Sammanställning av lagstöd med kommentarer till verksamhetskrav för djurskydd: Animalieproduktionens djur (utom nötkreatur och gris)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sammanställning av lagstöd med kommentarer till verksamhetskrav för djurskydd: Animalieproduktionens djur (utom nötkreatur och gris)"

Transkript

1 Sammanställning av lagstöd med kommentarer till verksamhetskrav för djurskydd: Animalieproduktionens djur (utom nötkreatur och gris) Ändringshantering Datum Ändring Signatur Första publicerade versionen Viveka Pehrsson, SJV Andra publicerade versionen Viveka Pehrsson, SJV 1

2 1. Personal Djurskyddslagen 4, första stycket Djur ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att det främjar deras hälsa och ger dem möjlighet att bete sig naturligt. Djurskyddslagen, 9 Om ett djur är sjukt, skadat eller på annat sätt genom sitt beteende visar tecken på ohälsa, ska djuret snarast ges nödvändig vård, vid behov av veterinär, eller andra åtgärder vidtas, om inte sjukdomen eller skadan är så svår att djuret måste avlivas omedelbart. Denna punkt utgör inte tvärvillkor, men EU begär in djurskyddskontrollstatistik om den. Grunden för frågan finns i rådets direktiv 98/58/EG om skydd av animalieproduktionens djur. Där sägs att djuren ska skötas av en tillräckligt stor personal som besitter lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Svensk djurskyddslagstiftning är inte direkt inriktad på personalen, men för att kunna leva upp till vissa av de svenska reglerna måste i praktiken den som är ansvarig för djuren ha kunskap om t.ex. symptom på sjukdom och skada och avvikande beteenden som tyder på ohälsa. Enskilda djur eller grupper av djur som visar sjukdomssymptom som kräver medicinsk behandling ska behandlas enligt vetenskap och beprövad erfarenhet i samarbete med veterinär. Djur med allvarliga skador eller sjukdomar och som inte är behandlingsbara ska omgående avlivas på ett ur djurskyddssynpunkt acceptabelt sätt. 2. Tillsyn och skötsel Djurskyddslagen 3, första stycket Djur ska ges tillräckligt med foder och vatten och tillräcklig tillsyn. Fodret och vattnet ska vara av god kvalitet och anpassat efter det djurslag som utfodras. DFS 2007:5, 1 kap. 5 Djur ska normalt ses till minst en gång dagligen. Nyfödda, sjuka eller skadade djur samt djur som beter sig onormalt ska ses till oftare. Detsamma gäller högdräktiga djur, särskilt vid tiden kring förlossningen. Djur ska hållas på ett sådant sätt att tillsynen över dem kan sek utan svårigheter. DFS 2004:11, 2 kap. 1 Strutsfåglar ska hållas på ett sådant sätt att tillsynen över dem kan ske utan svårigheter. När det är mörkt ute ska en tillräckligt stark ljuskälla finnas tillgänglig, så att alla fåglar kan inspekteras. Tillsyn ska ske minst 2 gånger dagligen. Mycket unga, sjuka eller skadade strutsfåglar och strutsfåglar som beter sig onormalt ska ses till oftare. 2

3 DFS 2007:6. 5 kap. 1 Hästar ska ha tillsyn minst en gång dagligen. Nyfödda, sjuka eller skadade hästar som beter sig onormalt ska ses till oftare. Detsamma gäller för högdräktiga ston, särskilt vid tiden kring fölningen. Den som har djur i sin vård behöver kontinuerligt ägna djuren tillsyn. Tillsynen behöver ske dagligen men i fråga om vissa djurkategorier och djur i vissa åldrar kan tillsynen behöva ske oftare. Det är viktigt att tillsynen anpassas efter den djurhållning som bedrivs och sker så grundligt att brister och missförhållanden snabbt upptäcks. Tillsynen av djuren ska vara tillräcklig även då djuren befinner sig långt ute i terrängen. DFS 2007:5, 1 kap. 9 Föremål och ämnen som kan skada djuren ska förvaras så att de är oåtkomliga för dessa. DFS 2004:11, 3 kap. 8 Alla utrymmen och ytor som strutsfåglarna har tillträde till ska hållas fria från föremål och ämnen som kan skada fåglarna DFS: 2007:6, 3 kap. 23 Föremål och ämnen som kan skada hästarna ska förvaras så att de är oåtkomliga för dessa. Bestämmelsen är för de flesta en självklarhet. Trots detta inträffar skador och förgiftningsfall på grund av att främmande föremål funnits inom räckhåll för djuren. Även begärligt foder, som t.ex. kraftfoder av olika slag, kan i stora mängder utgöra en skaderisk. DFS 2007:5, 1 kap. 8, DFS 2007:6, 6 kap. 2 Automatiska system och anordningar som inverkar på djurskydd och djurhälsa ska kontrolleras dagligen. DFS 2004:11, 2 kap. 2 Automatiska utfodrings- och vattningssystem ska ses till dagligen Funktionen av t.ex. utfodrings- och vattensystem ska ses till varje dag. 3. Dokumentation över djur som har behandlats med läkemedel samt dödsfall 3

4 SJVFS 2005:60, 2 När djur avsedda för livsmedelsändamål behandlas med läkemedel, ska djurhållaren föra journal över behandlingen i en särskild läkemedelsjournal. Läkemedelsjournalen ska, i förekommande fall, innehålla följande uppgifter: datum för behandlingen, djurets identitet, diagnos, läkemedlets benämning och dosering, behandlingstidens längd, namnet på den förskrivande veterinären samt namnet på den som har tillfört djuret läkemedel. SJVFS 2005:60, 3 Journalen enligt 2 ska bevaras hos djurhållaren i minst fem år. Även djurhållarens exemplar av praktikjournalen eller, om databaserat journalföringssystem används, en papperskopia av journalen ska bevaras i minst fem år. SJVFS 2005:60, 5 Den som håller djur avsedda för livsmedelsändamål ska föra journal över antalet dödsfall hos djur i besättningen. Denna journal ska bevaras hos djurhållaren i minst fem år. Korrekt journalföring utgör en av förutsättningarna för en effektiv djurhälsovård. I de senaste versionerna av Jordbruksverkets stalljournaler för nötkreatur, grisar, får och getter finns plats för journalföring av läkemedel. Förutsatt att uppgifterna om läkemedel m.m. är införda på rätt sätt i stalljournalen behövs ingen separat läkemedelsjournal. 4. Rörelsefrihet Djurskyddslagen, 6 Djur får inte hållas bundna på ett för djuren plågsamt sätt eller så att de inte kan få behövlig rörelsefrihet eller vila eller tillräckligt skydd mot väder och vind. Djurskyddsförordningen, 3 Inredning i djurstallar och andra förvaringsutrymmen för djur samt utrustning i hägn ska vara utformad så, att den inte tillfogar djuren skador eller medför risk för djurens hälsa. Inredning och övrig utrustning får inte hindra djuren att bete sig naturligt, otillbörligt inskränka deras rörelsefrihet eller annars verka störande på dem. DFS 2004:11, 3 kap. 11 Strutsfåglar får inte bindas annat än efter ordination av en veterinär. Fixering på annat sätt får endast vara tillfällig i samband med hantering. Strutsfåglar får inte fängslas i benen, fjädrarna eller enbart en vinge. 4

5 Bindslets typ och utformning har betydelse för skadefrekvensen. Alla bindslen måste ge djuren sådan rörelsefrihet att de obehindrat kan klia och slicka sig på bakdelen eller ligga i sina olika viloställningar. Ett för kort bindsle kan försvåra för djuren att utföra ett naturligt resnings- och läggningsbeteende samt ett naturligt foderintag. Bindslen ska vara rörliga i höjdled så att djurens rörelsefrihet inte begränsas av deras storlek. Infästningen bör inte ligga för nära golvet så att det finns risk för att djuren trasslar in sig i skänklarna. I de fall utformning av stallar eller andra utrymmen för djur inte är detaljreglerad i föreskrifterna, kan olämplig utformning underkännas med hänvisning till dessa paragrafer. DFS 2007:5, 1 kap. 6 När ett djur hålls på bete får djurets rörelsefrihet inte begränsas genom att en tyngd eller annat hindrande föremål fästes vid djuret. Rörelsefriheten får inte heller begränsas genom att olika delar av djurets kropp binds samman eller genom att djuret binds samman med ett annat djur. DFS 2007:6, 2 kap. 12 När hästar hålls på bete får deras rörelsefrihet inte begränsas genom att en tyngd eller annat hindrande föremål fästs vid hästen. Rörelsefriheten får inte heller begränsas genom att hästen binds upp, genom att olika delar av hästens kropp binds samman eller genom att hästen binds samman med en annan häst. Om man håller djur tjudrade utomhus ställer det extra stora krav på tillsynen av dessa djur. Får och getter får hållas tjudrade utomhus men detta är mycket tveksamt ur djurskyddssynpunkt då det innebär stora risker för att djuren trasslar in sig och fastnar och att de inte får tillräcklig rörelsefrihet eller skydd mot väder och vind. Hästar på bete får endast tillfälligtvis hållas bundna och ska då ha särskild tillsyn. 5. Byggnader och andra utrymmen Djurskyddslagen, 3, andra stycket Stall och andra förvaringsutrymmen för djur ska ge djuren tillräckligt med utrymme och skydd samt hållas rena. DFS 2007:5, 1 kap. 30 : Stallutrymme ska rengöras och utgödslas minst en gång dagligen, om inte systemet för djurhållning är uppbyggt för andra rutiner som ger god hygien. Vid kontinuerlig djurhållning ska stall eller stallavdelning rengöras noggrant minst en gång årligen. Vid omgångsuppfödning ska stall eller stallavdelning rengöras noggrant före varje insättning av en ny omgång djur. DFS 2004:11, 10 kap. 1 Stallar ska rengöras och utgödslas minst en gång dagligen, om inte systemet för djurhållning är uppbyggt för andra rutiner som ger god hygien. Vid kontinuerlig uppfödning ska stallar eller 5

