Fiskevårdsplan för Pinnåns övre delar 2006

Transkript

1 Fiskevårdsplan för Pinnåns övre delar 2006 Hjälmsjön & Pinnåns Fiskevårdsområdesförening Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, Lund Telefon: E-post:

2 Fiskevårdsplan Pinnån 2006 Eklövs Fiske & Fiskevård Innehåll 1 Sammanfattning 3 2 Inledning 4 3 Fisk- och kräftförekomst Elfiske 6 4 Biotopinventering 9 5 Åtgärdsförslag 12 6 Referenser 15 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Provfiske Pinnån Kartering vattenbiotop Vandringshinder CD med data från biotopkartering och foto 2

3 Fiskevårdsplan Pinnån 2006 Eklövs Fiske & Fiskevård 1 Sammanfattning I Pinnåns övre delar uppströms Hjälmsjön förekommer stationära bestånd av öring, dels i huvudfåran, dels i tillflödena Rackarebäcken, Lärkesholmsån och Spångabäcken. Förekomsten av öring i dessa vattendrag är förhållandevis god med relativt höga tätheter. I Pinnån uppströms Hjälmsjön har omfattande diknings arbeten utförts på vissa sträckor under 1900-talet. Dikningarna syftade till att sänka grundvattennivån, för att få omgivande fuktmarker tillgängliga för uppodling samt att avsänka Sörsjön som tidigare hade en utbredning ner mot Spångabäckens utlopp i Pinnån. Delar av Rackarebäcken och Lärkesholmsån är också påverkade av dikningsarbeten. Dikning och rensning av vattendragen har medfört försämrade förhållanden för öringbeståndet. I Pinnån uppströms Hjälmsjön sker ett relativt begränsat sportfiske inom det fiskevårdsområde som finns inom Örkelljunga kommun, Hjälmsjön & Pinnåns Fiskevårdsområdesförening. I Pinnåns övre delar har 7 olika kräft- och fiskarter påträffats, de vanligast förekommande är öring, abborre, gädda och ål. Ålen som är rödlistad förekommer i Pinnåns huvudfåra. Flodkräfta har tidigare varit allmänt förekommande i Pinnån. Kräftpest har medfört att arten försvunnit från merparten av Pinnåns vattensystem, restbestånd finns i några få tillflöden. Idag är signalkräftan mer spridd och finns på flera lokaler inom Pinnåns avrinningsområde. Under 2006 har biotopinventering och elfiske utförts i Pinnåns övre delar uppströms Hjälmsjön och i några tillflöden. Med underlag från dessa undersökningar har en fiskevårdsplan tagits fram för dessa vattendrag. I planen ingår även tidigare fiskundersökningar. Tillsammans utgör detta underlag på föreslagna fiskevårdsåtgärder. 3

4 Fiskevårdsplan Pinnån 2006 Eklövs Fiske & Fiskevård 2 Inledning Pinnån är ett av Rönneåns större tillflöde. Pinnån avvattnar ett flertal sjöar uppströms Örkelljunga och rinner genom ett omväxlande kulturlandskap. Dominerande markanvändning intill vattendraget är betesmark, åker och skogsbruk. I Pinnåns nedre delar förekommer havsvandrande arter som lax och havsöring. Deras vandring stoppas av ett naturligt vandringshinder vid Storamölla som har en höjd av 7 m. Uppströms Storamölla förekommer stationär öring. Totalt har det inom Pinnåns avrinningsområde registrerats 17 olika kräft- och fiskarter. Under 2005 togs det fram en fiskevårdsplan för Pinnåns nedre och mellersta delar, vilken innefattade sträckan från dess utflöde i Rönne å och upp till Hjälmsjön (Eklöv 2005, Karta 2.1). I Pinnån inom Örkelljunga kommun finns ett fiskevårdsområde, Hjälmsjön & Pinnåns fvo, som ansvarar för fisket och fiskevården inom denna del av ån. För att komplettera fiskevårdsplanen från 2005 har det under 2006 utförts biotopinventering och elfiske i Pinnån och några tillflöden uppströms Hjälmsjön. Karta 2.1 Översiktlig karta som visar Rönneåns vattensystem med Pinnån. Röda markeringar visar gränser för området som inventerades

5 Fiskevårdsplan Pinnån 2006 Eklövs Fiske & Fiskevård Vattenmiljön för fisken förändras längs med ett vattendrag beroende på lutning (fallhöjd), jordarter och berggrund, omgivande vegetation samt beskuggning. Olika fiskarter har olika preferens för sin miljö vilket också kan variera under fiskens olika livsstadier. I Pinnån leker öringen under hösten och vintern (oktober-december) och är beroende av ett grusigt, stenigt material med lite inslag av finare material som silt och sand för sin lek. Storleken av lämpliga lek- och uppväxtområden kan vara en begränsande faktor för populationsstorleken för laxartad fisk. För vandrande bestånd är det som regel uppväxtområdets storlek som är begränsande medan det för stationära bestånd oftast är antalet lekfiskar som är avgörande för beståndets storlek. Detta medför att tätheten av öring skiljer sig mellan stationära och vandrande bestånd, med ca 10 gånger högre täthet av årsungar i vandrande bestånd jämfört med stationära (tabell 2.1). Inom de delar av Pinnån som inventerades 2006 förekommer stationär öring (bild 2.1). Tabell 2.1. Värden på öringtäthet i Skånska vattendrag uppdelat på vandrande och stationära bestånd (data från Elfiskeregistret, ). Tätheterna anges i antal per 100 m 2. Vandrande bestånd Stationära bestånd Vattendragsbredd < 2 m 2-4 m 4-8 m > 8 m < 2 m 2-4 m 4-8 m > 8 m Öring Öring > Antal arter Antal elfisken Bild 2.1 Stationär öring fångad i Pinnån För att i ett längre tidperspektiv kunna arbeta kostnadseffektivt med fiskeoch vattenvård i Pinnån behövs ett underlag för hur vattenbiotoperna ser ut längs med vattendraget. Det har därför utförts en biotopinventering under hösten 2006 i Pinnåns övre delar uppströms Hjälmsjön och i tillflödena Rackarebäcken, Lärkesholmsån och Spångabäcken. Målsättningen är att bedriva en långsiktig förvaltning av fiskevården i Pinnån. På uppdrag av Hjälmsjön & Pinnåns Fiskevårdsområdesförening 5

