PROJEKTORGANISATION. Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät. Projektledare

Transkript

1

2 PROJEKTORGANISATION SVENSKA KRAFTNÄT Projektledare Tillstånd och MKB ENETJÄRN NATUR AB Uppdragsansvarig Kartor och texter Kvalitetsgranskning Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet, SvK - Geodatasamverkan Svenska kraftnät Box Sundbyberg Sturegatan 1 Organisationsnummer Tel Fax Framsida: 400 kv-ledningen Morgårdshammar- Lindbacka i området där stationen Karlslunds planeras.

3 SVENSKA KRAFTNÄT Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för elkraft, som omfattar ledningar för 400 kv och 220 kv med stationer och utlandsförbindelser. Vi har också systemansvaret för el. Svenska kraftnät utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk elförsörjning. Därmed har vi också en viktig roll i klimatpolitiken. Svenska kraftnät har cirka 500 medarbetare, de flesta vid huvudkontoret i Sundbyberg. Vi har även kontor i Sundsvall, Halmstad och Sollefteå. Ytterligare flera hundra personer sysselsätts på entreprenad för drift och underhåll av stamnätet runt om i landet. År 2012 var omsättningen cirka 9,8 miljoner kronor. Svenska kraftnät har tre dotterbolag och fem intressebolag, bland andra den nordiska elbörsen Nord Pool Spot. Mer information finns på vår webbplats FÖRORD Svenska kraftnät planerar att bygga en ny station, Karlslund, några kilometer nordväst om Örebro, i Örebro kommun. I samband med detta behöver den befintliga 400 kv-ledningen Morgårdshammar-Lindbacka byggas om såväl nordväst som söder om planerad station för att kunna ansluta till denna. Denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) behandlar de samlade konsekvenserna av ombyggnaden på båda sidor om stationen. MKB:n behandlar de förväntade konsekvenserna av ombyggnaden av ledningen och är framtagen som underlag för koncessionsansökan enligt ellagen (1997:857).

4 INNEHÅLL 5.4 Ljud 17 Projektorganisation 2 Svenska kraftnät 3 Förord 3 SAMMANFATTNING ALTERNATIV Nollalternativ Förordat alternativ Avförda alternativ 18 Bakgrund 5 Samråd 5 Förordat alternativ 5 Konsekvensbedömning INLEDNING Allmänt om Svenska kraftnät Bakgrund Syfte Avgränsning Metod BEDÖMNINGSGRUNDER OCH MILJÖKON- SEKVENSER Bedömning och bedömningsgrunder Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Naturresurser Boendemiljö och bebyggelse Infrastruktur Planförhållanden SAMRÅD OCH TILLSTÅND Prövning och tillstånd Samrådsprocessen och samrådets genomförande Tidplan MILJÖKONSEKVENSER I SAMBAND MED BYGGSKEDET SAMLAD BEDÖMNING FÖRUTSÄTTNINGAR ORD- OCH BEGREPPSFÖRKLARING Miljömål Svenska kraftnäts miljöpolicy Miljökvalitetsnormer Säkerhet och beredskap VERKSAMHETSBESKRIVNING REFERENSER 26 Digitala källor 26 Skriftliga källor eller nedladdade PDF:er 26 Övrigt Aktuellt projekt Växelström Luftledning Nedmontering av gamla stolpar 15 BILAGOR ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT SAMT LJUDEFFEKTER Allmänt om elektriska och magnetiska fält Magnetfält och hälsoeffekter Magnetfält för aktuella ledningar 17

5 SAMMANFATTNING 5 BAKGRUND Svenska kraftnät planerar att bygga en ny station vid Karlslund. I anslutning till Karlslunds station behöver den befintliga 400 kv-ledningen Morgårdshammar-Lindbacka byggas om och flyttas något så att den kan ansluta till planerad station. Den befintliga ledningen Morgårdshammar-Lindbacka bryts upp och bildar Morgårdshammar-Karlslund och Karlslund-Östansjö, norrut respektive söderut från stationen. m (borträknat den sträcka som utgörs av den planerade stationen), i ett landskap där det redan idag finns flertalet kraftledningar. Längs den befintliga ledningen planeras tre stolpar att rivas inom en sträcka av 870 m. Marken under den nedmonterade ledningen kan därefter återgå till skogsbruk, vilket gör att inget bortfall av brukningsbar mark kommer att ske till följd av ombyggnaden av ledningen. SAMRÅD Samråd enligt 6 kap. 4 miljöbalken har genomförts med Länsstyrelsen i Örebro län, Örebro kommun, fastighetsägare, myndigheter och andra intressenter under juli till augusti 2013 (se bilaga 3). Länsstyrelsen i Örebro län fattade den 3 december 2013 beslut om att de planerade åtgärderna inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan (se bilaga 4). FÖRORDAT ALTERNATIV Det förordade alternativet innebär att ledningen Morgårdshammar-Lindbacka byggs om vid den planerade stationen Karlslund så att den ansluter till stationen. De kvarvarande stolparna rivs och marken kan återgå till skogsbruk. KONSEKVENSBEDÖMNING Ombyggnaden av ledningen bedöms medföra obetydliga konsekvenser för motstående intressen. Den nya sammanlagda sträckan av ledningen är ca 840

