Samråd enligt Miljöbalken kap 6 4
|
|
- Marcus Lund
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rabbalshede Elnät AB Samråd enligt Miljöbalken kap 6 4 Ny 36 kv- ledning för anslutning av vindkraftspark i Munkedals Kommun, Västra Götalands län Version
2 INNEHÅLL 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER INLEDNING BAKGRUND PRÖVNING OCH TILLSTÅND SAMRÅD MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING PLANFÖRHÅLLANDEN PROJEKTBESKRIVNING OMFATTNING LOKALISERING NOLLALTERNATIV TEKNIK METODER KABELGRAVENS UTFORMNING KABLARNAS UTFORMNING FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN NATURMILJÖ KULTURMILJÖ FRILUFTSLIV OCH REKREATION BOENDEMILJÖ ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT ANVÄNDNING AV NATURRESURSER MILJÖPÅVERKAN UNDER ANLÄGGNINGSTIDEN SVARSTID OCH YTTRANDE TIDSPLAN FRÅGOR SYNPUNKTER I SAMRÅDET...11 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Översiktskarta med de två alternativen utmärkta Karta med naturmiljö Karta med kulturmiljö Arkeologisk undersökning
3 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Verksamhetsutövare: Platsnamn: Län: Kommun: Rabbalshede Elnät AB Brattön-Sälelund, Askeslätt Västra Götaland Munkedals kommun Handläggare samrådsunderlag: Fredrika Hovberg, NEKTAB Tel: Kristin Boman, NEKTAB Tel: Mottagare av handlingar: Kristin Boman E-post: Adress: NEKTAB Att: Kristin Boman Sågaregatan TROLLHÄTTAN 1
4 SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN KAP INLEDNING 2.1 Bakgrund Rabbalshede Elnät AB har för avsikt att ansluta Rabbalshede Kraft ABs vindkraftspark, Brattön-Sälelund, till Vattenfall Eldistribution AB:s planerade ställverk vid Askeslätt. En 36 kv- ledning föreslås markförläggas från vindkraftsparken till ställverket. Projektområdet är beläget vid Askeslätt i Munkedals kommun, Västra Götalands län. Ledningen planeras att markförläggas på en sträcka av ca 1,2 km. För planerade åtgärder och sträckningsförslag, se karta i bilaga 1. Figur 1 Översiktskarta Syftet med den nya ledningen är att ansluta vindkraftsparken som planeras i området och på så vis kunna överföra den i vindkraftsparken producerade elenergin till distributionsnätet. Tillståndet för vindkraftsparken vann laga kraft och omfattar 14 verk med en årlig produktion av 120 GWh/år. Den planerade 36 kv-ledningen är en förutsättning för etablering av vindkraftsparken. Rabbalshede Elnät AB kommer att ansöka om ny nätkoncession för linje för den nya 36 kvledningen. Samrådet berör verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och förutsedda miljöpåverkan. 2.2 Prövning och tillstånd För att bygga och nyttja elektriska starkströmsanläggningar i Sverige krävs enligt Ellagen (1997:857) att nätägaren har ett särskilt tillstånd, en så kallad nätkoncession för linje. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen (Ei) och tillstånd beviljas vanligtvis att gälla tills vidare för ledningar. En ansökan om koncession till Ei ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), som beskriver den påverkan som projektet kan medföra för människors hälsa, miljön och hushållningen med naturresurser. 2
5 SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN KAP 6 4 Ledningsägaren behöver förutom koncession säkra rätten att anlägga och bibehålla kraftledningen på annans mark. Rabbalshede Elnät AB har för avsikt att i första hand teckna en frivillig överenskommelse, ett s.k. markupplåtelseavtal, med berörda fastighetsägare. 2.3 Samråd Ellagen (1997:857) ställer krav på att en MKB skall ingå i ansökan om nätkoncession för linje. Innan en MKB kan upprättas ställer Miljöbalken (1998:808) bl. a. krav på att den som vill bygga en ledning skall samråda med länsstyrelse, tillsynsmyndigheten och enskilda som kan bli särskilt berörda. Samrådet berör verksamhetens lokalisering, omfattning, utformning och förutsedda miljöpåverkan. I samrådet ges de som är berörda möjlighet att inkomma med synpunkter på planerad verksamhet. De berörda fastighetsägarna har informerats via brev med kartmaterial, via telefon, samt med personligt besök på fastigheten då så önskats. Med hänsyn till markägarnas synpunkter och önskemål, rådande markförhållanden och värdefulla natur- och kulturmiljöer har två sträckningsförslag tagits fram. En kungörelse för ansökan om nätkoncession för linje kommer att sättas ut i tidningarna Bohuslänningen och GP för att informera allmänheten samt inbjuda övriga till samråd som kan ha synpunkter på den planerade verksamheten. Inkomna synpunkter i samrådet kommer att beaktas i fortsatt arbete i projektet och vid upprättandet av MKB:n. En samrådsredogörelse upprättas där Rabbalshedes Elnät AB bemötande av inkomna synpunkter redovisas. Samrådsredogörelsen skickas till Länsstyrelsen i Västra Götalands län för beslut om projektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Detta beslut, tillsammans med MKB:n, kommer att ingå i ansökan om koncession för linje som lämnas till Ei. 2.4 Miljökonsekvensbeskrivning En MKB beskriver utförligt den påverkan på människors hälsa och miljö som kan orsakas av ledningen. Även bakgrund, projektets syfte samt gällande lagstiftning redogörs för. MKB:n kommer att behandla förutsättningar och påverkan vad gäller natur- och kulturmiljö samt friluftsvärden och människors hälsa. Detsamma gäller värden som påverkan på landskap och boendemiljö. Påverkan av ljud och elektromagnetiska fält kommer även att behandlas. Ett nollalternativ kommer att beskrivas, vilket innebär en beskrivning av de konsekvenser som blir om projektet och åtgärderna inte kommer till stånd. I MKB:n kommer en teknisk beskrivning att utformas samt redogörelse av nationella, regionala och lokala miljömål samt de miljökvalitetsnormer som berörs. Utöver detta kommer en redogörelse av samrådet att tas fram, där de yttranden som framkommit inkluderats. 2.5 Planförhållanden En jämförelse med gällande planer kommer att göras i MKB:n. En nätkoncession för linje får inte strida mot detaljplaner eller områdesbestämmelser. Mindre avvikelser får dock göras om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas. 3
