650 kg. 2. Zon för att kontrollera liggställning. Den ska vara tillräckligt liten för att hindra kor att ligga under avskiljaren, och stor nog för att inte tillåta ben att fastna. 3. Frizon för bäcken för att hindra skador på höft och revben. Det görs ständigt nya försök att utforma bra liggbås. Exempel på olika rekommendationer visas i fig. 18. I en dansk undersökning publicerad under 1997 jämfördes de ideala måtten på liggbåsavskiljare med samtliga liggbås på den danska marknaden. Slutsatsen i studien blev att liggbåsen inte är väl utformade, speciellt för stora djur. Båsen är ofta för korta och frizonerna i båsavskiljarna är för små. Speciellt vid korta bås underströk författarna vikten av att zon 1 är tillräckligt stor. För mycket små kalvar upp till fyra månaders ålder, är rörelsemönstret annorlunda än det fullvuxna djurets. Mycket tyder på att liggbåsavskiljaren för så små djur bör vara utformad som en tät skiva. Figur 18. Sammanställning av tre olika rekommenderade liggbåsavskiljare. 1. Visar utformning med tre fria zoner enligt ovan. 2. Båge med det nedre röret placerat 0,35-0,45 m över liggbåsets golv. 3. S.k. Wide-spanavskiljare där undre röret följer liggbåsets golv. Denna avskiljare anses kunna styra upp kons bakkropp till en rakare ställning. Liggbåset ska vara så stort att plats finns för kons kropp och huvud samt rörelseutrymme för huvudet vid läggnings- och resningsrörelsen. Kon kan få tillräcklig plats för rörelseutrymmet genom att dela plats med kor i andra bås, antingen åt sidan om liggbåset tillåter att huvudet rörs åt sidan, eller framåt om två liggbåsrader är placerade med huvudändan mot varandra. Om inte möjlighet att dela utrymme finns ska båsen göras längre. Med längre bås är det viktigt att nackröret används aktivt och att eventuell bogplanka används. Nackröret hindrar kon att gå för långt in i båset innan hon lägger sig. Bogplankan hindrar kon att röra sig Figur 19. Naturligt rörelsemönster för en ko som reser sig. 20 INHYSNINGSSYSTEM FÖR MJÖLKKOR OCH KÖTTDJUR

21 längre fram i båset när hon ligger. I tabell 9 visas förslag på måttsättning av liggbås. CIGR (International Commission of Agricultural Engineering) är en internationell sammanslutning av forskare som har tagit fram rekommendationer för bl.a. storleken på liggbås. Nackbommen gör att gödsel hamnar på gången Nackbommen ska tvinga kon så långt tillbaka att gödsel faller på gången bakom båset. För ungdjur är nackbommens justeringsmån viktig - vi får en möjlighet att justera båsstorleken för det växande djuret. I Sverige är nackbommen ofta stabiliserande för liggbåssidorna, den skruvas fast. Bl.a. i USA används ibland lös nackbom som hänger i kätting, eller lös nackbom som ligger i en ögla på ovansidan om liggbåset. Båda dessa idéer förefaller positiva ur djurmiljösynpunkt. Om nackbommen är för lågt placerad kan djuret få svårt att resa sig. Följande skador kan observeras: svullna knän, svullnad på nacke och spentramp. För låg nackbom kan medföra att djur föredrar att lägga sig i gångarna i stället för i liggbåset. Bogplanka för att djuren inte ska fastna Bogplankan använder man för att hindra kor att komma för långt fram i båset vid långa bås. Den minskar därmed risken att djuren fastnar i sidoavskiljaren. Den utformas av en avrundad träplanka med måtten 75 x 150 mm. I vissa fall har samma effekt erhållits med hjälp av en huvudgärd i betong. Risk finns att huvudgärden och bogplankan kan hämma läggnings- och resningsrörelsen, vilket kan medföra att djuren lägger sig snett i båset. I Danmark rekommenderas inte bogplanka för bås som har lutning på 4 % eller mer. Båsets bakkant Höjdskillnaden mellan liggbåset och gången bakom båset ska vara så stor att djuren inte