6

7 01. INLEDNING ALLMÄNT OM SVENSKA KRAFT- NÄT Svenska kraftnät ansvarar för Sveriges stamnät för elkraft och har systemansvaret för den svenska elförsörjningen. Kortsiktigt innebär detta ansvar att upprätthålla balansen i elsystemet mellan den el som produceras och den el som konsumeras samt att se till att elsystemets anläggningar samverkar driftsäkert. På lång sikt innebär detta ansvar att Svenska kraftnät arbetar för att förstärka och underhålla stamnätet för att öka driftsäkerheten och överföringskapaciteten. Därmed förbättras också förutsättningarna för att kunna upprätthålla balansen i elsystemet. Svenska kraftnäts uppdrag kan sammanfattas i följande fyra punkter: > Erbjuda säker, effektiv och miljöanpassad överföring av el på stamnätet. > Utöva systemansvaret för el och naturgas kostnadseffektivt. > Främja en öppen svensk, nordisk och europeisk marknad för el och naturgas. > Verka för en robust elförsörjning. 1.2 BAKGRUND Svenska kraftnät planerar att bygga en ny station vid Karlslund, några kilometer nordväst om Örebro för att göra stamnätet i regionen mer driftsäkert. Den planerade stationen, som är den bakomliggande orsaken till ombyggnaden, behövs för att undvika s.k. överlaster på kraftnätet i regionen bl.a. i samband med den storskaliga vindkraftsutbyggnaden i Gästrikland och övriga Norrland samt utlandsförbindelsen Fenno-Skan 2. Den planerade stationen byggs för att möjliggöra överföring av el från norra Uppland och södra Gästrikland till Närkeområdet och därefter vidare söderut via förbindelsen SydVästlänken. I anslutning till Karlslunds station behöver två befintliga ledningar byggas om och flyttas något så att de ansluter till stationen. Den befintliga ledningen Morgårdshammar-Lindbacka är en av dessa två ledningar som måste byggas om. I samband med ombyggnaden kommer den befintliga ledningen brytas upp till två nya ledningar med nya namn. Norr om Karlslunds station bildas den nya ledningen Morgårdshammar-Karlslund medan ledningen söder om stationen kommer att heta Karlslund-Östansjö. Den sammanlagda nya sträckan av ledningen är ca 840 m (borträknat den sträcka som utgörs av den planerade stationen), i ett landskap där det redan idag finns flertalet kraftledningar. Den delen av ledningen som ska rivas är ca 870 m. 1.3 SYFTE En MKB ska ingå i en ansökan om tillstånd enligt ellagen (1997:857), en s.k. nätkoncession för linje. Syftet med en MKB är att identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som den planerade verksamheten eller åtgärden kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushåll-

8 8 ningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, samt på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön (6 kap. 3 miljöbalken). 1.4 AVGRÄNSNING Denna MKB beskriver bedömda konsekvenser vid ombyggnad och anläggning av nya ledningssträckor för ledningen Morgårdshammar-Lindbacka. Området som berörs ligger i Örebro kommun, Örebro län. Konsekvenserna av det planerade projektet har bedömts för bebyggelse och boendemiljö, landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv, naturresurser och infrastruktur. Konsekvensbeskrivningen har begränsats till att bara behandla miljöaspekter som är aktuella när det gäller ledningar. Således behandlas till exempel inte luftföroreningar och vibrationer. MKB:n redogör främst för konsekvenserna inom ett område som sträcker sig ett hundratal meter på var sida om den planerade ledningen. I de fall där ledningen kan tänkas påverka intressen på större avstånd, t.ex. vad gäller påverkan på landskapsbild, har konsekvenserna bedömts på en passande, större skala. I samband med byggnationen av den planerade stationen Karlslund kommer ytterligare en befintlig stamnätsledning (Himmeta-Lindbacka) behöva byggas om en kortare sträcka närmast stationen, samt en helt ny 220 kv-ledning byggas. Påverkan och konsekvenser av den planerade stationen och av dessa ledningar behandlas separat. 1.5 METOD Konsekvensbedömningen är gjord utifrån följande underlag och metod: > Rapport för naturvärdesinventering utförd längs hela sträckan > GIS-underlag från länsstyrelserna, Riksantikvarieämbetet, Skogsstyrelsen och Jordbruksverket > Översiktsplanen från Örebro kommun > Beräkningar av magnetfält. Redovisade magnetfältsdata bygger på beräkningar utifrån beräknade årsmedelströmmar > Information och synpunkter inkomna under samrådet Konsekvensbedömningarna är gjorda efter Svenska kraftnäts bedömningsgrunder, se utförlig beskrivning under kap 7, Bedömningsgrunder och miljökonsekvenser, samt bilaga 5.

9 02. SAMRÅD OCH TILLSTÅND PRÖVNING OCH TILLSTÅND För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar krävs enligt ellagen (1997:857) tillstånd, s.k. nätkoncession för linje. En nätkoncession gäller tills vidare. Koncession söks hos Energimarknadsinspektionen. I en ansökan om nätkoncession ska en miljökonsekvensbeskrivning ingå, vilken i sin tur styrs av bestämmelserna i 6 kap. miljöbalken (1998:808). Förutom nätkoncession för linje krävs också tillträde till berörda fastigheter. Detta uppnås vanligen genom tecknande av markupplåtelseavtal mellan fastighetsägaren och Svenska kraftnät. Tillträde till berörda fastigheter säkerställs även genom ledningsrätt enligt ledningsrättslagen (1973:1144). 2.2 SAMRÅDSPROCESSEN OCH SAMRÅDETS GENOMFÖRANDE Inom ramen för framtagandet av miljökonsekvensbeskrivningen krävs att Svenska kraftnät har samrått med de som kan komma att beröras av planerna. Reglerna för detta finns i 6 kap. 4 miljöbalken. Där framgår att den som avser att bedriva en verksamhet som kan betraktas som miljöfarlig verksamhet, vilket en kraftledning kan anses vara, ska samråda med länsstyrelse, tillsynsmyndighet och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten. Om verksamheten kan anses medföra betydande miljöpåverkan, enligt de kriterier som anges i bilaga 2 till förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar (1998:905), ska även samråd med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda genomföras. Beslut om betydande miljöpåverkan fattas av länsstyrelsen. I övrigt gäller att samråd ska genomföras i god tid och i behövlig omfattning. Beslut om att ombyggnaden inte bedöms medföra betydande miljöpåverkan togs av Länsstyrelsen i Örebro län den 3 december 2013 (se bilaga 4). Samråd för ombyggnaden av den befintliga 400 kv-ledningen Morgårdshammar-Lindbacka har genomförts med Länsstyrelsen i Örebro län, Örebro kommun, de enskilda som kan antas bli särskilt berörda, övriga statliga myndigheter samt den allmänhet som kan antas bli berörd. Samrådet gjordes genom ett informationsutskick till de myndigheter, fastighetsägare, organisationer, föreningar och företag som kunde antas bli berörda (bilaga 3). Information om ny- och ombyggnaden har även skett genom annonsering i dagspressen Nerikes Allehanda den 10 juli 2013 (bilaga 3). Samrådstiden pågick till den 30 augusti. Samrådet och vad som framkom under detta har beskrivits i en samrådsredogörelse (bilaga 3). 2.3 TIDPLAN Enligt gällande tidplan ska arbetena påbörjas under år 2014 för att planerad drifttagning under år 2015 ska möjliggöras.