6 stallavdelningar rengöras noggrant minst en gång årligen. Vid omgångsuppfödning ska stallar eller stallavdelningar rengöras noggrant före varje insättning av en ny omgång djur. DFS 2007:31, 1 kap. 31 Strömedel ska vara av lämplig typ och ha god hygienisk kvalitet. Stallrengöring är ett viktigt led i den förebyggande djurhälsovården. Många sjukdomar framkallas av smittämnen som bakterier och virus. Minst en gång per år ska stall eller andra djurutrymmen rengöras mer omfattande. Djurhållningen bör planeras så, att stallet eller åtminstone del av stallet kan tömmas på djur minst en gång om året för en storrengöring och desinfektion. Om något djur haft en smittsam sjukdom eller en varbildning, behöver båsplatsen eller boxen göras ren grundligt och desinficeras. All grundlig rengöring går ut på att minska bakteriernas möjlighet att trivas och föröka sig genom att man tar bort så många som möjligt av deras livsbetingelser. Djurskyddsförordningen, 1 b Stall och andra förvaringsutrymmen för djur ska vara så rymliga att samtliga djur i utrymmet kan ligga samtidigt och röra sig obehindrat. Utrymmena ska utformas så att djuren kan bete sig naturligt. DFS 2007:5, 1 kap. 18 De mått som anges i denna författning är minsta mått och centrummått för normal inredning, om inte annat anges. Mindre avvikelse från föreskrivna mått kan dock godtas i befintliga stallar under förutsättning att följande kriterier uppfylls: 1 djurmiljön i stallet som helhet är mycket god, 2. konsekvenserna av måttavvikelsen bedöms endast ha ringa påverkan på djuret avseende den funktion som måttföreskriften syftar till, 3. måttavvikelsen innebär inte någon ökad risk för skador, stress eller ohälsa hos djuren, samt 4. måttavvikelsen innebär inte att tillsynen och skötseln av djuren försvåras. Detsamma gäller vid förprövningspliktig ombyggnad av stallar om länsstyrelsen vid prövningen bedömer att kriterierna i punkterna 1-4 ovan uppfylls i stallet efter åtgärden och att planlösningen i stallet är god. 1b djurskyddsförordningen ska tillämpas när det gäller mått för djurkategori som inte är upptagen i denna författning. DFS 2007:5, 4 kap Uppgift om mått beträffande förvaringsutrymmen m.m. för får finns i tabell i DFS 2007:5. DFS 2007:5, 5 kap. 5 9 Uppgift om mått beträffande förvaringsutrymmen m.m. för getter finns i tabell 15 i DFS 2007:5. DFS 2007:5, 6 kap Uppgift om mått beträffande förvaringsutrymmen m.m. för värp- och unghöns finns i tabell i DFS 2007:5. 6

7 DFS 2007:5, 7 kap. 3 4 Uppgift om mått beträffande förvaringsutrymmen m.m. för slaktkycklingar finns i tabell 23 i DFS 2007:5. DFS 2007:5, 8 kap. 3 4 Uppgift om mått beträffande förvaringsutrymmen m.m. för kalkoner finns i tabell 24 i DFS 2007:5. DFS 2007:5, 9 kap. 3 Uppgift om mått beträffande förvaringsutrymmen m.m. för ankor och gäss finns i tabell 25 i DFS 2007:5. DFS 2007:5, 10 kap Uppgift om mått beträffande förvaringsutrymmen m.m. för pälsdjur finns i tabell i DFS 2007:5. DFS 2007:6, 3 kap. 3 Uppgift om mått beträffande förvaringsutrymmen m.m. för häst finns i tabell 1 3 i DFS 2007:6. DFS 2007:5, 6 kap. 20 Stallar hos äggproducenter, som är anslutna till ett kontrollprogram som godkänts av Djurskyddsmyndigheten, får beläggas i enlighet med kontrollprogrammet, dock högst 20 höns per m 2 golvarea. DFS 2007:5, 6 kap. 24 Stallar hos unghönsuppfödare, som är anslutna till ett kontrollprogram som godkänts av Djurskyddsmyndigheten, får beläggas i enlighet med kontrollprogrammet, dock högst 18 unghöns per m 2 tillgänglig area vid 18 veckors ålder. DFS 2007:5, 7 kap. 4 Stallar hos slaktkycklinguppfödare, som är anslutna till ett kontrollprogram som godkänts av Djurskyddsmyndigheten, får beläggas i enlighet med kontrollprogrammet, dock högst 36 kg per m 2 och högst 25 djur per m 2. DFS 2007:5, 8 kap. 4 Stallar hos slaktkalkonuppfödare, som är anslutna till av ett kontrollprogram som godkänts av Djurskyddsmyndigheten, får beläggas i enlighet med kontrollprogrammet, dock högst med 40 kg per m 2 för djur < 7 kg och högst 45 kg per m 2 för djur 7 kg. DFS 2004:11, 5 kap. 1 Höjden från underlag till tak får inte vid något tillfälle understiga 3 m för vuxna strutsar respektive 2,5 m för emu och nandu. DFS 2004:11, 5 kap. 2 Öppningar i byggnader för strutsfåglar ska vara så stor att fåglarna kan passera in och ut utan att skadas. Öppningens bredd får inte understiga 1,5 m och höjden ska för struts vara minst 2,2 m, för emu minst 1,8 m och för nandu minst 1,6 m. Utformningen av djurens närmiljö är av stor betydelse för att förebygga skador och därav åtföljande sjukdomsproblem. 7

8 En båsplats för uppbundna djur ska vara utformad så att djuren kan genomföra en normal resnings- och läggningsakt men även vila normalt, t.ex. med ena benet framsträckt eller med huvudet sträckt bakåt utefter bålen mot flanken. Olämplig utformning av inredningssystemet och utformning kring djuret (t.ex. bindslen och foderbordsavstängning) ger risk för kläm-, tryck- eller trampskador. I ett befintligt stall kan mindre avvikelser godtas från föreskrivna mått om det är djurskyddsmässigt acceptabelt för det enskilda djuret och stallet som helhet uppfyller kraven på god djurmiljö. Detsamma gäller vid ombyggnad under förutsättning att planlösningen i stallet är god. DFS 2007:5, 1 kap. 12 Golv och liggytor ska ha en jämn och halksäker yta. Boxar och liggytor med rörligt golv samt utgödslingssystem i öppna skrapgångar ska utrustas, utformas och skötas så att djuren inte tillfogas skador och så att utrustningen inte inverkar menligt på djurens beteende och hälsa. Detsamma ska gälla utformningen av dränerande golvytor. DFS 2004:11, 5 kap. 5 Golv ska ha en jämn och halkfri yta, vara lätta att rengöra samt vara så utformade att de inte tillfogar strutsfåglarna skador eller inverkar menligt på deras beteende. DFS 2007:6, 3 kap. 7 Golv och liggytor ska ha en jämn och halksäker yta och i övrigt vara utformade så att hästarna kan förflytta sig säker på dem. DFS 2007:5, 1 kap. 13 Liggytor ska hållas rena och torra samt vara anpassade efter djurslag och stallklimat (termisk komfort). Allmänna råd till 1 kap. 13 Under den kalla årstiden bör liggytorna i stallar med utomhusliknande klimat vara försedda med en bädd av halm eller annat skyddande material som är lämpligt för djuren. DFS 2007:6, 3 kap. 8 Liggytorna ska ge god liggkomfort och vara försedda med strö eller vara konstruerade på ett sätt som ger motsvarande komfort. Liggytorna ska hållas torra och rena. Strömedel ska vara av lämplig typ och ha god hygienisk kvalitet. Om ytan är glatt försvåras djurens resnings- och läggningsbeteende. Halkning och fall på hala ytor kan orsaka skador som benbrott, stukningar och fläkningar. För att undvika detta måste golvet ha en viss friktion. Hala eller branta drivgångar är också en orsak till skador och överbelastning i rörelseapparaten. För bundna getter är det av vital betydelse att ytan är halkfri eftersom riskerna för spen- och juverskador annars är mycket stora, liksom riskerna för fläkning. Golvet får alltså inte vara för halt, men det får inte heller ha en sådan strävhet att det orsakar slitageskador på klövar och knän. Underhåll av den fasta liggytan är viktigt då utsliten betong 8

9 dels kan bli väldigt vass men också hal. Nya betonggolv bör slipas innan de tas i bruk för att inte medföra onormalt klövslitage samt skador på t ex has och kotor. Ojämna golv med springor eller öppningar kan ge upphov till omvridningar och vrickningar samt sprickor av olika slag. Bakterier kan då ta sig in och ge upphov till infektioner med hälta och klövbölder som följd. Rikligt med strö skyddar hud och klövar från skav från underlaget. Djurskyddsförordningen, 2 Ett djurstall ska vara försett med fönster för dagsljus. Djurskyddsmyndigheten får meddela föreskrifter om undantag eller för särskilt fall medge undantag från kravet. DFS 2007:5, 1 kap. 24 Djurstall får vara försett med andra ljusinsläpp för dagsljus än fönster. DFS 2004:11, 7 kap. 1 Stallar för strutsfåglar får vara försedda med andra ljusinsläpp för dagsljus än fönster. DFS 2007:6, 3 kap. 20 Häststallar får vara försedda med andra ljusinsläpp för dagsljus än fönster. Djurens välbefinnande påverkas positivt av både ljusets styrka och av den ljusa periodens längd. Ljus resp. mörker under dygnet stimulerar på hormonell väg djurens dygnsrytm i olika avseenden, t.ex. genom att påbörja deras aktivitetsperioder respektive viloperioder. Det finns inga generella krav på att fönsterarean ska utgöra en viss procent av vägg- eller golvarean. Andra ljusinsläpp än fönster kan t ex vara ljusgenomsläppliga material i väggar och tak. Dagsljusinsläpp kan förstärkas genom att man har ljusa väggar i stallet. DFS 2007:5, 1 kap. 26 Stallar ska vara försedda med fast monterad belysning som inte förorsakar djuren obehag och som medger att tillsyn kan utövas utan svårigheter. Kravet på fast monterad belysning gäller inte för ligghallar under förutsättning att tillräcklig belysning som möjliggör tillsyn är ordnad på annat sätt. DFS 2004:11, 7 kap. 2 Byggnader med undantag för ligghallar som bara används under betesperioden, ska vara försedda med artificiellt ljus som inte förorsakar djuren obehag och som medger att tillsyn kan utövas utan svårigheter. Strutsfåglar ska ha en sammanhängande ljusperiod av minst 10 timmar per dygn. DFS 2007:6, 3 kap. 24 Stallar ska vara försedda med fast monterad belysning som inte förorsakar hästarna obehag och som medger att tillsyn kan utövas utan svårigheter. Kravet på fast monterad belysning gäller inte för ligghallar under förutsättning att tillräcklig belysning som möjliggör tillsyn är ordnad på annat sätt 9

