Nyheter med mera från länsveterinärerna

Transkript

1 Sida 1/7 Länsveterinärerna Landsbygdsavdelningen Veterinär och bygg Djurhälsopersonal i Jönköpings län Nyheter med mera från länsveterinärerna Till det senaste nyhetsbrevet i december 2010 bifogade vi en enkät för att få veta vad ni tycker om brevet och om det är något ni saknar. Med glädje kan vi konstatera att många av er har tagit sig tid att svara och vi har fått flera bra tips på hur nyhetsbrevet kan utvecklas. Vi ska försöka tillmötesgå de flesta önskemålen efter hand. Om du har något konkret som du vill att vi ska ta upp eller som du vill bidra med är du välkommen att höra av dig till någon av oss. Vad tyckte du? Av er som svarade på enkäten läser majoriteten (90 %) alltid nyhetsbrevet och hälften angav att ni alltid hittar åtminstone en sak som intresserar eller som ni tycker att ni behöver känna till. (Vi är medvetna om att de som aldrig läser nyhetsbrevet sannolikt inte har besvarat enkäten.) Likaså tyckte majoriteten (90%) att nyhetsbrevet är lagom långt medan övriga ansåg att det är för kort. Hälften av er som svarade arbetar med sällskapsdjur, knappt en tredjedel arbetar med häst och lika många med lantbrukets djur. Ungefär en femtedel arbetar med administration. Vissa av er svarade att ni arbetade inom flera verksamhetsområden. Kurs för tävlings- och banveterinärer i höst Jordbruksverket anordnar kurs för veterinärer som vill arbeta som tävlings- och/eller banveterinär och för redan verksamma sådana. Den 27 och 28 oktober 2011 hålls kurs i Jönköping och den 22 och 23 november 2011 på Solvalla. Anmäler dig gör du på Jordbruksverkets hemsida där det även finns mer information. Sista anmälningsdag är den 10 oktober respektive den 7 november. Lite siffror om Jönköpings län 2010 Ett av önskemålen som kom fram i enkäten var att vi ska skriva om hur det ser ut i länet, till exempel om smittor och antal djurskyddskontroller. Nedan presenteras några siffror för 2010.

2 Sida 2/7 På sista sidan i detta brev hittar du förra årets statistik över primärfall av anmälningspliktiga djursjukdomar i länet. Årsvis statistik över antalet fall av anmälningspliktiga sjukdomar i landet finns på Jordbruksverkets hemsida djuren blir sjuka/anmälningsplikt/statistik Länsstyrelsen kan ge tillstånd att gräva ner enstaka självdöda eller avlivade hästar. Kommunen ska först godkänna platsen för nedgrävning. Under 2010 medgavs ungefär 70 sådana tillstånd i Jönköpings län. Länsstyrelsen hade 6 årsarbetskrafter djurskyddshandläggare som arbetade med djurskyddskontroller under Drygt 600 djurskyddskontroller genomfördes på knappt 500 kontrollplatser. Ungefär 160 av djurskyddskontrollerna var planerade och övriga gjordes efter anmälan. Länsstyrelsen meddelade cirka 40 beslut om föreläggande och/eller förbud enligt 26 djurskyddslagen, fem förbud att ha hand om djur och femton beslut att omhänderta djur. Nio av besluten om att omhänderta djur gällde sällskapsdjur, företrädesvis hund och katt. Fjorton stycken anmälningar om brott mot djurskyddslagen/djurplågeri gjordes under året. Länsstyrelsen har fått in anmälningar om villkorad läkemedelsanvändning i elva besättningar i länet. Dvärgbandmasken I februari i år påvisades rävens dvärgbandmask för första gången i Sverige hos en i Uddevallatrakten skjuten ungräv. Räven hade skjutits 2010 och ingick i den övervakning av ca 300 rävar som pågått sedan det första danska fallet Efter Sveriges första fall utökades övervakningen och ytterligare tre smittade rävar har hittills påvisats (ännu en i Uddevallatrakten, en i Katrineholms kommun och en i Borlänge kommun). I samband med första fallet fick Jordbruksverket och Socialstyrelsen uppdrag från regeringen att i samråd med andra myndigheter och organisationer utreda vilka åtgärder som är nödvändiga för att skydda folkhälsan. Uppdraget redovisades den 15 juni i en rapport, som finns på Jordbruksverkets hemsida eller klicka på länken /Slutrapport+EM pdf Foto: smålandsbilder.se En viktig konsekvens av att Sverige inte längre är fritt från rävens dvärgbandmask och att förutsättningarna för att utrota smittan

