Statens jordbruksverks allmänna råd Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax:

Transkript

1 Statens jordbruksverks allmänna råd Statens jordbruksverk Jönköping, tel: telefax: ISSN Statens jordbruksverks allmänna råd (2000:4) i anslutning till djurskyddslagen (1988:534) om tillsyn m.m.; Saknr L 4 beslutade den 20 december 2000 I djurskyddslagen (1988:534) samt 56, 56 a och 57 a djurskyddsförordningen (1988:539) finns bestämmelser om djurskyddstillsyn. Generalläkarens ansvar för tillsynen över djurskyddet m.m. inom Försvarsmakten framgår av 32 förordningen (1994:642) med instruktion för försvarsmakten. Bestämmelser om förbud att ha hand om djur och omhändertagande av djur m.m. finns i djurskyddslagen samt djurskyddsförordningen. Jordbruksverket meddelar följande allmänna råd för miljö- och hälsoskyddsnämndernas eller motsvarande (nedan kallade nämnden) samt länsstyrelsernas tillämpning av 24, 26 och 36 djurskyddslagen. I tillämpliga delar gäller de allmänna råd som riktar sig till nämnden även vid länsstyrelsernas tillsyn enligt nämnda bestämmelser. Allmänna råd till 24 djurskyddslagen Tillsynsmål Målet med djurskyddstillsynen är att förbättra djurskyddet. För att uppnå detta mål bör nämnden utöva regelbunden, riktad och projektinriktad tillsyn samt tillsyn efter anmälan över efterlevnaden av djurskyddslagen och de föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen, i förebyggande syfte bedriva den information som verksamheten föranleder samt vidta åtgärder vid överträdelser av bestämmelserna. Djurskyddsinspektör och jurist För att bedriva tillsynsarbetet bör nämnden anställa en eller flera djurskyddsinspektörer. Antalet sådana inspektörer bör stå i relation till omfattningen av det arbete som nämnden har att utföra i enlighet med djurskyddslagstiftningen.

2 En djurskyddsinspektör bör ha den kunskap som krävs för att utföra djurskyddstillsyn i enlighet med gällande djurskyddsbestämmelser. En djurskyddsinspektör bör ha tillräcklig kunskap om hur djur som omfattas av djurskyddsbestämmelserna skall hållas och skötas och ha sådan kunskap att han kan göra en bedömning av huruvida djurhållningen och djurens kondition är godtagbar enligt gällande djurskyddsbestämmelser såväl beträffande det enskilda djuret som beträffande grupper av djur. En djurskyddsinspektör bör ha genomgått grundutbildning, fortbildning och praktiktjänstgöring i enlighet med vad som anges nedan. Nämnden bör ha tillgång till en jurist som kan vara behjälplig vid handläggningen av djurskyddsärenden. Grundutbildning Den som anställs som djurskyddsinspektör bör ha genomgått någon av följande grundutbildningar. 1. Biologutbildning med fördjupningskurser om minst 10 poäng etologi och 10 poäng zoologi/zoomorfologi/zoosystematik, dock bör tillräcklig yrkesmässig erfarenhet av djurhållning kunna dokumenteras, 2. djursjukvårdarutbildning, 3. husdjursagronomutbildning, 4. lantmästarutbildning med minst 15 poäng valfria kurser med inriktning djurhållning/djurskydd, 5. miljö- och hälsoskyddsutbildning med minst 30 poäng djurhållning/djurskydd, 6. veterinärutbildning, eller 7. annan högskole- eller universitetsutbildning med, i förhållande till de grundutbildningar som anges ovan, likvärdig utbildning i djurhållning/djurskydd. Fortbildning Fortbildning i djurskydd, 20 poäng, bör ha genomgåtts inom tre år efter det att anställningen som djurskyddsinspektör har påbörjats. Kursen bör innehålla följande: 1. Förvaltningsrätt inklusive ärendehandläggning, 2. intygsskrivning, 3. inspektionsteknik och psykologi, 4. smittskydd och rättsmedicin, 5. djurskyddslagstiftning, 6. utbildning om djur, skötsel av djur och djurhållning, 7. anatomi, fysiologi och genetik, 8. artkännedom, 2