6 SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN KAP PROJEKTBESKRIVNING 3.1 Omfattning Den totala längden på planerad kabelsträcka är ca 1,2 km och kan till största del förläggas längs med traktorvägar och i skogsmark. Ledningen består av fyra stycken 3- ledarkablar. Kablarna kommer att schaktas ned i marken och förläggas på ett djup av ca 1 m. I schaktet förläggs även en jordlina och ett optofiberrör. Förtydligande av metoder och kabelns utformning finns i avsnitt Lokalisering Ledningssträckan har valts med tanke på miljö, byggnads- och tillgänglighetstekniska aspekter. Efter inventering i fält har två lämpliga sträckningsalternativ tagits fram utifrån ledningssträckans längd, markägares synpunkter och önskemål, markförhållanden och hänsynsområden för natur- och kulturmiljöer. Nedan beskrivs de två sträckningsförslagen, i bilaga 1 redovisas sträckningsförslagen på karta. Södra sträckningsförslaget (delsträcka A-B-C) Ledningen förläggs som markkablar från Vattenfall Eldistribution AB:s planerade ställverk vid Askeslätt till anslutningspunkt vid vindkraftsparken. Från ställverket markförläggs ledningen öster ut på södra sidan om befintlig grusväg. Ett dike passeras två gånger med styrd borrning (markerat med 1A på kartbilaga 2), beskrivning av förläggningsmetoder finns under avsnitt 4.1. Efter passagen av dikena viker ledningen av i sydlig riktning längs med en befintlig traktorväg. Förläggning sker även fortsättningsvis på södra sidan om vägen. En mosse passeras med styrd borrning (markerat med 1B på kartbilaga 2). Ledningssträckningen fortsätter på södra sidan av traktorvägen fram till del av Hästemossens södra kant, där befintlig traktorväg upphör. Hästemossen passeras med styrd borrning (markerat med 1C på kartbilaga 2). Ledningen går fortsättningsvis i äldre körspår, sedan tidigare avverkningar, fram till ytterligare del av Hästemossen som passeras med styrd borrning (markerat med 1D på kartbilaga 2) för att sedan fortsätta på fastmark till vindkraftsparkens anslutningspunkt. Norra sträckningsförslaget (delsträcka A-B-D) Från Vattenfall Eldistribution AB:s planerade ställverk i Askeslätt markförläggs ledningen i östlig riktning, på södra sidan om befintlig grusväg. Även detta sträckningsförslag passerar diket med styrd borrning (markerat med 1A på kartbilaga 2). Ledningen fortsätter österut och passerar ett torp som nyttjas för sommarboende. Här passeras en kulturhistorisk bebyggelselämning (markerat med 2B på kartbilaga 2). Dragningen fortsätter norrut i befintliga körspår för att därefter vika av i nordöstlig riktning i befintlig traktorväg, söder om det dike som avvattnar Hästemossen. Vid Hästemossen förläggs kablarna med styrd borrning under hela mossen (markerat med 2C på kartbilaga 2) för att sedan fortsätta på fastmark fram till vindkraftsparkens anslutningspunkt. 4
7 SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN KAP 6 4 Figur 2 Kablarna trycks med styrd borrning under diken och de delar av Hästemossen som skall passeras 3.3 Nollalternativ Ett nollalternativ innebär att ingen anslutning av vindkraftsparken blir av. I MKB:n beskrivs nollalternativet närmare, detta för att göra värderingen av den planerade förändringen ur miljösynpunkt lättare. 4 TEKNIK 4.1 Metoder Två metoder kommer att användas vid förläggningen av kablarna, schakt och styrd borrning. Vid förläggning i schakt grävs kablarna ned till ca 1 m djup. I botten på kabelgraven läggs ett lager med sand som skyddar kablarna mot nötning av exempelsvis vassa stenar. Schaktet återfylls sedan med befintliga massor. Vid styrd borrning borras rör fram på önskat djup som sedan kablarna dras igenom. Metoden är schaktfri och påverkar inte grundvatten eller bottensediment samt att ingen uppgrumling av vatten sker. Figur 3 Principskiss styrd borrning ( [ ]) 5
8 SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN KAP Kabelgravens utformning Ledningen planeras att utföras som markförlagda kablar. Principskiss över kabelgraven visas nedan. Ledningen består av fyra stycken 3- ledarkablar. I schaktet förläggs även en kopparlina för jordtag samt optoslang. Figur 4 Kabelgravens utformning 4.3 Kablarnas utformning Ledningen består av fyra stycken PEX- isolerade (tvärbunden polyeten) 3-ledarkablar med aluminiumledare och skärmtrådar, se figur nedan. Figur 5 En 3-ledarkabel med en diameter på ca 85 mm. 6
9 SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN KAP FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN 5.1 Naturmiljö Landskapsbild Definition av landskap enligt Europeiska Landskapskonventionen, ELC, Landskap är ett område sådant som det uppfattas av människor och vars karaktär är resultat av påverkan av och samspel mellan naturliga och/eller mänskliga faktorer. Ledningen markförläggs och synintrycket av den nya ledningen uppmärksammas enbart av lägre vegetation i skogmark Riksintressen enligt 3 och 4 kap Miljöbalken Inga riksintressen berörs av planerad åtgärd Skyddade områden Kabelsträckan berör inte några skyddade områden som exempelvis naturreservat och biotopskydd. Jämte norra sträckningsalternativet, i en gammal ägogräns vid Hästemossen, finns en längre stengärdesgård (se arkeologisk utredning bilaga 4). Projektet bedöms ej medföra någon skada på stengärdesgården. Ca 400 m norr om projektområdet finns en yttre skyddszon för ytvattentäkt samt att det ca 500 m nordost om projektområdet finns inventerade naturvärden, dessa bedöms ej beröras av planerad åtgärd (se bilaga 2). Figur 6 Stengärdesgård i gammal ägogräns 7
10 SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN KAP Naturliga vattenflöden Ledningen passerar ett på kartan utmärkt, icke namngivet vattendrag (markerat med 1B på kartbilaga 2). Kablarna trycks under vattendraget med styrd borrning. Figur 7 Naturligt vatten som passeras med styrd borrning Sumpskogs- och våtmarksinventerade objekt En våtmarksinventerad mosse med klass 2, Hästemossen, berörs vid tre olika ställen på de två föreslagna sträckningsalternativen. För passage av mossen kommer styrd borrning att användas för att minimera risken för negativ påverkan på hydrologin. Hästemossen är en sluttande mosse påverkad av dikning och intilliggande hyggen. Inga sumpskogsinventerade områden berörs, se kartbilaga Kulturmiljö Fornlämningar Kabelsträckan berör inga kända fornlämningar enligt Riksantikvarieämbetets hemsida (FMIS). Skulle nya fornlämningar upptäckas vid byggarbetet avbryts arbetet omedelbart och kontakt tas med Länsstyrelsen Kulturhistoriska lämningar Enligt sträckningsförslaget går kabelsträckan i närheten av/ genom en kulturhistorisk lämning, RAÄ nr: Hede 149:1, ett ytobjekt som består av en bytomt/gårdstomt från medeltid/nyare tid, se kartbilaga Arkeologisk undersökning En arkeologisk undersökning har gjorts på beställning av Rabbalshede Elnät AB under oktober 2014 då det norra sträckningsförslaget passerar genom en kulturhistorisk lämning. Det norra sträckningsförslaget bedömdes inte påverka den kulturhistoriska lämningen med RAÄ.nr: Hede 149:1, resultatet redovisas i bilaga 4. 8