6 Fiskevårdsplan Pinnån 2006 Eklövs Fiske & Fiskevård har Eklövs Fiske & Fiskevård tagit fram en plan för fiskevården i Pinnåns övre delar uppströms Hjälmsjön. I planen ingår redovisning av fiskundersökningar, biotopinventering och kartläggning av vandringshinder. Denna rapport redovisar förutsättningar, resultat och slutsatser avseende detta arbete. Hjälmsjön & Pinnåns Fiskevårdsområdesförening har finansierat fiskevårdsplanen. 3 Fisk- och kräftförekomst I Pinnåns nedre och mellersta delar upp till Hjälmsjön förekommer ett relativt stort antal kräft- och fiskarter. Totalt har 14 olika arter påträffats (tabell 3.1). De vanligast förekommande är öring, elritsa, gädda och ål. I Pinnåns nedre delar, upp till vandringshindret vid Storamölla förekommer lax och havsvandrande öring. Andra arter som förekommer mer sporadiskt är abborre, björkna, gärs, lake, mört, nejonöga, sandkrypare, signalkräfta och sutare (tabell 3.1). Sandkrypare är en ovanlig art, den var tidigare rödlistad och förekommer endast i fyra vattendragsystem i Skåne (Kävlingeån, Saxån, Rönne å och Helge å). I Pinnån har arten påträffats i åns nedre delar vid Storamölla, i åns mellersta delar nedströms Kopparmölledammen och vid Eket. Nejonöga tillhör gruppen rundmunnar, som är broskfiskar och anses vara primitivare än benfiskar. Genetiska undersökningar under senare tid antyder ett nära släktskap mellan bäcknejonöga (Lampetra fluviatilis) och flodnejonöga (Lampetra planeri), så nära att de kanske bör räknas som samma art (Degerman, Magnusson, Sers 2005). I denna rapport anges därför endast släktnamnet nejonöga (Lampetra spp). Uppströms Pinnån i Hjälmsjön har ytterligare några arter registrerats, braxen, sarv och gös (tabell 3.1). Flodkräfta har tidigare varit allmänt förekommande i Pinnån. Kräftpest har medfört att arten försvunnit från merparten av Pinnåns vattensystem, restbestånd finns i några få tillflöden. Bl.a. har flodkräfta under senare år observerats i Smärtingabäcken och Lärkesholmsån (Janne Johansson muntl.) Idag är signalkräftan mer spridd och finns på flera lokaler inom Pinnåns avrinningsområde. Uppströms Hjälmsjön har 7 arter registrerats varav öring, abborre, gädda och ål är de vanligast förekommande (bilaga 1, figur 3.1). Ålen tas upp i gällande svenska rödlista som sällsynta och klassas som akut hotad (CR) (Gärdenfors 2005). 3.1 Elfiske De första elfiskeundersökningarna i Pinnån utfördes i mitten av 1960-talet av Lunds Universitet (Åbjörnsson, Brönmark, Eklöv 1999). Elfiske under senare tid har utförts av Länsstyrelsen och olika fiskevårdskonsulter. I åns nedre delar vid Storamölla utförs elfiske regelbundet på en lokal, vilken ingår i Rönneåns recipientkontroll. Under 2006 utfördes elfisken på 8 lokaler i huvudfåran uppströms Hjälmsjön och i Rackarebäcken, Lärkesholmsån och Spångabäcken, resultat från varje lokal redovisas i bilaga 1. Syftet med elfiskena har varit att undersöka fiskfaunan i olika delar av Pinnån uppströms Hjälmsjön samt undersöka förekomst och täthet av öring. Resultatet från provfisket utgör ett viktigt underlag för 6

7 Fiskevårdsplan Pinnån 2006 Eklövs Fiske & Fiskevård framtida fiskevårdåtgärder i Pinnån och dess tillflöden. Vid provfisket 2006 registrerades 7 olika arter. Öring förekom på samtliga lokaler. Näst vanligast var abborre, gädda och ål (2 lokaler) (tabell 3.2, figur 3.1). Tabell 3.1 Sammanställning av registrerade kräft- och fiskarter från elfiskeundersökningar nedströms Hjälmsjön, nätprovfiske i Hjälmsjön 2000 och elfiske 2006 uppströms Hjälmsjön. Data från Fiskeriverket fiskdatabas och provfiske 2006 (bilaga 1). Art Nedströms Hjälmsjön Uppströms Hjälmsjön Hjälmsjön Abborre (Perca fluviatilis ) X X X Björkna (Abramis bjoerkna ) X Braxen (Abramis brama ) X X Elritsa (Phoxinus phoxinus ) X Gädda (Esox lucius ) X X X Gärs (Gymnocephalus cernuus ) X Gös (Sander lucioperca ) X Lake (Lota lota ) X Lax (Salmo salar ) X Mört (Rutilus rutilus ) X X X Nejonöga (Lampetra spp ) X Sandkrypare (Gobio gobio ) X Sarv (Rutilus erythrophthalmus ) X Sutare (Tinca tinca ) X Ål (Anguilla anguilla ) X X Öring (Salmo trutta ) X X Signalkräfta (Pasifastacus leniusculus ) X X Antal arter Artförekomst Pinnåns övre delar 2006 n= Antal lokaler öring abborre gädda ål braxen mört signalkräfta Figur 3.1 Frekvens av registrerade fiskarter i Pinnån redovisat som förekomst för 8 olika lokaler (tabell 3.2). 7

8 Fiskevårdsplan Pinnån 2006 Eklövs Fiske & Fiskevård Tabell 3.2 Fisk- och kräftarter som registrerades vid elfisket Lokal 1. Rackarebäcken, uppstr fiskdamm x x 2. Rackarebäcken, Granet x x 3. Lärkesholmsån, Hjelmsjövik x 4. Lärkesholmsån, Ö Spång x x 5. Pinnån, nedstr Spinneriet x x x x 6. Pinnån, Spinneriet x x x x 7. Spångabäcken, uppstr fiskodling x 8. Spångabäcken, Spångabygget x abborre Relativt höga öringtätheter registrerades i samtliga vattendrag, i nivå med medelvärdet för stationära bestånd i Skåne (figur 3.2, tabell 2.1). Högst täthet av öring registrerades i Lärkesholmsån och i Spångabäcken (lokal 4, 7, 8). I Pinnåns huvudfåra var tätheterna förhållandevis höga med tanke på att tätheten av öring normalt sett är lägre i bredare jämfört med smalare vattendrag (tabell 2.1). Andelen årsungar var också förhållandevis hög i huvudfåran, betydligt högre jämfört med resultatet från 2005 års provfiske nedströms Hjälmsjön (figur 3.3, Eklöv 2005). braxen gädda mört signalkräfta ål öring Täthet 40 Pinnåns övre delar, 8 lokaler Lokal Figur 3.2 Beräknad täthet av öring/100 m 2, för lokaler i Pinnån

