Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE. Nordkalk Aito Kalkningsguide

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE. Nordkalk Aito Kalkningsguide"

Transkript

1 Nordkalk Aito KALKNINGSGUIDE Nordkalk Aito Kalkningsguide 1

2 Innehåll: Kort om Nordkalk...2 Inledning...3 Finland är ett surt land!...4 Underhållskalkning eller grundkalkning?...5 Det är skillnad på kalk och kalk...5 Det lönar sig att kalka...6 Kalken förbättrar näringsämnenas löslighet...6 Vem tar hand om de arrenderade åkrarna?...6 Kalkningsrekommendationer...7 Kalkning av vall...8 Kalkning av potatis och oljeväxter...8 Strukturkalk...9 Foderkalk TA KONTAKT Kort om Nordkalk Nordkalk är Nordeuropas ledande tillverkare av kalkstensbaserade produkter, som förutom i lantbruket används inom pappers-, stål- och byggmaterialindustrin samt för miljövård. Nordkalks rötter finns i Pargas i Finland, där man har brutit kalksten industriellt i mer än 100 år. Företaget har verksamhet på över 30 orter i Finland, Sverige, Norge, Estland, Polen, Tyskland och Ryssland. Nordkalk ingår i Rettig Group-koncernen. 2 Nordkalk Aito Kalkningsguide

3 Inledning Dränering och kalkning är av avgörande betydelse för åkerns grundkondition. I en rätt kalkad jord blir rötterna välförgrenade och livskraftiga, vilket gör att de kan tillgodogöra sig både näringsämnen och vatten. På de gårdar där man har undersökt vilken inverkan Nordkalk Aito jordförbättringskalk har på skörden, har man kunnat konstatera att växterna i en välkalkad jord tar upp t.o.m. mera näringsämnen än vad som tillförts med gödseln näringsbalansen är med andra ord negativ. Samtidigt har man noterat att skörden är större och av bättre kvalitet än på de jämförelseåkrar som representerar den genomsnittliga phnivån i Finland. Nordkalk har aktivt utvecklat strukturkalken för att motarbeta näringsläckaget från leriga åkerjordar. Till skillnad från vanligt kalkstensmjöl innehåller Nordkalk Aito Strukturkalk också bränd kalk. Då den här produkten används på rätt sätt, åstadkommer den en serie av reaktioner som resulterar i att jordens grynstruktur förändras i positiv riktning. De minsta grynen blir större och de stora grynens struktur blir starkare. Vid regn lösgörs det inga lerpartiklar och de tyngre grynen sköljs inte ut i vattendragen med ytvattnet. Strukturkalkningsförsök i både Sverige och Finland visar att den fosformängd som sköljs iväg med fasta partiklar minskar med mera än 50 och t.o.m. så mycket som 80 procent. En strukturkalkad åker får inte heller en betonghård yta då den torkar, utan den gynnsamma gryniga strukturen kvarstår under flera år. Det här innebär en inbesparing för odlaren, eftersom behovet av bearbetning minskar. Timo Kanerva Försäljningschef, miljö och lantbruk Anna-Kaisa Haapajärvi Marknadskommunikationschef Nordkalk Oy Ab Nordkalk Aito Kalkningsguide 3

4 MÅLET ÄR ETT PH PÅ FINLANDS ÅKRAR BEHÖVER KALK MILJONER TON PER ÅR 40 TON/GÅRD MÅLET ÄR ETT PH PÅ 6,5 PÅ MINERAL- OCH LERJORDAR. FÖR ATT UPPNÅ PH-MÅLET BORDE DET ÅRLIGEN SPRIDAS 1,6 MILJONER TON KALK PÅ FINLANDS ÅKRAR. DET BETYDER 40 TON (ETT LÅNGTRADARLASS) FÖR VARJE GÅRD OCH 700 KG/HA VARJE ÅR. DÅ SKULLE MÅLET UPPNÅS PÅ 20 ÅR! FINLAND ÄR ETT SURT LAND! För att garantera en riklig skörd av god kvalitet, ska ph-målet för grova mineraljordar och lerjordar ligga på 6,5 och för mulljordar och torv på 5,8. De här värdena motsvarar bördighetsklassen god, vilket betyder att de visar grönt. De finska åkrarnas genomsnittliga ph-värde är 5,9 på grova mineraljordar och lerjordar och 5,4 på organogena jordar, vilket är en bördighetsklass under målnivån. För att höja ph-värdet till målnivån borde det varje år spridas 1,6 miljoner ton kalk på Finlands åkrar, dvs. 700 kg per hektar och ett långtradarlass för varje aktiv gård. Den nuvarande spridningsmängden ligger på 400 kg/ha, om man fördelar den årliga kalkmängden på Finlands totala åkerhektar. 4 Nordkalk Aito Kalkningsguide

5 Kalkningsmedlets fraktion är av avgörande betydelse för kalkens effekt och hur snabbt den löser sig. Ju mera finfördelad kalken är, desto mera inverkar den på neutraliseringsförmågan eller hur snabbt kalken har effekt på jorden. Finfördelad kalk löser sig och höjer ph-värdet snabbare än grova produkter. Underhållskalkning eller grundkalkning? Det rekommenderas att man kalkar med cirka 5 års mellanrum, eftersom många olika faktorer, såsom kvävegödsel och bearbetning av jorden, gör jorden surare. Då talar man om underhållskalkning, vars målsättning är att upprätthålla en viss ph-nivå. En typisk underhållskalkning är 5-7 ton/ha. Då man vill höja ph-värdet på en sur åker, t.ex. på nyröjd mark eller träda, gör man en grundkalkning som höjer ph-värdet till önskad nivå. Kalkmängden är då stor och i allmänhet rekommenderas att engångsgivan sprids i flera olika omgångar mellan bearbetningarna, så att kalken bättre kommer åt att verka i jorden. Den maximala rekommendationen för en engångsgiva är 10 ton/ha. Det är skillnad på kalk och kalk Förutom kalksten finns det olika sidoprodukter, som t.ex. aska eller slagg, som används som kalkningsmedel. Då man kalkar åkrar, lönar det sig emellertid inte att räkna i ton utan man ska se på vilken neutraliseringseffekt eller ph-höjande förmåga produkten har. En billig produkt kan i längden bli dyrare än en effektiv och dyr produkt, då man räknar ut kalkningens lönsamhet på basen av hur mycket den höjer ph-värdet. De vanligaste kalkningsmedlen innehåller kalciumkarbonat eller kalcit, CaCO 3, eller kalciummagnesiumkarbonat, CaMg(CO 3 ) 2. Dolomit kallas en sten vars Mg-halt är 10 % eller mera. Enligt lagen om gödselfabrikat ska produktdeklarationen för kalkstensbaserade kalkningsmedel innehålla information om fraktion och neutraliseringsförmåga. I allmänhet når jordförbättringskalken sin ph-topp 2-3 år efter spridningen och beroende på hur hård och finfördelad produkten är, är verkningstiden 5-10 år. Ett genomsnittligt värde på en snabb reaktionsförmåga är minst 15. Ju mera finmald produkten är, desto högre är den neutraliserande förmågan. Om målsättningen är att snabbt få kalkningen att betala sig tillbaka, lönar det sig att välja ett snabbverkande kalkningsmedel. Nordkalk Aito-jordförbättringkalk är finmald kalcit eller magnesiumhaltig kalksten, som snabbt och effektivt höjer åkerns ph. Den lämpar sig för höjning av åkrarnas ph och fungerar samtidigt som kalcium- och magnesiumgödsel. Nordkalk Aito Kalkningsguide 5