10 Artificiellt ljus är detsamma som fast monterad belysningsanordning. För att åstadkomma ändamålsenlig artificiell belysning ska ljusförhållandena vara anpassade och utformade för respektive djurkategori. Bländning bör inte förekomma och uppbundna getter bör t.ex. inte utsättas för ljus på nära håll eller som är riktat mot deras huvud. Ljuskällor bör istället vara placerade bakom djuren. Placering av armaturer nära luftintag bör undvikas eftersom de kan bryta luftströmmen från intagen. Olika ljusfärger bör inte blandas. Rekommendationer för husdjurs ljusbehov finns i t ex Handbok för el-installationer i lantbruk Utgåva 2005:1 Lantbrukets Brandskyddskommitté. Handboken finns att hämta på Svenska Brandskyddsföreningens hemsida, på länken DFS 2007:5, 1 kap. 16 Fönster, belysningsanordningar och elektriska ledningar och andra elinstallationer som djuren kan nå ska vara försedda med lämpliga skydd eller vara utförda så att det inte föreligger någon skaderisk. DFS 2004:11, 5 kap. 7 Fönster och belysningsanordningar och elektriska ledningar som strutsfåglarna kan nå ska vara försedda med lämpliga skydd. DFS 2007:6, 3 kap. 23 Fönster, belysningsanordningar, elektriska ledningar och andra elinstallationer samt speglar som hästarna kan nå i det utrymme där de normalt vistas, ska vara försedda med lämpliga skydd eller vara utformade så att hästarna inte kan skadas. Fönster, belysningsanordningar och elektriska ledningar som är åtkomliga för djuren ska vara försedda med lämpligt skydd som i sig inte utgör skaderisk för djuren. Armaturer för glödljus- och lysrörslampa ska ur brandsynpunkt i djurstallar och andra utrymmen för djur vara försedda med skyddsglas eller skyddshölje av lämpligt plastmaterial. DFS 2007:5, 1 kap. 14 Djur som behöver särskild vård ska kunna tas omhand lösgående i ett närbeläget utrymme och ska där vid behov kunna hysas individuellt. Utrymmet ska ha ett klimat som djuren är vana vid. För utegångsdjur och för djur som under den kalla årstiden hålls i stallar med utomhusliknande klimat ska det även finnas behandlingsplatser som kan värmas upp eller på annat sätt vara anpassade så att djurens behov av termisk komfort tillgodoses. Första stycket gäller inte fjäderstallar där sjuka eller skadade djur omedelbart avlivas. Allmänna råd till 1 kap. 14 För lösgående nötkreatur utom utegångsdjur bör det utrymme som avses i föreskriften kunna hysa minst vart 25:e djur. 10

11 För bundna nötkreatur och utegångsdjur bör det utrymme som avses i föreskriften kunna hysa minst var 50:e djur. För utegångsdjur eller djur som hålls på bete bör ett sådant utrymme som avses i föreskriften vara placerat eller kunna iordningställas så att det är tillgängligt inom en halvtimma för det djur som behöver tas om hand i utrymmet. Ett behandlingsutrymme som ska kunna värmas upp bör utformas så att uppvärmning till minst 10 C kan se inom en timma. DFS 2004:11, 4 kap. 9 För strutsfåglar som behöver särskild vård ska det finnas ett närbeläget utrymme som kan värmas upp och där djuren ska kunna inhysas individuellt DFS 2007:6, 3 kap. 12 Hästar som behöver särskild vård ska kunna tas omhand lösgående i ett närbeläget utrymme och ska där vid behov kunna stallas upp individuellt. Utrymmet ska ha ett klimat som hästarna är vana vid. För utegångshästar och för hästar som under den kalla årstiden hålls i stallar med utomhusliknande klimat ska det även finnas behandlingsplatser som kan värmas upp eller på annat sätt vara anpassade så att hästarnas behov av termisk komfort tillgodoses. Allmänna råd till 3 kap. 12 De utrymmen som avses i 12 bör kunna hysa minst var 25:e häst. Djuren ska inte behöva flyttas eller hanteras längre än vad som är nödvändigt/rimligt för att komma till behandlingsplatsen. Bedömningen av vad som är närbeläget bör göras utifrån aktuell djurhållningsform och förutsättningarna i övrigt. Något generellt avstånd i meter är omöjligt att fastställa. När det gäller t.ex. utegångsdjur som hålls på stora arealer, kan tidsaspekten vara ett bättre mått än avståndet vid bedömningen. Sjukutrymmet ska ha ett klimat som djuren är vana vid, dvs. ett klimat som djuren befunnit sig i mer än tillfälligtvis före det att vårdbehovet uppkom. Djuren ska slippa onödig omställning till ett nytt stallklimat, såvida inte deras hälsotillstånd kräver eller gynnas av det. För djur som hålls utomhus eller under utomhusliknande förhållanden kan djurets hälsotillstånd kräva en förhöjd omgivningstemperatur under den kalla årstiden. Minst en tredjedel av de behandlingsplatser som krävs ska därför finnas i utrymme som kan värmas upp. Utrymmet ska kunna vara uppvärmt inom en rimlig tid (1-2 timmar) från det att behovet uppstod. Temperaturen i utrymmet ska kunna bibehållas stadigvarande och bör motsvara de dimensionerande stalltemperaturerna som framgår av Svensk Standard (SS ) för respektive djurslag och djurkategori. Djur med behov av särskild vård ska hållas i box eftersom de ofta behöver en lugnare och mer ombonad närmiljö än vanligt. Endast veterinär kan föreskriva annan inhysning än i box. Djurhållaren kan inte hävda att det inte finns behov av behandlingsboxar och att de saknas p.g.a. att behandling sker på båspallen eller att djuren avlivas i stället för att behandlas. Sjukboxar bör alltid finnas tillgängliga d.v.s. stå klara att använda även om inget omedelbart behov föreligger och i sådan omfattning som de allmänna råden anger. Om sjukboxar uppenbart kan iordningställas, t ex genom att lösa grindar enkelt sätts upp utan att det onödigt fördröjer att djuren kommer under vård, bör även sådan lösning kunna godtas. 11

12 Djuren ska kunna röra sig utan att otillbörligt hindras av boxbegränsande inredning. Som utgångspunkt för bedömning av boxstorlek ska hänsyn tas till framför allt djurstorlek (bredd-, höjd- och längdmått). Därtill gäller föreskrivna boxytor och boxmått i övrigt. Boxarnas utformning och placering ska vara sådan att djuren hålls i en god stallmiljö i enlighet med djurskyddsbestämmelserna. Individuell inhysning, dvs. att djuret hålls avskiljt från andra djur i behandlingsboxen, kan vara nödvändigt med tanke på djurens hälsotillstånd. DFS 2007:5, 1 kap. 35 Endast djur som är lämpade för utevistelse under den kalla årstiden får hållas som utegångsdjur. En ytterligare förutsättning är att de yttre förhållandena såsom terräng och markbeskaffenhet är lämpliga för djuren. DFS 2007:5, 1 kap. 36 Utegångsdjur ska under den kalla årstiden när betestillväxt inte sker ha tillgång till ligghall eller annat stall som ger dem skydd mot väder och vind samt en torr och ren liggplats. Allmänna råd till 1 kap. 36 En ligghall för utgångsdjur bör bestå av tre väggar och tak. Den öppna långsidan bör i normalfallet ha söderläge. Om en ligghall inte har en öppen sida bör den ha flera öppningar för att undvika att ranghöga djur hindrar övriga djur från att gå in eller ut ur ligghallen. DFS 2004:11, 4 kap. 9 Strutsfåglar ska ha tillgång till ligghall, hydda eller annan byggnad, som ger dem skydd mot väder och vind samt torra och rena liggplatser. DFS 2007:6, 5 kap. 9 Endast hästar som är lämpade för utevistelse under den kalla årstiden får hållas som utegångshästar. En ytterligare förutsättning för att hålla utegångshästar är att de yttre förhållandena såsom terräng och markbeskaffenhet är lämpliga för hästarna. Allmänna råd till 5 kap. 9 Hästar som ska hållas som utegångshästar bör, för att utveckla en lämplig hårrem, vänjas vid utevistelsen i god tid före den kalla årstiden. DFS 2007:6. 5 kap. 10 Utegångshästar ska under den kalla årstiden när betestillväxt inte sker ha tillgång till ligghall eller annat stall som ger dem skydd mot väder och vind samt en torr och ren liggplats. Allmänna råd till 5 kap. 10 En ligghall för utgångshästar bör ha en öppen sida eller flera större öppningar för att undvika att ranghöga hästar hindrar övriga hästar från att gå in eller ut ur ligghallen. Den öppna sidan och större öppningar bör i normalfallet ha söderläge. 12

13 Med utegångsdjur avses djur som går ute eller har möjlighet att gå ut på betesmark eller i rasthage halva dygnet eller mer under den kalla årstiden då betestillväxt inte sker. Förutsättningar för att djuren ska få hållas som utegångsdjur är att de är lämpliga för det, dvs. att de har de rätta förutsättningarna samt har anpassats till klimatet. Andra förutsättningar är att terrängen och markbeskaffenheten är lämpliga för djurhållningsformen. Kravet på ligghall eller liknande gäller för alla djur som hålls som utegångsdjur (se definition ovan). Tillgång till en byggnad som ger skydd för väder och vind och en torr isolerande liggplats ökar djurens förmåga att tåla kyla. Tillgång till ligghall med torrt strö vintertid minskar värmeförlusterna för djuret på flera sätt. Liggplatsen är isolerad mot marken och taket minskar utstrålningen under kalla och klara nätter. Skyddet mot nederbörd minskar den värmeförlust som uppstår när djuren blir blöta och väggarna minskar den värmeförlust som orsakas av vind. Djurskyddsmyndigheten kan ge dispens från ligghallskravet under förutsättning att samtliga djur på annat sätt än genom tillgång till ligghall erbjuds fullgott skydd mot väder och vind och en torr och ren liggplats. Detta kan t.ex. uppfyllas genom en tät, barrskogsdominerad skog. 6. Stallklimat, nödventilation och larm Djurskyddsförordningen, 2, första stycket Ett djurstall ska vara utformat så att klimatet i stallet blir tillfredsställande. Buller ska hållas på en låg nivå. DFS 2007:5, 1 kap. 19 I stall ska djuren ha ett klimat som är anpassat till djurslaget och djurhållningsformen (termisk komfort). DFS 2004:11, 6 kap. 1 I stallar ska strutsfåglar ha termisk komfort. DFS 2007:6, 3 kap 14 Stall ska ha ett klimat som är anpassat till de hästar som vistats där, (termisk komfort). Inom vetenskapen benämner man det temperaturspann inom vilket djuren kan ha termisk komfort för den termoneutrala zonen. Zonen begränsas nedåt av den nedre kritiska temperaturen och uppåt av den övre kritiska temperaturen. Värmebalans är annat centralt begrepp när man diskuterar klimat. Den energi som tillförs i form av foder är lika stor som den energi som avges via mjölk, gödsel och värme. Är det för varmt kan djuret inte avge energi utan börja äta mindre för att inte producera så mycket värme. Är det för kallt så tar djuret energi från sina kroppsreserver och eventuella produktion och använder den till att hålla sig varm. Ingen av situationerna ska behöva inträffa. 13