9 Fiskevårdsplan Pinnån 2006 Eklövs Fiske & Fiskevård Pinnåns övre delar, 8 lokaler Täthet > Lokal Figur 3.3 Beräknad täthet av öring/100 m 2, 0+ anger årsungar, >0+ anger äldre öring. Signalkräfta som är införd i Sverige, kommer ursprungligen från USA, har registrerats i Rackarebäcken. Arten har sannolikt spridits från dammar inom vattensystemet där signalkräfta har planterats ut. Ål klassas från år 2005 som akut hotad, arten påträffades på två lokaler i huvudfåran vid fisket Invandringen av glasål har minskat drastiskt sedan 1980-talet, vilket har minskat förekomsten av vuxen ål i vattendragens övre delar. I Pinnån finns dessutom ett svårpasserbart hinder för ål i åns nedre delar vid Storamölla. Hindret är delvis naturligt och utgörs av ett vattenfall. Övriga arter som fångades 2006 var abborre, braxen, mört och gädda (tabell 3.2). 4 Biotopinventering Under sommaren 2006 har det utförts en biotopinventering av Pinnån på sträckan från dess utflöde i Hjälmsjön upp mot Sörsjön. Vidare har tillflödena, Rackarebäcken, Lärkesholmsån och Spångabäcken inventerats. Denna inventering har sammanställts och redovisas i bilaga 2 och 3. Vid inventeringen har vattendragen inventerats nerifrån och upp, vilket har utförts genom att gå längs vattendraget där vattenbiotop, omgivning, närmiljö samt vandringshinder har registrerats. Inventeringen utfördes med metodik framtagen av Länsstyrelsen i Jönköping och finns beskriven i Naturvårdsverkets miljöhandbok (Halldén, Liliegren, Lagerkvist 2000, Naturvårdsverket 2003). Vidare har lämplig öringbiotop klassats vad gäller lekområde och uppväxtområde i en fyrgradig skala enligt ovanstående metodik. Vid sammanställning har längd av potentiell bra till mycket bra biotop för öring angetts. Sammanställning av biotopinventering redovisas nedan. Data från biotopkartering med foto redovisas i bilaga 4. 9

10 Fiskevårdsplan Pinnån 2006 Eklövs Fiske & Fiskevård Karta 4.1 Karta som visar Rackarebäcken, Lärkesholmsån, Pinnåns övre delar och Spångabäcken, ström- och forspartier är rödmarkerade inom inventerade områden (2006). Rackarebäcken avvattnar ett område söder om Hjälmsjön, vilket till stora delar utgörs av myrmarker. Bäckens nedre del är relativt opåverkad upp till landsvägsbron vid Ö Ringarp. Vattenbiotopen bedöms som mycket god för öring. Det finns dock ett mindre dämme med vattenintag till en fiskdamm inom denna sträckning. Vattenintaget är relativt litet och påverkan på bäcken bedöms som ringa. Ett vandringshinder finns uppströms vägbron i form av ett konstgjort dämme, vilket definitivt hindrar fiskens vandring uppströms i bäcken. Mycket fina biotoper finns längre uppströms upp till den nya motorvägsbron (E 4:an) med omväxlande ström- och forspartier. Ovanför motorvägen är bäcken kraftigt påverkad av dikning och öringmiljöerna är mer begränsade. Söder om Fridhem, nedströms en vägbro, finns ett naturligt vandringshinder i form av ett vattenfall. Andelen områden med bra miljöer för öring i Rackarebäcken är förhållandevis hög, >70% av den totala ytan som har inventerats. Lärkesholmsån rinner från sjöarna Lillsjön och Lärkesholmssjön och mynnar i Hjälmsjöns nordöstra del. Fina strömbiotoper med bra miljö för öringens lek och uppväxt finns på flera sträckor, från Hjälmsjön upp till den nya motorvägsbron söder Ö Spång. Uppströms E 4:an rinner ån lugnflytande till svagt strömmande. Vandringshinder finns i åns nedre del vid en äldre kvarndamm som har två utskov, vilka hindrar fiskens vandring uppströms. I Pinnåns nedre del uppströms Hjälmsjön rinner ån ringlande och har en relativ låg påverkansgrad på en sträcka av ca 300 m. Uppströms detta parti är ån kraftigt påverkad och är dikad på en sträcka av ca 900 m, rensmassor med sten och block ligger på den västra åsidan. Ovanför denna sträckning finns ett mycket fint ström- och forsparti, där ån rinner i 10

11 Fiskevårdsplan Pinnån 2006 Eklövs Fiske & Fiskevård flera grenar och bildar ett kvillområde. Området har en relativ låg påverkansgrad, är väl beskuggad och andelen död ved är hög. Här finns mycket bra miljöer för öringens lek och uppväxt. I övre delen av detta ström- och forsområde låg tidigare en industri, Spinneriet. Spår av äldre kvarnverksamhet och ålkistor finns i området. Idag finns ingen verksamhet och det återstår endast rester av tidigare aktiviteter. Uppströms Spinneriet är ån rensad och sänkt, längre uppströms låg tidigare Sörsjön som sträckte sig ner mot Spångabäckens utlopp. Inga vandringshinder finns inom den inventerade sträckan av Pinnån. Spångabäcken rinner ut i Pinnån ca 2 km uppströms Hjälmsjön. Bäckens nedre del är omgrävd och en fiskodling ligger vid sidan om bäcken. Ett konstgjort dämme finns i anslutning till fiskodlingen som har till syfte att avleda vatten till ett antal fiskodlingsdammar. Detta dämme utgör ett definitivt vandringshinder för öring. Uppströms fiskodlingen finns ett mycket fint och opåverkat ström- och forsparti som sträcker sig upp till Spångabygget. Sammanfattningsvis visar den utförda biotopinventeringen på relativt bra förhållande för stationär öring i tillflödena Rackarebäcken, Lärkesholmsån och Spångabygget. Vandringshinder finns dock i bäckarnas nedre delar, vilket påverkar uppströmsvandring av öring i dessa vattendrag. I Pinnån finns några partier som är kraftigt påverkade genom rensning. Det finns även ett område med låg rensningsgrad, vilket utgör ett kvillområde med mycket fina ström- och forsbiotoper som har goda förhållanden för öringens lek och uppväxt. Detta område utgör ca 20% av den inventerade sträckningen i Pinnån. Åtgärder för att förbättra förhållanden för öring bör i första hand inriktas på att ta bort vandringshinder i Pinnåns tillflöden samt biotopåtgärder i huvudfåran på vissa rensade sträckor. 11

12 Fiskevårdsplan Pinnån 2006 Eklövs Fiske & Fiskevård 5 Åtgärdsförslag Förslag på fiskevårdsåtgärder ges i bilaga 2 och 3. Nedan sammanfattas föreslagna åtgärder för Pinnån och dess tillflöden (tabell 5.1). Tabell 5.1 Åtgärdsförslag för Rackarebäcken, Lärkesholmsån, Pinnån och Spångabäcken. Numrering av sträckorna enligt bilaga 2. Sträcka Åtgärd X-koordinat Y-koordinat Anm Rackarebäcken 5 Etablera fiskväg Damm, vattenfall Lärkesholmsån 2 Etablera fiskväg Damm vid Östra Spång 2 Etablera fiskväg Damm vid Östra Spång Pinnån 3 Utläggning av block Rensat parti 4 Utläggning av block Rensat parti 5 Utläggning av block Rensat parti 10 Öppna upp ågren på västra sidan Rester av kvarnverksamhet 11 Rensa bort rester av ålkistor Rester av två ålkistor Spångabäcken 2 Etablera fiskväg Dämme vid fiskodling 6 Säkra intag till trädgårdsdamm Ostabilt dämme till damm Foto 5.1 Vandringshinder i Rackarebäcken. Foto 5.2 Vandringshinder nedströms damm i Lärkesholmsån 12