10 FÖRUTSÄTTNINGAR 3.1 MILJÖMÅL NATIONELLA MILJÖKVALITETSMÅL I april 1999 fastställde riksdagen 15 stycken nationella miljökvalitetsmål. Systemet har under årens lopp genomgått vissa förändringar. Numera består det svenska miljömålssystemet av ett generationsmål, 16 miljökvalitetsmål och 14 etappmål. De nationella miljökvalitetsmålen framgår i den grå rutan till höger. De miljökvalitetsmål som i huvudsak berörs av den planerade ombyggnaden av ledningen beskrivs kort nedan, liksom hur Svenska kraftnät arbetar inom detta projekt för att uppnå dem: Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Här är det framför allt delmål 3, Elektriska och magnetiska fält, som berörs. Riskerna med fälten ska kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder ska vidtas i takt med att sådana eventuella risker identifieras. Svenska kraftnät har utifrån myndigheternas rekommendationer utarbetat en policy som säger att vid byggandet av en ny ledning ska det tillses att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Arbeten med fundament kan påverka grundvattenförekomster. Svenska kraftnät kommer att vidta flera åtgärder för att förebygga föroreningar av grundvattnet. De 16 nationella miljömålen: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt och djurliv

11 11 Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. En kraftledning i skogsmark innebär att skogen permanent kommer att avlägsnas i kraftledningsgatan, vilket motverkar miljömålet. För att mildra skadan kommer Svenska kraftnät att lämna både stående och liggande död ved och bärande buskar i kraftledningsgatan där så är möjligt ur säkerhetssynpunkt. God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas till vara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Människor bör bl.a. inte utsättas för skadliga bullerstörningar eller andra oacceptabla hälsoeller säkerhetsrisker. Längs den sträcka av ledningen som byggs om kommer ingen bebyggelse att ligga inom det avstånd från ledningen där det genomsnittliga magnetfältet överstiger 0,4 mikrotesla. Se vidare om magnetfält och Svenska kraftnäts magnetfältspolicy under kapitel 5. Under byggfasen kommer arbetet att styras så att ev. bullrande arbete utförs dagtid. Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd. Den planerade ledningen kommer att påverka vissa arters livsmiljö negativt medan andra arter kommer att gynnas. Vissa åtgärder kommer att vidtas för att gynna den biologiska mångfalden i kraftledningsgatorna, t.ex. kommer bärande buskar och död ved att sparas i ledningsgatan REGIONALA MILJÖMÅL Varje länsstyrelse har möjlighet att arbeta fram regionala miljömål, baserade på de nationella miljökvalitetsmålen. Mellan åren arbetade Örebro län, tillsammans med länets kommuner, landstinget och Skogsstyrelsen efter regionalt uppsatta mål. I dagsläget har länet inga regionala miljökvalitetsmål uppsatta utan arbetar istället utifrån de preciseringar som finns i de nationella målen LOKALA MILJÖMÅL Örebro kommun har valt att fokusera sina uppsatta lokala miljömål till områdena Klimat, Biologisk mångfald, Giftfri miljö, Vatten samt God bebyggd miljö. Vardera av dessa område innefattar något eller flera av de nationella miljökvalitetsmålen. Denna MKB fördjupar sig inte i de lokala miljömålen eftersom den planerade ombyggnaden av ledningen inte påverkar måluppfyllelsen för de lokala målen annorlunda än den gör för de nationella målen. 3.2 SVENSKA KRAFTNÄTS MILJÖ- POLICY Svenska kraftnäts vision är att ha en ledande roll för en säker och hållbar elförsörjning. Vi ska utveckla energieffektiva och miljöanpassade lösningar för överföring av el på stamnätet. Genom arbetet bidrar vi till att EU:s klimatmål och Sveriges miljökvalitetsmål uppnås. Vi ska verka för att verksamhetens* miljöbelastning ständigt minskar. Detta innebär att utsläpp av växthusgaser och andra miljöskadliga ämnen ska begränsas. Vi ska effektivisera vår energianvändning och verka för att användningen av ämnen och material sker med god resurshushållning. Vid utbyggnad och förvaltning av stamnätet ska vi så långt som möjligt ta hänsyn till omgivande natur och landskap samt bevara värdefulla biotoper. Vi uppnår detta genom att: > långsiktigt hållbara beslut där miljöhänsyn är en viktig del av underlaget > ställa miljökrav i upphandlingar och säkerställa att kraven följs > kommunicera och agera med ansvar, öppenhet och respekt kring både globala och lokala miljöfrågor > bedriva och stödja forskning och utveckling som leder till miljöanpassad teknik och metoder