11 SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN KAP 6 4 Vid inventering upptäcktes fyra stycken oregistrerade stengärdesgårdar varav objekt nr 4 löper parallellt med det norra sträckningsförslaget. En samlad bedömning av undersökningen visar att det ur kulturhistorisk synvinkel inte föreligger uppenbara skäl att förorda det ena alternativet före det andra Rödlistade arter Enligt Artportalen har inga rödlistade arter observerats i de två föreslagna alternativen. 5.3 Friluftsliv och rekreation De två föreslagna sträckningarna går genom ett skogslandskap. Det finns inget riksintresse eller utpekat område för friluftsliv i projektområdet. För de människor som vistas för friluftsliv i området kommer eventuellt en viss störning att ske under anläggningstiden i form av ljud och buller från maskiner och fordon i arbete. Grävningsarbetet kommer att resultera i schakt som kan hindra framkomligheten. Detta är dock endast under byggnationstiden som är en begränsad tidsperiod. 5.4 Boendemiljö Med begreppet bebyggelse avses sådana byggnader där människor förväntas vistas i under längre tid som till exempel permanentbostäder, fritidsbostäder, industribyggnader och kontorslokaler. Ledningen kommer att gå genom ett landskap där ett fåtal människor bor. Avståndet mellan ledningen och närmsta byggnad är ca 20 m. Störningar i anläggningsskedet består främst av arbetsfordons ljud och buller samt utsläpp till luften vid transporter och arbete. När ledningen är i drift består störningen av magnetiska fält som uppkommer vid ledningen. En magnetfältskurva kommer att visas i miljökonsekvensbeskrivningen för denna aktuella ledning. För mer information om elektriska och magnetiska fält, se avsnitt Elektriska och magnetiska fält Elektromagnetiska fält används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer t.ex. vid generering, överföring, distribution och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Vegetation och byggnader skärmar av fältet, vilket innebär att i princip inget elektriskt fält inomhus härstammar från elanläggningar utanför huset. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa och diskutera. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av strömmen som flyter i ledningen och varierar med strömlasten. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledningarnas och ledares inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av väggar och tak. Magnetfältet inne i hus nära kraftledningar är därför ofta högre än vad som är normalt förekommande i bostäder. Styrkan är dock oftast liten i förhållande till andra magnetfält som vi utsätts för i vardagslivet, t ex från de elapparater som förekommer i hemmen. 9
12 SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN KAP 6 4 Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält dvs det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Så vitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält påverkar människan negativt. Mot bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt. I Sverige är det Strålssäkerhetsmyndigheten, SSM, som är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. I stället har fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten- tagit fram en vägledning för beslutsfattare som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Rabbalshede Elnät AB skall i sitt agerande följa denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip. Magnetfältsberäkningar kommer att göras innan miljökonsekvensbeskrivning lämnas in till Energimarknadsinspektionen och ingå som en bilaga till ansökan. 5.6 Användning av naturresurser Vid byggnation kommer naturresurser att användas. Material kommer att användas för att producera kablarna. Vid igenfyllnad av kabelgraven används kringfyllnad vid kablarna som består av sand. De massor som grävs upp och som inte består av vassa stenblock, som kan skada kablarna, läggs tillbaka igen i kabelgraven. Se schaktprofil i avsnitt 4:2, där resterande fyllning finns redovisad. Vid anläggandet av kablarna används maskiner och fordon som kräver bränsle. 5.7 Miljöpåverkan under anläggningstiden Under själva anläggningstiden kommer transporter av material att ske och arbeten utföras. Detta medför utsläpp till luft från de maskiner och fordon som används. Ljud och buller kan komma att uppstå från fordon och maskiner i arbete, vilket kan uppfattas som störande. Störningar under anläggningstiden förekommer endast under en begränsad tidsperiod. 10
13 SAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN KAP SVARSTID OCH YTTRANDE 6.1 Tidsplan Ansökan om ny nätkoncession för linje, för aktuell 36 kv- ledning i detta samråd, är planerad att lämnas in till Ei under första kvartalet Frågor Vid frågor kontakta: Kristin Boman, NEKTAB, , kristin.boman@nektab.se eller Fredrika Hovberg, NEKTAB, , fredrika.hovberg@nektab.se 6.3 Synpunkter i samrådet Synpunkter i samrådet skall inkomma senast till postadress eller e-post. Adress: NEKTAB, Att: Kristin Boman, Sågaregatan 22, Trollhättan E-post: kristin.boman@nektab.se 11
14 Gottland Kaskeröd Siljeberget FemstenarösetKu Kakemossen SÄLELUND Bockestrupen Mon Hästemossen Sälelund Kolskogs mosse SÄLELUND ASKESLÄTT Askeslätt Dyvattnet Furu Kasen Kase mosse Grimåsälven Surmyrs- Björne mossen Storhagen Laggan Askeslätt ASKESLÄTT Kerstis mosse Askeslättemossen Askeslättesjön Lunden Grustäkt Teckenförklaring BRATTÖN - SÄLELUND 36 kv- anslutningsledning till vindkraftpark Kullängen LUNDEN ÖVERSIKTSKARTA 0 meter 250 Bråten Datum Koordinatsystem RT90 2,5 gon V Konstruerad av KNB NEKTAB
15 Gottland Kaskeröd FemstenarösetKu Siljeberget Kakemossen SÄLELUND Bockestrupen Mon Hästemossen Sälelund Kolskogs mosse ASKESLÄTT SÄLELUND Furu Askeslätt Dyvattnet Kasen Kase mosse m Gri l ås ä ven Björne Surmyrsmossen Storhagen Askeslätt ASKESLÄTT Laggan Kerstis mosse Askeslättesjön Askeslättemossen Lunden Grustäkt Teckenförklaring BRATTÖN - SÄLELUND 36 kv- anslutningsledning till vindkraftpark LUNDEN Kullängen Datum meter Bråten Koordinatsystem RT90 2,5 gon V NATURMILJÖ Konstruerad av KNB NEKTAB
16 Gottland Kaskeröd Siljeberget FemstenarösetKu Kakemossen SÄLELUND Bockestrupen Mon Hästemossen Sälelund Kolskogs mosse SÄLELUND ASKESLÄTT Askeslätt Dyvattnet Furu Kasen Kase mosse Grimåsälven Surmyrs- Björne mossen Storhagen Laggan Askeslätt ASKESLÄTT Kerstis mosse Askeslättemossen Askeslättesjön Lunden Grustäkt Teckenförklaring BRATTÖN - SÄLELUND 36 kv- anslutningsledning till vindkraftpark Kullängen LUNDEN KULTURMILJÖ 0 meter 250 Bråten Datum Koordinatsystem RT90 2,5 gon V Konstruerad av KNB NEKTAB
17 Över stock och sten Kulturhistorisk utredning längs planerad markkabel vid vindparken Brattön-Sälelund Munkedals kommun Västra Götalands län Pär Connelid Kula HB, rapport
18 Innehåll Bakgrund och beskrivning av uppdraget.. 1 Tidigare kända kulturhistoriska spår 2 Den äldre markanvändningen 2 Resultat av fältinventeringen.. 3 Sammanfattning och avslutande kommentarer 5 Referenser 5 Tabell 6 Foto på framsidan: Stenmur mellan berghällar, intill det södra korridoralternativet (obj. 1).