13 Fiskevårdsplan Pinnån 2006 Eklövs Fiske & Fiskevård Foto 5.3 Omgrävd och rensat parti i Pinnån (sträcka 4). Foto 5.4 Igensatt ågren i Pinnån (sträcka 10). Foto 5.5 Rester av ålkista i Pinnån (sträcka 11). 13

14 Fiskevårdsplan Pinnån 2006 Eklövs Fiske & Fiskevård Foto 5.6 Vandringshinder i Spångabäcken. Foto 5.7 Reglering till trädgårdsdamm. 14

15 Fiskevårdsplan Pinnån 2006 Eklövs Fiske & Fiskevård 6 Referenser Degerman, E. Nyberg, P. Sers, B Havsöringens ekologi. Fiskeriverket Information 2001:10. Degerman, E. Magnusson, K. Sers, B Fisk i skogsbäckar. Levande skogsvatten. Världsnaturfonden (WWF). 31s. Eklöv, A Fiskevårdsplan Pinnån. Rapport Eklövs Fiske och Fiskevård, 77s. Fiskeriverket Västkustens laxåar. Fiskeriverket information 1999:9, 156 s. Gärdenfors, U. (red.) Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Halldén, A. Liliegren, Y. Lagerkvi st, G Biotopkartering-vattendrag. Metodik för kartering av biotoper i och i anslutning till vattendrag. Meddelande Länsstyrelsen i Jönköpings län. 2000:20. Naturvårdsverket Biotopkartering vattendrag. Version Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. 16s. Åbjörnsson, K. Brönmark, C. Eklöv, A Fiskfaunan i Skånska vattendrag, förekomst under respektive 1990-talet. Länsstyrelserapport 99:11. Skåne län. Erkännande Ett stort tack till medlemmar i Hjälmsjön & Pinnåns Fiskevårdsområdesförening som har hjälpt till med viktig bakgrundsinformation. Ett speciellt tack till Janne Johansson som har deltagit vid biotopinventering på några sträckor och elfisket. Undersökningen har finansierats av Hjälmsjön & Pinnåns Fiskevårdsområdesförening. 15

16 Pinnån 2006 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Provfiske Pinnån Bilaga 1 Sid 1 (11)

17 Pinnån 2006 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat Karta elfi skelokaler Lista elfi skelokaler Datablad provfi ske Kräft- och fi skarter 10 4 Referenser 11 Bilaga 1 Sid 2 (11)

18 Pinnån 2006 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 1 INLEDNING För att kartlägga förekomst och tätheter av fi sk i Pinnåns övre delar, uppströms Hjälmsjön, har lämpliga lokaler valts ut för provfi ske. De områden som valts ut för provfi sken har bedömts vara, dels fi skförande, dels tillräckligt grunda för att elfi ske ska kunna genomföras effektivt. Elfi ske har utförts i huvudfåran och i några av åns större tillfl öden. 2 METODIK Elfi ske utfördes på 8 sträckor under september Elfi sket utfördes på en sträcka av m och genomfördes enligt rekommenderad metod från fi skeriverket och Naturvårdverkets miljöhandbok (Degerman & Sers 1999, Naturvårdsverket 2002). Ett bensindrivet elaggregat av märket Lugab, volt användes. Den insamlade fi sken bedövades med Benzocainum, varefter den artbestämdes, vägdes och längdmättes varefter den återutsattes. Fångsteffektivitet och täthet av fi sk beräknades med elfi skeregistrets datablad. På varje lokal mättes vattentemperatur, bredden, medel- och maxdjup, beskuggning, strömhastigheten samt typ av bottensubstrat. Foto togs av varje lokal. Vattenprov togs för analys av ph och konduktivitet. Vid jämförelse av fi skförekomst från tidigare år, hänvisas till Fiskeriverkets databas, elfi skeregistret. För att kunna utläsa lägesangivelser för de olika vattendragen rekommenderas att parallellt med databladen använda Lantmäteriverkets gröna karta på CD-rom för Skåne län. Vattendragens lokalisering är angivet med X- och Y-koordinater, enligt rikets koordinatsystem RT90. Resultat av provfi sket redovisas i form av datablad, enligt förklaring nedan. Resultat elfiske Anta arter: Antal registrerade fi sk och kräftarter. Individtäthet: Beräknad täthet, antal / 100 m 2. Biomassa: Beräknad biomassa, vikt (gram) / 100 m 2. Täthet laxfi sk: Beräknad täthet, antal / 100 m 2. Lokaldata Längd, bredd och djup: Medelvärde av den provfi skade sträckan (meter). Vattenhastighet: Dominerande vattenhastighet i ytan bedöms i tre klasser. Vattennivå: Vattendragets nivå vid elfi sketillfället i förhållande till medelnivå. Biotop Bottentopografi : Anges om botten är jämn, intermediär eller ojämn. Beskuggning: Vattenytans beskuggning i %. Närmiljö: Lokalens närmaste omgivning inom en 30 m bred zon. Dödved: Förekomsten av dödved, antal /100 m 2 (>10 cm i diameter samt >50 cm långa). Bottensubstrat: Dominerande bottensubstrat på elfi skelokalen. Tabell arter Art: Registrerad fi sk- och kräftart. Antal: Antal individer som registrerats för varje art. Längd: Fiskens längd (mm) angett som medianvärde. Bilaga 1 Sid 3 (11)

19 Pinnån 2006 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 3 RESULTAT 3.1 Karta elfiskelokaler Hjälmsjön E8 Sörsjön E7 Åsljungasjön Lärkesholmssjön Pinnån Spångabäcken Lärkesholmsån Rackarebäcken km N Örkelljunga E1 E2 Fiskodling E6 E5 Östra Spång E3 E4 Östra Ringarp Åsljunga Eklövs Fiske & Fiskevård Pinnån Bilaga 1 Sid 4 (11)

20 Pinnån 2006 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga Lista elfiskelokaler Nr Lokalnamn Namn vattendrag rinner till 1 uppstr fi skdamm Rackarebäcken Hjälmsjön 2 Granet Rackarebäcken Hjälmsjön 3 Hjelmsjövik Lärkesholmsån Hjälmsjön 4 Ö Spång Lärkesholmsån Hjälmsjön 5 nedstr Spinneriet Pinnån Hjälmsjön 6 Spinneriet Pinnån Hjälmsjön 7 uppstr fi skodling Spångabäcken Pinnån 8 Spångabygget Spångabäcken Pinnån Bilaga 1 Sid 5 (11)