3 Sida 3/7 saknas, blir att Sverige inte kan kräva avmaskning vid införsel av sällskapsdjur efter den 31 december Djurägare bör därför informeras om att hundar som kan ha ätit gnagare bör avmaskas inför inresa till Sverige. På så sätt kan avmaskningen bidra till att minska risken för att fler platser i landet blir smittade. Vägledning för dig som tillhör djurhälsopersonalen Jordbruksverket har gett ut en vägledning för dig som tillhör djurhälsopersonalen. Vägledningen beskriver framför allt skyldigheter för djurhälsopersonalen och förklarar bland annat formell och reell kompetens, vad behandlingsförbudet innebär och undantag från detta, vad som krävs för att en arbetsuppgift ska få delegeras, vilka krav som ställs på dig när du för journal och utfärdar intyg samt vem som får vaccinera med vad. Vägledningen finns på Jordbruksverkets hemsida /Djurhälsopersonal/Du som arbetar i djurens hälso och sjukvård/djurhälsopersonal Användning av läkemedel Försäljning av djurläkemedel 2010 Jordbruksverket har lämnat sin årliga rapport till regeringen om försäljning av djurläkemedel. Av rapporten framgår bland annat att den totala försäljningen av antimikrobiella medel för användning av djur under 2010 har minskat jämfört med föregående år. Enligt Jordbruksverket kan detta bero på att veterinärerna har uppmärksammat det ökande problemet kring resistens mot antibiotika. Du kan läsa hela rapporten på Jordbruksverkets hemsida /Djurhälsopersonal/Läkemedel för djur/tillhandahållande av läkemedel. I spalten till höger under Statistik finns rapporten. Hotet mot botet om antibiotikaresistens Vill du lära dig mer om antibiotikaresistens kan du göra det i lugn och ro framför datorn. I maj sände SVT i Kunskapskanalen ett inspelat seminarium om antibiotikaresistens. Föreläsningarna kan nu ses till och med oktober 2011 på under fliken UR Samtiden, och är även nedladdningsbara på itunes U, under Utbildningsradion / Samtiden.

4 Sida 4/7 Så här presenteras programmet: Runt om i världen dör tusentals människor till följd av antibiotikaresistenta infektioner. I talarserien Hotet mot botet får vi lära oss hur vi kan motverka antibiotikaresistens och får handfasta tips för att bli antibiotikasmart i vardagen. Föreläsarna kommer bland annat från Statens veterinärmedicinska anstalt och Smittskyddsinstitutet. Telefonförskrivning Som huvudregel gäller att en veterinär ska undersöka och göra en bedömning av det enskilda djuret eller djurgruppen innan förskrivning eller tillhandahållande av läkemedel. Undantag från denna huvudregel anges särskilt i Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2009:84) om läkemedel och läkemedelsanvändning, saknr D9. Det är till exempel inte tillåtet att förskriva läkemedel till en häst där djurägaren misstänker fång eller till en hund som ägaren tror har öroninflammation utan att först ha undersökt djuren. Lagen om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård lagen som styr ditt arbete Lagen syftar enligt 1 till att en god och säker vård av djur och en god djurhälsa uppnås. Lagen ska vidare bidra till att samhällets krav på djurskydd, smittskydd och livsmedelssäkerhet tillgodoses. Av förarbetarna till lagen framgår vad som avses med första delen av bestämmelsen. Med att vården ska vara god och säker avses att det enskilda djuret som är sjukt eller skadat och i behov av vård ges adekvat behandling av personal med relevant utbildning och som har tillgång till ändamålsenlig utrustning. I begreppet god och säker vård ingår även att vården ska bedrivas med iakttagande av ett starkt djurskydd. Vid vård av svårt sjuka och skadade djur är det angeläget att en bedömning görs om det är djurskyddsmässigt acceptabelt att fortsätta en behandling av ett djur som t.ex. är utsatt för ett omfattande lidande eller om djuret bör avlivas. Med målet en god djurhälsa avses att verksamheten i sin helhet och vården av enskilda djur eller djurbesättningar bör bidra till ett allmänt gott djurhälsotillstånd i landet. Vetenskap och beprövad erfarenhet Du som tillhör djurhälsopersonalen ska utföra dina arbetsuppgifter i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta innebär att både det vetenskapliga underlaget och den kliniska erfarenheten av behandlingsmetoden i fråga måste beaktas. En förutsättning för att