19 Över stock och sten en kulturhistorisk utredning Bakgrund och beskrivning av uppdraget Kula HB har på uppdrag av Rabbalshede Kraft utfört en kulturhistorisk fältinventering längs två alternativa sträckningar för en 36 kv markkabel i anslutning till den planerade vindparken Brattön- Sälelund i Munkedals kommun, Västra Götalands län. Parken ligger i Hede socken och alldeles innanför den gamla landskapsgränsen mellan Bohuslän och Dalsland. Vindparkens och inventeringsområdets ungefärliga läge framgår av figur 1 nedan. De två inventerade sträckningsalternativen redovisas tillsammans med tidigare kända kulturhistoriska lämningar i figur 2 på nästa sida. Figur 1. Utredningsområdets läge. Utredningsarbetet, som uppfyller kraven som länsstyrelsen normalt ställer på en s k särskild utredning ( steg 1-utredning ), har omfattat följande moment: kontroll av äldre lantmäterimaterial och FMIS (det digitala fornminnesregistret) detaljerad fältinventering längs två alternativa stråk (minst 25 meter bred korridor) översiktlig analys av konsekvenser för nyupptäckta objekt och näraliggande miljöer anmälan av nya objekt till FMIS skriftlig rapport Fältinventeringen utfördes under cirka en halvdag i oktober månad De påträffade lämningarna mättes in med handhållen GPS och redovisas, tillsammans med FMIS:s uppgifter, i en tabell längst bak i rapporten. 1
20 Tidigare kända kulturhistoriska spår I figur 2 redovisas inventerade sträckor och tidigare registrerade lämningar enligt FMIS. Där framgår att det endast är objektet Hede 149:1 som berör det ena av sträckningsförslagen. Enligt beskrivningen till FMIS rör det sig här om en av gårdstomterna till hemmanet Askeslätt på den äldsta kända kartan från omkring år Som kommer att framgå nedan är detta sannolikt inte korrekt; bebyggelsen hade istället torp-status. Platsen är registrerad med den lägre graden av skydd, som s k övrig kulturhistorisk lämning. Några synliga spår efter äldre bebyggelse var inte känd och kunde inte heller iakttas i samband med den nu genomförda inventeringen. Hede 402 respektive 409 anges i FMIS som gräns- eller möjligen siktmärken men ligger utanför inventeringskorridorerna. Även dessa är klassificerade som övrig kulturhistorisk lämning. Figur 2. Tidigare registrerade kulturhistoriska lämningar i anslutning till de inventerade sträckorna, enligt FMIS. Några arkeologiska undersökningar (utgrävningar) har inte ägt rum i området. Däremot utfördes inom ramen för projekteringen av vindparken en fornminnesinventering, varvid de båda ovan nämnda gräns/siktmärkena uppmärksammades (Andersson, Ljunggren & Östlund 2009). Den äldre markanvändningen Den äldsta, storskaliga kartan över inventeringsområdet upprättades vid laga skiftet åren (figur 3 på nästa sida). Kartan är endast bevarad i koncept i den regionala lantmäterimyndighetens arkiv (akten 14-HED-92). Marken hörde då till hemmanet Askeslätt, vars inägomark (åker och äng) till största delen var belägen längre mot sydväst. Vid den aktuella tidpunkten fanns dock bebyggelse vid dagens Kasen. I beskrivningen till laga skifteskartan noteras Lägenheten Kasen, vilket innebär att det bör vara fråga om ett torp. Kase-namnen brukar vanligen sättas i samband med svedjande. Åkerbruket i det berörda området kan således gå tillbaka på återkommande svedjande, innan torpet etablerades. Det senare ägde sannolikt rum under 1800-talet. 2
21 Figur 3. Utsnitt ur laga skifteskartan över Askeslätt från åren Inventeringskorridorerna berör främst den gamla utmarken. Akten 14-HED-92 i den regionala lantmäterimyndighetens arkiv. Västligaste delen av kabelsträckan berör torpets inägor, främst åkermarken. Norra alternativet löper inledningsvis över tomten, dock inte över platsen för byggnaderna på skifteskartan. Resten av de inventerade sträckorna berör utmark på års karta, d v s bergig, delvis skog- och ljungbevuxen betesmark. Här finns ingen bebyggelse, hägnader eller andra tecken på mer intensiv markanvändning. Resultat av fältinventeringen Terrängen utanför den gamla inägomarken vid torpet Kasen är starkt utmarkspräglad, ett mycket varierat naturlandskap som i hög grad domineras av berg och torvmarker. Huvuddelen av marken är bevuxen med barrskog. Delar av båda sträckningsalternativen följer igenväxande skogsbilvägar. Vägen längs södra alternativet kantas av djupa diken. Inventeringen utfördes till fots och, som nämndes inledningsvis, inom 25 meter breda korridorer. De enda kulturhistoriska spår som påträffades under arbetet var stenmurar, vilka alla torde vara relativt sent tillkomna. De klassificeras därför som övrig kulturhistorisk lämning. Murarnas lokalisering framgår av kartan på nästa sida (figur 3). Den längsta, bäst bevarade och i landskapet mest framträdande stengärdesgården löper i kanten av torvmarken i yttre delen av det norra alternativet (se foto på nästa sida). Muren står i laga skiftesgränsen mellan Askeslätt och granngården Sälelund i norr och har tillkommit efter själva skiftet, eftersom hägnader saknas på 1861 års karta. Den bör i görligaste mån bevaras. Övriga stenmurar är överlag korta, delvis kraftigt raserade och har därför ett lågt bevarandevärde. Murarna strax öster om Kasen-bebyggelsen sammanfaller delvis med inägogränsen på 1861 års karta men är korta och i mycket dåligt skick. Vid Kasen framkom, utöver stenmurarna, inga andra spår på den gamla inägomarken. Delar av marken längs vägen in mot bebyggelsen utgörs av igenplanterad, sent brukad åkermark utan detaljinnehåll. 3
22 Figur 4. Lägen för nyfunna kulturhistoriska lämningar under inventeringen, i samtliga fall stenmurar. Figur 5. Välbevarad stenmur (obj. 4) i rågången mellan Askeslätt och Sälelund, omedelbart intill det norra alternativet. Foto: Pär Connelid. 4
23 Sammanfattning och avslutande kommentarer Fältinventeringen resulterade i ett antal nya fynd av stengärdesgårdar, de flesta belägna på gammal utmark. Ingen av murarna bedöms ha hög ålder och de kommer därför att registreras som övrig kulturhistorisk lämning. Den välbevarade, långa stenmuren i skiftesgränsen intill det norra alternativet kan likväl tillskrivas ett visst bevarandevärde och bör om möjligt sparas. Ingen av de påträffade murarna har emellertid en dignitet som innebär att något särskilt skyddsavstånd behöver definieras. Vid torpet Kasen följer de olika sträckningsförslagen befintliga vägar. Om markkabeln förläggs intill dessa medför det ingen negativ påverkan på miljön. Lägena för de markerade husen på laga skifteskartan berörs inte heller av ett sådant ingrepp. Enligt Kula HB:s bedömning behövs inga ytterligare antikvariska insatser genomföras inom ramen för projekteringen av markkabeln. Om den långa stenmuren nära det norra korridoralternativet kan respekteras föreligger från kulturhistorisk synvinkel inga uppenbara skäl att förorda det ena alternativet framför det andra. Referenser Andersson, L., Ljunggren, A. & Östlund, A Projekt Sälelund, Munkedals kommun. Arkeologisk utredning och naturvärdesbedömning. RIO Kulturkooperativ, kulturhistoriska rapporter 49. 5
24 Tabell. Påträffade lämningar under inventeringen samt tidigare registrerade objekt enligt FMIS. Objekt Lämningstyp Antikvarisk status Innehåll Terräng m m 1 Hägnadssystem Övr kulturhistorisk lämning 2 Hägndadssystem Övr kulturhistorisk lämning 3 Hägndadssystem Övr kulturhistorisk lämning 4 Hägndadssystem Övr kulturhistorisk lämning FMIS: Hede 149:1 FMIS: Hede 402 FMIS: Hede 409 Bytomt/gårdstomt (ändras till: Lägenhetsbebyggelse) Gränsmärke Gränsmärke Övr kulturhistorisk lämning Övr kulturhistorisk lämning Övr kulturhistorisk lämning Enkel stenmur, 0,3-0,5 m hög. Knappt 30 m lång. Utmark enligt laga skifteskartan från åren (akten 14-HED-92). Enkel stenmur, till stor del nedrasad. 40 meter lång. Möjligen inägogräns. Stenmur, nedrasad. 0,75 m bred stenpackning som löper i inägogränsen på laga skifteskartan från åren (akten 14- HED-92). Enkel stenmur, delvis välbevarad, 0,5-0,75 m hög och 230 meter lång. Löper mestadels på kalt berg intill mosse. I gränsen mellan Askeslätt och Sälelund enligt skifteskartan från åren (akten 14-HED-92). Tidigare beskrivning ändras till: Tomt till torpet Kasen, benämnd Lägenheten Kasen i beskrivningen till laga skifteskartan från åren (akten 14-HED-92). På kartan finns tre byggnader. Platsen är idag bebyggd och inga spar av de äldre husen kan iakttas. Gränsmärke, möjligen siktmärke. Gränsmärke, möjligen siktmärke. I myrmark, mellan berg Gles granskog Mellan granplantering och hygge Halvöppen till tät barrskog Hustomt och skog Barrskog Barrskog 6
2014-10-07 Kontakt: Telefon: E-post: @nektab.se @nekatba.se
Länsstyrelsen Västernorrland 871 86 HÄRNÖSAND 2014-10-07 Kontakt: Telefon: E-post: @nektab.se @nekatba.se Inbjudan till samråd Markförläggning av del av befintlig luftledning i området Näs Norrflärke -
Läs merSAMRÅD ENLIGT 6 4 KAP MILJÖBALKEN
SAMRÅD ENLIGT 6 4 KAP MILJÖBALKEN OMBYGGNAD DELSTRÄCKA AV 40 KV LEDNING VID NYTT PLANOMRÅDE VÄG E20 KRISTINEHOLM - BÄLINGE OCH VERKSAMHETER I ALINGSÅS KOMMUN VATTENFALL ELDISTRIBUTION AB 2015-05-20 Denna
Läs merSamrådsunderlag. Ansökan om linjekoncession enligt ellagen
Samrådsunderlag Förlängning av nätkoncession för linje för befintlig 10 kv-ledning mellan Fåglum och Bajaregården, Essunga kommun, Västra Götalands län Ansökan om linjekoncession enligt ellagen December
Läs merNy 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn
Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1
Läs merMILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Ansökan om nätkoncession för linje avseende 30 kv ledning, Fagersta kommun, Västmanlands län Västerbergslagens Elnät AB 2015-04-09 Vattenfall Services Nordic AB Miljö&Tillstånd
Läs merFörlängning av tillstånd för två 130 kv luftledningar mellan Hammarforsen och Bandsjö (Ragunda, Sundsvall och Timrå kommun)
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Förlängning av tillstånd för två 130 kv luftledningar mellan Hammarforsen och Bandsjö (Ragunda, Sundsvall och Timrå
Läs merBakgrund och syfte AB PiteEnergi planerar att ansöka om linjekoncession för två 45 kv markkablar i anslutning till Pitholmens industriområde.