vill backa in i båset, eller att gödsel förorenar båset vid skrapning i gödselgångens riktning. Förslag: 0,15-0,25 m. Lutning av liggbås Som minsta fall i båset rekommenderas det som normalt används i Sverige dvs. 50 mm på längden, vilket motsvarar ca 2,3 % fall. I Danmark rekommenderas högre fall; 4 % anses hindra djuren från att krypa framåt i båset. På Irland förekommer också rekommendationer från 2 % till 6 % lutning av liggbås. Speciellt till tjurar och stutar i liggbås är det viktigt med stor lutning, närmare 6 %. Underlag i liggbås Underlaget i båset ska vara torrt, mjukt och inte gynna bakterietillväxt. Se kommande avsnitt om liggytan. Foderliggbås Foderliggbås är till för djur som ska äta och vila I ett stall med foderliggbås sker mjölkning separat i mjölkgrop eller liknande. Liggbåset är den plats där djuren äter och vilar. Foderliggbåset ska vara halkfritt Båset ska vara en torr, hygienisk, halkfri liggplats för djuren. Djuren ska kunna ligga, stå och äta i båset utan problem. De problemställningar som beskrivs längre fram för uppbundna kor i kortbås är till viss del tillämpbara för kor i foderliggbås. Det finns undersökningar som tyder på att aggressioner i lösdrift med foderliggbås är lägre än i stalllar med konventionella liggbås. I försöket fanns förutom foderbordet framför foderliggbåset ett Tabell 9. Måttsättning av liggbås. Svensk föreskrift Svensk föreskrift Svensk föreskrift CIGR max 500 kg max 650 kg över 650 kg 750 kg minsta båsbredd, m 1,10 1,20 1,25 1,18 minsta längd mot vägg, m 2,30 2,50 2,60 2,56 minsta längd om resningsutrymme delas, m 2,00 2,20 2,30 2,21 mått till bogplanka från bakkant, m ej angivet ej angivet ej angivet 1,76 nackbom från bakkant ±0,05 ej angivet ej angivet ej angivet 1,76 INHYSNINGSSYSTEM FÖR MJÖLKKOR OCH KÖTTDJUR 21

22 extra grovfoderbord. Ranglåga djur valde ofta att äta i foderliggbåsen vilket skulle tyda på att de känner sig skyddade där, jämfört med platsen vid foderbordet. Det är lättare att köra bort djur från ett foderbord än från ett foderliggbås. Nackdelar med foderliggbås Även vid bredder på 1,2 m i foderliggbås kan två djur försöka ställa sig på samma plats. Risken för foderspill i liggbåset framförs ofta som en nackdel jämfört med liggbåsstallar. Ströbäddssystem Djuren kan fritt välja viloplats Djuren rör sig fritt på en ströbädd. Utfodring sker i foderkrubba eller på foderbord. Mjölkning sker i mjölkningsstall. Djuren kan helt fritt välja viloplats. Tillräckligt stora ytor krävs Ströbäddssystemen ska byggas med tillräckligt stora ytor för att upprätthålla god hygien och aggressionsfri miljö. Tillräcklig mängd strömedel krävs för att god hygien ska kunna upprätthållas. Djupströbäddsstall En djupströbädd gödslas ut en till två gånger per år. Nytt strö tillförs över hela bäddens yta. Djupströbädd med ett fast foderbord och skrapad gödselgång framför foderbordet föreslås i första hand. Utan skrapad gång byggs ett nivåproblem in; när djupströbädden växer kommer foderbordet/ foderkrubban att bli lägre. Byggnaden ska, om djupströbädd övervägs, vara oisolerad eftersom djupströbädden producerar stora mängder fukt och värme. Ströbäddsytan ska kunna delas i olika ytor för gruppindelning av djuren. Som strömedel används ofta halm. Åtgången blir 8-12 kg per djur och dag om det finns skrapad gång framför en ätplats. En blandning av halm och torvströ med förhållandet 2:3 fungerar bra som strömedel. Rekommenderad liggyta är 0,8-1,0 m 2 per 100 kg djurvikt. Vid större besättningar rekommenderas större yta. Nivåskillnad mellan golvet i ströbädden och golvet vid gödselgången kan vara upp till 1,5 m om all gödsel ska förvaras inuti byggnaden. Vid så stor Figur 20. Förslag på utformning av trappa i djupströbädd