3 9. etologi, 10. utfodring och näringslära, 11. byggnadsteknik och stallmiljö, 12. journalföring och omsorgsprogram eller motsvarande, samt 13. bedömning av djur, skötsel och djurhållning vid djurskyddstillsyn. Praktik Praktiktjänstgöring bör påbörjas snarast och vara genomförd inom tre år efter det att anställningen som djurskyddsinspektör har påbörjats. Nämn den bör ha det övergripande ansvaret för praktiktjänstgöringen och bör utfärda intyg om genomförd sådan tjänstgöring. Praktiktjänstgöringen bör omfatta följande moment. 1. Praktik hos annan djurskyddsinspektör (minst två veckor), 2. praktik hos en veterinär, t.ex. på en distriktsveterinärstation eller på ett djursjukhus (minst tre dagar), 3. praktik på länsstyrelse med länsveterinär, jurist samt byggnadskonsulent eller foder- och husdjursrådgivare (minst två dagar), 4. praktik hos polis- och åklagarmyndighet som handlägger djurskyddsärenden (sammanlagt minst en dag), 5. närvaro vid brottmålsförhandling i allmän domstol och eventuellt vid förhandling vid förvaltningsdomstol (minst en dag), samt 6. annan praktik när så är lämpligt (t.ex. hos djurhälsovården, en besiktningsveterinär, en kennelkonsulent eller vid olika typer av djurhållning). Redan yrkesverksam djurskyddsinspektör En redan yrkesverksam djurskyddsinspektör, som inte har genomgått de kurser i djurskydd som ges vid Sveriges lantbruksuniversitet i Skara i samarbete med Umeå universitet, bör ges möjlighet att genomgå fortbildning enligt ovan senast den 31 december Vid behov bör en sådan inspektör även ges möjlighet till praktik enligt ovan. Inventering av djurhållningen Nämnden bör företa en inventering av djurhållningen i kommunen, vilken kan läggas till grund för tillsynsplaneringen. Tillsynsplan En plan för tillsynsverksamheten under det nästkommande kalenderåret bör antas. Om det bedöms lämpligt kan dock tillsynsplanen avse en längre period. Nämnden bör informera länsstyrelsen om tillsynsplanen. 3

4 Vid planeringen av verksamheten bör hänsyn tas till nämndens övriga uppgifter enligt djurskyddslagstiftningen, bl.a. 16 djurskyddslagen och 21 djurskyddsförordningen. Nämnden bör regelbundet utvärdera och, vid behov, justera planen. Nämnden bör också fortlöpande hålla sig informerade om tillsynsarbetet avseende antal utförda inspektioner, antal tillsynsobjekt med anmärkningar, typ av anmärkningar och vidtagna åtgärder. Rapportering Nämnden och länsstyrelsen bör planera för rapportering, enligt Jordbruksverkets anvisningar, av sin verksamhet enligt djurskyddslagstiftningen. Förebyggande arbete Djurskyddstillsyn bör så långt det är möjligt bedrivas i förebyggande syfte. Djurskyddsinspektören bör eftersträva ett förtroendefullt samarbete med djurhållarna och genom information verka för en förbättrad djurhållning. Utöver den direkta inspektionsverksamheten bör djurskyddsinspektören medverka till en ökad kännedom hos djurhållarna och allmänheten om djurskyddslagstiftningen och dess syfte. Tillsynsfrekvens Tillsyn förutsätter en fortlöpande verksamhet i vilken antalet inspektioner och omfattningen av varje inspektion bör anpassas efter verksamhetens art och behov av tillsyn. Tillsynen bör ske regelbundet och som längst med de intervall som anges i bilagan till dessa allmänna råd. Regelbunden tillsyn bör även ske över den som är belagd med förbud att hålla djur. Tillsyn efter anmälan Alla anmälningar, även sådana som görs anonymt, om brister i en djurhållning bör föranleda en inspektion för att utreda eventuella brister. Inspektionen bör genomföras skyndsamt och utan föranmälan. Tillsyn i projektform Tillsyn kan även ske i projektform som initieras på central, regional eller lokal nivå. 4