PM 2014-09-23 Samrådsredogörelse Inledning Detta är en redogörelse för hur samråden har genomförts, samt de åsikter och förslag som inkommit och hur AB PiteEnergi ställer sig till dessa. Samråden behandlar
Läs merSamrådsunderlag. Ansökan om förlängning av nätkoncession för linje enligt ellagen
Samrådsunderlag Förlängning av nätkoncession för linje för befintlig 132 kv luftledning som utgör utledning ML86 S1 vid fördelningsstation BT34 Älberg, Hallsbergs kommun, Örebro län Ansökan om förlängning
Läs merPlanerad 40 kv kraftledning vid Rala i Hallsbergs kommun
E.ON Elnät Sverige A Nobelvägen 66 205 09 MALMÖ Tel: 040 25 50 00 eon.se Planerad 40 kv kraftledning vid Rala i Hallsbergs kommun Underlag för samråd December 2011 ankgiro: 5967-4770 PlusGiro: 428794-2
Läs merAnsökan om ändring av nätkoncession för befintliga 40 kv-kraftledningar vid Stornorrfors, Umeå kommun
SAMRÅDSREDOGÖRELSE Ansökan om ändring av nätkoncession för befintliga 40 kv-kraftledningar vid Stornorrfors, Umeå kommun UMEÅ 2015-02-03 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 3 2 Samrådets genomförande 3 3
Läs merUNDERLAG FÖR SAMRÅD Planerad 132 kv kraftkabel mellan fördelningsstation Hållplatsen och Fjärrvärme Central Israel i Helsingborgs Stad
UNDERLAG FÖR SAMRÅD Planerad 132 kv kraftkabel mellan fördelningsstation Hållplatsen och Fjärrvärme Central Israel i Helsingborgs Stad Foto: fördelningsstation RAPPORT 2015-11-03 Maria Liberg Kristiansson
Läs merInbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4
1(22) Inbjudan till samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Anslutning av vindkraftsparkerna Fjällberg, Hornmyran och Vinliden med 52 kv luftledningar och ny station vid Västermyrriset, samt ny 170 kv luftledning
Läs merUnderlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun
Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun 2015 Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 1.1 Koncessionsansökan... 3 1.2 Projektets omfattning... 3 1.3 Tidplan... 3 1.4 Samråd...
Läs merLilla Bläsnungs. Rapport Arendus 2015:16. Arkeologisk utredning inför omläggning av skogsmark till åkermark Lst. Dnr. 431-1321-15
Rapport Arendus 2015:16 Lilla Bläsnungs Arkeologisk utredning inför omläggning av skogsmark till åkermark Lst. Dnr. 431-1321-15 Lilla Bläsnungs 1:43 Väskinde socken Region Gotland Gotlands län 2015 Dan
Läs merHemställan om beslut angående betydande miljöpåverkan avseende 50kV-ledning, Östra Trelleborg Hamnen
Malmö, 2014-02-05 Länsstyrelsen Skåne Län Miljöenheten 205 15 Malmö Hemställan om beslut angående betydande miljöpåverkan avseende 50kV-ledning, Östra Trelleborg Hamnen Rejlers Sverige AB handlägger på
Läs merKomplettering 2015-06-11 i ärende 2014 102368
1 (1) Komplettering 2015-06-11 i ärende 2014 102368 1. synpunkt från Ludvika Kommun 2. ny miljökonsekvensbeskrivning EI4000, W-4.0, 2014-01-31 Angående naturvärden efter 50 kv luftledning för anrikningsverk
Läs merBrista i Norrsunda socken
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING Brista i Norrsunda socken Uppland, Norrsunda socken, Sigtuna kommun, RAÄ Norrsunda 3:1 och 194:1 Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2011:24 FÖRUNDERSÖKNING
Läs merMILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2004-06-21
VATTENFALL ~ ~ ----~--~-{~Q~ ~ MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING 2004-06-21 rörande 20 kv kraftledning mellan Vigelsjö transformatorstation och gräns mellan områdeskoncessioner i Norrtälje kommun, \ Stockholms
Läs merSödertil, Sigtuna. Arkeologisk utredning. Södertil 1:6 och 1:178 Sigtuna stad Sigtuna kommun Uppland. Jan Ählström
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:33 Södertil, Sigtuna Arkeologisk utredning Södertil 1:6 och 1:178 Sigtuna stad Sigtuna kommun Uppland Jan Ählström Södertil, Sigtuna Arkeologisk utredning Södertil
Läs merUnderlag för samråd. Ny 130 kv kabel - Förstärkning av elnätet mellan Fotevik och Skanör inom Vellinge kommun (Skåne län)
Underlag för samråd Ny 130 kv kabel - Förstärkning av elnätet mellan Fotevik och Skanör inom Vellinge kommun (Skåne län) E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö 2011-04-15 Projektorganisation E.ON Elnät Sverige
Läs merPlanerad bergtäkt i Stojby
Planerad bergtäkt i Stojby Ryssby socken, Kalmar kommun, Småland Arkeologisk utredning, 2005 Håkan Nilsson Rapport november 2005 Kalmar läns museum 1 Inledning Denna rapport redovisar resultatet av en
Läs merKaxberg. Arkeologisk utredning vid. Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland.