21 Pinnån 2006 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga Datablad provfiske Lokal 1 Rackarebäcken, uppstr fiskdamm Vattensystem: Rönne å Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 7.3 Konduktivitet: 12.5 ms/m Temperatur: 14.5 C Resultat elfiske: Antal arter: 2 Individtäthet: 13 Biomassa: 1177 Täthet laxfi sk: 10 Lokaldata: Längd Bredd: Medeldjup: Maxdjup: Vattenhastighet: Vattennivå: 30 m 2.5 m 0.40 m 1.20 m strömt hög Biotop: Bottentopografi : ojämn Beskuggning: 70% Närmiljö: lövskog Död ved: 2.7 Bottensubstrat: block, sten Art Antal Längd Öring > Abborre Anmärkning: Ström- forsparti med en djuphåla uppströms fi skdamm. Ingen fi sk erhölls i det grunda strömpartiet. Relativ låg fi sktäthet och hög fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare ej utförts på lokalen. Lokal 2 Rackarebäcken, Granet Vattensystem: Rönne å Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 7.2 Konduktivitet: 10.3 ms/m Temperatur: 14.3 C Resultat elfiske: Antal arter: 2 Individtäthet: 29 Biomassa: 99 Täthet laxfi sk: 16 Lokaldata: Längd Bredd: Medeldjup: Maxdjup: Vattenhastighet: Vattennivå: 30 m 2.5 m 0.40 m 1.20 m strömt hög Biotop: Bottentopografi : intermed Beskuggning: 90% Närmiljö: blandskog Död ved: 6.7 Bottensubstrat: sten, block, fi nsed Anmärkning: Parti med svag ström till strömmande rinner ringlande genom alskog. Måttlig hög fi sk- och kräfttäthet och låg biomassa registrerades. Provfi ske har tidigare ej utförts. Art Antal Längd Öring Öring > Signalkräfta 4 21 Bilaga 1 Sid 6 (11)

22 Pinnån 2006 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Lokal 3 Lärkesholmsån, Hjelmsjövik Vattensystem: Rönne å Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 7.3 Konduktivitet: 12.8 ms/m Temperatur: 16.5 C Resultat elfiske: Antal arter: 1 Individtäthet: 14 Biomassa: 374 Täthet laxfi sk: 14 Lokaldata: Längd Bredd: Medeldjup: Maxdjup: Vattenhastighet: Vattennivå: 21 m 3.8 m 0.35 m 0.7 m fors hög Biotop: Bottentopografi : ojämn Beskuggning: 80% Närmiljö: lövskog Död ved: 3.8 Bottensubstrat: block, sten Art Antal Längd Öring Öring > Anmärkning: Relativt opåverkad forsparti nedströms äldre kvarndamm. Måttlig hög fi sktäthet och fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare ej utförts. Lokal 4 Lärkesholmsån, Ö Spång Vattensystem: Rönne å Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 7.3 Konduktivitet: 12.8 ms/m Temperatur: 16.7 C Resultat elfiske: Antal arter: 2 Individtäthet: 31 Biomassa: 1345 Täthet laxfi sk: 26 Lokaldata: Längd Bredd: Medeldjup: Maxdjup: Vattenhastighet: Vattennivå: 14 m 3.2 m 0.50 m 0.80 m fors hög Biotop: Bottentopografi : ojämn Beskuggning: 50% Närmiljö: äng Död ved: 2.2 Bottensubstrat: block, sten Anmärkning: Ström- forsparti uppströms vägbro. Måttlig hög fi sktäthet och hög fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare utförts i området, abborre, gädda, och öring har registrerats (1992). Art Antal Längd Öring Öring > Gädda Bilaga 1 Sid 7 (11)

23 Pinnån 2006 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Lokal 5 Pinnån, nedstr Spinneriet Vattensystem: Rönne å Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 7.4 Konduktivitet: 16.7 ms/m Temperatur: 15.9 C Resultat elfiske: Antal arter: 4 Individtäthet: 18 Biomassa: 774 Täthet laxfi sk: 14 Lokaldata: Längd Bredd: Medeldjup: Maxdjup: Vattenhastighet: Vattennivå: 16 m 7 m 0.25 m 0.65 m fors hög Biotop: Bottentopografi : ojämn Beskuggning: 80% Närmiljö: lövskog Död ved: 2.7 Bottensubstrat: block, sten Anmärkning: Opåverkat forsparti i nedre delan av ett kvillområde. Måttlig hög fi sktäthet och fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare ej utförts. Art Antal Längd Öring Öring > Abborre Braxen Ål Lokal 6 Pinnån, Spinneriet Vattensystem: Rönne å Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 7.4 Konduktivitet: 16.7 ms/m Temperatur: 16.1 C Resultat elfiske: Antal arter: 4 Individtäthet: 28 Biomassa: 1184 Täthet laxfi sk: 24 Lokaldata: Längd Bredd: Medeldjup: Maxdjup: Vattenhastighet: Vattennivå: 18 m 5.5 m 0.20 m 0.60 m fors hög Biotop: Bottentopografi : ojämn Beskuggning: 90% Närmiljö: lövskog Död ved: 4 Bottensubstrat: block, sten Anmärkning: Relativt opåverkat forsparti. Måttlig hög fi sktäthet och hög fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare utförts i området, gädda, ål och öring har registrerats (1992). Art Antal Längd Öring Öring > Gädda Mört 1 91 Ål Bilaga 1 Sid 8 (11)

24 Pinnån 2006 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 Lokal 7 Spångabäcken, uppstr fiskodling Vattensystem: Rönne å Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 7.5 Konduktivitet: 10.2 ms/m Temperatur: 14.2 C Resultat elfiske: Antal arter: 1 Individtäthet: 32 Biomassa: 1224 Täthet laxfi sk: 32 Lokaldata: Längd Bredd: Medeldjup: Maxdjup: Vattenhastighet: Vattennivå: 16 m 1.80 m 0.10 m 0.45 m fors hög Biotop: Bottentopografi : ojämn Beskuggning: 70% Närmiljö: lövskog Död ved: 6.9 Bottensubstrat: block, sten Art Antal Längd Öring Öring > Anmärkning: Ström- forsparti belägen uppströms vägbro. Måttlig hög fi sktäthet och hög fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare ej utförts. Lokal 8 Spångabäcken, Spångabygget Vattensystem: Rönne å Läge elfiskelokal: X-koordinat: Y-koordinat: Vattenkemi: ph: 7.5 Konduktivitet: 10.2 ms/m Temperatur: 14.2 C Resultat elfiske: Antal arter: 1 Individtäthet: 28 Biomassa: 1305 Täthet laxfi sk: 28 Lokaldata: Längd Bredd: Medeldjup: Maxdjup: Vattenhastighet: Vattennivå: 19 m 1.70 m 0.30 m 0.45 m strömt hög Biotop: Bottentopografi : intermed Beskuggning: 80% Närmiljö: lövskog Död ved: 15.5 Bottensubstrat: block, sand, grus Art Antal Längd Öring > Anmärkning: Opåverkad strömsträcka, rinner ringlande genom alskog. Måttlig hög fi sktäthet och hög fi skbiomassa registrerades. Provfi ske har tidigare ej utförts. Bilaga 1 Sid 9 (11)