12 12 > följa lagar och andra krav inom miljöområdet > se till att anställda och övriga som utför arbete åt oss är miljömedvetna och har tillräcklig miljökompetens för att ta hänsyn till miljön i det dagliga arbetet * Med verksamheten avses Svenska kraftnäts totala verksamhet inkl. de egna gasturbiner som ingår i störningsreserven. 3.3 MILJÖKVALITETSNORMER Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som infördes i samband med miljöbalken Enligt 5 kap. i miljöbalken ska en miljökvalitetsnorm ange de föroreningsnivåer eller störningsnivåer som människor kan utsättas för utan fara för olägenheter av betydelse, eller som miljön eller naturen kan belastas med utan fara för påtagliga olägenheter. En miljökvalitetsnorm kan till exempel gälla högsta tillåtna halt av ett ämne i luft, mark, - eller vatten. Miljökvalitetsnormer kan gälla för hela landet eller för ett geografiskt område, till exempel ett län eller en kommun. Utgångspunkten för en norm är kunskaper om vad människan och naturen tål. Normerna kan även ses som styrmedel för att på sikt nå tidigare nämnda miljökvalitetsmål. De flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU. I dag finns det miljökvalitetsnormer för: > olika föroreningar i utomhusluften (2010:477) > olika parametrar tillhörande vattenförekomster (2004:660, 2000/60/EG, 2008/105/EG, 2006/118/EG) > olika kemiska föreningar i fisk- och musselvatten (2001:554) > omgivningsbuller (2004:675) De miljökvalitetsnormer som bedöms omfattas av aktuellt projekt är miljökvalitetsnormer för vattenförekomster. Den planerade ledningen kommer att korsa, och en kort bit löpa parallellt med, två diken norr om den planerade Karlslund-stationen. Ledningen berör inget skyddsområde för vattentäkt, men däremot ligger den planerade ledningen inom ett mycket stort område som pekats ut som dricksvattenförekomst (Närkeslätten ID SE ) och som därmed ska skyddas mot föroreningar som kan ha skadliga effekter för människors hälsa. Planer finns även att utvidga skyddsområdet kring vattentäkten Bista-Jägarbacken samt att inrätta ett vattenskyddsområde kring Svartån. Dessa planer är dock än så länge under utredning och inga offentliga gränser finns föreslagna för dessa. Vare sig anläggningsarbeten eller arbeten under drifttiden, t.ex. underhåll, bedöms medföra så omfattande konsekvenser för de angivna vattenförekomsterna att det skulle försvåra eller öka risken att vattenförekomsterna inte kan uppfylla beslutade miljökvalitetsnormer. Sammantaget bedöms den planerade ledningen inte stå i strid med någon miljökvalitetsnorm. 3.4 SÄKERHET OCH BEREDSKAP Säkerhetsbestämmelser för kraftledningar (luftledningar och kablar) finns i ellagen (1997:857), starkströmsförordningen (2009:22) och Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2008:1 3) samt ändringsföreskrifterna (ELSÄK- FS 2010:1 3). Elsäkerhetsverket utövar tillsyn över lågfrekventa elektromagnetiska fält från kraftledningar och stationer. Strålsäkerhetsmyndighetens allmänna råd i (SSMFS 2008:18) om en grundläggande begränsning av allmänhetens exponering tillämpas. Genom olika författningar ställer samhället krav på att elförsörjningens infrastruktur ska göras mera motståndskraftig och uthållig mot skador som kan uppstå av olika skäl, bland annat till följd av extrema väderförhållanden. Lämpliga åtgärder för att öka robustheten kommer därför att vidtas i samband med till- och utbyggnader inom elförsörjningen. När det gäller beredskap vid eventuella fel kommer ett specialavtal att upprättas mellan Svenska kraftnät och det bolag som utför reparationsarbetet. Avtalet innebär bland annat att personal skall finnas till hands för att omedelbart starta upp ett reparationsarbete.

13

14 LUFTLEDNING LEDNING OCH STOLPTYPER Av de fyra nya stolpar som kommer att behöva uppföras i samband med ombyggnaden planeras den mest södra vara en s.k. julgransstolpe (se figur 4.2), medan resterande planeras att vara portalstolpar i stål (se figur 4.2), vinkelstolpar alternativt korta julgransstolpar. Ledningarna har tre faser samt två topplinor ovanför dessa, se figur 4.2 samt bilden på framsidan. Faserna utförs som triplexledare, vilket innebär att varje fas består av tre ledare. Höjden på julgransstolpen blir ca 52 m medan de andra typerna av stolpar blir ca 35 meter upp till topplinan. Jordningen av stolparna sker genom att en genomgående jordlina grävs ner. I toppen av stolparna finns två topplinor som fungerar som åskledare. Den ena kommer att förses med optofiber. Optofiber används bland annat för telekommunikation FUNDAMENT Stålstolpar grundläggs antingen på fundamentsbockar och slipers, fundamentbockar i berg, fabrikstillverkade eller platsgjutna betongfundament. Den impregnering som används till slipers är vanligen kreosotimpregnering. Fundamentslipers som grävs ner måste hålla i mer än ett halvt sekel vilket gör att kreosotimpregnering är det främsta alternativet i dagsläget. Rörligheten av miljöfarliga ämnen i impregneringen är låg, dvs. föroreningarna stannar i närheten av fundamenten. Betongstålbalkar är tänkbara alternativ. Användningen är dock inte problemfri och sett ur ett hållbarhets- och livscykelperspektiv leder dessa material till större miljöpåverkan än kreosotslipers. Figur 4.2. Stolptyper som kommer att användas längs de nya sträckningen av ledningen. Överst: En s.k. julgransstolpe som används för att hänga två ledningar i samma stolpe, i mitten: en ostagad portalstolpe som används i skogsmark LEDNINGSGATA OCH MARKBEHOV Området invid en kraftledning kallas ledningsgata. Utseendet på ledningsgatan regleras i särskilda säkerhetsföreskrifter, främst Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2008:1). Enligt dessa måste bl.a. en kraftlednings faslinor hängas över en viss lägsta nivå ovan mark. För att undvika risk för skador på ledningar vid bränder i intilliggande byggnader finns bestämmelser om minimiavstånd på tio meter mellan kraftledningar och byggnader. De sträckor av Morgårdshammar-Lindbackaledningen som planeras byggas om är sammanlagt ca 845 meter och berör uteslutande skogsmark. I skogsmark krävs en ledningsgata (som kan vara ca 44 m) som är fri från högväxande träd- och buskvegetation, se figur 4.3. Enligt Elsäkerhetsverkets starkströmföreskrifter finns regler om minsta avstånd mellan vegetation och ledning. Detta medför att en skogsgata måste röjas med jämna mellanrum för att förhindra att vegetationen når upp till ledningen och därmed utgör en potentiell säkerhetsrisk. I skogsområden består ledningsgatan av skogsgata och sidoområden. Skogsgatan röjs kontinuerligt. Utanför skogsgatan (dvs sidoområdena) tas de kantträd bort som är så höga att de kan skada ledningen om de faller. Utöver den mark som ledningen tar i anspråk i