5 Inspektion Den regelbundna tillsynen kan genomföras med eller utan föranmälan beroende på bl.a. syftet med inspektionen. Tillsynen bör ske i närvaro av djurhållaren eller ett ombud för denne. Tillsynen bör, om möjligt, ske på ett sådant sätt att den inte verkar störande på djuren. Vid inspektion på ett slakteri bör, förutom den verksamhetsansvarige vid företaget, även en besiktningsveterinär närvara. Utöver inspektion bör regelbunden kontakt etableras med besiktningsveterinären i avsikt att inhämta information om förhållandena vid transport till slakteriet och hanteringen av djuren vid slakteriet, inklusive handhavandet av djuren vid slakt. Information kan även inhämtas från besiktningsveterinären om eventuella brister med avseende på djurskyddet i besättningar som levererar slaktdjur. Vid inspektion på en försöksdjursanläggning bör, om möjligt, den godkände föreståndaren och anläggningens veterinär närvara. Vid inspektion på en djurpark eller annan anläggning för offentlig förevisning av djur bör, om möjligt, anläggningens veterinär och zoolog närvara. Kamera eller videokamera bör användas som komplement till skriftlig dokumentation om det inte är obehövligt. Provtagnings- och mätinstrument bör användas vid behov. Om en inspektion måste genomföras och djurhållaren eller någon annan ansvarig inte kan anträffas, bör handräckning från polismyndigheten begäras så att inspektionen kan ske även utan djurhållarens eller annan ansvarigs tillåtelse. Samråd med sakkunnig Vid behov bör samråd ske med en sakkunnig såsom en veterinär, t.ex. en länsveterinär, distriktsveterinär eller besiktningsveterinär, byggnadskonsulent, foder- och husdjursrådgivare, etolog, zoolog, jurist eller polis. En sakkunnig kan, när så är lämpligt, även närvara vid genomförandet av en inspektion. I sådant fall bör nämnden klargöra för den sakkunnige att denne agerar på nämndens uppdrag. Inspektionsrapport En skriftlig rapport över utförd inspektion bör snarast skickas eller lämnas till djurhållaren. Inspektionsrapporten bör innehålla följande: 1. En hänvisning till 24 djurskyddslagen; i övrigt bör hänvisas till djurskyddslagstiftningen i tillämpliga delar, 2. anledningen till och tidpunkten för inspektionen, 5

6 3. anläggningens beteckning och bakgrundsinformation om anläggningen, 4. djurägarens/djurhållarens namn och adress samt, i förekommande fall, organisationsnummer, 5. fastighetsägarens namn och adress, 6. namn och befattning på, alternativt arbetsuppgifter eller ansvarsområde för, de personer som var närvarande vid inspektionen, 7. en kortfattad beskrivning av verksamheten på anläggningen, 8. vilka delar av djurhållningen som inspekterats, 9. vid behov uppgift om väderförhållanden såsom temperatur, snötäcke etc., 10. eventuella avvikelser från djurskyddsbestämmelserna som noterats vid inspektionen, 11. vad som skall åtgärdas och tidpunkt då åtgärderna senast skall vara vidtagna, 12. vilka upplysningar och råd som lämnats, 13. en notering om att det kan finnas avvikelser som inte uppmärksammats vid inspektionen, 14. information om vid inspektionen förda diskussioner, 15. resultat av provtagningar och mätningar, samt 16. annan information, t.ex. utförd kontroll av att erforderliga beslut enligt djurskyddslagstiftningen finns och att de efterlevs, information om egenkontroll samt information om eventuell utrustning som använts i samband med inspektionen. Kontroll av beslut och annan dokumentation I anslutning till en inspektion bör, när så är lämpligt, en kontroll ske av att erforderliga beslut enligt djurskyddslagstiftningen finns och att de efterlevs. Exempel på sådana beslut är tillstånd enligt 16 och 19 a djurskyddslagen, godkännande enligt 21 djurskyddslagen, godkännande enligt 5, 21, 37 och 55 djurskyddsförordningen, intyg beträffande djurtransportfordon enligt 1 kap. 6 tredje stycket 1 Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2000:133) om transport av levande djur, eventuella beslut om dispenser meddelade av Jordbruksverket eller nämnden, samt beslut som föranletts av tidigare tillsynsbesök såsom beslut enligt 26, 29, 30 eller 31 djurskyddslagen. Även annan dokumentation bör, när så är lämpligt, kontrolleras vid inspektion såsom plan för åtgärder vid elavbrott enligt 1 kap. 9 a Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1993:129) om djurhållning inom lantbruket m.m., intyg om genomgången utbildning t.ex. för försöksdjurspersonal, strutshållare eller för den som driver handel med sällskaps-, hobby- eller foderdjur, resultat av analyser och provtagningar, journalföring, arbetsinstruktioner, uppgifter om egenkontroll m.m. 6