14 Det klimat som djuren upplever som behagligt, styrs inte enbart av temperaturen utan påverkas av faktorer som strötillgång, utfodringsintensitet, lufthastighet m.m. Man kan alltså inte avgöra om djuren har för kallt eller varmt genom att enbart avläsa termometern. Vid kontroll är det viktigt att man också utgår från djurens utseende och beteende. DFS 2007:5, 1 kap. 20, DFS 2007:6, 3 kap. 18 I värmeisolerade stallar får den relativa luftfuktigheten under vintern inte annat än undantagsvis överstiga 80 procent såvida inte stalltemperaturen understiger 10 o C. I sådana fall får den numeriska summan av stalltemperaturen och relativa fuktigheten inte överstiga 90 procent. I oisolerade stallar får den relativa luftfuktigheten inte annat än undantagsvis överstiga uteluftens relativa fuktighet med mer än 10 procentenheter. DFS 2004:11, 6 kap. 2 I värmeisolerade stallar får den relativa luftfuktigheten under vintern bara undantagsvis överstiga 80 procent. I oisolerade stallar får den relativa fuktigheten bara undantagsvis överstiga uteluftens relativa fuktighet med mer än 10 procentenheter. Hög luftfuktighet i värmeisolerade djurstallar indikerar för låg luftväxling i stallet. Det är inte ovanligt att ventilationsflödet sänks vintertid för att den önskade stalltemperaturen ska kunna bibehållas. Bestämmelsen innebär därför att sådana stallar kan behöva förses med anläggning för tillskottsvärme så att stallet kan ventileras ordentligt. Formuleringen undantagsvis innebär att anläggningen för tillskottsvärme inte behöver dimensioneras för eventuella köldknäppar. För att uppfylla bestämmelsen om luftfuktighet i oisolerade stall, krävs det en ständigt god luftväxling. Det är viktigt att stalltemperaturen inte överstiger utetemperaturen med mer än några grader. Sätter man igen till- och frånluftsöppningar i temperaturhöjande syfte, blir luftfuktigheten i stallet för hög. DFS 2007:5, 1 kap. 21 I ett stall får djur endast tillfälligtvis utsättas för luftföroreningar som överstiger följande värden, om inte annat anges i denna författning. Ammoniak: 10 ppm Koldioxid: 3000 ppm Svavelväte: 0,5 ppm Organiskt damm: 10 mg/m 3 DFS 2007:5, 6 kap. 9 I stallar med envåningssystem får djuren endast tillfälligt utsättas för ammoniakhalter som överstiger 25 ppm i stalluften. DFS 2004:11, 6 kap. 3 I ett stall får djur endast tillfälligtvis utsättas för luftföroreningar som överstiger följande värden, om inte annat anges i 2 kap. Ammoniak: 10 ppm 14

15 Koldioxid: 3000 ppm Organiskt damm: 10 mg/m 3 DFS 2007:6, 3 kap. 16 I ett stall får hästar endast tillfälligtvis utsättas för luftföroreningar som överstiger följande värden: Ammoniak: 10 ppm Koldioxid: 3000 ppm Svavelväte: 0,5 ppm Organiskt damm: 10 mg/m 3 Ammoniak och svavelväte är gödselgaser som är skadliga för djuren redan i relativt små koncentrationer. Båda gaserna är vid höga halter livsfarliga för både människor och djur och påverkar redan vid låga nivåer luftvägarnas försvarsmekanism negativt. Svavelväte bildas vid gödsellagring under en längre tid och frigörs från flytgödsel i samband med omröring. Ammoniak bildas redan efter några dagars lagring genom en bakteriell nedbrytningsprocess av gödsel och urinämnen. De relativt låga gränsvärdena ställer krav på både omsorgsfull skötsel och på utgödslings- och urindräneringssystemens tekniska utformning. I stallar med gödselkulvert, gödselrännor under spaltgolv eller motsvarande krävs ofta gasutsug i utgödslingssystemet för att klara gränsvärdena. Detta även om daglig utgödsling sker. Det är också helt nödvändigt att det finns gaslås mot gödselbehållaren så att inte förorenad luft tas in i stallbyggnaden via utgödslings- eller urindräneringssystemet. Gödsellagring inne i stallet ökar risken för höga gasnivåer och ska därför undvikas. Koldioxid är också ett mått på ventilationen och för hög koldioxidhalt indikerar dålig luftväxling. Gränsvärdet ställer krav på minimiventilationsflödet och på att tilluften fördelas på ett tillfredsställande sätt. I likhet med gränsvärdet för relativ fuktighet i värmeisolerade stallar innebär föreskriften att stallar med värmebehov måste förses med tillskottsvärme med tillräcklig effekt. För hög dammkoncentration tillsammans med koldioxidhalt predisponerar för luftvägssjukdom. Samtliga gränsvärden får tillfälligt överskridas t.ex. i samband med utgödsling eller utfodring. DFS 2007:5, 1 kap. 23, DFS 2004:11, 6 kap. 5 samt DFS 2007:6, 3 kap. 17 I mekaniskt ventilerade stallar ska det finnas nödventilation. Allmänna råd till 1 kap. 23 Även stallar med mekanisk ventilation utan krav på larm bör vara utrustade med en larmanordning som varnar för övertemperaturer, strömavbrott och fel på larmanordningen om ett ventilationsbortfall bedöms kunna medföra lidande för djuren. I fläktventilerade stallar kan strömavbrott få mycket allvarliga konsekvenser. Helt naturligt är händelseförloppet mest dramatiskt i stora stallar med hög beläggning. Temperatur och gashalter kan snabbt stiga till nivåer som orsakar lidande eller död. Det är därför av största vikt att någon form av nödventilation kan åstadkommas. 15

16 I små och medelstora stallar kan det vara tillräckligt att öppna fönster och dörrar för att uppnå nödventilation. I större stallar rekommenderas någon form av automatisk nödventilation, t.ex. automatiska spjällöppnare eller reservelverk. DFS 2007:5, 6 kap. 7, 7 kap. 2, 8 kap. 2, 9 kap. 2 Mekaniskt ventilerade stallavdelningar med fler än 2000 djur ska vara utrustade med larmanordning som varnar för 1. övertemperaturer 2. strömavbrott, samt 3. fel på larmanordningen. Larmanordningen ska vara utformad så att larmet uppmärksammas på ett betryggande sätt. (Träder i kraft 1 oktober 2009). Utrustningen ska kontrolleras regelbundet och före varje insättning av en ny omgång djur Allmänna råd till 2 djurskyddslagen Stallar för fler än djur bör vara utrustade med ett reservelverk. En larmanordning ska varna för fel på minimiventilationsfläktar och gödselgasfläktar. För att hinna avhjälpa ett uppkommet fel innan det medför lidande för djuren är det viktigt att larmet kan uppmärksammas i god tid och på ett säkert sätt. Djurskyddsförordningen, 2, första stycket Ett djurstall ska vara utformat så att klimatet i stallet blir tillfredsställande. Buller ska hållas på en låg nivå. DFS 2007:5, 1 kap. 27 Bullret i stallar får inte ha en sådan nivå och frekvens att det påverkar djurens hälsa menligt. I stallar får djur endast tillfälligtvis utsättas för mekaniskt buller överstigande 65 dba. DFS 2007:6, 3 kap. 22 Bullret i stallar får inte ha en sådan nivå och frekvens att det påverkar hästarnas hälsa menligt. I stallar får hästar endast tillfälligtvis utsättas för mekaniskt buller överstigande 65 dba. Bullerkällor som enbart är igång tillfälligtvis tillåts ha ljudnivåer över 65 dba. Ljudet får dock inte påverka djurens hälsa menligt. Kontinuerliga bullerkällor, av typen ventilationsfläktar, får inte orsaka buller som överstiger gränsvärdet. En fläkt som vid fullvarv bullrar över 65 dba ska inte godtas även om fläkten inte går kontinuerligt. Vägledande vid mätning är att djur endast tillfälligtvis får utsättas för mekaniskt buller överstigande 65 dba. Som underlag för beslut om avdrag på stöden vid tvärvillkorsöverträdelser avseende buller bör subjektiv bedömning kompletteras med väl dokumenterade mätningar eller anlitande av sakkunnig expertis på området. 16

17 7. Foder, vatten och andra ämnen Djurskyddslagen, 3 Djur ska ges tillräckligt med foder och vatten och tillräcklig tillsyn. Fodret och vattnet ska vara av god kvalitet och anpassat efter det djurslag som utfodras. DFS 2007:5, 1 kap. 28 Djur ska dagligen ges foder av lämplig struktur. Fodret ska vara tjänligt och fodergivan ska garantera en tillräcklig, allsidig och välbalanserad näringstillförsel. DFS 2004:11, 9 kap. 1 Strutsfåglar ska dagligen ges foder av lämplig struktur och storlek. Fodergivan ska garantera en tillräcklig, allsidig och välbalanserad näringstillförsel DFS 2004:11, 9 kap. 5 Kycklingar yngre än tre månader ska ha ständigt tillgång till foder. Grovfoder ska erbjudas från en veckas ålder DFS 2007:6, 4 kap. 2 Foder ska vara av lämplig struktur och fodergivan ska garantera en välbalanserad näringstillförsel. 28 ovan klargör vad djurskyddslagen avser med tillräckligt med foder. Det innebär att djur dagligen ska få ett foder så att de kan hålla normalt hull och vara vid god hälsa utan undernäring eller brister. Avmagring, sjukdomar och dåligt allmäntillstånd kan bero på otillräckligt med foder, undermåligt foder eller en med hänsyn till näringssammansättningen och struktur obalanserad foderstat. DFS 2007:5, 1 kap. 15 Utfodrings- och vattningssystem ska vara utformade, dimensionerade och placerade så att de medger ett för djuren lugnt och naturligt intag av foder och vatten. Utmatningsöppningen på datafodervagnar får ha elektriska avvisare. Avvisarna ska vara så konstruerade att djuren enbart kommer i kontakt med dem vid försök att påverka öppningen och så att de inte skadar djuren. DFS 2004:11, 9 kap. 2 Utfodring ska ske på sådant sätt att alla strutsfåglarna kan äta samtidigt och på ett lugnt och naturligt sätt. Utfodrings- och vattensystemets funktion ska vara sådan att djuren får en adekvat närings- och vattentillförsel. 17

18 Placeringen och dimensioneringen av utfodringsanordningar och vattningsanordningar kan påverka djurens möjlighet att inta foder och vatten på ett lugnt och naturligt sätt. T.ex. ska djuren kunna ha en naturlig kroppsställning. Djuren ska också kunna äta och dricka utan att utsättas för angrepp från andra djur eller i övrigt känna stress. DFS 2007:5, 1 kap. 29 Djur ska få dricksvatten minst två gånger per dygn, om inte annat anges i denna författning. DFS 2007:5, 10 kap. 2 Minkar och rävar ska, beträffande avelsdjur och valpar upp till fyra månaders ålder, ha fri tillgång till dricksvatten. Övriga minkar och rävar ska ha tillgång till dricksvatten minst två gånger per dygn. DFS 2004:11, 9 kap. 6 Strutsfåglar ska ha ständig tillgång till dricksvatten om inte en veterinär ordinerar annat. För kycklingar yngre än tre månader är det dock tillåtet att, om det är nödvändigt, tillfälligt och under noggrann övervakning begränsa vattentillgången. DFS 2007:6, 4 kap. 3 I de fall hästar inte ha fri tillgång till dricksvatten ska de erbjudas vatten och ges möjlighet att dricka sig otörstiga minst två gånger dagligen jämnt fördelat över dygnet. Ytterligare bestämmelser om vatten finns bl.a. i 3 djurskyddslagen. Ur djurskydds- och djurhälsosynpunkt ställs stora krav på vattentillförseln i stallet. Vattnets kvalitet ska vara god eftersom skadliga organismer annars lätt kan föröka sig i vommen. Idisslare är känsligare för främmande mikroorganismer i vattnet än enkelmagade djur. God lukt och smak säkerställer att djuren dricker tillräckligt. Att erbjuda snö som enda vattenkälla är inte acceptabelt ur djurskydds- och djurhälsosynpunkt. Minkar och rävar ges vanligtvis ett foder med mycket hög vattenhalt (70 %), vilket reducerar deras behov av dricksvatten. Under digivningsperioden och valparnas tillväxtperiod är vätskebehovet stort och då krävs ständig tillgång på vatten med lämplig temperatur. 8. Operativa ingrepp Djurskyddsförordningen, 25, utdrag Det är tillåtet att kastrera husdjur och avhorna nötkreatur och getter även om det inte finns veterinärmedicinska skäl. Handjur av ren får kastreras utan att veterinär anlitas. Avhorning av nötkreatur och getter ska ske under bedövning och utföras av en veterinär eller av någon annan som veterinären finner lämplig. 18

