Särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor 1

Transkript

1 Dnr Särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor 1 Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2006:x) om hästhållning 1. Vilket är problemet och vad händer om någon reglering inte sker? Reglerna om hästhållning har tidigare ingått i Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2004:17) om djurhållning inom lantbruket m.m. Djurskyddsmyndigheten lyfter nu ut och anpassar befintliga hästregler ur denna författning, kompletterar med nya regler och råd och utformar en ny författning som enbart omfattar häst. Skälet till omstruktureringen är att hästar i allmänhet hålls av människor som inte håller övriga lantbruksdjur och att regelverket blir tydligare om hästföreskrifterna samlas i en särskild författning. Problem Hästar hålls av olika skäl och det finns många uppfattningar om hur hästar ska skötas och hanteras. Djurhållningen kan variera allt ifrån att hästar hålls permanent i spilta eller box och kanske motioneras någon timme per dag till att hästar hålls utomhus dygnet runt i en mycket extensiv driftsform. Vissa betraktar hästen som ett verktyg som ska användas i ett speciellt syfte och vars behov man inte närmare reflekterar över så länge den utför det man begär, andra överför mänskliga känslor och behov till hästen. Båda förhållningssätten kan leda till välfärdsproblem för hästarna. Ingående kunskaper om hästars beteende och behov saknas ofta bland hästhållarna och regler för hur hästar ska hållas och skötas är därför nödvändiga. Hästar ska enligt 4 djurskyddslagen (1988:534) hållas så de har möjlighet att bete sig naturligt. Nuvarande detaljregler tillgodoser inte detta krav i tillräcklig hög utsträckning. Vissa för hästen viktiga behov såsom en foderstat som medger en lång ättid, rörelsebehov och kontakt med artfränder är inte reglerade i nu gällande författning. Hästar som inte hålls på ett för arten lämpligt sätt och som inte har möjlighet att uttrycka viktiga beteenden utvecklar, liksom andra djur, störda och i vissa fall stereotypa beteenden. Kopplingen mellan brister i djurhållningen och vissa stereotypa beteenden är vetenskapligt klarlagda när det gäller hästar. Mot bakgrund av detta måste regelverket anpassas till nya rön om hästars behov. 1 Enligt förordningen (1998:1820) om särskild konsekvensanalys av reglers effekter för små företags villkor.

2 Nedan följer en kortfattad översikt över de ändringar som föreslås samt skälen för dessa ändringar. Föreskrift Innebörd Skäl 1 kap 2 Undantag för djur under veterinär behandling. Det kan vara nödvändigt att hålla eller sköta hästen annorlunda av 3 Även åsnor och korsningar mellan häst och åsna omfattas. 2 kap 2 Hovarna ska vid behov förses med hovbeslag. veterinärmedicinska skäl. Regler har saknats för åsnor som inte hålls för offentlig förevisning. Hårt slitage och hårda underlag kan leda till bl.a. hovömhet vilket innebär ett lidande för hästen. 4 Känselhår får inte avlägsnas Dessa hår runt ögon och mule är känselorgan som hästen använder för att känna föremål som finns utanför synfältet 5 Hästars behov av social kontakt ska tillgodoses. Allmänt råd Hästar bör hållas tillsammans med artfränder. 7 Föl ska vara minst 5 mån innan det avvänjs. 10 En häst som binds i spilta ska kunna ligga utsträckt på sidan 11 En häst får inte hållas bunden i spilta mer än 16 timmar/dygn 3 kap 1 Under den kalla årstiden ska samtliga hästar samtidigt kunna beredas stallutrymme 2 Anges vilka kriterier som ska uppfyllas för att en Hästar är flockdjur som är uttalat sociala. Endast i särskilda fall kan behovet av social kontakt tillgodoses på annat sätt. Hästar som hålls med andra sociala betesdjur som t.ex. nötkreatur och får samt hästar som dagligen tillbringar mycket tid med människan får viss social kontakt. Ett föl är inte fysiskt och psykiskt moget att vänjas av för tidigt. Hästar ska kunna vila och sova på ett naturligt sätt. Hästar ligger i sidoläge under REM-sömnen Uppbindning i spilta innebär en fixering av hästen som försvårar eller omöjliggör vissa beteenden. Hästar är normalt i rörelse under större delen av dygnet. Vid extrem väderlek ska alla kunna få skydd. Bedömningen varierar mellan kommuner.