7 Brister i djurhållningen Om brister i djurhållningen konstateras bör djurhållaren skriftligen underrättas om detta och om de åtgärder denne skall vidta samt tidpunkten när de senast skall vara vidtagna. Brister bör alltid följas upp av tillsynsmyndigheten. När en allvarlig brist förekommit bör upprepad inspektion ske. Inspektion bör ske så snart den tid förflutit som angivits för att avhjälpa konstaterade brister. Tillsyn kan också behöva ske under den tidsperiod som en djurhållare har fått på sig för att komma till rätta med konstaterade brister. En mer omfattande tillsyn kan också behöva ske med de intervall som djurskyddet kräver t.ex. vid problem med vatten- eller foderförsörjning. Om en brist av allvarlig art konstateras eller om djurhållaren underlåter att avhjälpa påtalade brister bör djurskyddsinspektören omedelbart anmäla detta till nämnden samt vidta lämpliga åtgärder. Brådskande tillsynsärenden För att möjliggöra en effektiv tillsyn i brådskande tillsynsärenden bör nämnden ha en åtgärdsplan för sådana situationer. En möjlig åtgärd är att delegera beslutanderätten i vissa typer av ärenden. Förberedande kontakter bör tas med polismyndigheten, länsstyrelsen och veterinär. Delegation Nämnden bör överväga möjligheten att delegera beslutanderätten i följande typer av ärenden. 1. Beslut om tillstånd enligt 16 djurskyddslagen, 2. begäran om handräckning enligt 24 fjärde stycket samma lag, 3. föreläggande eller förbud enligt 26 första stycket samma lag, 4. vite enligt 26 andra stycket samma lag upp till ett visst belopp, 5. omedelbart omhändertagande enligt 32 samma lag, 6. beslut om att ett beslut skall gälla omedelbart även om det överklagas enligt 39 samma lag, 7. ansökan om utdömande av vite enligt 6 lagen (1985:206) om vite, 8. beslut om undantag enligt 13 a andra och tredje styckena djurskyddsförordningen, 9. godkännande enligt 21 samma förordning, 10. intyg beträffande uppsamlingsplatser enligt 4 Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1998:71) om uppsamlingsplatser för nötkreatur och svin avsedda för utförsel, 7

8 11. intyg beträffande djurtransportfordon enligt 1 kap. 6 tredje stycket 1 Statens jordbruksverks föreskrifter om transport av levande djur, samt 12. intyg beträffande mellanstationer enligt 4 kap. 17 samma föreskrifter. Smittskydd Information om aktuellt hälsoläge hos djuren bör inhämtas vid all tillsyn före inträde i djurstall eller annat förvaringsutrymme för djur. Vid misstanke om allvarlig smittsam sjukdom i en besättning bör en veterinär kontaktas. Efter besök i sådan besättning bör ingen ytterligare besättning besökas samma dag. För att förhindra smittspridning bör alla som utför eller deltar vid en inspektion använda ändamålsenliga skyddskläder och skodon. Skyddskläder och skodon bör rengöras och desinficeras före varje inspektion. Skyddskläder och skodon bör bytas mellan varje inspektion. Använda respektive rena skyddskläder och skodon bör förvaras åtskilt. Även annan utrustning som medförs bör rengöras och i förekommande fall desinficeras på lämpligt sätt före och efter inspektion. Om djurhållaren tillhandahåller lämpliga skyddskläder och skodon bör dessa användas. Använda engångskläder bör lämnas kvar på anläggningen. Om särskilda smittskyddsrestriktioner gäller för eller smittskyddsrutiner tillämpas på anläggningen bör dessa följas. Händer bör rengöras såväl vid inspektionens början som vid dess slut. Bestämmelser om länsstyrelsens skyldighet att informera bl.a. nämn den om epizootisk sjukdom finns i 3 epizootilagen (1999:657), och beträffande zoonos finns motsvarande bestämmelser i 3 zoonoslagen (1999:658). Länsstyrelsen bör också informera nämnden om förekomst av sådana anmälningspliktiga sjukdomar beträffande vilka länsstyrelsen har kunskap på besättningsnivå och för vilka, enligt länsstyrelsens bedömning, en ökad försiktighet vid tillsyn är av betydelse ur smittspridningssynpunkt. Samordning Länsstyrelsen bör regelbundet anordna möten med företrädare för de lokala tillsynsmyndigheterna i syfte att underlätta informationsutbyte och samordning. Till dessa möten bör även företrädare för andra myndigheter som fullgör uppgifter av betydelse för tillsynsverksamheten bjudas in. 8