6 Arrandeåkrarnas andel av den totala åkerarealen i Finland är %. Andelen har nästan fördubblats på 20 år. Enligt MTT är arrendeåkrarnas ph en halv bördighetsklass (0,2 ph-enheter) lägre än på odlarens egna åkrar. Också fosforsituationen är märkbart sämre. DET LÖNAR SIG ATT KALKA Kalken förbättrar näringsämnenas löslighet Kväve är ett viktigt näringsämne, som är som mest användbart då jordens ph-värde är 5,8-7,5. Växterna behöver kväve för att producera proteiner och för att skapa klorofyll i fotosyntesen. Kväve har en kraftig inverkan på tillväxten och skördens storlek. I synnerhet i mineraljordar har kalkningen en positiv effekt på kväveupptagningsförmågan. I en kalkad jord kan växterna bättre tillgodogöra sig kvävegödseln och jordens egna kvävereserver. Kalkningen höjer ph-värdet och förbättrar därigenom fosfortillgången för växterna. I mineraljordar löser kalken upp ca 10 kg fosfor på 10 år. En normal engångsgiva på 5 ton/ha löser alltså under 10 år upp cirka 50 kg fosfor. Forskningen har visat att den fosfor som samlats i åkrarna ensam räcker till för att producera säd och vall av god kvalitet, förutsatt att åkerns fosforvärde har en bördighetsklass som är god, ph-värdet ligger på rätt nivå och åkern inte är för torr eller för våt. Vem tar hand om de arrenderade åkrarna? Idag är så mycket som % av den finska åkermarken utarrenderad. Det faktum att arrendering blivit allt vanligare och att arrendeavtalen vanligen är korta, kan leda till en situation då ingen tar ansvar för dränering och kalkning av åkrarna. Enligt forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi (MTT) är arrendeåkrarnas ph en halv bördighetsklass (0,2 ph-enheter) lägre än på odlarnas egna åkrar. Också fosforsituationen är märkbart sämre på de arrenderade åkrarna. I Finland är 6 år den genomsnittliga arrendetiden och avtalen löper vanligtvis på fem eller tio år. Kalkningens ph-höjande effekt börjar genast efter bearbetningen och är som högst efter två år. Om man har ett femårigt arrendeavtal, lönar det sig alltså att kalka. Eftersom arrendekontrakten ofta är kortvariga, upplevs inte skötseln av arrendeåkrar som viktig. I samband med att man gör upp arrendekontraktet, borde man också lyfta fram frågan om hur det arrenderade området ska kalkas: är arrendeåkern i behov av kalkning, vem betalar kalkningen och hur ska kalkningen beaktas då arrendesumman fastställs. Arrendeåkrarnas antal kommer inte att minska under de närmaste åren, så för att trygga våra odlingsmarkers kondition, är det viktigt att också de blir kalkade. 6 Nordkalk Aito Kalkningsguide

7 Kalkningsrekommendationer Kornet är mycket känsligt för surhet och därför är det en förutsättning för en god kornskörd att åkerns ph-värde hålls på en god nivå. I synnerhet maltkornet är krävande i fråga om ph. Bördighetsmålsättningen är hög, vilket betyder att ph-värdet ska vara 6,8 på grova mineraljordar och 7,0 på lerjordar. Det finns skillnader i de olika kornsorternas förmåga att tåla surhet, men grovt taget är de tvåradiga kornsorterna känsligare än de flerradiga sorterna. Liksom för maltkornet är ph-rekommendationen för vete 6,8 på grova mineraljordar och 6,4 på organogena jordar. På hårda och humusfattiga lerjordar behöver de krävande sädesslagen ett ph-värde på 7. Då man odlar vete ska ph-värdet vara minst 6,5 och skillnaderna i de olika vetesorternas surhetstolerans är inte lika stora som för kornet. ph-rekommendationen för havre är 6,4 på grova mineraljordar och 6,7 på lerjordar. Ett tillräckligt högt phvärde garanterar en tillräcklig tillgång på näringsämnen, eftersom växterna inte kan utnyttja näringen i en sur jord. För råg är ph-rekommendationen 6,4 på grova mineraljordar och 6,7 på lerjordar. För att näringsämnena ska kunna utnyttjas optimalt, borde åkerns ph-värde vara minst 6,5. ph-mål för olika växtslag VÄXT GROV MINERALJORD LERJORD ORGANOGEN JORD PH-MÅL (BÖRDIGHETSKLASS) Sockerbeta 7,2 7,4 6,7 Tvivelaktigt hög Korn (malt) 6,8 7 6,4 Hög Vete 6,8 7 6,4 Hög Ärt 6,8 7 6,4 Hög Klöver 6,8 7 6,4 Hög Korn (foder) 6,4 6,7 6 God Råg och havre 6,4 6,7 6 God Rybs och rabs 6,4 6,7 6 God Vall 6,4 6,7 6 God Industripotatis 6,4 6,7 6 God Matpotatis 6,2 6,5 5,7 Nöjaktig Nordkalk Aito Kalkningsguide 7