25 Pinnån 2006 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga KRÄFT OCH FISKARTER Abborre Braxen Gädda Mört Signalkräfta Ål Öring Bilaga 1 Sid 10 (11)

26 Pinnån 2006 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 1 4 REFERENSER Degerman, E. & Sers, B Elfi ske. Standardiserat elfi ske och praktiska tips med betoning på säkerhet såväl för fi sk som fi skare. Fiskeriverket information 1999:3. Naturvårdsverket Elfi ske i rinnande vatten. Version 1:3, Naturvårdverkets handbok för miljöövervakning. 27s. Bilaga 1 Sid 11 (11)

27 Pinnån 2006 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 2 Kartering vattenbiotop Pinnån Bilaga 2 Sid 1 (10)

28 Pinnån 2006 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 2 INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat Karta inventerade sträckor Lista inventerade sträckor Datablad vattendrag 8 4 Referenser 10 Bilaga 2 Sid 2 (10)

29 Pinnån 2006 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 2 1 INLEDNING Under hösten 2006 har det utförts en biotopinventering av Rackarebäcken, Lärkesholmsån, Pinnåns övre delar uppströms Hjälmsjön samt Spångabäcken. Biotopinventeringen har utförts med syfte att kartlägga aktuell status av vattenmiljön i Pinnån med tillfl öden, identifi era känsliga områden och föreslå lämpliga åtgärder för att förbättra miljön för fi sken. 2 METODIK Inventeringen har utförts genom att gå längs vattendragen där vattenbiotop, omgivning, närmiljö samt vandringshinder har registrerats enligt inventeringsmetodik utvecklad av Länsstyrelsen i Jönköping (Halldén, Liliegren, Lagerkvist 2000, Naturvårdsverket 2003). För att kunna utläsa lägesangivelser för de olika delsträckorna rekommenderas att parallellt med databladen använda Lantmäteriverkets gröna karta på CD-rom för Skåne län. Vattendragens lokalisering är angiven med X- och Y-koordinater, enligt rikets koordinatsystem RT90. Resultat av biotopinventering med åtgärdsförslag redovisas i form av datablad, enligt förklaring nedan. Antal tillflöden: tillrinnande vattendrag enligt topografi sk karta. Vandringshinder: antal hinder som bedöms som partiella till defi nitiva för vandrande öring. Bredd och djup: viktat medelvärde av den inventerade sträckan. Strömförhållande: framräknad typ av strömförhållanden angivet i %. Fall: beräknad lutning angivet i m per 100 m inventerad sträcka. Beskuggning, förekomst av dödved, rensningsgrad, storleken av skyddszon och täckningsgrad av vegetation har angivits som ett viktat medelvärde på en fyrgradig skala enligt nedan. Beskuggning Död ved Rensning 0=obefi ntlig 0=saknas 0=ej rensat 1=dålig (<5%) 1=liten (<6 stockar/100 m) 1=försiktigt 2=mindre bra (5-50%) 2=måttlig (6-25 stockar/100 m) 2=kraftigt 3=bra (>50%) 3=riklig (>25 stockar/100 m) 3=omgrävd Skyddszon Vegetation Påverkansgrad 0=< 3 m 0=saknas 1=opåverkad biotop 1=3-10 m 1= (<5%) 2=måttlig påverkan 2=11-30 m 2= (5-50%) 3=stor påverkan 3=>30 m 3= (>50%) Öringbiotop; Lek-, uppväxtområde och ståndplatser för öring har klassats i en fyrgradig skala enligt nedan. Lekområde Uppväxtområde 0 = lekmöjlighet saknas 0 = inte lämpligt 1 = inga synliga lekområde men rätt strömförhållande 1 = möjligt men inte bra 2 = tämligen bra lekområde 2 = tämligen bra 3 = bra mycket bra lekmöjligheter 3 = bra mycket bra Ståndplatser 0 = saknas (för grunt) 1 = möjligt för enstaka större öring att uppehålla sig 2 = tämligen bra 3 = bra mycket bra förutsättningar för större öring Bilaga 2 Sid 3 (10)

30 Pinnån 2006 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 2 3 RESULTAT 3.1 Karta inventerade sträckor Hjälmsjön Sörsjön Åsljungasjön Lärkesholmssjön Spångabäcken Pinnån Lärkesholmsån Rackarebäcken km N Örkelljunga Fiskodling Östra Spång Östra Ringarp Åsljunga Eklövs Fiske & Fiskevård Pinnån Bilaga 2 Sid 4 (10)

31 Pinnån 2006 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga Lista inventerade sträckor RACKAREBÄCKEN Sträcka Längd börjar X koordinat börjar Y koordinat Strömförhållande Lugnfl ytande Svagt strömmande Strömmande Strömmande Strömmande Strömmande Svagt strömmande Strömmande Strömmande Svagt strömmande Svagt strömmande Svagt strömmande Strömmande Svagt strömmande Strömmande LÄRKESHOLMSÅN Sträcka Längd börjar X koordinat börjar Y koordinat Strömförhållande Strömmande Forsande Lugnfl ytande Strömmande Svagt strömmande Strömmande Lugnfl ytande PINNÅN Sträcka Längd börjar X koordinat Strömförhållande Lugnfl ytande Svagt strömmande Svagt strömmande Strömmande Lugnfl ytande Lugnfl ytande Strömmande Forsande Strömmande Forsande Forsande Svagt strömmande Lugnfl ytande Lugnfl ytande SPÅNGABÄCKEN Sträcka Längd börjar X koordinat börjar Y koordinat Strömförhållande Lugnfl ytande Strömmande Lugnfl ytande Svagt strömmande Svagt strömmande Forsande Strömmande Svagt strömmande Forsande Strömmande Bilaga 2 Sid 5 (10)

32 Pinnån 2006 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga Datablad vattendrag Rackarebäcken, sträcka: 1-15 Utloppet i Hjälmsjön söder Fridhem Sträckan börjar X-koordinat Y-koordinat Sträckan slutar X-koordinat Y-koordinat Inventerad sträcka Längd: 2025 m Bredd: 1.8 m Djup: 0.3 m Antal tillfl öden: 1 Vandringshinder: 2 Foto: 29 Sträcka 8 Strömförhållande Lugnfl ytande: 2% Svagt strömmande: 40% Strömmande: 50% Fors: 8% Fall: 1.4 Biotop Beskuggning: 2.4 Vegetation: 1.4 Rensning: 2.6 Död ved: 1.4 Skyddszon: 2.5 Påverkansgrad: 2 Öring- laxbiotop Lekområde: 1830 m 2 (51%) Uppväxtområde: 2620 m 2 (73%) Ståndplatser: 2270 m 2 (63%) Sträcka 12 % Andel strömbiotop 0 Lugnt Svagt strömmande Strömmande Fors Anmärkning Inventerad del av Rackarebäcken utgörs till stora delar av relativt fi na ström och forspartier. Fallhöjden är hög och bra biotoper för öring fi nns från bäcken utlopp upp till den nya motorvägsbron. Uppströms motorvägen är bäcken rätad och dikad. Naturligt vattenfall som utgör ett vandringshinder fi nns nedströms vägbro söder om Fridhem. Ett konstgjort fall fi nns uppströms landsvägen vid Ö Ringarp. Elfi ske har utförts på två lokaler, 3 arter har registrerats. Åtgärder Bygga förbi det nedre vandringshindret vid landsvägsbron. Bilaga 2 Sid 6 (10)