15 15 drift kommer ytterligare mark att tillfälligt behövas då ledningen ska byggas, t.ex. uppställningsplatser för kranbilar och andra maskiner, tillfälliga vägar och då fundamenten till stolparna gjuts. Detta regleras i separata avtal med berörda fastighetsägare. 4.4 NEDMONTERING AV GAMLA STOLPAR I samband med ledningen byggs om och flyttas kommer de gamla stolpar som inte längre behövs att monteras ner. Fundamenten till de gamla stolparna är uppbyggda av platsgjuten betong eller träslipers med en stålkonstruktion ovanför. Slipers ligger vanligen på 1,5 2 m djup. Generellt kommer fundamenten för de gamla stolparna att avlägsnas till ca 80 cm under markytan och marken kommer att återställas till brukbart skick. Eventuella kreosotimpregrenade slipers kommer att lämnas kvar, men om så krävs kan de komma att avlägsnas i framtiden. Figur 4.3. Principskiss över ledningsgata i skogsmark.

16 ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT SAMT LJUDEFFEKTER 5.1 ALLMÄNT OM ELEKTRISKA OCH MAGNETISKA FÄLT Elektriska och magnetiska fält uppkommer bl.a. vid generering, överföring och slutanvändning av el. Fälten finns nästan överallt i vår miljö, kring kraftledningar och transformatorer men även vid elapparater, som till exempel hårtorkar och mikrovågsugnar. Kring en kraftledning finns ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är spänningsskillnaden mellan de strömförande ledarna och marken som ger upphov till det elektriska fältet, medan strömmen i ledarna alstrar det magnetiska fältet. Styrkan vid marknivå beror bl.a. på avståndet till ledningen, ledarnas inbördes läge och strömlasten. Både de elektriska och magnetiska fälten avtar med avståndet från ledningen ELEKTRISKA FÄLT Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kv/m). Fältet i marknivå är starkast där linorna hänger som lägst. Det elektriska fältet avtar kraftigt med avståndet. Vegetation och byggnader skärmar av fältet från luftledningar, vilket innebär att endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning MAGNETISKA FÄLT Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med strömlasten som i sin tur är beroende av variationerna i elproduktionen och elkonsumtionen. Ju mer ström som flödar i ledningen desto större blir magnetfältet. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen. Magnetfält avskärmas inte av väggar eller tak. Vid beräkning av magnetfält används ett medelvärde av strömmarna för den aktuella förbindelsen benämnd årsmedelströmlasten. Det bör framhållas att årsmedelströmlasten är ett genomsnittligt värde. De faktiska strömlasterna kan variera mycket över året och även under ett enskilt dygn. Det förekommer perioder då det inte går någon ström alls i ledningen. Höglast kan förekomma under begränsad tid av året och vanligen under kalla vinterdagar då elförbrukningen är hög. Enstaka timmar under ett år kan strömlasten uppgå till det dubbla årsmedelvärdet. 5.2 MAGNETFÄLT OCH HÄLSOEF- FEKTER Trots att forskning pågått under lång tid går det idag inte att ge ett säkert svar på om det finns några hälsoeffekter av långvarig exponering för låga nivåer av magnetfält. Ansvariga svenska myndigheter anser att det vetenskapliga underlaget inte är tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta gränsvärden för magnetfält. I Sverige fördelas ansvaret för hälsofrågor med anknytning till magnetfält på fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheterna genomför mätningar, utvärderar forskning inom området, ger råd och rekommendationer samt tar fram föreskrifter. Eftersom hälsoeffekter från magnetfält på lång sikt inte kan

17 17 uteslutas, har myndigheterna ovan valt att rekommendera en viss försiktighet, både för allmänheten och i arbetslivet. Myndigheterna ger följande rekommendationer vid samhällsplanering och byggande, om de kan genomföras till rimliga kostnader: > Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. > Undvik att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. > Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. I myndigheternas gemensamma broschyr Magnetfält och hälsorisker, som kan hämtas på finns mer information om hälsoaspekter SVENSKA KRAFTNÄTS MAGNETFÄLTSPO- LICY Svenska kraftnät följer de försiktighetsprinciper som Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten rekommenderar. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. Vår tolkning av myndigheternas rekommendationer har resulterat i att Svenska kraftnät har antagit en magnetfältspolicy som vi tillämpar i alla koncessionsärenden: Vid planering av nya kraftledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Vid omprövning av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. Stora variationer i magnetfält förekommer även i miljöer som inte är i närheten av kraftledningar. Svenska kraftnät anser att detta bör beaktas vid bedömning av vad som är en väsentlig avvikelse från det normala. Mot denna bakgrund bedömer Svenska kraftnät att värdet ska uppgå till 10 gånger mer än vid planering av nya kraftledningar, dvs. 4,0 mikrotesla, innan nivån kan anses avvika väsentligt från vad som är normalt. 5.3 MAGNETFÄLT FÖR AKTUELLA LEDNINGAR Årsmedelströmmen har beräknats till 800 A norr om den planerade stationen och 500 A söder om den planerade stationen. Utifrån dessa värden har magnetfältsnivåerna beräknats. I aktuellt projekt uppnås Svenska kraftnäts magnetfältspolicy om 0,4 mikrotesla på 72 meters avstånd från ledningen norr om den planerade stationen. Söder om planerad station planeras ledningen att byggas ihop med den f.d. ledningen mellan Himmeta och Lindbacka och bilda ledningen Karlslund-Lindbacka-Östansjö. Söder om den planerade stationen har värden för magnetfältsnivåerna beräknats för den sammanbyggda ledningen. Svenska kraftnäts magnetfältspolicy om 0,4 mikrostela uppnås på 88 meters avstånd väster om de sammanbyggda ledningarnas mitt och på 90 meters avstånd öster om de sammanbyggda ledningarnas mitt. Dessa avstånd är konservativt beräknade vilket innebär att det finns en viss marginal. 5.4 LJUD Ljudeffekter från kraftledningar alstras främst vid fuktigt väder, till exempel vid dimma och regn. Ljudet kan vara sprakande till sin karaktär och kan sägas likna ljudet från ett brinnande tomtebloss. Ljudeffekter kan även uppträda i samband med trasiga eller onormalt nedsmutsade isolatorer. Vanligen mäts ljud i enheten db(a), vilken representerar det mänskliga örats sätt att uppfatta ljud. Vid regn och fuktig väderlek kan ljudnivåerna utomhus intill en 400 kv ledning uppgå till ca 45 db(a) ca 20 meter från ledningens mitt vid triplex (trelinor i varje fas). Ljudeffekterna är spänningsberoende och sjunker med spänningsnivån. Ljud från kraftledningar understigande db(a) är svåra att uppfatta och ljudnivåer av denna storleksordning bör inte ge upphov till några påtagliga störningar.