8 Kalkning av vall Odling av fodervall av hög kvalitet förutsätter att åkerns ph-värden visar grönt. På grova mineraljordar är ph-rekommendationen 6,4 och på lerjordar 6,7. Man strävar dock alltid efter ett ph-värde som är minst 6. Då är förmågan att uppta näring som effektivast. Det lönar sig att kalka vallen i samband med att den anläggs, antingen före eller efter plöjningen. En kraftig kvävegödsling i början av växtperioden sänker åkerns ph. Det gäller i synnerhet ytjorden, vars ph t.o.m. kan ligga en hel bördighetsklass under ph-nivån i de undre jordlagren. Ett kilo kväve kräver över två kilo kalk för att neutraliseras, vilket på årsnivå innebär kg kalk/ha. Eftersom mjölkkor och växande köttdjur behöver mycket kalcium, ska kalciumhalten i fodervall vara över 5 g Ca/kg. För att djuren ska få tillräckligt med magnesium ska Mg-värdet vara Mängden kalk som behövs för att höja bördigheten med en klass (0,4 ph-enheter) MULLHALT GROV MINERALJORD LERIG MINERALJORD LERA STYV LERA Mullfattig Måttligt mullhaltig Mullrik Mycket mullrik Mulljord, torv, sulfatjord 10 ph-intervallet mellan bördighetsklasserna är 0,4 enheter. På mullfattig grov mineraljord krävs det 2-3 ton kalk per hektar för att höja bördigheten med en klass. Kalkning av potatis och oljeväxter Rybsens ph-mål är 6,4 på grov mineraljord och 6,7 på lerjord. Då blir det för oljeväxterna så viktiga svavlet (S) lösligare och kan upptas av rötterna. I kalkad jord blir rybsens hela rotsystem större och fungerar effektivare, varvid man bättre kan utnyttja en gödselgiva som är större än för sedvanliga sädesslag. På grov mineraljord är ph-målet för matpotatis 6,2 och 6,4 för industripotatis. Potatisen klarar sig t.o.m. i ganska sur jord, men under sura förhållanden kan tillgången på kalcium bli ett problem. Kalciumbrist kan förorsaka långsam tillväxt och kvalitetsproblem för potatisen. Kalcium är ett viktigt näringsämne för potatis, som påverkar dess hållbarhet vid hantering och lagring. Det bästa sättet att göra kalciumet tillgängligt för potatisen är att regelbundet kalka potatislandet. Det lönar sig att kalka potatisjordar med en liten engångsdos då man odlar någon mellangröda. 8 Nordkalk Aito Kalkningsguide

9 NORDKALK AITO STRUKTURKALK:» Ökad skörd» Minskat fosforläckage» Åkrar med jämnare struktur» Mindre dragmotstånd» Möjliggör odling av krävande grödor» Minskar behovet av tilläggsgödsel Strukturkalk Strukturkalken sprids på åkern och den reagerar och löser sig snabbare än vanlig jordförbättringskalk. Strukturkalken förbättrar markens struktur och vattengenomsläpplighet, vilket minskar fosformängden i ytavrinningen till vattendrag. Det är ett välkänt problem att fosforn sköljs bort från åkrarna med regnvattnet. En strukturkalkad åker klarar också ett störtregn, eftersom åkerns yta inte blir smetig. I stället sugs vattnet in i marken och fosforn stannar kvar i åkern. Nordkalk Aito Strukturkalk är ett utmärkt sätt att minska övergödningen av vattendragen, samtidigt som den har en hel rad andra positiva effekter. Lösning på näringsläckage från lerjordar och problem med markstrukturen Strukturkalkning fungerar särskilt bra i lerjordar med beteckningen (L). Ju högre lerhalt, desto lönsammare blir investeringen i strukturkalkning. Ett kännetecken på en lerjord med god struktur är bl.a. att den är grynig i både vått och torrt tillstånd. Jordar med dålig struktur blir hårda när de torkar och vid väta blir de smetiga och sega, vilket gör dem känsliga för jordpackning. Genom kalkbehandlingen säkerställs odlingsjordens vattengenomsläpplighet, samtidigt som fosforn stannar kvar i marken och kan användas av växterna. En ekonomisk fördel för lantbrukaren Strukturkalkning är en lönsam investering som betalar sig tillbaka. Först och främst minskar metoden både fosforläckage via ytavrinning och läckage genom jordlagren. En bättre markstruktur gör jorden lättare att bruka, vilket minskar bränsleförbrukningen. Dessutom kan växternas rötter tränga längre ner i marken, och därmed bättre tillgodogöra sig växtnäringen. En strukturkalkad jord fungerar som ett slags filter som håller kvar fosforn i åkern. Då minskar också behovet av gödsling. Försöksstudier visar att strukturkalkning ökar skörden med upp till 15 procent, samtidigt som fosforläckaget halveras. Nordkalk Aito Kalkningsguide 9

10 Nordkalk Aito -foderkalk Nordkalks foderkalk görs av den bästa och renaste kalkstenen. Produktionen omfattar tre slags foderkalk i olika fraktioner: Aito Foderkalk, Aito Kycklingkalk och Aito Hönskalk. Foderkalkens viktigaste egenskap är en hög kalciumhalt vilket samtidigt innebär en god löslighet. NORDKALK AITO FODERKALK Nordkalk Aito Foderkalk lämpar sig för utfodring av nötkreatur, fjäderfä och hästar. Produkten har en grovlek på 1 mm och den innehåller 36 % kalcium. NORDKALK AITO KYCKLINGKALK Nordkalk Aito Kycklingkalk är högklassig finmald kalksten med en grovlek på ca 3 mm och en kalciumhalt på 36 %. Kycklingkalk används främst för utfodring av fjäderfän. Nordkalk foderkalk garanterar att hönan får tillräckligt med kalk under alla förhållanden och i alla skeden av produktionsprocessen, för att kunna bilda skal på ägget och upprätthålla benstommens kondition. Om hönan inte får tillräckligt med kalk, blir kvaliteten på äggskalet sämre och hönan får kalkbrist. NORDKALK AITO HÖNSKALK Hönskalk är ca 6 mm grovt kalkstenskross som används som hönsfoder. Genom att använda grov kalk som smälter långsamt, försäkrar man sig om att hönorna får tillräckligt med kalcium under natten då äggskalet bildas. Om hönsen inte får tillräckligt med kalk, blir äggskalen svaga och hönan får kalkbrist. Nordkalk Aito Foderkalk kan köpas i lantbruksaffärer i 40 kg:s säckar, storsäckar samt i lösvikt. 10 Nordkalk Aito Kalkningsguide