3 tillsynsmyndighet ska godta en mindre avvikelse 3 Ponnyer < 85 cm och hästar >170 cm i mankhöjd har lagts till i listan över måttbestämmelser för spiltor och boxar. Paragrafen syftar till att underlätta och likrikta bedömningen Miniponnyer är avsevärt mindre än en normal shetlandsponny. Tidigare bestämmelser om utrymmeskrav för dessa har varit förhållandevis stora jämfört med övriga hästkategorier. Det är inte ovanligt med mycket stora hästar. Måttangivelsen innebär en förenkling. För att motverka en för tidig avvänjning sätts tiden till 6 månader. Därefter är fölet så stort att det krävs större utrymme. 4 Takhöjden ska mätas från den nivå hästen står till takkonstruktionens lägsta nivå 5 Skiljeväggar mellan spiltor och boxväggar ska utformas så att hästarna kan se varandra och ha fysisk kontakt. 8 Liggytor ska hållas bekväma och förses med strö eller vara konstruerade så de ger motsvarande komfort. Allmänt råd Mängden bör vara så riklig att hästen inte kommer i kontakt med underliggande golv när den ligger ner 10 Om fölning sker på annan plats än i en fölningsbox ska tillgängligt utrymme motsvara minst det som anges för fölningsbox. 14 Stallklimatet ska anpassas till hästarna så de varken behöver öka andningsfrekvensen eller Takhöjdsangivelsen är ett förtydligande. Hästar är sociala djur som har ett behov av att ha kontakt med artfränder. De vill ha uppsikt över sin omgivning Alla liggytor, även i ligghallar ska vara bekväma för hästen. Detta kan åstadkommas med strö men även med nya underlag som exempelvis madrasser. Strömängden påverkar hästars liggbeteende. Lite strö leder till kortare liggtid. Nödvändig ändring p.g.a att definitionen för stall även inrymmer ligghall och att fölning kan äga rum även där. Skrivningen är ett förtydligande och en förenkling av vad som tidigare beskrivits som

4 svettas för att göra sig av med värme eller skaka för att höja kroppstemperaturen 15 Stall ska ha kontinuerlig tillförsel av frisk luft 23 Allmänt råd Karbinhakar bör förvaras oåtkomliga för hästar. 4 kap 1 Allmänt råd Täckeshängare bör inte placeras åtkomliga Hästar ska ha daglig tillgång till grovfoder Hästar bör ha minst 1 kg torrsubstans per 100 kg kroppsvikt och dag. Vid utomhusvistelse i kallt väder bör givan ökas Hästar bör ha tillgång till sysselsättning i form av ätbart material större delen av dygnet. Hästar bör ges möjlighet att beta i hage sommartid. Rådet gället inte tävlingshästar i behov av styrd utfodring och hästar som av veterinärmedicinska skäl bör undvika bete. 3 Hästar som hålls i omgivningstemperatur > 0 grader ska ha fri tillgång till vatten. Vid lägre temperatur ska de ha vatten ur frostsäkert system eller ges uppvärmt vatten minst 2 gånger per dygn 4 Allmänt råd Flödet i en vattenkopp bör vara minst 8 l/min termisk komfort. Tydliggör att ventilationen aldrig får strypas helt. Hästar har känsliga luftvägar och drabbas lätt av luftvägssjukdomar om stalluften är dålig. Det är inte ovanligt att hästar fastnar och skadar sig i dessa vanligt förekommande stallföremål. Mycket viktigt både för magtarmfunktionen och för sysselsättningsbehovet. Detta är redan en vedertagen rekommendation. För att kunna upprätthålla kroppstemperaturen. Hästar har mycket stark motivation för att äta. Om de har möjlighet äter de timmar/dygn. För kort ättid kan leda till stört beteende. Att beta är ett naturligt sätt för hästen att inta foder. Vissa tävlingshästar är känsliga för foderbyten och hästar som lätt utvecklar fång kan ibland inte tillåtas beta. Hästar ska om möjligt själva få välja när de vill dricka. Uppvärmt vatten håller sig isfritt längre och föredras av hästarna. Hästar dricker mindre om flödet är dåligt. Det är negativt för hälsan. 5 kap 1 Hästar ska dagligen ges möjlighet att röra sig fritt i Hästar har behov av att röra sig och att utföra pälsvård i