33 Pinnån 2006 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 2 Lärkesholmsån, sträcka: 1-7 Utloppet i Hjälmsjön motorvägsbron Ö Spång Sträckan börjar X-koordinat Y-koordinat Sträckan slutar X-koordinat Y-koordinat Inventerad sträcka Längd: 770 m Bredd: 3.6 m Djup: 0.5 m Antal tillfl öden: 1 Vandringshinder: 2 Foto: 19 Sträcka 2 Strömförhållande Lugnfl ytande: 18% Svagt strömmande: 13% Strömmande: 53% Fors: 16% Fall: 1.2 Biotop Beskuggning: 2.3 Vegetation: 1.9 Rensning: 0.9 Död ved: 1.3 Skyddszon: 2.7 Påverkansgrad: 2 Öringbiotop Lekområde: 1070 m 2 (43%) Uppväxtområde: 1820 m 2 (72%) Ståndplatser: 2270 m 2 (90%) Sträcka 6 % Andel strömbiotop 0 Lugnt Svagt strömmande Strömmande Fors Anmärkning Inventerad del av Lärkesholmsån utgörs till stora delar av relativt fi na ström och forspartier. Fallhöjden är hög och bra biotoper för öring fi nns från bäckens utlopp upp till den nya motorvägsbron. Uppströms motorvägen har bäcken en lägre fallhöjd och är i huvudsak lugnfl ytande till svagt strömmande. Vandringshinder fi nns i bäckens nedre del i anslutning till en kvarndamm. Elfi ske har utförts på två lokaler, 3 fi skarter har registrerats. Åtgärder Etablera fi skväg vid kvarndammens utskov. Bilaga 2 Sid 7 (10)

34 Pinnån 2006 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 2 Pinnån, sträcka: 1-14 Utloppet i Hjälmsjön söder Sörsjön Sträckan börjar X-koordinat Y-koordinat Sträckan slutar X-koordinat Y-koordinat Inventerad sträcka Längd: 2500 m Bredd: 5.2 m Djup: 0.7 m Antal tillfl öden: 1 Vandringshinder: 0 Foto: 40 Sträcka 8 Strömförhållande Lugnfl ytande: 62% Svagt strömmande: 15% Strömmande: 9% Fors: 14% Fall: 0.4 Biotop Beskuggning: 2.1 Vegetation: 1.5 Rensning: 1.9 Död ved: 1.4 Skyddszon: 2.9 Påverkansgrad: 2 Öringbiotop Lekområde: 3080 m 2 (23%) Uppväxtområde: 3780 m 2 (29%) Ståndplatser: 4130 m 2 (32%) Sträcka 12 % Andel strömbiotop 20 0 Lugnt Svagt strömmande Strömmande Fors Anmärkning Inom Pinnåns övre delar uppströms Hjälmsjön fi nns ett kvillområde med relativt opåverkade strömoch forspartier med mycket bra lek- och uppväxtområden för stationär öring. Rensningsgraden är relativ låg på ström och forspartierna, förekomsten av död ved är hög. Uppströms Spångabäckens utlopp låg tidigare en medelstor sjö, Sörsjön, som är avsänkt. Elfi ske har utförts på två lokaler, 6 fi skarter har registrerats. Åtgärder Utläggning av block på några sträckor som är rensade. Öppna upp en ågren inom kvillområdet som är igensatt. Rensa bort rester av ålkistor vid Spinneriet. Bilaga 2 Sid 8 (10)

35 Pinnån 2006 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 2 Spångabäcken, sträcka: 1-10 Utloppet i Pinnån Spångabygget Sträckan börjar X-koordinat Y-koordinat Sträckan slutar X-koordinat Y-koordinat Inventerad sträcka Längd: 875 m Bredd: 1.8 m Djup: 0.4 m Antal tillfl öden: 1 Vandringshinder: 1 Foto: 22 Sträcka 6 Strömförhållande Lugnfl ytande: 25% Svagt strömmande: 26% Strömmande: 18% Fors: 31% Fall: 2.3 Biotop Beskuggning: 2.5 Vegetation: 1.5 Rensning: 1.1 Död ved: 1.2 Skyddszon: 2.5 Påverkansgrad: 2 Öringbiotop Lekområde: 610 m 2 (39%) Uppväxtområde: 760 m 2 (49%) Ståndplatser: 1210 m 2 (78%) Sträcka 9 % Andel strömbiotop 0 Lugnt Svagt strömmande Strömmande Fors Anmärkning Inventerad del av Spångabäcken utgörs till stora delar av relativt fi na ström och forspartier. Fallhöjden är hög och bra biotoper för öring fi nns uppströms landsvägsbron och upp till Spångabygget. Naturligt vandringshinder fi nns nedströms vägbro söder om Spångabygget. Ett konstgjort dämme fi nns i anslutning till en fi skodling. Elfi ske har utförts på två lokaler, endast öring har registrerats. Åtgärder Etablera en fi skväg vid det nedre vandringshindret, om det går att utföra utan negativ inverkan på befi ntlig fi skodling. Bilaga 2 Sid 9 (10)

36 Pinnån 2006 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 2 4 REFERENSER Halldén, A. Liliegren, Y. Lagerkvist, G Biotopkartering-vattendrag. Metodik för kartering av biotoper i och i anslutning till vattendrag. Meddelande Länsstyrelsen i Jönköpings län. 2000:20. Naturvårdsverket Biotopkartering vattendrag. Version Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. 16s. Bilaga 2 Sid 10 (10)

37 Pinnån 2006 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 3 Vandringshinder Pinnån Bilaga 3 Sid 1 (9)

38 Pinnån 2006 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 3 INNEHÅLL 1 Inledning 3 2 Metodik 3 3 Resultat Karta vandringshinder Lista vandringshinder Datablad vandringshinder 6 4 Referenser 9 Bilaga 3 Sid 2 (9)