11 TA KONTAKT TIMO KANERVA Försäljningschef AFM, agronom Miljö och lantbruk Tfn +358 (0) Tfn +358 (0) Fax +358 (0) Nordkalk Oy Ab Kalkstrandsvägen Kalkstrand MIKKO JYLHÄ Distriktsförsäljningschef Agronom Jordförbättring, Norra Finland Aito foderkalk Tfn +358 (0) Tfn +358 (0) Fax +358 (0) Nordkalk Oy Ab Kalkkitehtaantie Vimpeli JAN DRUGGE Distriktsförsäljningschef Agrolog Jordförbättring, Södra Finland Aito konsumentprodukter Tfn +358 (0) Tfn (0) Fax +358 (0) Nordkalk Oy Ab Skräbbölevägen Pargas PÅ KAN MAN RÄKNA UT LÄMPLIGA KALKMÄNGDER OCH DÄR FINNS OCKSÅ MERA INFORMATION OM PRODUKTERNA. Nordkalk Aito Kalkningsguide 11

12 12 Nordkalk Aito Kalkningsguide member of the Rettig Group

Kolari. Luleå. Verdal Karleby. Örnsköldsvik. Vimpeli. Seinäjoki. Sverige. Siikais. Orsa. Vampula Tytyri. Pargas. Köping Stockholm. Vasalemma.

Kolari. Luleå. Verdal Karleby. Örnsköldsvik. Vimpeli. Seinäjoki. Sverige. Siikais. Orsa. Vampula Tytyri. Pargas. Köping Stockholm. Vasalemma. Kalkningsguide 2 Nordkalk Luleå Brahestad Verdal Karleby Vimpeli Seinäjoki Siikais Louhi Villmanstrand Vampula Tytyri Sibbo St. Petersburg Pargas Rakke Vasalemma Kurevere Siauliai Uddagården Köping Stockholm

Läs mer

Innehåll: Kort om Nordkalk

Innehåll: Kort om Nordkalk KALKNINGSGUIDE Innehåll: Kort om Nordkalk...2 Inledning...3 Finland är ett surt land...4 Underhållskalkning eller grundkalkning?...5 Det är skillnad på kalk och kalk...5 Det lönar sig att kalka...6 Kalk

Läs mer

Professor Laura Alakukku Helsingfors universitet, Institutionen för lantbruksvetenskaper

Professor Laura Alakukku Helsingfors universitet, Institutionen för lantbruksvetenskaper TEMA Vårda din åker - markpackning Professor Laura Alakukku Helsingfors universitet, Institutionen för lantbruksvetenskaper Marken är växtodlingens viktigaste produktionsmedel vars skötsel är grunden för

Läs mer

AITO KALK ÄR ETT VINNANDE VAL

AITO KALK ÄR ETT VINNANDE VAL KALKNINGSGUIDE AITO KALK ÄR ETT VINNANDE VAL BÄSTA LÄSARE! I din hand håller du en uppdaterad kalkningsguide med ett helt nytt utseende. I guiden finns mycket nyttig information om kalkning, men också

Läs mer

Nordkalk är Nordeuropas ledande tillverkare av kalkstensbaserade

Nordkalk är Nordeuropas ledande tillverkare av kalkstensbaserade Kalkningsguide Nordkalk är Nordeuropas ledande tillverkare av kalkstensbaserade produkter. Verksamheten inleddes i Pargas år 1898 och har därifrån utvidgats till ca 30 orter i Finland, Sverige, Norge,

Läs mer

Det lönar sig att kalka

Det lönar sig att kalka Det lönar sig att kalka 2.12.2013 Agrimarket kryssning Jan Drugge Nordkalk Oy Ab 2013-12-10 1 Jordförbättringskalkens ansvarspersoner och områdesindelning fr.o.m 1.11.2013 Mikko Jylhä Aluemyynti Pohjois-Suomi

Läs mer

Det är skillnad på kalk och kalk!!!

Det är skillnad på kalk och kalk!!! Vad är strukturkalkning? Vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Kalkens effekter på marken Kemiska - ph, basmättnadsgrad Biologiska - påverkar mikrofloran och faunan Kerstin Berglund, Inst f mark

Läs mer

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken

Bild: Bo Nordin. Kvävegödsling utifrån grödans behov. Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Bild: Bo Nordin Kvävegödsling utifrån grödans behov Vägledningsmaterial vid miljötillsyn enligt miljöbalken Innehåll Gödsling utifrån grödans behov - 20, SJVFS 2004:62...4 Vid tillsynsbesöket...4 Genomgång

Läs mer

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling

Jordbruksinformation 7 2010. Starta eko Växtodling Jordbruksinformation 7 2010 Starta eko Växtodling Strängläggning av en fin rajsvingelfrövall i Dalsland. Börja med ekologisk växtodling Text och foto: Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket Det finns

Läs mer

Strukturkalk, vilken nytta gör den för lantbruket och miljön?

Strukturkalk, vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Strukturkalk, vilken nytta gör den för lantbruket och miljön? Foto: Jens Blomquist Kerstin Berglund, Inst f mark och miljö, SLU, Uppsala Foto: Jens Blomquist Kalkens effekter på marken Kemiska - ph, basmättnadsgrad

Läs mer

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis

Jordbruksinformation 8 2015. Starta eko. Potatis Jordbruksinformation 8 2015 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER.

INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. INFORMATION OM HUR JORDBRUKARE KAN MINSKA VÄXTNÄRINGSFÖRLUSTER SAMT BEKÄMPNINGSMEDELSRESTER. Snabba råd: 1. Täck gödselbehållaren. 2. Större lagerutrymme för gödsel, för att undvika spridning under hösten.

Läs mer

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis

Jordbruksinformation 9 2010. Starta eko Potatis Jordbruksinformation 9 2010 Starta eko Potatis Börja odla ekologisk potatis Text och foto (där inget annat anges): Katarina Holstmark, Jordbruksverket Foto omslag (vänster): Åsa Rölin Det finns en efterfrågan

Läs mer

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd Ingrid Wesström, SLU, Institutionen för markvetenskap, Box 7014, 750 07 Uppsala. Med dämningsbrunnar på stamledningarna kan grundvattennivån i

Läs mer

KALK FÖR VATTENRENING

KALK FÖR VATTENRENING KALK FÖR VATTENRENING Vatten vårt viktigaste livsmedel SMA Mineral är en av Nordens största tillverkare av kalkprodukter. Vi har lång erfarenhet av kalk och kalkhantering. Kalk är en naturprodukt och den

Läs mer

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter.

Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Strukturtillståndet i marken efter ekologisk vall och spannmål på olika jordarter. Undersökningen är finansierad med hjälp av KULM-medel inom det svenska miljöprogrammet för jordbruk och bekostas gemensamt

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,

Läs mer

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller

SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller 34 HÄSTFOCUS #6/2015 Höanalys - Få koll på vad ditt hö innehåller SKÖTSEL HÖANALYS - Få koll på vad ditt hö innehåller HÄSTFOCUS #6/2015 35 SKÖTSEL

Läs mer

Grunderna kring helmäskning

Grunderna kring helmäskning Grunderna kring helmäskning I bryggskolans kapitel extraktbryggning och delmäskning så har vi berättat om hur du kan brygga goda öl med hjälp av dessa metoder. Vad vi också nämner är att i extraktbryggning,

Läs mer

Ser du marken för skogen?

Ser du marken för skogen? Ser du marken för skogen?! Marken är starkt kopplad till produktion! Skogsbruk har stor effekt på mark och vatten! Skall vi diskutera detta måste vi ha förståelse för hur marken fungerar Vad är mark? Mineralpartikel

Läs mer

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken

Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö. Råd i praktiken Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö Råd i praktiken Jordbruksinformation 17 2006 Baldersbrå i ekologisk odling av vallfrö De baldersbråplantor som ger problem i ekologiskt vallfrö har grott på sensommaren

Läs mer

Försurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10

Försurning. Joel Langborger. Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10 Försurning Joel Langborger 9A Mentor: Olle och Pernilla 20/5-10 Innehållsförteckning: Sida Inledning 1 Bakgrund 1 Syfte 1 Material 1 Metod 2 Resultat 2 Slutsats 2 Felkällor 3 Avslutning 3 Inledning: Försurning

Läs mer

Applikationen kan vara olika beroende på växtens tillstånd. Groupe coopératif région centre, France (service technique)

Applikationen kan vara olika beroende på växtens tillstånd. Groupe coopératif région centre, France (service technique) IV. TEST RESULTAT MED LOCAGREEN 1.TESTER PÅ SKÖRD (VETE, BETOR och SÄD) Material och metoder Allmänt protokoll: Spanmål: en applikation / på sista lövet stadiet / dos 1.5 kg/ha Betor.: en applikation /

Läs mer

Östersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f.

Östersjön. Gemensamt ansvar. Finlands jord- och skogsbruksproducenter. Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Gemensamt ansvar Östersjön Finlands jord- och skogsbruksproducenter Svenska lantbruksproducenternas centralförbund SLC r.f. Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK r.f. Östersjön......

Läs mer

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans

Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Tisby gård och Långtora gård- pilotgårdar inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt

Läs mer

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298

SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 SVAVEL- OCH KALIUMGÖDSLING TILL EKOLOGISK BLANDVALL, L3-2298 Ola Hallin Hushållningssällskapet Sjuhärad, Box 5007, 514 05 Länghem E-post: Ola.Hallin@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Ekologisk blandvall

Läs mer

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel.

Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel i äldre ekologiska vallar på lättare mineraljordar vid låg nivå på stallgödseltillförsel. Redovisning av demonstrationsodling Kaliumgödsling till ekologisk vall med svag stallgödseltillförsel Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad 2007-12-12 Syfte Att visa på behovet av kaliumtillförsel

Läs mer

Utlakningsförsöken i Mellby

Utlakningsförsöken i Mellby Utlakningsförsöken i Mellby Försöken syftar till att ta fram effektiva brukningsmetoder för att minska förlusterna av växtnäring i olika odlingssystem Fånggrödor och flytgödsel (A) Stallgödsel i två odlingssystem

Läs mer

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård 1997-2008 Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 0325-618610 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård

Läs mer

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092

Bedömning av kompostjord. Riktlinjer för jordtillverkning av kompost. RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 Bedömning av kompostjord Riktlinjer för jordtillverkning av kompost RVF rapport 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling 2006:11 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Förord Vid Sveriges kommunägda komposteringsanläggningar

Läs mer

Gödslingsguide 2015 2016

Gödslingsguide 2015 2016 Gödslingsguide 2015 2016 En bra skörd är till fördel för jordbrukaren och miljön En bra skörd är till fördel för såväl jordbrukaren, miljön som konsumenterna. En bra skörd tar alla näringsämnen till vara

Läs mer

Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin?

Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin? nr 102 Bruket av växtnäring i fritidsodlingar kan man ersätta konstgödsel med urin? Anna Richert Stintzing JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik forskar för bättre mat och miljö 2003 Bruket av

Läs mer

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall JO 14 SM 1401 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2013 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Production of organic and non-organic farming 2013 Cereals, dried pulses, oilseed

Läs mer

Åtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet

Åtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet En kunskapssammanställning Joakim Ahlgren joakim.ahlgren@slu.se Institutionen för Vatten och Miljö SLU Bakgrund 89000 mil diken i Sverige

Läs mer

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg Bakgrund och syfte Lakvatten med lågt ph och höga metallhalter är vanligt i områden där det finns gamla gruvavfallsdeponier.

Läs mer

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott

Foto: Per-Erik Larsson. Mekaniskt Vallbrott Foto: Per-Erik Larsson Mekaniskt Vallbrott Jordbruksinformation 1 2014 Mekaniskt vallbrott på rätt sätt Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland För att få ut maximal nytta av vallen är vallbrottet

Läs mer

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket

Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Grupparbete på kursen Jordbruket och klimatet mars 2014 Sida 1(5) Diskussion om åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i jordbruket Inför diskussionen visades följande bilder: Grupparbete på

Läs mer

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter.

Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter. Nr 3 1553 Tabell 1. Maximigivor av kväve (kg/ha/år) till spannmål, oljeväxter och baljväxter Basåtgärd: Gödsling av åkerväxter Södra och Mellersta Finland Ler och Grova mjäl mineral Norra Finland Ler och

Läs mer

Vildsvin Några sanningar

Vildsvin Några sanningar Några sanningar De föder 2-3 kullar/år Varje sugga föder minst 8 kultingar Man kan skjuta hur många som helst, de blir ändå bara fler Vill Du ha bort grisarna, skjut suggan först De äter potatis precis

Läs mer

Packningens påverkan på infiltration

Packningens påverkan på infiltration Packningens påverkan på infiltration En mark anses ha hög infiltration om den släpper igenom 1-4 mm/h och låg infiltration om genomsläppligheten är under 4 mm/ha. 7 6 5 4 3 Infiltration mm/h Opackat Packat

Läs mer

Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster

Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster Hur gör man världens renaste vatten av avloppsvatten? Helsingforsregionens miljötjänster 2 3 Samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster renar avloppsvattnet för de 1,2 miljoner invånarna i Helsingforsregionen

Läs mer

Bra vallfoder till mjölkkor

Bra vallfoder till mjölkkor Bra vallfoder till mjölkkor Foto: Jordbruksverket Jordbruksinformation 10-2014 Bra vallfoder till mjölkkor Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Vallen är grundstommen i ekologiska mjölkkors foderstat.

Läs mer

Svavel. för kvantitet och kvalitet. Dan-Axel Danielsson 2014-10-16

Svavel. för kvantitet och kvalitet. Dan-Axel Danielsson 2014-10-16 Svavel för kvantitet och kvalitet Dan-Axel Danielsson Protein är Aminosyror och aminosyror består av Kol Syre Väte Kväve Svavel Bara metionin och cystein innehåller svavel Växterna tar Kol från luften

Läs mer

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring! Balanserad utfodring som beaktar djurets behov är grunden för

Läs mer

Lantbrukets effekter på Åland 2014

Lantbrukets effekter på Åland 2014 8.9.2015/LB Lantbrukets effekter på Åland 2014 Primärnäringarna och livsmedelsindustrin Ca 880 sysselsatta (tills. med indirekt sysselsättning, ca 1 335) Total omsättning, 186,0 miljoner euro Livsmedelsindustrin

Läs mer

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen

Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen Ord och begrepp till arbetsområdet Miljö i Europa. Inledning: om att vi skapar miljöproblem när vi utnyttjar naturen resurser: det som vi kan leva av, Pengar kan vara en resurs. Naturen är också en stor

Läs mer

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid Tradition - Utveckling Samhällsnytta Affärer Fria Tillsammans Verksamhetsidé Främja landsbygdens utveckling genom att utveckla

Läs mer

Slamavskiljare Markbädd Nordkalk Filtra P

Slamavskiljare Markbädd Nordkalk Filtra P April, 2009 Slamavskiljare Markbädd Nordkalk Filtra P Figur 1. Nordkalk Filtra P är ett passivt filter som effektivt renar fosfor och bakterier ur vatten. (Filtret fungerar även efter kompaktfilter, biofilter

Läs mer

Gårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan

Gårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan Gårdsbesök i Kalmar-Öland med tema förädling och samverkan Kollegor från hela landet bjöds på en resa bland nytänkare och entreprenörer hos årets stämmovärdar i sydost. Magi Lantbruk Vi kommer fram till

Läs mer

Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus

Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen. Agr. Anna Bjuréus Jordkvalitet - utfordringer med jordstruktur i potetproduksjonen Agr. Anna Bjuréus Utmaningar i växtodlingen Klimatförändringar Mer regn höst-vår Skyfall oftare Färre år med tjäle Eftersatt dränering Täckdikning

Läs mer

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren

JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Rastfållor och drivgångar Eva Salomon och Kristina Lindgren Vad ska vi gå igenom? Syftet med markytestabilisering Planering Material och anläggning Kostnader

Läs mer

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.

Ekologisk vallodling på Rådde gård 1997-2008 December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush. Ekologisk vallodling på Rådde gård - December Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad Jan.Jansson@hush.se 03-6186 Hushållningssällskapet Sjuhärads försöks- och demonstrationsgård Rådde ligger på västsidan

Läs mer

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 %

Generellt. Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Norge Generellt Befolkning 4,5 milj. Lantbruksareal 1 milj. ha. Antal aktiva Lantbruk 70.000 Medelareal 15 ha. Ekologisk 1,8 % Markanvändning inom EU (Inkl. Norge) 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10

Läs mer

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och täckdikningen Klimatförändringarna och täckdikningen Odlings landskapets tekniska system måste anpassas

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(8) Dränering och växtnäringsförluster Framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2016 Risk för fosforförluster med dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn

Läs mer

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage

Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Institutionen för ekonomi/agriwise Ekonomisk påverkan på lantbruksföretag vid krav på åtgärder för att minska näringsämnesläckage Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inledning... 1 Uppdraget...

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter mars 2015

Priser på jordbruksprodukter mars 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-03-31 Priser på jordbruksprodukter mars 2015 Avräkningspriserna på nötkött både i och ligger på en relativt hög nivå. Under 2014 ökade andelen svenskt nötkött

Läs mer

Praktisk handbok för skyddszonsanläggare

Praktisk handbok för skyddszonsanläggare Praktisk handbok för skyddszonsanläggare Omslagsbilden Skyddszonen förhindrar att jordpartiklar rinner ut i vattendraget, gräsremsan på höger sida utgör ett betydligt sämre skydd mot jordtillförsel till

Läs mer

Emån. Mörlundaplatån vid normalflöde

Emån. Mörlundaplatån vid normalflöde Emån Mörlundaplatån vid normalflöde Vad hände? 7-8 juli > 150mm i delar av avrinningsområdet (Målilla 185mm) Vad hände? 7-8 juli > 150mm i delar av avrinningsområdet (Målilla 185mm) De reglerade sjöarnas

Läs mer

Teknik för etablering av vall

Teknik för etablering av vall Teknik för etablering av vall HS Skaraborg rapport nr 3/10 Sofia Kämpe Stella Andermo 1 Vikten av en väletablerad vall HIR Skaraborg vill sprida kunskap om teknikens betydelse för resultatet vid en valletablering.