19 Alla operativa ingrepp ska ske på ett sådant sätt att djuren åsamkas så lite lidande som möjligt. Avhorning utan bedövning orsakar getter både smärta och stress. För unga djur befinner sig hornämnet i en tillväxtfas och det är gott om både nerver och blodkärl i vävnaden. För vuxna djur innebär avhorning utan bedövning en ökad risk för följdeffekter, som t.ex. bihåleinflammationer och lokal smärta. Kastrering av djur förekommer i avsevärd omfattning inom djurhållningen. Enligt gällande lagstiftning godtas att friska djur kastreras när det sker av ekonomiska eller praktiska skäl. Djurskyddslagen, 10, första stycket Det är förbjudet att göra operativa ingrepp på eller ge injektioner till djur i andra fall än när det är befogat av veterinärmedicinska skäl. Första stycket gäller inte ingrepp som görs eller injektioner som ges i sådan verksamhet som har godkänts av en djurförsöksetisk nämnd. Djurskyddslagen, 11, första stycket För operativa ingrepp på eller injektioner till djur ska en veterinär anlitas. Detsamma gäller vid annan behandling i syfte att förebygga, påvisa, lindra eller bota sjukdom eller skada hos ett djur, om behandlingen kan orsaka lidande som inte är obetydligt. Första stycket gäller inte om behandlingen är så brådskande att en veterinär inte hinner anlitas. Djurskyddsförordningen 26 Djurskyddsmyndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om operativa ingrepp och injektioner som får ges till djur utan veterinärmedicinska skäl. Djurskyddsförordningen 27 Djurskyddsmyndigheten får meddela närmare föreskrifter om operativa ingrepp på och injektioner till djur. DFS 2004:14, 3, utdrag Följande operativa ingrepp på djur får utföras även om det inte är befogat av veterinärmedicinska skäl. Ingreppen får göras utan att veterinär behöver anlitas. Den som utför ett sådant som anges nedan ska ha sådana kunskaper att ingreppet kan ske på ett djurskyddsmässigt godtagbart sätt. Vid ingreppet ska god hygien iakttas och de instrument som används vid ingreppet ska vara avpassade för ändamålet. 3. Djur får identitetsmärkas genom inplantering av mikrochips. Märkningen får endast utföras av den som har genomgått sådan särskild utbildning som har godkänts av Djurskyddsmyndigheten. 5. Djur som ska användas eller används för ändamål som avses i 19 djurskyddslagen får identitetsmärkas genom tatuering, frysmärkning, applicering av öronbrickor eller inplantering av mikrochips. Märkningen får endast utföras av den som har genomgått utbildning (OBS utdrag). 7. Klövbärande djur i fångenskap får identitetsmärkas genom tatuering, frysmärkning, applicering av öronbrickor eller klippta hack i öronen. Identitetsmärkning genom klippta hack i öronen får dock inte utföras på djur som omfattas av Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:190) om märkning och registrering av djur och enligt dessa ska märkas med öronbrickor. Sådan identitetsmärkning får inte heller utföras på djur som vistas utomhus om temperaturen understiger -5 o C. 11. Behandling av hov- och klövbölder samt klövsulesår får utföras genom ingrepp i hornvävnad under förutsättning att ingreppet inte omfattar underliggande mjukdelsvävnad. 19

20 DFS 2004:14, 3 a Under de förutsättningar som anges i 3 andra stycket får även följande operativa ingrepp på djur utföras utan att veterinär anlitas samt även om det inte är befogat av veterinärmedicinska skäl. 2. Kaniner får identitetsmärkas genom tatuering i örat om det sker innan djuret har uppnått tio veckors ålder. Bestämmelse om upphörande av denna paragraf finns i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna. DFS 2004:14, 5, utdrag Om veterinär anlitas får utöver vad som anges i 3 (ovan), följande operativa ingrepp på djur utföras även om det inte är befogat av veterinärmedicinska skäl. 3. Djur får identitetsmärkas genom tatuering, frysmärkning, applicering av öronbrickor eller inplantering av mikrochips. 5. Tjurar, baggar och galtar får steriliseras genom vasektomi. DFS 2004:14, 5 a, utdrag Om veterinär anlitas får djur identitetsmärkas genom tatuering även om det inte är befogat av veterinärmedicinska skäl. Tatuering får dock endast utföras om djuret är bedövat eller sederat. (Gäller fr.o.m. 1 januari 2009) Alla operativa ingrepp ska ske på ett sådant sätt att djuren åsamkas så lite lidande som möjligt. DFS 2004:14, 4 Injektioner får ges till djur utan att veterinär anlitas endast vid delegerad och uppföljande behandling enligt Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2002:57) om veterinärs rätt att förskriva och tillhandahålla läkemedel i anslutning till djursjukvård och djurhälsovård. Injektion av järnpreparat får dock ges till smågrisar innan de uppnått tre veckors ålder utan att veterinär anlitas. Den nya SJVFS 2002:57 förtydligar regleringen av läkemedelsanvändningen. Föreskrifterna ger tydlig ledning och stöd för veterinären. Förskrivning av läkemedel ska ske restriktivt och bygga på besök i besättningen och fastställd diagnos. Veterinären ska ge besked om behandlingstid och gällande karenstider. Veterinären kan delegera behandling av besättningens djur till djurägaren eller djurskötaren. Det åligger veterinären som tillhandahåller eller föreskriver läkemedel för delegerad läkemedelsanvändning att bevaka att instruktionerna följs och årligen ompröva delegeringen. 9. Avel och hormoner Djurskyddsförordningen, 29, andra stycket Avel med sådan inriktning att den kan medföra lidande för djuren är förbjuden. Närmare föreskrifter om förbudet meddelas av Djurskyddsmyndigheten. 20

21 DFS 2004:22, 3 Nötkreatur, svin, hästar, får och getter, som visat sig nedärva letalanlag, defekter eller andra egenskaper som medför lidande för avkomman eller negativt påverkar avkommans naturliga beteende eller som med stor sannolikhet nedärver sådana anlag, defekter eller egenskaper, får inte användas för reproduktion. En förteckning över sådana letalanlag, defekter och ärftliga egenskaper finns i bilagan till dessa föreskrifter. Förbudet gäller dock även andra ärftliga egenskaper än de i bilagan upptagna om de medför lidande eller onaturligt beteende hos avkomman. Nötkreatur, svin, hästar, får och getter får inte heller användas för reproduktion om det visat sig att djuret med stor sannolikhet nedärver disposition för hög frekvens konstaterade sjukdomsfall, förlossningssvårigheter eller dödlighet hos avkomma i samband med födsel. Ett avelsdjur som genom sin härstamning eller genom sina egna egenskaper kan förmodas vara bärare av ärftliga anlag eller defekter som anges i första och andra styckena, och för vilka frihet kan bevisas med tester, får användas i avelsarbete under förutsättning att sådana tester med frikännande resultat har genomförts. DFS 2004:22, 4 Uppgifter från semin- och kontrollregister samt diagnos- och behandlingsuppgifter från djurkliniker och veterinära fältdata ska göras tillgängliga för avelsvärdering av ovannämnda egenskaper för av Jordbruksverket godkänd avelsorganisation. Uppgifterna får vara avidentifierade. Avelsarbete och distribution av avelsmaterial ska utföras så att rasens genomsnitt för de egenskaper som anges i 3 första och andra styckena inte genetiskt försämras. En tjur, galt, bagge, bock eller hingst som används för betäckning eller spermasamling ska normalt ha utvecklade könsorgan samt sådana kropps- och fortplantningsfunktioner som är normala för arten och främjar ett naturligt beteende. DFS 2004:22, 5 Renrasiga avelsdjur av nötkreatur, svin, får och getter samt hybridavelssvin, som godkänts för avel efter prövning som utförts enligt gemenskapsbestämmelser i annat land inom EU, ska anses som godkända för detta ändamål också i Sverige. DFS 2004:22, 8 Vid besiktning av hingstar för individprövning, enligt Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:82) om hästdjur som används till avel och om identifiering av hästdjur, ska defekter från djurskyddssynpunkt och som kan vara av betydelse för avelsarbetet bedömas och registreras i bedömningsprotokollet. Dessa registreringar ska tillsammans med uppgifter som avses i 4 ligga till grund för avkommeprövningen. När resultat föreligger, ska resultatet från avkommeprövningen gälla som bedömningsgrund. Allvarliga fel som försämrar en hingsts användbarhet som avelsdjur sak framgå av det avelsvärderingsbevis som ska utfärdas i enlighet med de i första stycket nämnda föreskrifterna. Individer som visat sig nedärvda anlag för dödfödda djur, defekter eller andra egenskaper som medför lidande för kalvarna, har negativ påverkan på kalvarnas naturliga egenskaper eller som med stor sannolikhet för vidare sådana anlag, defekter eller egenskaper, får inte användas i avel. Föreskrifterna listar oönskade defekter/anlag, men omfattar även andra ärftliga egenskaper om de medför lidande, förlossningssvårigheter, onaturligt beteende hos avkomman eller hög frekvens av dödfödslar m.m. 21

22 Djurskyddsförordningen, 28 Det är förbjudet att tillföra djur hormoner eller andra ämnen för att påverka djurets egenskaper i annat syfte än att förebygga, påvisa, bota eller lindra sjukdom eller sjukdomssymptom. Djurskyddsförordningen, 29 Djurskyddsmyndigheten får meddela ytterligare föreskrifter om förbud mot eller villkor för avel med sådan inriktning att den kan påverka djurens naturliga beteenden. DFS 2005:3, 1 Utöver de fall som anges ovan får hormoner tillföras djur i syfte att förhindra befruktning, framkalla abort, stimulera ägglossning, verka sammandragande på livmoder eller synkronisera brunst. Hormoner och vissa andra läkemedel får inte ges till djur. Det finns dock undantag från förbudet och en del hormoner får användas vid behandling av fertilitetstörningar samt exempelvis vid brunstsynkronisering. Förbjudna hormoner och läkemedel är tyreostatika, trenbolon, zeranol, stilbener, stilbenderivat, ämnen med östrogen, androgen eller gestagen effekt, allyltrenbolon och B-receptorstimulerande substanser. 22

Kontroll Daglig tillsyn sker normalt av alla djur. Ja Nej Ej kontr. Ej aktuellt TV-brist

Kontroll Daglig tillsyn sker normalt av alla djur. Ja Nej Ej kontr. Ej aktuellt TV-brist NÖTKREATUR 1(6) Fastställd 2012-01-16 = rekommenderade kategorier vid baskontroll Grå = obligatorisk kontrollpunkt inom resp. kategori vid baskontroll Nöt 1 Personal Personalstyrkan är tillräcklig och

Läs mer

Utkom från trycket den XX 2006 beslutade den XX XXX 2006.