Arkeologisk utredning vid Kaxberg Arkeologisk utredning inom del av fastigheten Lina 4:1, Södertälje socken och kommun, Södermanland. Rapport 2010:37 Kjell Andersson Arkeologisk utredning vid Kaxberg
Läs merFossil åkermark i Hackvads-Bo 1:14 ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:31 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:31 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 Fossil åkermark i Hackvads-Bo 1:14 Fastigheten Hackvads-Bo 1:14, Lekebergs kommun, Hackvads socken, Närke Johnny Rönngren ARKEOLOGGRUPPEN
Läs merVäntinge 1:1, fornlämning 195
Arkeologisk förundersökning 2015 Väntinge 1:1, fornlämning 195 DRÄNERINGS- OCH VA-ARBETEN Höörs socken, Höörs kommun Skåne län Skånearkeologi Rapport 2015:17 Per Sarnäs Arkeologisk förundersökning 2015
Läs merEtt gravröse i Vallentuna
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:40 Ett gravröse i Vallentuna Inför byggnation inom detaljplaneområde Haga 3 Arkeologisk förundersökning, etapp 1 Fornlämning Vallentuna 589 Ormsta 1:241 Vallentuna
Läs merHenriksdalsberget RAPPORT 2014:08 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Stensträngar och murar på
RAPPORT 2014:08 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Stensträngar och murar på Henriksdalsberget Arkeologisk förundersökning av vallanläggning vid Henriksdal, RAÄ 100:1-2, Nacka socken och kommun, Södermanland
Läs merLingonskogen. Arkeologisk utredning. Särskild arkeologisk utredning, del av fastigheten Sundbyberg 2:26, Sundbybergs stad och socken, Uppland
Arkeologisk utredning Lingonskogen Särskild arkeologisk utredning, del av fastigheten Sundbyberg 2:, Sundbybergs stad och socken, Uppland Rapport :56 Kjell Andersson Arkeologisk utredning Lingonskogen
Läs merEn el-ledning i Åkers Styckebruk
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:28 En el-ledning i Åkers Styckebruk Schaktning vid ett järnåldersgravfält Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Åker 10:1 Åkers
Läs merMiljökonsekvensbeskrivning för detaljplan Eriksbergs verksamhetsområde del av Marstrand 6:7 m.fl., Kungälvs kommun
Miljökonsekvensbeskrivning för detaljplan Eriksbergs verksamhetsområde del av Marstrand 6:7 m.fl., Kungälvs kommun Datum 16 februari 2015 Beställare Kungälvs kommun (Kontaktperson: Mikaela Ranweg) Konsult
Läs merVindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16
SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag
Läs merJÄMTKRAFT ELNÄT AB Magnetfält från ledningar mellan Odensala och Brunflo
RAPPORT 4005000 2011-09-23 JÄMTKRAFT ELNÄT AB Magnetfält från ledningar mellan Odensala och Brunflo Anna Karin Renström 1 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer RAPPORT AE-WPS
Läs merArkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004
Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län
Läs merLedningsarbeten i Svista
UV RAPPORT 2013:20 ARKEOLOGISK FÖRUNERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Ledningsarbeten i Svista Södermanland; Eskilstuna socken; Grönsta 2:2 2:5 och 2:6; Eskilstuna 519:1 3 Louise Evanni UV RAPPORT
Läs merFigur 1. Översiktskarta med områdesavgränsning vindpark Ödmården, riksintresseområde för vindbruk samt Bergvik Skog ABs markinnehav.
2012-06-07 1(14) Samrådsunderlag enligt 6 kap 4 miljöbalken inför Bergvik Skog AB:s ansökan om tillstånd för uppförande och drift av vindkraftpark Ödmården inom Söderhamns kommun. Inledning Bergvik Skog
Läs merSAMRÅD ENLIGT MILJÖBALKEN KAP 6 4. FIGUR 5. Öster om tryckningen under väg 26, kommer kablarna att markförläggs längs med en skogsväg.
FIGUR 5. Öster om tryckningen under väg 26, kommer kablarna att markförläggs längs med en skogsväg. Från ställverket vid Skåningstorp planeras markkablarna att förläggas utanför Skövde kommuns planerade
Läs merRapport över Arkeologisk Förundersökning
Rapport över Arkeologisk Förundersökning Raä 92 och 297, Bro socken, Upplands-Bro kommun, Stockholms län ArkeoDok Rapport 2007:16 1 Inledning Upplands-Bro kommun har yttrat sig rörande fornlämningarna
Läs merEn hög med sprängsten i Brunna
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:61 En hög med sprängsten i Brunna Arkeologisk förundersökning Fornlämning Västra Ryd 98:1 Viby 19:1 Västra Ryd socken Upplands-Bro kommun Uppland Jan Ählström En
Läs merFörlängning av koncession Harsprånget - Porjus-Vietas befintlig 400 kv ledning
Förlängning av koncession Harsprånget - Porjus-Vietas befintlig 400 kv ledning MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING April 2010 Förlängning av koncession för Svenska Kraftnäts 400 kv ledning i Norrbottens län, mellan
Läs merUtvidgning av Väddö golfbana Arkeologisk utredning inför utvidgningen av Väddö golfbana, Södra Sund 1:4, 3:4 m fl, Väddö socken, Norrtälje kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2002:26 Utvidgning av
Läs merSAMRÅDSHANDLING Del av Gällivare 12:74 Öster om Treenighetens väg/e 45 2013 08 29 Bilaga 1. BEHOVSBEDÖMNING BEHOVSBEDÖMNING
BEHOVSBEDÖMNING Inledning Denna checklista används som hjälpmedel när det kommer till att bedöma behovet av en miljökonsekvensbeskrivning. Checklistan används även för att avgränsa vilka typer av miljöpåverkan
Läs merFjärrvärmeledning och järnålderskeramik på Malma Hed
uv rapport 2011:58 arkeologisk förundersökning Fjärrvärmeledning och järnålderskeramik på Malma Hed Södermanland; Lilla Malma socken; Malmköping 2:16; Lilla Malma 191 Cecilia Grusmark uv rapport 2011:58
Läs merKulturmiljöutredning inför planerad bergtäkt vid Alstrum. Alsters socken, Karlstads kommun, Värmlands län 2009:11
Kulturmiljöutredning inför planerad bergtäkt vid Alstrum Alsters socken, Karlstads kommun, Värmlands län 2009:11 1 VÄRMLANDS MUSEUM Enheten för kulturmiljö Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax:
Läs merESKÖN Planerade bostäder och småbåtshamn
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2013:09 ESKÖN Planerade bostäder och småbåtshamn Särskild utredning Eskön 1:2, 1:10 och 1:101 Hille socken Gävle kommun Gästrikland 2013 Maria Björck och Katarina Eriksson
Läs merSVARTVALLSBERGET VINDKRAFT
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2012:23 SVARTVALLSBERGET VINDKRAFT Särskild utredning Järvsö-Boda 27:1, Järvsö-Ede 1:16, 4:26, 18:1, 21:1, Sjövästra 3:11, Väster-Skästra S:5 Järvsö socken Ljusdals kommun
Läs merKungsväg och gårdstomt i Hemsjö socken, Alingsås kommun
Kungsväg och gårdstomt i Hemsjö socken, Alingsås kommun Arkeologisk förundersökning Inom Kärrbogärde 3:12 m.fl. Hemsjö socken Alingsås kommun Elinor Gustavsson Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport
Läs merWenströmska skolan Västerås 2:17, Västerås (f.d. Lundby) socken, Västerås kommun, Västmanlands län
Wenströmska skolan Västerås 2:17, Västerås f.d. Lundby) socken, Västerås kommun, Västmanlands län Arkeologisk utredning etapp 1 Rapporter från Arkeologikonsult 2016:2952 Peter Sillén Arkeologikonsult Optimusvägen
Läs merKanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland.