Läs mer

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Ekosystemets kretslopp och energiflöde Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når

Läs mer

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande

Bilaga 1. Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande 1(8) Bilaga 1 Förslag till förordning Utfärdat den xx Regeringen föreskriver 1 följande Syfte 1 Syftet med denna förordning är att reglera användningen av avloppsfraktioner på ett sådant sätt att skadliga

Läs mer

Försöksplaner startade 1995 eller senare

Försöksplaner startade 1995 eller senare 10:40 måndag, november 01, 2010 1 1 OSD3-924 N-gödsling till Timotejfrövall 1998 2 H-0072A Kvävekomplettering i potatis samt mätn. m kalksalpeterm. 2000 3 L3-0093-2 N-EFFEKT AV PROCESSAD GÖDSEL 1995 4

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne. Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne. Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF Skåne Konsekvensanalys vattenskyddsområden i Skåne 2010 1(1) Förord Dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel och vi är alla överens om att dricksvattnet behöver värnas. I

Läs mer

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen

Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning. Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Yara N-Sensor Ditt stöd för effektiv precisionsspridning Lantmännen PrecisionsSupport Knud Nissen Sensorer i Sverige 2012 I Sverige fanns säsongen 2012 97 N-Sensorer varav 7 är ALS N-Sensor eller N-Sensor

Läs mer

Kompostering och gödslingsförsök med musselrester och bark. Lars Olrog, Erling Christensson, Odd Lindahl, Sven Kollberg

Kompostering och gödslingsförsök med musselrester och bark. Lars Olrog, Erling Christensson, Odd Lindahl, Sven Kollberg Kompostering och gödslingsförsök med musselrester och bark Lars Olrog, Erling Christensson, Odd Lindahl, Sven Kollberg Hushållningssällskapet Väst Rapport nr. 2 2008 Innehållsförteckning: Sid. Inledning

Läs mer

DOM 2014-01-23 meddelad i Stockholm

DOM 2014-01-23 meddelad i Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060109 DOM 2014-01-23 meddelad i Stockholm Mål nr M 6081-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-06-04 i mål nr M 771-13,

Läs mer

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL

DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL Sigill kvalitetssystem AB DOKUMENTATION AV VÄXTODLINGEN VÄXTODLINGSPLAN VÄXTODLINGSJOURNAL Gård År Brukare Om annan än brukaren kör maskiner, spruta etc., namnge personen/personerna nedan: Maskinförare

Läs mer

Praktisk provning av Ekoskär och släckt kalk

Praktisk provning av Ekoskär och släckt kalk Praktisk provning av Ekoskär och släckt kalk Årsrapport 2005 SBU projektkod 2005-1-2-929 SBU Sockernäringens BetodlingsUtveckling AB är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i

Läs mer

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall JO 14 SM 1501 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2014 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Production of organic and non-organic farming 2014 Cereals, dried pulses, oilseed

Läs mer

Tips från ProAgria. Ösp:s Ekonomiseminarium 10.4.2013 Per-Erik Järn Tfn.: 050-4632535. Österbottens Svenska Lantbrukssällskap

Tips från ProAgria. Ösp:s Ekonomiseminarium 10.4.2013 Per-Erik Järn Tfn.: 050-4632535. Österbottens Svenska Lantbrukssällskap Tips från ProAgria Ösp:s Ekonomiseminarium 10.4.2013 Per-Erik Järn Tfn.: 050-4632535 Vem är jag? Ekonomirådgivare på ProAgria Lantbrukssällskapet Agrolog YH Hemma från Pedersöre Jobbat på Lantbrukssällskapet

Läs mer

Hurricane 32 och 42. Bruksanvisning

Hurricane 32 och 42. Bruksanvisning Hurricane 32 och 42 Bruksanvisning 1 Innehållsförteckning 1. Allmänt... 3 1.1 Egenskaper... 3 1.2 Allmänna säkerhetsanvisningar... 3 1.3 Användning... 3 2. Service och underhåll... 4 2.1 Driftsunderhåll...

Läs mer

Skaffa jord Olika sorters jord Sandjorden Lerjorden Mulljorden Jordens bearbetning

Skaffa jord Olika sorters jord Sandjorden Lerjorden Mulljorden Jordens bearbetning lite grann. För en djupare förståelse av odlandets konst hänvisas till din genom egen odling vunna erfarenhet och refererad litteratur. Skaffa jord Först måste du skaffa en bit jord. Bor du i markplan

Läs mer

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse 2016-04-15 581-5993-2014. Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG

1. Sammanfattning. Innehåll. Verksamhetsberättelse 2016-04-15 581-5993-2014. Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG 1 (14) Vattenenheten Jenny Zimmerman, Hans Nilsson 010-2253431 Registraturen Havs- och vattenmyndigheten Box 11930 404 39 GÖTEBORG 1. Sammanfattning Kalkningsverksamheten i Jämtlands län genomgår för närvarande

Läs mer

Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala.

Granstedt, A. 1990. Kväveförsörjningen I alternative odling. Avhandling i ämnet växtnäringslära. Sveriges Lantbruksuniversitet. Uppsala. BIODYNAMISK ODLING I FORSKNING OCH FÖRSÖK Av Artur Granstedt Det är nu tjugo år sedan den lilla boken Biodynamiska Odling i Forskning och Försök gavs ut på Telleby bokförlag 1. Tack vare stipendier kan

Läs mer

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund

VÄXTODLINGSPLAN. Gård. Brukare. Foto: Henrik Nätterlund VÄXTODLINGSPLAN Foto: Henrik Nätterlund Gård År Brukare Så här fyller du i din växtodlingsplan Du fastställer årets gödslingsbehov efter en stegvis beräkning med hjälp av de riktvärden för växtnäringsbehovet

Läs mer

Trelleborg Road Show 2015. Producera mer med mindre.

Trelleborg Road Show 2015. Producera mer med mindre. Trelleborg Road Show 2015. Producera mer med mindre. Borgeby Fältdagar, 24-25 juni 2015 Öka avkastningen Skydda dina marker Häng med i utvecklingen Dela dina erfarenheter Storbritannien SVERIGE Borgeby

Läs mer

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3 PROTOKOLL Nummer 32 6.7.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3 Beslutande Föredragande Justerat Minister Fredrik Karlström Vattenbiolog

Läs mer

itçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü

itçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü itçä zt YÜüzÉÜ Év{ fätü Angående vår miljöpolicy Juni 2007 Compass AtKisson, Used under license F: Är en gammal ångbåt farlig för miljön? S: Jovisst, det är det. Och så är nästan alla transportmedel, därför

Läs mer

1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3

1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3 Innehållsförteckning 1. Bakgrund. 2 1.1 Inledning. 2 1.2 Växters mineralnäringsbehov enligt Tom Ericsson 2 1.3 Hofgårdens golfbana 3 2. Frågeställning. 3 3. Metod.. 3 3.1 Tillförda näringsämnen till Hofgårdens

Läs mer

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar

Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans. Demonstration av integrerat och säkert växtskydd. Odling i Balans pilotgårdar Stenastorp- en pilotgård inom Odling i Balans Demonstration av integrerat och säkert växtskydd Odling i Balans pilotgårdar Inom Odling i Balans samsas gårdar som drivs både ekologiskt och konventionellt.