5 Sida 5/7 kunna göra det är att fortlöpande upprätthålla och komplettera sina kunskaper och färdigheter. Transport av döda sällskapsdjur från veterinärkliniker Animaliska biprodukter är sådant från djurriket som inte är livsmedel och som ännu inte bearbetats eller behandlats till framställda produkter. Exempel på animaliska biprodukter är döda djur och biprodukter från slaktade djur som inte är avsedda som livsmedel, samt naturgödsel. Det har kommit två nya EU-förordningar om animaliska biprodukter, Europaparlamentets och rådets förordning nr 1069/2009 och Kommissionens förordning nr 142/2011 som trädde i kraft den 4 mars Nytt från och med den 4 mars 2011 är att veterinärkliniker som transporterar döda sällskapsdjur till en förbränningsanläggning ska vara registrerade som transportör hos Jordbruksverket. Transporten ska åtföljas av ett handelsdokument och behållaren/förpackningen som de döda djuren förvaras i ska märkas med Kategori 1 endast för bortskaffande. Vill du veta mer finns information om animaliska biprodukter på Jordbruksverkets hemsida under Djur/Djurprodukter. Du kan också kontakta Enheten för foder och hälsa på Jordbruksverket. Föreskrifter om doping Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2010:45) om träning och tävling med djur, saknr L 17, har kompletterats med ett nytt avsnitt om doping. Föreskrifterna träder i kraft den 1 juli Därmed upphör Djurskyddsmyndighetens föreskrifter (DFS 2005:1) om doping m.m. vid träning och tävling med djur att gälla. Tidigare nyhetsbrev finns på Länsstyrelsens hemsida Genom nyhetsbrevet vill Länsstyrelsen förmedla nyheter och annat som kan vara viktigt och intressant att veta för den som arbetar inom djurens hälso- och sjukvård och som tillhör djurhälsopersonalen. Nyhetsbrevet har sedan 2008 skickats ut två gånger om året först till länets veterinärer och från och med 2010 till djurhälsopersonalen.

6 Sida 6/7 Tidigare nyhetsbrev hittar du på Länsstyrelsens hemsida / Djur&Natur/Djurskydd/Djurens hälso- och sjukvård/djurhälsopersonal/nyhetsbrev En riktigt skön sommar önskar länsveterinärerna Marie-Louise Sjöberg Inger Nilsson Maria Nyström

7 Sida 7/7 Primärfall av anmälningspliktiga djursjukdomar 2010 Sjukdomar hos flera djurslag Rapporterade fall i länet Rapporterade fall i hela landet Leptospiros (hund) 2 18 Frasbrand /blackleg (nöt) 1 6 MRSP (hund) Sjukdomar hos nötkreatur Cysticerkos 1 2 Elakartad katarralfeber (MCF) 2 6 Sjukdomar hos häst Contagious equine metritis (CEM) Sjukdomar hos får och get Fotröta orsakad av Dichelobacter nodusus Sjukdomar hos sällskapsdjur Immunbristvirusinfektion, 1 6 FIV (katt) Leishmanios (hund) 1 32