uv öst rapport 2008:57 arkeologisk utredning, etapp 1 Kanaljorden 2:1 Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-2398-2008 Annika
Läs merArkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10
Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 1 Rapport
Läs merEn ny miljöstation vid Köping
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:41 En ny miljöstation vid Köping Särskild utredning Kalltorp 2:2 och Strö 4:1 Köpings socken Västmanland Jan Ählström Innehållsförteckning Inledning... 1 Målsättning
Läs merBoplatser i Svärtinge, för andra gången
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2012:13 ARKEOLOGisK FÖRUNdERsÖKNiNG Boplatser i Svärtinge, för andra gången Östergötland, Norrköpings socken och kommun, RAÄ 351 och 352, fastighet svärtinge 1:6. Leif Karlenby
Läs merKokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg
UV VÄST RAPPORT 2004:9 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING OCH UNDERSÖKNING Kokgropar i Kvisljungeby på Hisingen, Göteborg RAÄ 306:3 Västergötland, Björlanda socken, Kvisljungeby 2:200 Håkan Petersson och Marianne
Läs merOmbyggnad av lågspänningsnät vid Sandby
Rapport 2009:30 Arkeologisk utredning etapp 2 Ombyggnad av lågspänningsnät vid Sandby RAÄ 78 Hagebyhöga-Hässleby 1:2 Hagebyhöga-Sandby 2:4 Hagebyhöga socken Vadstena kommun Östergötlands län Petter Nyberg
Läs merEnergimarknadsinspektionen Box 155 631 03 ESKILSTUNA
Energimarknadsinspektionen Box 155 631 03 ESKILSTUNA Ansökan om nätkoncession för linje enligt ellagen (1997:857) för nybyggnad av 145 kv luftledningar till Skaftåsen resp. Hemberget vindkraftparker samt
Läs merLjusterö golfbana STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM. Kjell Andersson. Arkeologisk utredning
Arkeologisk utredning Ljusterö golfbana inför planerad utbyggnad, Mörtsunda 1:2, Ljusterö socken, Österåkers kommun, Uppland Kjell Andersson Rapport 2001:13 STOCKHOLMS LÄNS MUSEUM Arkeologisk utredning
Läs merInformation till prospekteringsföretag i Västerbotten
Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.
Läs merFINNSTA GÄRDE SOLHAGA SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING. Av: Roger Blidmo. Rapport 2003:1087. Bro socken, Upplands-Bro kommun, Uppland
FINNTA GÄRDE LHAGA ÄRKILD ARKELGIK TREDNING Bro socken, pplands-bro kommun, ppland Av: Roger Blidmo Rapport 2003:1087 Kartor ur allmänt kartmaterial: Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/2184.
Läs merSkogsborg ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:33 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:33 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 Skogsborg Fastigheten Skogsborg 1:17, Köpings socken, Köpings kommun, Västmanland Annica Ramström ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2014:33
Läs merVäg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga
uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008
Läs merARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland. Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06. Ann-Marie Pettersson 2007
ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken Gotland Länsstyrelsen i Gotlands län dnr 431-1333-06 Ann-Marie Pettersson 2007 2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Ekeskogs 1:6 RAÄ 160 Hejde socken
Läs merMånsarp 1:69 och 1:186
Månsarp 1:69 och 1:186 Arkeologisk utredning inför husbyggnation, Månsarp socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2013:38 Anna Ödeén Månsarp 1:69 och 1:186
Läs merKulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland
Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland Håkan Nilsson Kalmar läns museum Rapport 2007 Sammanfattning Denna kulturhistoriska utredning av ett område,
Läs merNibbla och Älvnäs. Ekerö socken, Uppland. Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2. Rapporter från Arkeologikonsult 2009:2352/2353
Nibbla och Älvnäs Ekerö socken, Uppland Arkeologisk utredning, etapp 1 och 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2009:2352/2353 Kenneth Svensson Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet Gävle 2009. Medgivande I
Läs merLäge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder
Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset
Läs merBehovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba 2014-02-14
Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten Tumba 2014-02-14 Förord Följande behovsbedömning av detaljplan för Dioriten1/Grönstenen 4 i Storvreten
Läs merSärskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland
Särskild utredning etapp 1 (arkeologi) för väg 57 Gnesta-E4, Södertälje kommun, Stockholms län Vårdinge och Överjärna socknar, Södermanland KNATON AB Rapport Augusti 2013 Omslagsbild: Sydvästligaste delen
Läs merSyftet med åtgärden är att förlänga linjekoncessionen för hela 45 kv-ledningen mellan Bonäset och Pitholm, vilken har upphört att gälla.
PM 2015-09-17 Samrådsredogörelse avseende befintlig kraftledning, PL492 Inledning Detta är en redogörelse för hur samråden har genomförts samt de åsikter och förslag som inkommit och hur AB PiteEnergi
Läs mer2.1 Myndigheter. 2.1.1. Länsstyrelsen Hallands län. 2.1.2. Varbergs kommun. 2.1.3. Trafikverket
2.1 Myndigheter 2.1.1. Länsstyrelsen Hallands län Länsstyrelsen i Hallands län har 2015-02-12 kommit in med ett yttrande (d.nr. 407-209-15). Länsstyrelsen anser att det generellt innebär minst påverkan
Läs merÖvergiven gård i Uggledal, Askim
UV VÄST RAPPORT 2001:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Övergiven gård i Uggledal, Askim Västergötland, Askim socken, RAÄ 239 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:3 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Övergiven gård
Läs merKartering och besiktning. Valla. Västlands sn Uppland. Bent Syse
Kartering och besiktning Valla Västlands sn Uppland Bent Syse 2 Kartering och besiktning Valla Västlands sn Uppland Bent Syse 3 Omslagsbild: Detalj ur storskifteskartan från 1768 Rapport 2007:09, arkeologiska
Läs merPLANBESKRIVNING. Antagandehandling 2009-08-12. Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål
STENUNGSUNDS KOMMUN Antagandehandling 2009-08-12 PLANBESKRIVNING Ändring av detaljplan för del av Grönviks varv, Näs 1:230 Ödsmål Stenungsunds kommun Västra Götalands län Normalt Planförfarande 1 Normalt
Läs merÖSTRAMAREN. Våtmarksrestaurering på Eskön Arkeologisk utredning. Raä 211 Hille Socken Gävle Kommun Gästrikland 2014. Bo Ulfhielm
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2014:00 ÖSTRAMAREN Våtmarksrestaurering på Eskön Arkeologisk utredning Raä 211 Hille Socken Gävle Kommun Gästrikland 2014 Bo Ulfhielm ÖSTRAMAREN Våtmarksrestaurering på Eskön
Läs merUV MITT, RAPPORT 2006:1 ARKEOLOGISK UTREDNING. Talja. Södermanland, Mellösa socken, Talja 1:5 Karin Neander
UV MITT, RAPPORT 2006:1 ARKEOLOGISK UTREDNING Talja Södermanland, Mellösa socken, Talja 1:5 Karin Neander UV MITT, RAPPORT 2006:1 ARKEOLOGISK UTREDNING Talja Södermanland, Mellösa socken, Talja 1:5 Dnr
Läs merElkablar vid Bergs slussar
Rapport 2010:40 Arkeologisk förundersökning Elkablar vid Bergs slussar Intill RAÄ 110 och 115 Bergs slussar Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N
Läs merSärskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle. RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2
1 Särskild arkeologisk utredning söder om Sund i Säffle RAÄ 375-377, By socken, Säffle Kommun, Värmlands län 2009:2 VÄRMLANDS MUSEUM Enheten för kulturmiljö Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax:
Läs merMossarp 1:31 m fl, Östra Henja industriområde
Mossarp 1:31 m fl, Östra Henja industriområde Kompletterande arkeologisk utredning, etapp 1, inför planerad industribyggnation, Båraryds socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM
Läs merE.ON Elnät Sverige AB (E.ON Elnät nedan) har lämnat rubricerad ansökan till Energimarknadsinspektionen (Ei) om ansökan om nätkoncession för linje.