5 Allmänt råd hage eller motsvarande. Föl och hästar < 2 år ska rastas tillsammans med minst en annan häst. Hästar bör rastas i par eller grupp. Rådet gäller inte om det finns särskild skaderisk 3 Hästar ska skyddas mot svåra insektsangrepp 6 Riskabla områden i hagar ska avgränsas. 7 Allmänt råd Elstängsel bör utformas så att tråden brister om en häst fastnar 10 Allmänt råd Utegångshästar bör gå ute från hösten 12 Allmänt råd Ligghall med fyra väggar bör ha flera öppningar form av rullning och putsning. Det är mycket viktigt för unga hästars sociala utveckling att få leka och umgås med artfränder. Hästar är sociala djur som har stort utbyte av artfränder. De har exempelvis behov av att putsa varandra. Vissa individer t.ex vuxna hingstar kan inte alltid hållas ihop med andra. Skaderisk kan även föreligga vid särskilda tillfällen t.ex om broddade hästar som inte känner varandra väl släpps ihop. Insekter kan stressa hästarna. Kraftiga angrepp kan även ge fysiska symtom. Skadeförebyggande åtgärd. Vissa elstängseltyper kan orsaka svåra skador om en häst fastnar. Hästar behöver anpassa sig successivt till kylan och sätta vinterpäls. Ranghöga hästar kan vakta ingången. 7 kap 1 Datumangivelse när hästar bör ha tillgång till ligghall i olika delar av Sverige. I stall som tas i bruk eller byggs om efter författningens ikraftträdande får hästar inte hållas permanent i spilta. Underlättar tillsynsmyndighetens bedömning. Bygger på SMHI:s statistik över medeltemperaturer, motsvarar ungefär tidigare gräns för grästillväxt (>+4 C). Spilta är en uppstallningsform som begränsar hästens möjlighet att utföra vissa beteenden och som omöjliggör för hästen att söka sig undan för att få ro. Antalet hästar i spilta minskar successivt och fasas på detta sätt ut. 2 Hästar får tillfälligt förvaras i Vissa tävlingsplatser saknar

6 transportfordon på tävlingar etc. De ska ses till varje timme En häst får endast förvaras i fordonet nattetid om det uppfyller kraven på boxförvaring. gäststallar. Hästar som är trygga i fordonet kan utan negativa djurskyddskonsekvenser stå och vila där istället för att ledas runt hela dagen. En häst måste ha ett viloutrymme som möjliggör att den kan ligga ner och sova. 2. Finns det några alternativa lösningar? Nej, en reglering i författning krävs för att uppfylla kraven i djurskyddslagen och djurskyddsförordningen utifrån vad vi idag känner till om hästars behov. 3. Vilka administrativa, praktiska eller andra åtgärder måste småföretagen vidta till följd av regleringen? De nya föreskrifterna innebär inga administrativa bördor. Men vissa hästhållare måste vidta praktiska åtgärder. Följande föreskrifter kan kräva åtgärder i form av förändringar i byggnader, inredning och stallområde eller andra åtgärder. 2 kap 5 Innebörd Hästars behov av social kontakt ska tillgodoses. 11 En häst får inte hållas bunden i spilta mer än 16 timmar per dygn Konsekvens Ca hästar eller 5,3 % av alla hästar i Sverige hålls på anläggningar med endast en häst enligt en rapport från Jordbruksverket 2. Vissa av dessa hästar kan troligen tillgodose sina behov genom kontakt med människor, andra djur eller hästar på intilliggande fastigheter. Majoriteten vistas dock sannolikt ensamma under nästan hela dygnet. Ägare till dessa hästar måste skaffa ytterligare en häst, hysa in hästen på annat sätt eller avyttra hästen. Spiltförvaring förekommer i huvudsak på ridskolor och inom brukshästnäringen. Ett fåtal ridskolor (4 st) har inte möjlighet att släppa ut hästarna i hage och ca 6 ridskolor släpper inte ut alla 2 Kartläggning och analys av hästverksamheten i Sverige från 2005