Läs mer

Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014

Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Fusarium Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Rekommendationer för att minimera fusariumtoxinerna DON och ZEA i spannmål 2014 Dessa rekommendationer syftar till

Läs mer

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G.

Tidskrift/serie Växtpressen. Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Bibliografiska uppgifter för Fosfor - millöproblem i Östersjön Tidskrift/serie Växtpressen Utgivare Yara AB Redaktör Hyltén-Cavallius I. Utgivningsår 2006 Nr/avsnitt 1 Författare Frostgård G. Huvudspråk

Läs mer

Stenmjöl. a) Slam som transporteras med bevattningsvatten och översvämningar.

Stenmjöl. a) Slam som transporteras med bevattningsvatten och översvämningar. Den organisk biologiska odlingen bedrivs inte bara i Schweiz och Tyskland. I Frankrike är den väl etablerad, minst ½ miljon hektar odlas utan konstgödsel och gifter. Liksom i Sverige är den så kallade

Läs mer

Nyhetsbrev 25/6 13 Rapport från din bankonsulent!

Nyhetsbrev 25/6 13 Rapport från din bankonsulent! Nyhetsbrev 25/6 13 Rapport från din bankonsulent! Så är vi då snart framme vd halvårskiftet och då kan det kanske var lite intressant med en summering av det första halvåret. Som nämnts i tidigare nyhetsbrev

Läs mer

Dammbindning LÖNSAMT I LÄNGDEN

Dammbindning LÖNSAMT I LÄNGDEN Dammbindning LÖNSAMT I LÄNGDEN Att grusvägar, liksom alla andra vägar, kräver sitt underhåll är ofrånkomligt. Men genom dammbindning kan man drastiskt förlänga tiden mellan renoveringsintervallen, vilket

Läs mer

Korastning javisst, men hur?

Korastning javisst, men hur? Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor

Läs mer

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg

SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg SKOLFÖRSÖK Experiment i mesoskala tillsammans med Kyrkbacksskolan i Kopparberg Bakgrund och syfte Lakvatten med lågt och höga metallhalter är vanligt i områden där det finns gamla gruvavfallsdeponier.

Läs mer

Tvärvillkor, foderhygien i växtproduktion. Katja Korkalainen Fodersektionen katja.korkalainen@evira.fi 040-489 3412 växel 029 530 0400

Tvärvillkor, foderhygien i växtproduktion. Katja Korkalainen Fodersektionen katja.korkalainen@evira.fi 040-489 3412 växel 029 530 0400 Tvärvillkor, foderhygien i växtproduktion Katja Korkalainen Fodersektionen katja.korkalainen@evira.fi 040-489 3412 växel 029 530 0400 Neuvo2020 December 2014 Allmänt om foderkontroll på gårdar med växtproduktion

Läs mer

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl

Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor. Foto: Per Ståhl Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Foto: Per Ståhl Jordbruksinformation 1 2012 1 Radhackning från sådd till skörd i lantbruksgrödor Text: Per Ståhl, Hushållningssällskapet Linköping Radhackning

Läs mer

Strip till för täta radavstånd

Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill Strip till för täta radavstånd Spirit C StripDrill är en unik, kompakt och integrerad strip-till-lösning för att så spannmål, raps och baljväxter i farter upp till 15 km/tim. Väderstad

Läs mer

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2011. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Skörd för ekologisk och konventionell odling 2011. Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall JO 16 SM 1202 Skörd för ekologisk och konventionell odling 2011 Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall Slutlig statistik Production of organic and non-organic farming 2011 Cereals,

Läs mer

Signifikanta skillnader enligt t-test 1998-2000 på provytenivå redovisas nedan för varje par.

Signifikanta skillnader enligt t-test 1998-2000 på provytenivå redovisas nedan för varje par. 3.7 Förklaring av skördeskillnader på parnivå Jens Blomquist och Thomas Wildt-Persson, SBU Inledning I följande kapitel görs en genomgång av några viktiga signifikanta skillnader mellan plus- och medelgård

Läs mer

Jord- och skogsbruksministeriets förordning

Jord- och skogsbruksministeriets förordning Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet samt miljöspecialstöd för jordbruket Given i

Läs mer

Bondestenåldern. 4200 år före Kristus - 1800 år före Kristus

Bondestenåldern. 4200 år före Kristus - 1800 år före Kristus Bondestenåldern 4200 år före Kristus - 1800 år före Kristus Människorna blev fler och fler. Man kom på ett nytt sätt att skaffa mat. Om man sådde frön från vilda växter i jorden och väntade till våren,

Läs mer

Örternas uthållighet i vallodling - 1 -

Örternas uthållighet i vallodling - 1 - Örternas uthållighet i vallodling - 1 - Innehåll Sid 3 Sid 4 Sid 7 Sid 8 Sid 9 Sid 10 Sid 11 Sid 16 Inledning och upplägg av undersökningen Resultat Kommentarer till resultaten Lantbrukarnas svar på frågeenkät

Läs mer

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Funktionella utfodringsmodeller med Krono-foder Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring. Krono I, II, III och IV allfoder Krossi 125 Top, Krono 135

Läs mer

och odling i typområden

och odling i typområden Inventering av fastigheter och odling i typområden 1 Programområde: Jordbruksmark Undersökningstyp: Inventering av fastigheter och odling i typområden Bakgrund och syfte med undersökningstypen Det övergripande

Läs mer

SLC:s miljöprogram UTKAST

SLC:s miljöprogram UTKAST SLC:s miljöprogram UTKAST 13.02.2012 Förslag av SLC:s miljö- och markpolitiska utskott Inledning Jordbruk har bedrivits i Finland i över tusen år. Under olika tidsperioder har man odlat enligt då kända

Läs mer

Översvämning i Hallsbergsområdet

Översvämning i Hallsbergsområdet Uppdragsrapport Översvämning i Hallsbergsområdet i september 2015 - Konsekvenser för växtodlingen Johan Gottfridsson, Hushållningssällskapet, HS Konsult AB 2 Innehåll Om rapporten... 5 Sammanfattning...

Läs mer