till kor. nivåskillnad krävs en trappa eller ramp i ströbädden, se fig. 20. Bredden på en djupströbädd ska vara minst 6 m. Glidande ströbädd På en glidande ströbädd tillförs nytt strö på bäddens högsta del. Genom att djuren helst ligger på den högsta delen kommer de att ligga där det är renast, se fig. 21. Ströbädden glider långsamt ner till skrapgången. Gången skrapas regelbundet och på så sätt får man en successiv utgödsling av bädden. Erfarenheterna av detta system kommer huvudsakligen från andra länder i Europa. Liggytan föreslås vara 0,6-0,8 m 2 per 100 kg levande vikt. Bädden kan vara från 3,5 till 7 m bred. Om djupet mellan bakre vägg vid ströbäddsytan och skrapad gång överskrider 5 m kan nedtrampningen av gödseln försvåras. Större avstånd än 7 m ökar risken för att djur trampar på andra djur som vilar i ströbädden. Färsk gödsel bör tas bort från bädden två gånger per dag. Arbetet underlättas om bädden inte är för bred. För att bädden ska få jämn glidning bör hela sidan mot gödselgången vara öppen. Stolpar och annat bör inte placeras mellan ströbädd och skrapad gång. Nivåskillnad mellan gödselgång och bädd bör vara mm vid skrapning med traktor och mm vid mekanisk utgödslingsanläggning. Lutningen på bädden ska vara 8-10 %. Foderbord i lösdrift Krav och funktion Foderbordet ska tillåta djuren att nå stora mängder foder. Inredningen vid foderbordet får inte skada djuren. Utformningen av foderbordet och inredningen ska också motverka foderspill. 22 INHYSNINGSSYSTEM FÖR MJÖLKKOR OCH KÖTTDJUR

23 Figur 21. Kornas liggbeteende på plana och sluttande ströbäddar. Aggressioner runt foderplatsen ska undvikas. I det naturliga beteendet ligger en stor önskan att äta samtidigt som de övriga djuren i flocken. Är antalet utfodringsplatser för få eller om djur kan störa andra djur, kommer ättiden att minskas, speciellt för ranglåga djur. De ranglåga djuren kommer då inte kunna tillgodogöra sig sitt foder. Aggressionsnivån vid foderbordet ökar. Antalet ätplatser varierar Hur många ätplatser det ska vara vid foderbordet beror på vilken utfodringsteknik och strategi man väljer. Ska allt foder fördelas i begränsade givor på foderbordet måste det finnas en ätplats per djur och möjlighet till fastlåsning av djuren vid foderbordet med fånggrind. Det är lämpligt att öka platsen vid foderbordet om både grov- och kraftfoder fördelas individuellt. Är fodret å andra sidan utportionerat i fri tillgång och tillgängligt under lång tid på dygnet, kommer ett minskat antal platser vid foderbordet att innebära att djuren konsumerar en större fodermängd på en kortare tid. Antal djur per foderplats kan ökas till maximalt tre enligt kraven i djurskyddslagstiftningen. Samtidigt ökar aggressionerna vilket gör det tveksamt ur djurmiljösynpunkt. Foderkrubba/foderbord Ytan på foderbordet kan höjas över de 10 cm som är minimimått i Sverige. I Danmark rekommenderas att ytan ska vara cm över golvnivå. I Skottland har försök gjorts som visar att en höjning till 30 cm över golvet minskar påfrestningen på foderbordsavgränsningen. Lutar foderbordsavgränsningen in över foderbordet ökar kons möjlighet att nå fodret. En lutning på 20 från lodlinjen är lämplig, se fig. 22. Nackbomsavskiljning rekommenderas inte eftersom foderspillet blir stort. Nackbommen ger inget skydd i sidled, djuren kan enkelt bli bortmotade av andra djur. Placeras nackbommen för lågt finns stor risk för tryckskador. Foderbord till ungdjur bör utformas med en plats per djur. För att ge en lugnare utfodring rekommenderas en avskärmning mellan ätplatserna, som skymmer djurens huvuden. Figur 22. Rekommenderad utformning av foderbord med måttsättning för ko som väger 650 kg. INHYSNINGSSYSTEM FÖR MJÖLKKOR OCH KÖTTDJUR 23