9 Allmänna råd till 26 och 36 djurskyddslagen Föreläggande och förbud Om brister av allvarlig art konstateras eller om djurhållaren underlåter att avhjälpa påtalade brister bör beslut om föreläggande eller förbud meddelas. Vite Görs bedömningen att föreläggandet inte kommer att följas bör det förenas med vite. Åtalsanmälan När det föreligger en misstanke om att en straffbar överträdelse har begåtts bör åtalsanmälan göras. INGBRITT IRHAMMAR Gudrun Wilkens (Djurskyddsenheten) 9

10 Bilaga Rekommenderad minsta tillsynsfrekvens Typ av objekt Anläggningar för lantbrukets djur (nötkreatur, svin, får, getter och fjäderfä), exklusive strutsfåglar Anläggningar för strutsfåglar Ridanläggningar inklusive ridskolor 1 Övriga anläggningar för hästar, exklusive ridanläggningar och tävlingsanläggningar Slakterier Kennlar och andra anläggningar för uppfödning av djur avsedda för sällskap, hobby eller som foderdjur 2 Draghundsverksamhet Djurpensionat, hunddagis, katthem m.m. Tävlingsanläggningar (hästar och hundar) 3 Fiskodlingar Vilthägn Zoobutiker 4 Djurgrossistanläggningar och liknande anläggningar Anläggningar för offentlig förevisning av djur (djurparker, stadsparker, tropikarier m.fl.) Pälsdjursuppfödning Renskötselföretag 5 Djurkarantäner Gränskontrollstationer eller andra förvaringsutrymmen för djur på flygplatser, i hamnar etc. Permanenta stallar för livdjursförmedling Tillsynsintervall, längst vart tredje år vartannat år vartannat år vart tredje år vartannat år vart tredje år vartannat år två ggr/år vart tredje år två ggr/år, eller oftare vid behov 1 Med ridanläggning inklusive ridskola avses sådan verksamhet som omfattas av 16 2 djurskyddslagen. 2 Med kennel avses sådan uppfödning av hund som omfattas av 16 1 djurskyddslagen. Med annan anläggning för uppfödning av djur avsedda för sällskap, hobby eller som foderdjur avses sådan uppfödning som bedrivs yrkesmässigt eller i större omfattning. 3 Med tävlingsanläggning avses både sådan anläggning vid vilken tävlingsdjur hålls och tränas samt sådan permanent anläggning vid vilken tävlingar med djur äger rum (bana). 4 Med zoobutik avses sådan verksamhet som omfattas av 21 djurskyddsförordningen. 5 Sådan tillsyn kan t.ex. utföras när renar hålls i hägn eller i samband med skiljning, slakt eller transport. 10

11 Mellanstationer eller permanenta omlastningsstationer 6 Anläggningar för vinterförvaring av cirkusdjur Seminstationer Försöksdjursanläggningar (användar-, uppfödnings-, leverans- eller förvaringsanläggningar) 7 Sällskapsdjur i bostäder Djurtransporter Tillfälliga djurhållare (tävlingar med djur, cirkusar, tillfälliga omlastningsstationer m.fl.) Djurmarknader, djurmässor Övriga objekt två ggr/år, eller oftare vid behov vart tredje år två ggr/år bör ske när anledning föreligger stickprov eller mer vid behov stickprov eller mer vid behov vid varje tillfälle enligt tillsynsmyndighetens bedömning 6 Med omlastningsstation och mellanstation avses sådana anläggningar som är definierade i 1 kap. 4 Statens jordbruksverks föreskrifter om transport av levande djur. 7 Försöksdjursanläggningar (med anläggning avses i detta sammanhang en djuravdelning) bör inspekteras minst två gånger per år avseende djurhållning och dokumentation (t.ex. tillstånd, godkännanden och journalföring). Därutöver bör tillsyn ske över minst ett godkänt djurförsök per anläggning och år. Tillsyn bör även ske stickprovsvis beträffande försök utanför försöksdjursanläggningar. Djurskyddsinspektören inom varje kommun där djurförsök förekommer bör närvara vid den djurförsöksetiska nämndens sammanträde. 11