Utkom från trycket den XX 2006 beslutade den XX XXX 2006. Djurskyddsmyndighetens författningssamling Djurskyddsmyndigheten Box 80 532 21 SKARA Tel: 0511-274 00, fax 0511-274 90 ISSN 1652-3040 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna DFS 2006:X råd om

Läs mer

KONTROLLRAPPORT FÖR HÄSTHÅLLNING

KONTROLLRAPPORT FÖR HÄSTHÅLLNING ÅSTORPS KOMMUN Bygg- och Miljönämnden Dnr KONTROLLRAPPORT FÖR HÄSTHÅLLNING Offentlig kontroll enligt djurskyddslagen (1988:534), djurskyddsförordningen (1988:539), Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och

Läs mer

RAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10

RAPPORT. Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008. Foto: Ulrike Segerström. ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2010:10 Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län, en fältstudie stallperioden 2007-2008 Foto: Ulrike Segerström Titel: Kalvens miljö och utfodring i Södermanlands län,

Läs mer

Djurskyddsförordning (1988:539), L 2

Djurskyddsförordning (1988:539), L 2 Innehållsförteckning Djurskyddshäfte 1a Djurskyddslag (1988:534), L 1 sid Lagens tillämpningsområde 3 EG-bestämmelser som kompletteras av lagen 3 Definitioner 3 Grundläggande bestämmelser om hur djur skall

Läs mer

D J U R S K Y D D S BE S T Ä M M E L S E R. Katt

D J U R S K Y D D S BE S T Ä M M E L S E R. Katt D J U R S K Y D D S BE S T Ä M M E L S E R Katt Jordbruksinformation 16 2008 Uppdaterad september 2009 Foto: Jessica Svärd Djurskyddsbestämmelser KATT Om djurskyddsbestämmelserna... 3 Nyheter... 3 Djurskydd

Läs mer

Djurhållningsplats för får och get

Djurhållningsplats för får och get EKOHUSDJURSKURS ProAgria 2015 Förhållanden, skötsel och byggnader FÅR OCH GETTER Djurhållningsplats för får och get Till den ekologiska husdjursproduktionens minimikrav hör att alltid iaktta lagstiftning

Läs mer

g dregskarasbets rättsdatabaser

g dregskarasbets rättsdatabaser SFST Page 1 of 15 g dregskarasbets rättsdatabaser 2011-02- Ny sökning A Sökresultat 4 Föregående Nästa Databas: SFST Post 1 av 1 i SFST Länk till register Observera att del kan förekomma fel i författningstexterna.

Läs mer

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och

Läs mer

Checklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell.

Checklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell. Checklista 1(6) Fjäderfä övriga Personal 3 Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. DL 3-4, L100 1kap. 5 Kontroll 4 Daglig tillsyn sker normalt

Läs mer

Kontrollinstruktion 2010 för tvärvillkor om: Djurskydd. Version 2. Kontrollavdelningen BESLUT Dnr 91 2083/10 2010-08-12

Kontrollinstruktion 2010 för tvärvillkor om: Djurskydd. Version 2. Kontrollavdelningen BESLUT Dnr 91 2083/10 2010-08-12 Kontrollavdelningen BESLUT Dnr 91 2083/10 2010-08-12 Kontrollinstruktion 2010 för tvärvillkor om: Djurskydd Version 2 1 Innehåll 1 NYHETER 2010...4 2 BAKGRUND...5 3 VILKA DJUR OMFATTAS AV TVÄRVILLKOR?...6

Läs mer

4) daglig dödlighet det tal som fås med hjälp av formeln i punkt 1 i bilagan,

4) daglig dödlighet det tal som fås med hjälp av formeln i punkt 1 i bilagan, Landskapsförordning (2011:53) om skydd av slaktkycklingar 2011:053 Landskapsförordning (2011:53) om skydd av slaktkycklingar LF (2011:53) om skydd av slaktkycklingar 1. Tillämpningsområde Denna förordning

Läs mer

Utkom från trycket den 29 juni 2007. beslutade den 13 juni 2007.

Utkom från trycket den 29 juni 2007. beslutade den 13 juni 2007. Djurskyddsmyndighetens författningssamling Djurskyddsmyndigheten Box 80 532 21 SKARA Tel: 0511-274 00, fax 0511-274 90 ISSN 1652-3040 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna DFS 2007:3 råd om

Läs mer

Checklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell.

Checklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell. Checklista 1(10) Nötkreatur Personal Nöt 1 Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. DL 3-4, L104 2kap. 1-2 Kontroll REK Nöt 2 Daglig tillsyn

Läs mer

Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent

Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent Vilka är vinsterna med förprövning? Fredrik Holm, länsveterinär Philip Dankmeyer, byggnadskonsulent Vad är förprövning - allmänt? Innebär att länsstyrelsen på förhand, innan byggnation, prövar om stallet/djurutrymmet

Läs mer

Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl.

Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. 1(20) 2009-02-19 Version 1.0 Dnr 31-2401/09 Avdelningen för djurskydd och hälsa Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Bilaga Häst Jordbruksverket, 551 82 Jönköping Tfn: 036-15 50 00 vx, fax: 036-19

Läs mer

Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl.

Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. 1(11) Dnr 31-2401/09 2009-03-31 Avdelningen för djurskydd och hälsa Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Bilaga Hjortdjur Fastställd: den 31 mars 2009 Jordbruksverket, 551 82 Jönköping Tfn: 036-15

Läs mer

Checklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell.

Checklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell. Checklista 1(7) Get Personal Get 1 Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. DL 2kap. 2-4 ; L109 2kap. 1-2 Kontroll Get 2 Daglig tillsyn sker

Läs mer

IP NÖT GRUNDCERTIFIERING

IP NÖT GRUNDCERTIFIERING IP STANDARD VERSION 2015:1 GILTIG FRÅN 2015-01-01 IP NÖT GRUNDCERTIFIERING Standard för kvalitetssäkrad nötproduktion. LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG Copyright/Upphovsrätten till denna produkt tillhör Sigill

Läs mer

Slakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013

Slakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013 10 Slakt Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013 167 Alla som hanterar KRAV-certifierade djur ansvarar för att varje djur mår bra och för att djuren ska kunna bete sig naturligt. Det är viktigt

Läs mer

RAPPORT. ISSN 1400-0792 Nr 2002:3 PROJEKT UTEGÅNGSDJUR

RAPPORT. ISSN 1400-0792 Nr 2002:3 PROJEKT UTEGÅNGSDJUR RAPPORT ISSN 1400-0792 Nr 2002:3 PROJEKT UTEGÅNGSDJUR Södermanland 2002 INLEDNING Enligt jordbruksverkets statistik har var fjärde mjölkbonde i Sverige upphört med produktionen. I takt med att mjölkbönderna

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om hållande av strutsfåglar;

Läs mer

Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl.

Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. 1(15) Dnr 31-2401/10 2010-07-09 Version 2.0 Avdelningen för djurskydd och hälsa Vägledning för kontrollmyndigheter m.fl. Bilaga Offentlig förevisning Fastställd den 9 juli 2010 Jordbruksverket 551 82 Jönköping

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och

Läs mer

Jordbruksinformation 2 2014. Djurskyddsbestämmelser. Häst

Jordbruksinformation 2 2014. Djurskyddsbestämmelser. Häst Jordbruksinformation 2 2014 Djurskyddsbestämmelser Häst Grafisk form: Holmbergs i Malmö AB 2014 2 Innehåll Om djurskyddsbestämmelserna 5 Viktiga regler 5 Skötsel 6 Stallmiljö 10 Måttbestämmelser 13 Förprövning

Läs mer

Förbudet gäller från 30 dagar efter att Exopet AB har tagit del av detta beslut.

Förbudet gäller från 30 dagar efter att Exopet AB har tagit del av detta beslut. Beslut 26 DL 1(6) EXOPET AB Tommy Säfström NYGATAN 37 311 31 FALKENBERG Förbud enligt djurskyddslagen Beslut Länsstyrelsen beslutar med stöd av 26 djurskyddslagen (1988:534) att förbjuda EXOPET AB, med

Läs mer

Checklista. Ej aktuell. Besättningen ansluten till av Jordbruksverket godkänt kontrollprogram som påverkar tillåten beläggningsgrad.

Checklista. Ej aktuell. Besättningen ansluten till av Jordbruksverket godkänt kontrollprogram som påverkar tillåten beläggningsgrad. Checklista 1(8) Värphöns fler än 350 Kontroll REK 4 RAP Daglig tillsyn sker normalt av alla djur. DL 3, L100 1kap. 5 1 esättningen ansluten till av Jordbruksverket godkänt kontrollprogram som påverkar

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46 ISSN 1102-0970 Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och

Läs mer

D J U R S K Y D D S B E S T ÄM M E L S E R HÄST

D J U R S K Y D D S B E S T ÄM M E L S E R HÄST D J U R S K Y D D S B E S T ÄM M E L S E R HÄST Jordbruksinformation 7 2008 Foto: Ulla Andersson-Jarl Djurskyddsbestämmelser Häst Om djurskyddsbestämmelserna... 3 Nyheter... 3 Skötsel... 5 Stallmiljö...

Läs mer

Vägledning för ansökan om förprövning av häststall (D173A)

Vägledning för ansökan om förprövning av häststall (D173A) Vägledning för ansökan om förprövning av häststall (D173A) Här följer en vägledning till hur du fyller i ansökan. En väl ifylld blankett gör handläggningstiden kortare och du kan få ditt beslut snabbare.

Läs mer

Checklista. Ej aktuell. Kan sökanden anses vara lämplig att bedriva verksamheten. Ej aktuell. Ej aktuell

Checklista. Ej aktuell. Kan sökanden anses vara lämplig att bedriva verksamheten. Ej aktuell. Ej aktuell Checklista 1(7) Gnagare och Kanin Allmän Gnag 29 Finns eller söks tillstånd enligt 16 djurskyddslagen. DL 16, L120 Gnag 30 Kan sökanden anses vara lämplig att bedriva verksamheten. DL 16 Gnag 31 Tillsyn

Läs mer

Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp

Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp Seminarium: När fryser nötkreatur Tid och plats: Måndagen 8 maj kl. 13.00 Nya Aulan, Alnarpsgården Alnarp Detta seminarium avser ge en vetenskaplig belysning av hur nötkreatur påverkas av och hanterar

Läs mer

Checklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell.

Checklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell. Checklista 1(10) Värphöns och unghöns färre än 350 Personal 3 Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. DL 3-4, L111 1kap. 8 Kontroll REK 4 Daglig

Läs mer

Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen kommer att ske i robot.

Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen kommer att ske i robot. Besöksdatum SAMnr Lantbrukarens namn Adress Postnr Postort Byggplanering 30C Produktionsinriktning/bakgrund Konventionell mjölkproduktion, uppbundna kor. Planer finns på att bygga nytt kostall, där mjölkningen

Läs mer

Väderförhållandena var följande vid kontrollen: ca 7 grader, molnigt, blåsigt. Foton togs vid kontrollen vilka bifogas.

Väderförhållandena var följande vid kontrollen: ca 7 grader, molnigt, blåsigt. Foton togs vid kontrollen vilka bifogas. Kontrollrapport 1(12) EXOPET AB Tommy Säfström NYGATAN 37 311 31 FALKENBERG Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen Länsstyrelsen genomförde 2012-04-11 en kontroll av djurhållningen i Falkenbergs

Läs mer

Utkom från trycket den 29 juni 2007. beslutade den 18 juni 2007.

Utkom från trycket den 29 juni 2007. beslutade den 18 juni 2007. Djurskyddsmyndighetens författningssamling Djurskyddsmyndigheten Box 80 532 21 SKARA Tel: 0511-274 00, fax 0511-274 90 ISSN 1652-3040 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna DFS 2007:5 råd om

Läs mer

Följer du den svenska lagstiftningen uppfyller du alltid tvärvillkoren.

Följer du den svenska lagstiftningen uppfyller du alltid tvärvillkoren. Tvärvillkor 2008 Tvärvillkoren gäller för dig som har sökt något av följande stöd: Gårdsstöd Kompensationsbidrag Miljöersättningar med en åtagandeperiod som börjar 2005 eller senare Handjursbidrag Stöd

Läs mer

Djurskyddsmyndigheten föreskriver 1, med stöd av 4, 18 och 29 djurskyddsförordningen (1988:539), följande samt beslutar följande allmänna råd:

Djurskyddsmyndigheten föreskriver 1, med stöd av 4, 18 och 29 djurskyddsförordningen (1988:539), följande samt beslutar följande allmänna råd: Djurskyddsmyndighetens författningssamling Djurskyddsmyndigheten Box 80 532 21 SKARA Tel: 0511-274 00, fax 0511-274 90 ISSN 1652-3040 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om uppfödning,

Läs mer

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra.

1 Bakgrund. Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Djuromsorgspolicy 1 Bakgrund Skånemejeriers ambition är att leverera djuromsorg i världsklass. Mår korna bra, blir också mjölken bra. Om Skånemejerier Skånemejerier grundades år 1964 av skånska bönder

Läs mer

Europeiska gemenskapernas officiella tidning. RÅDETS DIREKTIV 1999/74/EG av den 19 juli 1999 om att fastställa miniminormer för skyddet av värphöns

Europeiska gemenskapernas officiella tidning. RÅDETS DIREKTIV 1999/74/EG av den 19 juli 1999 om att fastställa miniminormer för skyddet av värphöns L 203/53 RÅDETS DIREKTIV 1999/74/EG av den 19 juli 1999 om att fastställa miniminormer för skyddet av värphöns EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV med beaktande av Fördraget om upprättandet

Läs mer

Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem

Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem Information om miljö och hälsa i förskola, skola och fritidshem Inledning Du som driver en skola, förskola och/eller ett fritidshem har ansvaret för att verksamheten inte orsakar skada på människors hälsa

Läs mer

IP SIGILL MJÖLK. Standard för Kvalitetssäkrad mjölkproduktion med tillval för klimatcertifiering LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG MILJÖ

IP SIGILL MJÖLK. Standard för Kvalitetssäkrad mjölkproduktion med tillval för klimatcertifiering LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG MILJÖ IP STANDARD VERSION 2016:1 GILTIG FRÅN 2016-01-01 IP SIGILL MJÖLK Standard för Kvalitetssäkrad mjölkproduktion med tillval för klimatcertifiering LIVSMEDELSSÄKERHET DJUROMSORG MILJÖ Copyright/Upphovsrätten

Läs mer

Särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor 1

Särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor 1 Dnr 2006-1814 2006-05-23 Särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor 1 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2006:x) om hästhållning 1. Vilket är problemet

Läs mer

Djurskyddsinspektion - getter - inspektionsdel

Djurskyddsinspektion - getter - inspektionsdel Försummelserna i de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. DJURSKYDDSINSPEKTION GET En utredning enligt 48 i djurskyddslagen (247/1996) om iakttagande av djurskyddsbestämmelserna i direktiv

Läs mer

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling Jordbruksinformation10 2013 Starta eko Kyckling Starta eko kyckling Text och foto: Åsa Odelros Kyckling är mager och nyttig mat och konsumtionen av kycklingkött ökar stadigt. De ekologiska kycklingarna

Läs mer

Checklista. Det finns giltigt tillstånd enligt 19 a Djurskyddslagen. Ej aktuell. Det finns giltigt godkännande av en djurförsöksetisk nämnd.

Checklista. Det finns giltigt tillstånd enligt 19 a Djurskyddslagen. Ej aktuell. Det finns giltigt godkännande av en djurförsöksetisk nämnd. Checklista 1(6) Försöksdjur Allmän Tillstånd 1 Det finns giltigt tillstånd enligt 19 a Djurskyddslagen. DL 19a, DL 20, DF 40, L50 4kap 1 2 Det finns giltigt godkännande av en djurförsöksetisk nämnd. DL

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: , telex: SJV-S

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: , telex: SJV-S Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om uppfödning,

Läs mer

Checklista. Ej aktuell. Kan sökanden anses vara lämplig att bedriva verksamheten. Ej aktuell. Ej aktuell

Checklista. Ej aktuell. Kan sökanden anses vara lämplig att bedriva verksamheten. Ej aktuell. Ej aktuell Checklista 1(7) Hund Allmän Hund 32 Finns eller söks tillstånd enligt 16 djurskyddslagen. DL 16, L120 Hund 33 Kan sökanden anses vara lämplig att bedriva verksamheten. DL 16 Hund 34 Tillsyn sker av hundarna

Läs mer

Sivert Johansson. Miljö o klimat i djurstallar

Sivert Johansson. Miljö o klimat i djurstallar Frisk luft Friska kalvar Miljö o klimat i djurstallar Miljö- och klimatundersökningar Injustering av ventilationsanläggningar Ventilationsbehovsberäkningar Värmebehovsberäkningar Anbudsgranskningar Frisk

Läs mer

IP SLAKT Utgåva 2010:1 Giltig från 2010-01-01. Sigill Kvalitetssystem AB IP SLAKT STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD SLAKT AV NÖT OCH GRIS

IP SLAKT Utgåva 2010:1 Giltig från 2010-01-01. Sigill Kvalitetssystem AB IP SLAKT STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD SLAKT AV NÖT OCH GRIS Utgåva 2010:1 Giltig från 2010-01-01 Sigill Kvalitetssystem AB STANDARD FÖR KVALITETSSÄKRAD SLAKT AV NÖT OCH GRIS GRAFISK FORM OCH PRODUKTION Sigill Kvalitetssystem AB Foto Hans Jonsson Sigill Kvalitetssystem

Läs mer

Limousin á la carte Produktionssätt

Limousin á la carte Produktionssätt 1 Limousin á la carte Produktionssätt Anvisningar för produktion och Information för konsumenten 2 Limousin á la carte Krav på produktionssätt som ställs på uppfödare Produktionsgårdar följer i sin verksamhet

Läs mer

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011

Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 Miljöregler för lantbruket i Jönköpings län 2011 1 2 Miljöregler i Jönköpings län Denna skrift ger en kort sammanfattning av de miljöregler som gäller för jordbruket i Jönköpings län. Regler som har med

Läs mer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer Försummelserna i de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. DJURSKYDDSINSPEKTION SVIN I 48 i djurskyddslagen (247/1996) avsedd utredning om iakttagande av minimikraven för skydd av svin enligt

Läs mer

FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003

FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003 SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 3/2004 FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003 MILJÖKONTORET JUNI 2004 Rapport 3/2004 Ärende: MN/2004:117 Projektet

Läs mer

1 kap. Inledande bestämmelser s. 2. 2 kap. Destinationsuppfödning... s. 2. 3 kap. Anskaffande av djur till en leveransanläggning.. s.

1 kap. Inledande bestämmelser s. 2. 2 kap. Destinationsuppfödning... s. 2. 3 kap. Anskaffande av djur till en leveransanläggning.. s. Djurskyddsmyndighetens författningssamling Djurskyddsmyndigheten Box 80 532 21 SKARA Tel: 0511-274 00, fax 0511-274 90 ISSN 1652-3040 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter om uppfödning, förvaring, tillhandahållande

Läs mer

Checklista. Ej aktuell. Kan sökanden anses vara lämplig att bedriva verksamheten. Ej aktuell. Ej aktuell

Checklista. Ej aktuell. Kan sökanden anses vara lämplig att bedriva verksamheten. Ej aktuell. Ej aktuell Checklista 1(6) Katt Allmän Katt 27 Finns eller söks tillstånd enligt 16 djurskyddslagen. DL 16, L120 Katt 28 Kan sökanden anses vara lämplig att bedriva verksamheten. DL 16 Katt 29 Tillsyn sker av katterna

Läs mer

Djurvänliga inhysningssystem för mjölkkor och köttdjur

Djurvänliga inhysningssystem för mjölkkor och köttdjur Djurvänliga inhysningssystem för mjölkkor och köttdjur Jordbruksinformation 3 2004 Författare: Ylva Blomberg Skaraborgs läns Hushållningssällskap Rebecka Jönsson Hallands läns Hushållningssällskap Lars

Läs mer

KONTROLLINSTRUKTION FÖR TVÄRVILLKORSKONTROLLER 2016 Version 2

KONTROLLINSTRUKTION FÖR TVÄRVILLKORSKONTROLLER 2016 Version 2 BESLUT Dnr 00008/2016 Stödprocessavdelningen 2016-06-20 KONTROLLINSTRUKTION FÖR TVÄRVILLKORSKONTROLLER 2016 Version 2 1 1 Nyheter 2016... 16 2 Tvärvillkoren omfattar verksamhetskrav och normer... 18 3

Läs mer

Lägenhetssignum. suggor galtar grisar <10 v. göd-/slaktsvin andra tot.

Lägenhetssignum. suggor galtar grisar <10 v. göd-/slaktsvin andra tot. Försummelserna i de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. DJURSKYDDSINSPEKTION SVINSTALL I 48 i djurskyddslagen (247/1996) avsedd utredning om iakttagande av minimikraven för skydd av svin

Läs mer

Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2007:6) om hästhållning L101

Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2007:6) om hästhållning L101 1(25) ISSN 1653-4379 Djurskyddsmyndighetens föreskriftsmotiv 4/2007 Beslutade den 25 juni 2007 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2007:6) om hästhållning L101 Sammanfattning Författningen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård; SFS 2009:302 Utkom från trycket den 28 april 2009 utfärdad den 2 april 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs 2 följande.

Läs mer

ANSÖKAN SÄLLSKAPSDJUR - tillstånd enligt 16 djurskyddslagen (1988:534)

ANSÖKAN SÄLLSKAPSDJUR - tillstånd enligt 16 djurskyddslagen (1988:534) Malmö stad Miljönämnden ANSÖKAN SÄLLSKAPSDJUR - tillstånd enligt 16 djurskyddslagen (1988:534) Ansökan om tillstånd för att yrkesmässigt eller i större omfattning hålla, föda upp, sälja eller ta emot sällskapsdjur

Läs mer

Korastning javisst, men hur?