18 ALTERNATIV 6.1 NOLLALTERNATIV Ett nollalternativ är enligt miljöbalken ett sätt att beskriva konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd. Det betyder inte nödvändigtvis att allting förblir som i nuläget, utan handlar om vilken utveckling som är trolig om det planerade projektet inte blir av. Med nollalternativ avses i det här fallet att station Karlslund inte byggs och Morgårdshammar- Lindbacka-ledningen därmed inte behöver byggas om. Detta skulle innebära att stamnätet i regionen inte skulle bli lika driftsäkert. Den planerade stationen, som är den bakomliggande orsaken till ombyggnaden, behövs för att undvika s.k. överlaster på kraftnätet i regionen bl.a. i samband med den storskaliga vindkraftutbyggnaden i Gästrikland och övriga Norrland samt utlandsförbindelsen Fenno- Skan 2. Den planerade stationen byggs om för att möjliggöra överföring av el från norra Uppland och södra Gästrikland till Närkeområdet och därefter vidare söderut via SydVästlänken. den nya stationen Karlslund. Lindbacka station ligger dock närmare bebyggelse än den planerade stationen. En utbyggnad av den befintliga stationen skulle även innebära en större påverkan på landskapsbilden än en nybyggd station vid Karlslund då denna planeras i uteslutande skogsmark. Att bygga ut Lindbacka station är inte heller driftsäkerhetsmässigt lämpligt, eftersom stamnätsstationer inte bör bli för stora eftersom deras sårbarhet då ökar. Sammantaget bedöms det därför som bättre ur både miljömässig, driftteknisk och ekonomisk synpunkt att bygga den planerade stationen Karlslund framför att bygga ut den befintliga stationen. 6.2 FÖRORDAT ALTERNATIV Det förordade alternativet innebär att ledningen Morgårdshammar-Lindbacka byggs om enligt figur 1.1. vid den planerade stationen Karlslund. 6.3 AVFÖRDA ALTERNATIV Det finns inga avförda alternativ för de nya sträckningarna. Däremot har man övervägt att bygga ut den befintliga stationen i Lindbacka, istället för att bygga

19

20 20 ombyggnaden KONSEKVENSER Värdet av det landskap som passeras bedöms vara litet med avseende på landskapsbild. De planerade ledningarna går genom ett skogslandskap och syns därför inte så mycket. Därmed bedöms ombyggnadens påverkan på landskapsbilden vara liten. Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms sammantaget vara obetydliga. 7.3 NATURMILJÖ BESKRIVNING Inga sedan tidigare kända områden med höga naturvärden finns i området. En naturvärdesinventering utfördes längs de sträckor som berörs av den planerade ombyggnaden i maj 2013, se bilaga 6. Naturen i området som berörs av den planerade ombyggnaden består av produktionsskog. Inga delar med höga naturvärden lokaliserades längs de sträckor som kommer beröras av de nya ledningssträckningarna. Den planerade nya ledningssträckningen norr om den planerade Karlslundstationen kommer att korsa och delvis följa ett dike, men diket bedöms inte ha något högt naturvärde. Fundament kommer att lämnas kvar i marken vid rivning av gamla stolpar. Detta bedöms dock inte komma att få någon påtaglig påverkan på naturmiljön i området i framtiden KONSEKVENSER Produktionsskogens karaktär gör att värdet av naturmiljön som berörs av de planerade ledningarna bedöms vara litet. Ombyggnadens påverkan på naturmiljön bedöms också som liten och konsekvenserna för naturmiljön bedöms således bli obetydliga. 7.4 KULTURMILJÖ BESKRIVNING Det finns inga kända kulturmiljövärden i området där de nya ledningarna planeras, se bilaga KONSEKVENSER Värdet av den kulturmiljö som berörs bedöms vara litet eftersom inga kulturmiljövärden finns. Därmed bedöms ombyggnadens påverkan och konsekvenser för kulturmiljön vara obetydlig. 7.5 REKREATION OCH FRILUFTSLIV BESKRIVNING Området kring de planerade nya ledningssträckorna består av skogsmark som domineras av kraftledningsgator, hyggen och täta skogsbestånd som inte bedöms ha särskilda värden för friluftsliv. Det finns motionsleder i skogsområdet öster om det område som berörs av den planerade ombyggnaden och stationen, men dessa ligger några hundra meter från ledningen (se bilaga 1 2). Under byggtiden kan friluftslivet i närheten av området påverkas av ett visst buller från maskiner. Det finns flera jakttorn och en viltmatning i närheten av de planerade nya ledningssträckorna. Området används främst för jakt på fågel och rådjur. Enligt Örebro jaktkrets har området ingen större betydelse för jakt och kraftledningar ger i allmänhet ingen större negativ påverkan på jakt KONSEKVENSER Värdet av området för rekreation och friluftsliv bedöms vara litet på grund av skogens karaktär och låga betydelse för jakt. Påverkan av de planerade ledningarna bedöms vara liten. Den planerade ombyggnaden tar inte mer mark i anspråk jämfört med nuläget. Konsekvenserna för rekreation och friluftsliv bedöms således bli obetydliga. 7.6 NATURRESURSER BESKRIVNING Nya ledningar i skog medför att produktiv skogsmark tas i anspråk. I det aktuella fallet kommer dock de stolpar som inte längre behövs efter ombyggnaden att rivas och ingen nettoförlust av brukningsbar mark kommer att ske. Ledningen ligger ca två kilomerter från ytterkanten av vattenskyddsområdena Bista-Jägarbacken respektive Skråmsta (se bilaga 1). Vid rivningen av de befintliga stolpar som inte längre behövs kommer fundament lämnas kvar i marken. Detta bedöms dock inte komma att få någon påtaglig påverkan på möjligheten att bruka marken eller skogsmarkens produktivitet i områ-