7 3 kap 5 5 kap 1 Boxväggar och skiljeväggar mellan spiltor och ska utformas så att hästarna kan se varandra och ha fysisk kontakt. Hästar ska dagligen ges möjlighet att röra sig fritt i hage eller motsvarande. hästar dagligen. Övriga ridskolor i landet släpper redan idag ut hästarna 3,4. Brukshästar hålls i allmänhet på landsbygden där inte utrymmet är begränsande för att hålla hästar i hage. Kravet innebär att en häst som hålls i spilta måste tillbringa minst åtta av dygnets timmar någon annan stans än i spiltan, till exempel 5 timmar i hage och 3 timmars ridning eller körning, alternativt 7 timmar i hage och 1 timmes ridning eller körning etc. Vissa inredningar tillåter inte kontakt mellan hästar trots att det inte finns skäl att hålla hästarna separerade. Dessa inredningar måste ändras. Kravet kan innebära att en del av en tät vägg måste bytas ut mot exempelvis galler eller lämnas öppen. Tillräcklig areal för hagar krävs på alla hästanläggningar. Rastningen kan även ske i ridhus. En rasthage ska vara så stor att hästen kan röra sig i sina gångarter. Endast ett fåtal anläggningar saknar idag möjlighet att släppa ut hästarna. Enligt Jordbruksverkets nationella tillsynsprojekt från släpper 98% ut sina hästar dagligen. 138 kommuner som svarat på Djurskyddsmyndighetens enkät angående bl.a. detta har på frågan angivit att man känner till 16 stallar där man inte släpper ut hästarna. I många kommuner är 3 Enligt information från Svenska Ridsportförbundet 4 Djurskyddsmyndighetens enkät till kommuner 2006 med anledning av denna konsekvensanalys 5 Hästhållning 1997-Projektinriktad djurskyddstillsyn av hästhållning i Sverige, Rapport 1998:23

8 hästhållningen inte fullständigt kartlagd vilket gör siffran osäker. Föl och hästar < 2 år ska rastas tillsammans med annan häst. Hästar yngre än 2 år kan inte hållas ensamma. De flesta hästar i denna ålder är enligt Djurskyddsmyndighetens bedömning fortfarande kvar hos uppfödaren eller är i träning på anläggningar med många hästar vilket möjliggör rastning tillsammans med annan häst. 4. Vilken tidsåtgång kan reglerna föra med sig för småföretagen? (3 kap 5 ) Byte av inredning för att uppfylla kravet på att hästar ska ha kontakt med varandra. De flesta befintliga inredningar har galler mellan boxarna vilket innebär att de redan uppfyller kraven. Kostnaden för tidsåtgången ingår i beräkningen under punkt 5. (5 kap 1 ) Krav på rastning medför att alla hästar måste ledas till och från hagen varje dag. Detta innebär en tidsåtgång jämfört med om hästarna hålls inomhus. Någon närmare beräkning av tidsåtgången är omöjlig att göra då den är beroende av okända faktorer såsom avstånd till hage och tidsåtgång för att få tag på hästen när den ska in. Eftersom 98 % av hästarna redan idag går i hage 4, innebär regeln ingen stor extra tidsåtgång totalt sett. Tidsåtgången för att bygga hage varierar mycket beroende på vilken typ av hage som uppförs och hur markförhållandena är. Hage med elstängsel går fort men om beläggningsgraden är hög kan den typen av stängsel inte rekommenderas. Det finns även system med stålrör som monteras på ett par timmar (rasthage). Kostnaden för tidsåtgång att sätta upp trästaket ingår i beräkningen under punkt 5 5. Vilka lönekostnader, andra kostnader eller resursbelastning i övrigt för småföretagen kan reglerna leda till? (2 kap 5 ) Hästhållare med bara en häst som måste införskaffa ytterligare en häst kommer att få en extra kostnad. Kostnaden för att hålla en häst beräknas till kronor/år enligt Jordbruksverkets rapport 2. De kostnader som tillkommer för en sällskapshäst är beroende av hästens storlek. En ponny är inte lika dyr att hålla som en fullstor häst. Inköpskostnad för sällskapshäst är ca 5000 kr och hållandekostnaden kan beräknas vara minst kr lägre för en sällskapsponny än vad som angivits ovan. Kostnaden för att hyra in hästen i någon annans stall är enligt Jordbruksverkets rapport inte högre än att hålla hästen i eget stall. (3 kap 5 ) Kostnad för byte av inredning för att möjliggöra kontakt mellan hästarna beräknas till 2730 kr /box för tegelvägg och 2210 kr/box för trävägg 6. Kostnaderna inkluderar rivning av del av vägg, nytt galler samt arbetskostnad. 6 Uppgifter från Jordbruksverkets kostnadsdata 2003 och Hammars smide, tillverkare av boxinredningar