Energimarknadsinspektionen att. Box 155 631 03 Eskilstuna E.ON Elnät Sverige AB 205 09 Malmö www.eon.se Tel @eon.se Konc 6801 Malmö 2016-04-29 Dnr 2009-100435 Komplettering av ansökan om förlängning av
Läs merecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark
ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark 2 mark- och vegetationskartering kring videbäcksmåla 2008 Uppdrag Föreliggande
Läs merNytt elnät i Stockholmsregionen Nya markförlagda 130 kv ledningar i Nacka kommun med anslutning till Lidingö kommun via sjökabel
STOCKHOLMS STRÖM Nytt elnät i Stockholmsregionen Nya markförlagda 130 kv ledningar i Nacka kommun med anslutning till Lidingö kommun via sjökabel Samrådsunderlag enligt 6 kap. 4 och 11 kap. miljöbalken
Läs merSamrådsunderlag. Planerade 36 kv-ledningar vid Bäckhammar, Kristinehamn kommun, Värmlands län. Ansökan om linjekoncession enligt ellagen
Samrådsunderlag Planerade 36 kv-ledningar vid Bäckhammar, Kristinehamn kommun, Värmlands län Ansökan om linjekoncession enligt ellagen September 2015 PROJEKTORGANISATION Ellevio AB Box 2087 650 02 Karlstad
Läs merPlanerad 130 kv kraftledning mellan Rydsgård och Ystad (Skurups och Ystads kommuner)
.ON lnät Sverige B Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T 040-25 50 00 Samrådsunderlag Planerad 130 kv kraftledning mellan Rydsgård och Ystad (Skurups och Ystads kommuner) Juni 2013 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Läs merRunnaby. VA-ledning genom en boplats. Förundersökning i form av schaktningsövervakning. Örebro 415 Eker 14:153, 14:161, 14:178 Örebro stad Närke
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:27 Runnaby VA-ledning genom en boplats Förundersökning i form av schaktningsövervakning Örebro 415 Eker 14:153, 14:161, 14:178 Örebro stad Närke Jenny Holm Innehåll
Läs merProvgropar intill Arbogaåns stenskodda åbrink
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:100 Provgropar intill Arbogaåns stenskodda åbrink Arkeologisk antikvarisk kontroll Fornlämning Arboga 34:1 Kv. Herrgården Arboga stadsförsamling Arboga kommun Västmanlands
Läs merKulturhistorisk förstudie
Kulturhistorisk förstudie inför planerad vindkraftspark, projekt Borgstena Kulturhistorisk förstudie inför en planerad vindkraftspark, projekt Borgstena, Borgstena 8:1, Borgstena-Ingeshult 2:1, Nötegärde
Läs merVÄGUTREDNING TILLFART MALMAKVARN
Innehåll Bakgrund... 2 Översiktskarta... 3 Nulägesbeskrivning... 4 Alternativ 1... 6 Alternativ 2... 9 Alternativ 3... 12 Alternativ 4... 15 SWECO VBB G:a Rådstugug. 1, 602 24 Norrköping Telefon 011-495
Läs merMalmölandet, Norrköping
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:44 Malmölandet, Norrköping Arkeologisk utredning etapp 2 Björnviken 2:1 och Krusenhov 2:1 Kvillinge socken Östergötland Jan Ählström Malmölandet, Norrköping Arkeologisk
Läs merRapport 2007:30 Arkeologisk förundersökning. Brokind 1:111. RAÄ 298 Brokind 1:111 Vårdnäs socken Linköping kommun Östergötlands län.
Rapport 2007:30 Arkeologisk förundersökning Brokind 1:111 RAÄ 298 Brokind 1:111 Vårdnäs socken Linköping kommun Östergötlands län Rickard Lindberg Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T
Läs merRapport Länsmuseet Gävleborg 2011:15 ESKÖRÖNNINGEN. Arkeologisk utredning. Hille socken Gävle kommun Gästrikland 2011. Bo Ulfhielm
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2011:15 ESKÖRÖNNINGEN Arkeologisk utredning Hille socken Gävle kommun Gästrikland 2011 Bo Ulfhielm Länsmuseet Gävleborgs rapportserie Rapportserien innefattar rapporter inom
Läs merBefintlig 145 kv kraftledning mellan Odensala-Brunflo, Östersunds kommun Utredning av befintlig kraftledning i samband med ansökan om ny koncession
Miljökonsekvensbeskrivning Befintlig 145 kv kraftledning mellan Odensala-Brunflo, Östersunds kommun Utredning av befintlig kraftledning i samband med ansökan om ny koncession Sammanfattning Bakgrund Jämtkraft
Läs merVindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06
UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3E, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR ÅMÅLS KOMMUN Planhandlingen består
Läs merBro-Skällsta. Arkeologisk förundersökning
Arkeologisk förundersökning Bro-Skällsta Arkeologisk förundersökning i form av schaktkontroll kring fornlämningarna RAÄ 17:1, 18:1, 18:3 samt 52:1, Bro socken, Upplands-Bro kommun, Uppland. Rapport 2012:13
Läs merSamråds-/ informationsmöte har hållits med markägare i Hedekas Bygdegård i juni 2010.
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 35 KOMMUNSTYRELSEN 2010-09-15 Dnr KS 2010-53 Förstudie om ny likströmsförbindelse Nässjö-norska gränsen (Sydvästlänken) Handlingar rörande Sydvästlänken, förstudie maj 2010 har lämnats
Läs merOMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SLUNGSÅS I GNOSJÖ KOMMUN
1(12) Miljö- och byggkontoret OMRÅDESBESTÄMMELSER FÖR SLUNGSÅS I GNOSJÖ KOMMUN BESKRIVNING Upprättad 2002-10-22 Reviderad 2003-06-06 Antagen 2004-04-29 Laga kraft 2004-05-28 2(12) HANDLINGAR Till områdesbestämmelserna
Läs merArkeologisk rapport 2013:2. Arkeologisk schaktövervakning i STORSTEN. vid dragning av elkabel genom blästbrukslämning RAÄ 23 och boplats RAÄ 130 i
Arkeologisk schaktövervakning i STORSTEN vid dragning av elkabel genom blästbrukslämning RAÄ 23 och boplats RAÄ 130 i Torsångs socken, Borlänge kommun, Dalarna Arkeologisk rapport 2013:2 Anna Lögdqvist
Läs merOmbyggnad av ledningsnät vid Åsbo kyrkogård
Rapport 2009:27 Arkeologisk förundersökning Ombyggnad av ledningsnät vid Åsbo kyrkogård Strålsnäs 3:1, 3:8 och 5:1 Åsbo socken Boxholms kommun Östergötlands län Petter Nyberg Ö S T E R G Ö T L A N D S
Läs merFörstudie planerad 52 kv ledning Storflohöjden-Krångede Oktober 2012
Förstudie planerad 52 kv ledning Storflohöjden-Krångede Oktober 2012 Underlag för samråd inför anläggande av planerad 52 kv-ledning mellan transformatorstation Storflohöjden och Krångede fördelningsstation.
Läs merSärskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)
Läs merNYA BOSTÄDER I MARKHEDEN
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2014:06 NYA BOSTÄDER I MARKHEDEN Särskild utredning Markheden 4:2 Valbo socken Gävle kommun Gästrikland 2014 Maria Björck NYA BOSTÄDER I MARKHEDEN Särskild utredning Markheden
Läs merNaturvårdens intressen
Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för
Läs merUr karta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/0589. Miljökonsekvensbeskrivning. Ledning för naturgas från Norge till den svenska västkusten
Ur karta Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/0589. Miljökonsekvensbeskrivning Ledning för naturgas från Norge till den svenska västkusten Januari 2008 Sammanfattning Bakgrund Skanled är ett
Läs merGRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD
Läs mer