21 21 det i framtiden KONSEKVENSER Området består av skogsmark med genomsnittlig bonitet och har ett måttligt värde som naturresurs. Ombyggnaden bedöms inte medföra någon påverkan på de närliggande vattentäkterna. Skogsbruket påverkas i mycket liten omfattning av ombyggnaden, eftersom arealen som upptas för ledningsgator inte kommer att öka. Konsekvenserna med avseende på naturresurser bedöms bli obetydliga. 7.7 BOENDEMILJÖ OCH BEBYGGELSE BESKRIVNING Den huvudsaklig miljöpåverkan med avseende på boendemiljö uppkommer av magnetfält. Påverkan av elektriska och magnetiska fält beskrivs under kapitel 5. Det närmaste huset ligger vid Skogaholm, som närmast drygt 600 m från ombyggnaden, och kommer inte att påverkas av magnetfältet från berörd ledning BESKRIVNING Området för den planerade ombyggnaden berörs inte av någon detaljplan. De planerade ledningssträckorna strider inte mot någon områdesbestämmelse. I Örebro kommuns översiktsplan (2010) sammanfaller ledningen delvis med ett utredningsområde för framtida järnväg för godstransporter. Bansträckningen är ungefärlig och behöver utredas. Enligt översiktsplanen behöver området för framtida järnväg inte medföra någon större restriktivitet i bygglovgivning så länge bansträckningen inte är utredd KONSEKVENSER Ledningen kommer att omfatta en liten del av området som i översiktsplanen är utsatt som ett utredningsområde för framtida järnväg för godstransporter. Bedömningen är att konsekvenserna blir små KONSEKVENSER Påverkan på boendemiljö bedöms vara obetydlig eftersom det närmaste huset ligger så långt från den berörda ledningen att Svenska kraftnäts magnetfältspolicy innehålls med god marginal. Bostadshus påverkas inte påtagligt visuellt av ledningen. 7.8 INFRASTRUKTUR BESKRIVNING. Ingen infrastruktur finns i närområdet. Under byggtiden kommer byggtrafik att förekomma på vägarna i områdets närhet KONSEKVENSER Eftersom infrastruktur saknas i närområdet bedöms påverkan och konsekvenserna för infrastruktur vara obetydlig. 7.9 PLANFÖRHÅLLANDEN

22 MILJÖKONSEKVENSER I SAMBAND MED BYGGSKEDET Tillfälliga skador uppkommer ofta i skog eller på åker (gröda och täckdikning) samt på övrig mark, diken, stängsel, vägar och dylikt i samband med anläggningsarbeten eller underhållsarbete på ledningar. Tillfälliga skador ska snarast åtgärdas eller värderas och ersätts av Svenska kraftnät. Den miljöpåverkan som kopplas till tiden för ombyggnaden utgörs främst av lokala störningar i form av uppställningsplatser för maskiner och material samt buller och luftföroreningar från det ökade antalet transporter och begränsad tillgänglighet till vissa områden. Denna påverkan är dock begränsad i såväl tid som omfattning. Vid anläggandet av stolparnas fundament kommer schaktning och gjutning av det färdiga fundamentet att ske på plats. Efter genomförda arbeten kommer mark som har påverkats av bygget av de nya stolparna att återställas. Om skador på befintliga vägar har uppkommit återställs vägarna till samma skick som innan arbetena påbörjades. Svenska kraftnäts miljökrav i bygg- och anläggningsentreprenader samt underhållsentreprenader (TR 13 01) gäller för hela anläggningsfasen. Detta omfattar miljökrav avseende bland annat inköp av material och utrustning, upplagsplatser samt avfalls- och kemikaliehantering.

23

24 ORD- OCH BEGREPPSFÖRKLARING Detaljplan Upprättas av kommunen för att med bindande verkan fastställa ett områdes utnyttjande för olika ändamål. Farliga träd Betecknar träd, som är eller fram till nästa underhållsröjning kan bli farliga för ledningens driftsäkerhet. Generell biotopskydd Ett generellt skydd för vissa företrädesvis kulturskapade miljöer som stenmurar, öppna diken och odlingsrösen om de är belägna i odlingslandskapet. GIS Ett geografiskt informationssystem (GIS) är ett datorbaserat system för att samla in, lagra, analysera och presentera lägesbunden information. Indirekta effekter och konsekvenser Effekter och konsekvenser som inte är en direkt följd av ledningsprojektets intrång eller störningar. Även sekundära och tertiära effekter brukar räknas till indirekta effekter. Kantträd Betecknar de farliga träd, som växer utanför det engångsersatta området och för vilka ersättning ska betalas när de avverkas. Koncession För att få bygga och använda ledningarna fordras tillstånd enligt ellagen, s.k. koncession. Handläggningen av ansökan sker hos Energimarknadsinspektionen. Kulturmiljö Med kulturmiljö avses samtliga spår, lämningar och uttryck för människans påverkan och bruk av den fysiska miljön. Landskapsbild En bedömning av påverkan på landskapet innebär analys och värdering av hur ledningen syns och upplevs från olika platser i landskapet, dvs. hur ledningen påverkar landskapsbilden. En viktig faktor är ledningens fysiska ingrepp i terrängen. En annan faktor består av de visuella begreppen dominans, kontrast och exponering. Dominans anger hur ledningen kommer att dominera i förhållande till skala och struktur i landskapet. Kontrast beskriver hur ledningen smälter in i landskapet. Exponering beskriver hur synlig ledningen är för personer som lever och rör sig i omgivningen. Ledningsgata Avser det område längs en ledning inom vilket vissa krav måste uppfyllas enligt starkströmsföreskrifterna. I skogsmark utgörs ledningsgatan av skogsgata och sidoområden.