9 (5 kap 1 ) För anläggningar där hagar måste uppföras innebär reglerna eventuellt en kostnad för dränering av marker samt kostnad för uppsättning av staket samt material. Beräknad kostnad för rasthage inklusive matjordsavtagning, fiberduk, fyllnadsgrus och trästaket för 10 hästar är ca kr 7 (1000 m 2 hästarna rastas i omgångar). 6. Kan reglerna komma att snedvrida konkurrensförhållandena till nackdel för småföretagen eller i övrigt försämra deras konkurrensförutsättningar? Nej, reglerna är lika för alla. De flesta lever redan upp till reglerna 7. Kommer reglerna att i andra avseenden påverka småföretagen? Enstaka anläggningar i Stockholm som inte har möjlighet att låta hästarna röra sig fritt vare sig i en hage eller i ett ridhus kan tvingas att flytta (5 kap 1 ). 8. Går det att kontrollera efterlevnaden av reglerna, och hur kommer reglernas effekter för småföretag att uppmärksammas eller granskas? Kommunerna har den lokala tillsynen över djurskyddslagstiftningen. Efterlevnaden av reglerna kontrolleras vid tillsynsbesök. Kommunerna rapporterar årligen till Djurskyddsmyndigheten. De föreslagna reglerna har endast en marginell inverkan på småföretagen eftersom många redan idag lever upp till dem. Någon granskning av hur reglerna påverkar småföretagen generellt bedöms därför inte vara nödvändig. 9. Bör reglerna gälla endast viss begränsad tid för att hindra eventuella negativa effekter för småföretagen? Nej, reglerna är inte av den arten. 10. Behöver särskild hänsyn tas till småföretagarnas villkor när det gäller tiden för reglernas ikraftträdande? Ja, en övergångstid på 1 år behövs för de åtgärder som nämns i punkt Finns det behov av speciella informationsinsatser? Ja, information kommer att läggas ut på Djurskyddsmyndighetens hemsida. Särskild information kommer att gå ut till hästorganisationerna samt till tillsynsmyndigheterna på regional och på lokal nivå. Fackpressen och Sveriges radio har redan visat stort intresse för de nya reglerna och kommer sannolikt att återkomma till frågan när reglerna träder ikraft. Gratis broschyr med information om reglerna kommer att kunna beställas från Djurskyddsmyndighetens hemsida. 12. Hur har samråd som behövs skett med näringslivet och med myndigheter som särskilt berörs, och vilka synpunkter av betydelse har kommit fram? Djurskyddsmyndigheten tog kontakt med berörda remissinstanser innan projektet startade och erbjöd dem att komma in med synpunkter. Inbjudan resulterade i att myndigheten fick in många viktiga synpunkter i föreskriftsarbetets inledningsskede. Vidare har en samrådsgrupp fortlöpande deltagit i arbetet med att ta fram de nya föreskrifterna. Näringens representanter i gruppen har kommit från Svenska Travsportens Centralförbund, Svenska Ridsportförbundet, LRF, Nationella stiftelsen för hästhållningens främjande och Hästnäringens yrkesnämnd. I samrådsgruppen har även en representant för Jordbruksverket samt tre externa experter 7 Uppgifter på kostnad för markarbete från Jordbruksverkets kostnadsdata 2003 och stängselkostnad från Anders Råsberg LRF

10 deltagit. Frågor som har varit av betydelse för näringen har förts fram på de fyra möten som avhållits. Framför allt har vissa deltagare fört fram att ett förbud mot spiltförvaring och ett krav på att hästarna dagligen ska ges möjlighet att röra sig fritt kan få stora konsekvenser för framför allt ridskoleverksamheten. 13. Kontaktperson Åsa Regnander-Dahl Sällskapsdjursenheten Djurskyddsmyndigheten