Korastning javisst, men hur? Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor

Läs mer

Hundar och katter djurskyddslagstiftningen i sammandrag. Hundar och katter djurskyddslagstiftningen i sammandrag

Hundar och katter djurskyddslagstiftningen i sammandrag. Hundar och katter djurskyddslagstiftningen i sammandrag Hundar och katter djurskyddslagstiftningen i sammandrag Hundar och katter djurskyddslagstiftningen i sammandrag Innehåll Djurskyddslagens betydelse 3 Djurskyddstillsynen 3 Yrkesmässigt eller annat storskaligt

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 SJVFS Nummer. Statens jordbruksverks föreskrifter om hästhållning;

Läs mer

Det är ditt ansvar att följa lagen gentemot din hund eller katt!

Det är ditt ansvar att följa lagen gentemot din hund eller katt! Djurplågeri Utdrag ur Brottsbalken (1962:700) 16. kap. om brott och allmän ordning 13 Om någon uppsåtligen eller av grov oaktsamhet genom misshandel, överansträngning eller vanvård, eller på annat sätt,

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska

Läs mer

Checklista. Kontrollplatsnamn och besöksadress Kontrollplatsnr Datum för senaste kontroll. Koordinat X

Checklista. Kontrollplatsnamn och besöksadress Kontrollplatsnr Datum för senaste kontroll. Koordinat X A Kontrollplats Checklista Kontrollplatsnamn och besöksadress Kontrollplatsnr Datum för senaste kontroll 1(10) Koordinat X Koordinat Y Län Kommun Församling Fastighetsbeteckning Djurslag enligt PLATS Djurslag

Läs mer

Checklista. Ej aktuell. Duvor som har dött avlägsnas från djurutrymmet samma dag. Ej aktuell

Checklista. Ej aktuell. Duvor som har dött avlägsnas från djurutrymmet samma dag. Ej aktuell Checklista 1(6) Brevduva Allmän Duva 23 Tillsyn sker av duvorna i tillräcklig omfattning. DL 3, L80 4kap. 4, L80 4kap. 21 Duva 24 Duvor som har dött avlägsnas från djurutrymmet samma dag. L80 4kap. 23

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 SJVFS Nummer. Statens jordbruksverks föreskrifter om hästhållning;

Läs mer

2006-06-09. Dagordningspunkt: 9. Rubrik: Förslag till direktiv om minimiregler för skydd av slaktkyckling - riktlinjedebatt

2006-06-09. Dagordningspunkt: 9. Rubrik: Förslag till direktiv om minimiregler för skydd av slaktkyckling - riktlinjedebatt Bilaga 2. slutlig Rådspromemoria 2006-06-09 Jordbruksdepartementet Livsmedels- och djurenheten Rådets möte den 19 juni 2006 Dagordningspunkt: 9 Rubrik: Förslag till direktiv om minimiregler för skydd av

Läs mer

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning!

2013-04-16. Varsågod - trapporna kan med fördel användas som ett hjälpmedel i all rådgivning! Till rådgivningstjänsterna Fråga Kon och Hälsopaket Mjölk har ett antal trappor för åtgärder tagits fram, baserade på de djurbedömningar som utförs inom tjänsterna. Trapporna bygger på att de mest grundläggande

Läs mer

på Gotland Några goda råd

på Gotland Några goda råd på Gotland Några goda råd enna broschyr är framtagen i samarbete mellan Svenska djurhälsovården, Gotlands fåravelsförening, miljö och hälsoskyddskontoret, Gotlands lammklippare och Swedish Meats. Syftet

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser

Läs mer

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.

Reglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt. Fjäderfä Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Fjäderfä i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att behålla

Läs mer

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling.

7 LAMM. Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7 LAMM 7.1 Baskrav 7.1.1 Övriga regler som ska uppfyllas Förutom reglerna i detta kapitel ska du även uppfylla reglerna i kapitel 1, Allmänna regler, kapitel 2, Gården, kapitel 3, Växtodling. 7.2 Djurhälsa

Läs mer

Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö

Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö Efterbehandling och torkning av gräs och klöverfrö Bildkälla Løkkes Maskinfabrik Bildkälla Farm Mac AB Maximal grobarhet i fröet ger god ekonomi Bästa ekonomi i fröodlingen får ni om ni gör vad ni kan

Läs mer

Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen

Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen 1 Kontaktperson Djurskydds- och veterinärenheten Peter Stenberg 010-2241645 Peter.Stenberg@lansstyrelsen.se Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen Redogörelse för ärendet Länsstyrelsen genomförde

Läs mer

Källängs Kontrollhönseri

Källängs Kontrollhönseri Källängs Kontrollhönseri Särtryck ur tidningen Fjäderfä nr 4-2010. Denna tidning, och årsprenumerationer, kan beställas på: tel 018-34 62 54 e-post: elisabeth@secher.pp.se eller på www.fjaderfa.se/prenumerationer

Läs mer

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren Vad ska vi gå igenom? Syftet med markytestabilisering Planering Material och anläggning Kostnader

Läs mer

Checklista. Ej aktuell. Djur som har dött avlägsnas från djurutrymmet samma dag. Ej aktuell

Checklista. Ej aktuell. Djur som har dött avlägsnas från djurutrymmet samma dag. Ej aktuell Checklista 1(5) Reptil och Groddjur Allmän Rept 19 Tillsyn sker av djuren i tillräcklig omfattning. DL 3, L80 4kap. 4, L80 4kap. 21 Rept 20 Djur som har dött avlägsnas från djurutrymmet samma dag. L80

Läs mer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer Försummelser i andra än de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. Datum för inspektionen Dokumentets nummer DJURSKYDDSINSPEKTION SVIN En utredning enligt 48 i djurskyddslagen (247/1996)

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hästhållning;

Läs mer

Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen

Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen 1 Kontaktperson Djurskydd- och veterinärenheten Caroline Grappson 010-2241339 caroline.grappson@lansstyrelsen.se Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen Redogörelse för ärendet Länsstyrelsen genomförde

Läs mer

Keldjur djurskyddslagstiftningen i sammandrag

Keldjur djurskyddslagstiftningen i sammandrag gnagare, kaniner, fretter, burfåglar, kräldjur, groddjur, fiskar och ryggradslösa djur Keldjur djurskyddslagstiftningen i sammandrag Keldjur djurskyddslagstiftningen i sammandrag Innehåll Djurskyddslagens

Läs mer

Klövar Köttrasdjur a

Klövar Köttrasdjur a Klövar Köttrasdjur a Innehåll Förord 1 Klövhälsan hos köttdjur 2 Klövens anatomi 2 Olika inhysningssytems påverkan på klövhälsan 3 Avla för funktionell extriör 3 Att tänka på vid inköp av djur 4 Hantering

Läs mer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer

Inspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer Försummelserna i de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. DJURSKYDDSINSPEKTION KALV OCH NÖTKREATUR ÖVER 6 MÅN I 48 i djurskyddslagen (247/1996) avsedd utredning om iakttagande av minimikraven

Läs mer

Kondensbildning på fönster med flera rutor

Kondensbildning på fönster med flera rutor Kondensbildning på fönster med flera rutor Per-Olof Marklund Snickerifabrikernas Riksförbund Kondensbildning på fönster är inte önskvärt av flera skäl: Sikten genom glaset försämras och kondensvattnet

Läs mer

Kondensbildning på fönster med flera rutor

Kondensbildning på fönster med flera rutor Kondensbildning på fönster med flera rutor Per-Olof Marklund Snickerifabrikernas Riksförbund Kondensbildning på fönster är inte önskvärt av flera skäl: Sikten genom glaset försämras och kondensvattnet

Läs mer

Regler och ansvarsförsäkran gällande för Expo Mitt och Expo Syd.

Regler och ansvarsförsäkran gällande för Expo Mitt och Expo Syd. Regler och ansvarsförsäkran gällande för Expo Mitt och Expo Syd. Viktiga ändringar: Förbud mot fjällösa reptiler Förbud mot venomoider (opererade giftormar) Minsta behållare 1.5 dl Skärpta krav för giftiga

Läs mer

Ny djurskyddslag föreslagen hur påverkar den mjölkgården?

Ny djurskyddslag föreslagen hur påverkar den mjölkgården? DJURVÄLFÄRD & UTFODRING SVENSK MJÖLK SAMLAR BRANSCHEN Ny djurskyddslag föreslagen Jonas Carlsson, Avdelningen för Djurvälfärd, Svensk Mjölk jonas.carlsson@svenskmjolk.se År 1988 infördes en ny djurskyddslag

Läs mer

Kastrera den du älskar

Kastrera den du älskar Kastrera den du älskar En broschyr om hur du som kattägare tar hand om din katt på bästa sätt. Katten har inte nio liv Du som är kattägare har ansvar för din katt. Det är ett lagbrott och djurplågeri att

Läs mer

Kontroll av förbrännings- och samförbränningsanläggning för hela djurkroppar (gårdspanna) i primärproduktionen

Kontroll av förbrännings- och samförbränningsanläggning för hela djurkroppar (gårdspanna) i primärproduktionen 1(6) BILAGA TILL VÄGLEDNING MED DNR 38-4673/10 2010-04-16 Avdelningen för djurskydd och hälsa Kontroll av förbrännings- och samförbränningsanläggning för hela djurkroppar (gårdspanna) i primärproduktionen

Läs mer

Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen

Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen 1 Kontaktperson Djurskydd- och veterinärenheten Caroline Grappson 010-2241339 caroline.grappson@lansstyrelsen.se Rapport efter kontroll enligt djurskyddslagen Redogörelse för ärendet Länsstyrelsen genomförde

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING. Generalläkarens föreskrifter om livsmedelsverksamhet inom Försvarsmakten

FÖRFATTNINGSSAMLING. Generalläkarens föreskrifter om livsmedelsverksamhet inom Försvarsmakten FÖRSVARSMAKTEN FÖRSVARETS HÖGKVARTERET FÖRFATTNINGSSAMLING FMLOG/TF-redaktionen 107 86 STOCKHOLM ISSN 0347-7576 FFS 2012:4 Utkom från trycket 2012-10-19 Generalläkarens föreskrifter om livsmedelsverksamhet

Läs mer

Fresh air for the future

Fresh air for the future future re future Fresh air for the future Fresh air for the future ALH/ALH1-SERIEN Frisk luft en livsnödvändighet För att våra hus skall erbjuda en frisk och sund miljö omsättning per timme enligt kraven

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk Jönköping Tfn Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 www.jordbruksverket.se ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om gethållning

Läs mer

Schysst kött. För djuren, för människorna och för miljön

Schysst kött. För djuren, för människorna och för miljön Schysst kött För djuren, för människorna och för miljön Sverige har en världsledande djurhållning! Det är stor skillnad för djur att födas upp i Sverige jämfört med många andra länder. Svenska djur har

Läs mer