39 Pinnån 2006 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 3 1 INLEDNING I anslutning till utförd biotopkartering i Pinnån och dess större tillfl öden har vandringshinder för fi sk registrerats. Vandringshindren utgörs bl. a. av kraftverksdammar, äldre kvarndammar och naturliga hinder såsom vattenfall. 2 METODIK Inventeringen har utförts genom att gå längs vattendragen där vandringshinder har registrerats enligt inventeringsmetodik utvecklad av Länsstyrelsen i Jönköping (Halldén, Liliegren, Lagerkvist 2000, Naturvårdsverket 2003). För att kunna utläsa lägesangivelser för de angivna punkterna rekommenderas att parallellt med databladen använda Lantmäteriverkets gröna karta på CD-rom för Skåne län. Vandringshindrens lokalisering är angiven med X- och Y-koordinater, enligt rikets koordinatsystem RT90. Resultat av inventering med åtgärdsförslag redovisas i form av datablad, enligt förklaring nedan. Sträcka: Anger delsträcka efter biotopkartering (bilaga 2). Typ: Typ av hinder anges: damm, tröskel, sjö- dammutlopp, kulvert, fi skgaller, ålkista, naturligt hinder (vattenfall). Användning: Anges vad anläggningen används till idag. Exempel är damm, kraftverk, tröskel för sjö- dammyta, kulvert, prydnad, fi skdammsreglering, ingen (för ej fungerande, mer eller mindre raserade hinder). Vattendom: Anges om vattendom fi nns (med villkor) eller saknas enligt Länsstyrelsens register (Andreasson 2004). Fallhöjd: Vandringshindrets totala fallhöjd mäts/uppskattas och anges i meter. Naturligt: Bedömning av om vandringshindret ursprungligen utgjort ett naturligt vandringshinder görs. Passerbarhet: Bedömning av öring samt mört och övriga fi skarters möjligheter att nedifrån och upp passera hindret. Bedömningarna grundar sig på tidigare erfarenheter och kunskaper. Bedömningklasserna är: Defi nitivt - hindret kan med största sannolikhet inte passeras under några förhållanden. Partiellt - hindret kan passeras under vissa gynsamma förhållanden, vanligtvis vid högvattenföring. Svårighetsgraden mellan de partiella vandringshindrena varierar mycket. Passerbart hindret bedöms vara partiellt för mört och övrig fi sk men kan vara passerbart för öring. Fiskväg: Anges om det fi nns en fi skväg förbi vandringshindret, typ samt bedömning av dess funktion. Åtgärd: Bedömning av möjligheterna till att göra hindret passerbart för öring och övrig fi sk, typ av åtgärd anges. Anmärkning: Uppgifter som kan vara relevanta för projektet anges. Bilaga 3 Sid 3 (9)

40 Pinnån 2006 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 3 3 RESULTAT 3.1 Karta vandringshinder Hjälmsjön Sörsjön V5 Åsljungasjön Lärkesholmssjön Pinnån Spångabäcken Lärkesholmsån Rackarebäcken km N VANDRINGSHINDER Definitivt Partiellt Örkelljunga V1 V6 Fiskodling Östra Spång V3 V4 Östra Ringarp V2 Åsljunga Eklövs Fiske & Fiskevård Pinnån Bilaga 3 Sid 4 (9)

41 Pinnån 2006 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga Lista vandringshinder Nr Lokalnamn Namn vattendrag rinner till 1 Ö Ringarp Rackarebäcken Hjälmsjön 2 Söder Fridhem Rackarebäcken Hjälmsjön 3 Östra Spång Lärkesholmsån Hjälmsjön 4 Östra Spång Lärkesholmsån Hjälmsjön 5 Fiskodling Spångabäcken Pinnån 6 Söder Spångabygget Spångabäcken Pinnån Bilaga 3 Sid 5 (9)

42 Pinnån 2006 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga Datablad vandringshinder Vandringshinder 1 Rackarebäcken, Ö Ringarp Vattensystem: Rönne å Läge vandringshinder: X-koordinat: Y-koordinat: Sträcka: 5 Data: Typ: Användning: Vattendom: Fallhöjd: Naturligt: Passerbarhet: Fiskväg: damm trädgårdsdamm saknas 1.5 m nej defi nitivt saknas Åtgärd: Etablera fi skväg Anmärkning: Konstgjort dämme, rester från äldre kraftuttag (vagnmakeri). Vandringshinder 2 Rackarebäcken, Söder Fridhem Vattensystem: Rönne å Läge vandringshinder: X-koordinat: Y-koordinat: Sträcka: 15 Data: Typ: vattenfall Användning: ingen Vattendom: - Fallhöjd: 1.0 m Naturligt: ja Passerbarhet: defi nitivt Fiskväg: saknas Åtgärd: Ingen Anmärkning: Naturlig tröskel av berg. Bilaga 3 Sid 6 (9)

43 Pinnån 2006 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 3 Vandringshinder 3 Lärkesholmsån, Östra Spång Vattensystem: Rönne å Läge vandringshinder: X-koordinat: Y-koordinat: Sträcka: 2 Data: Typ: Användning: Vattendom: Fallhöjd: Naturligt: Passerbarhet: Fiskväg: damm ingen saknas 0.8 m nej defi nitivt saknas Åtgärd: Etablera fi skväg Anmärkning: Äldre kvarndamm med två utskov, norra utskovet Vandringshinder 4 Lärkesholmsån, Östra Spång Vattensystem: Rönne å Läge vandringshinder: X-koordinat: Y-koordinat: Sträcka: 2 Data: Typ: Användning: Vattendom: Fallhöjd: Naturligt: Passerbarhet: Fiskväg: damm ingen saknas 0.7 m nej defi nitivt saknas Åtgärd: Etablera fi skväg Anmärkning: Äldre kvarndamm med två utskov, södra utskovet Bilaga 3 Sid 7 (9)

44 Pinnån 2006 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 3 Vandringshinder 5 Spångabäcken, Fiskodling Vattensystem: Rönne å Läge vandringshinder: X-koordinat: Y-koordinat: Sträcka: 2 Data: Typ: Användning: Vattendom: Fallhöjd: Naturligt: Passerbarhet: Fiskväg: dämme intag till fi skodling saknas 0.8 m nej defi nitivt saknas Åtgärd: Etablera fi skväg. Anmärkning: Fiskväg bör etableras om det går att utföra utan negativ inverkan på befi ntlig fi skodling. Vandringshinder 6 Spångabäcken, Söder Spångabygget Vattensystem: Rönne å Läge vandringshinder: X-koordinat: Y-koordinat: Sträcka: 9 Data: Typ: vattenfall Användning: ingen Vattendom: - Fallhöjd: 0.7 m Naturligt: ja Passerbarhet: partiellt Fiskväg: saknas Åtgärd: Ingen Anmärkning: Naturlig tröskel av berg, bedöms som mycket svårpasserbart. Bilaga 3 Sid 8 (9)

45 Pinnån 2006 Eklövs Fiske och Fiskevård Bilaga 3 4 REFERENSER Andreasson, S Vattendomar Skåne Utdrag. Länsstyrelsen i Skåne län. 42s. Halldén, A. Liliegren, Y. Lagerkvist, G Biotopkartering-vattendrag. Metodik för kartering av biotoper i och i anslutning till vattendrag. Meddelande Länsstyrelsen i Jönköpings län. 2000:20. Naturvårdsverket Biotopkartering vattendrag. Version Naturvårdsverkets handbok för miljöövervakning. 16s. Bilaga 3 Sid 9 (9)