25 25 Miljöbalken En paraplylag för Sveriges miljölagstiftning som trädde i kraft 1 januari Miljökonsekvens Följden av vissa miljöeffekter (förändrad miljökvalitet) för något intresse. Miljökonsekvens uttrycks som en värderande bedömning. Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Ett dokument särskilt avsett att utgöra beslutsunderlag och vars innehåll är grundat på en process där verksamhetsutövaren inhämtar, utvecklar, förmedlar och tillvaratar kunskap om hur verksamheten eller åtgärden inverkar på människors hälsa och miljön i den mening begreppet används i 1 kap i miljöbalken. Begreppet kan även användas för att beskriva provessen varigenom ett projekts miljökonsekvenser beskrivs. för ledningens säkerhet. Skogsgata Betecknar det skogsområde längs en ledning inom vilken ledningsägaren vid underhåll röjer i huvudsak all högväxande vegetation. Översiktsplan Översiktsplanen är kommuntäckande och redovisar grunddragen i mark- och vattenanvändningen samt hur den bebyggda miljön ska utvecklas och bevaras. I planen redovisas dessutom kommunens ställningstagande till olika allmänna intressen, till exempel riksintressen. Översiktsplanen är inte juridiskt bindande men ska ge vägledning för efterföljande beslut om användningen av mark- och vatten. Nollalternativ Ett nollalternativ avser en framtida situation utan att projektet genomförs. Riksintresse Riksintressen är mark- och vattenområden och fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av dess naturvärden, kulturvärden eller hänsyn till friluftsliv med mera i ett nationellt eller internationellt perspektiv. Riksintressena skyddas i 3 kap 6 miljöbalken. Samlad bedömning En viktning (inbördes värdering av faktorer) där beslutsunderlaget ska möjliggöra för beslutsmyndigheten att samlat bedöma projektets verkningar, inte fråga för fråga eller konsekvens för konsekvens utan med en helhetsbild av projektets verkningar. Samråd Ett samråd ska enligt miljöbalken informera, höra och beakta enskilda och organisationer som berörs av en verksamhet. Sidoområden Betecknar, i kraftledningssammanhang, de områden längs en ledning som är belägna på ömse sidor om skogsgatan. Sidoområdena sträcker sig så långt åt sidorna som det kan finnas träd som utgör en fara

26 REFERENSER DIGITALA KÄLLOR Artportalen Jordbruksverkets GIS-data. Länsstyrelsernas GIS-tjänster. GIS-data nedladdning. Riksantikvarieämbetet. Fornsök, GIS-data. Skogsstyrelsen. Skogens källa, geografiska data. vid bygg-, anläggnings- och underhållsarbeten. TR utg.3. Örebro kommun, 2010: Vår framtida Örebro - översiktsplan för Örebro kommun ÖVRIGT. Personlig kontakt angående jakten i Örebro jaktvårdskrets.. Personlig kontakt angående jakten i Örebro jaktvårdskrets. Örebro kommun. Personlig kontakt med och angående vattenskyddsområden. SKRIFTLIGA KÄLLOR ELLER NED- LADDADE PDF:ER Miljöprogram Örebro kommun -Örebro kommuns miljömål och prioriteringar i miljömålsarbetet. Beslutat av kommunfullmäktige , uppdaterat Naturvårdsverket, 2004: Effekter av störningar på fåglar - en kunskapssammanställning för bedömning av inverkan på Natura 2000-objekt och andra områden. Rapport Svenska kraftnät, 2013: Teknisk riktlinje. Miljökrav

27 BILAGOR 27 KARTBILAGOR 1 MOTSTÅENDE INTRESSEN, ÖVERSIKT 2 MOTSTÅENDE INTRESSEN, I NÄROMRÅDET ÖVRIGA BILAGOR 3 SAMRÅDSREDOGÖRELSE 4 BESLUT OM BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN 5 BEDÖMNINGSGRUNDER LUFTLEDNING SVENSKA KRAFTNÄT 6 NATURVÄRDESINVENTERING, RAPPORT

28

29

30

31 BILAGA 3 SAMRÅDSREDOGÖRELSE TILL MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR OMBYGGNAD AV 400 KV-LEDNINGEN MORGÅRDSHAMMAR-LINDBACKA I ANSLUTNING TILL PLANERAD STATION KARLSLUND

32

33

34

35

36

37

38 BILAGA 4 BESLUT OM ICKE BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN TILL MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR OMBYGGNAD AV 400 KV-LEDNINGEN MORGÅRDSHAMMAR-LINDBACKA I ANSLUTNING TILL PLANERAD STATION KARLSLUND

39

40 BILAGA 5 BEDÖMNINGSGRUNDER LUFTLEDNING SVENSKA KRAFTNÄT TILL MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR OMBYGGNAD AV 400 KV-LEDNINGEN MORGÅRDSHAMMAR-LINDBACKA I ANSLUTNING TILL PLANERAD STATION KARLSLUND

41 Bilaga bedömningsgrunder luftledning Denna bilaga redovisar Svenska kraftnäts riktlinjer för bedömningsgrunder. Syftet är att bedömningarna ska vara enhetliga i samtliga ledningsprojekt. Dokumentet gäller såväl lik- som växelströmsförbindelse, dock är kapitlet om magnetfältspåverkan inte tillämpligt på likströmsledningar. Svenska kraftnät använder sig av en trestegsmodell i vilken värdet på de berörda områdena längs sträckan bedöms (steg 1) liksom påverkan på områdena (steg 2). Områdets antagna värde och den påverkan som antas ske på området vägs ihop i en matris, i vilken en antagen konsekvens kan utläsas (steg 3). Fyra värdeklasser används (litet, måttligt, stort och mycket stort) och fyra påverkansklasser (ingen/obetydlig, liten, måttlig och stor). Värdeklasserna och påverkansklasserna redovisas i tabellform för varje intresseområde. De intresseområden som avses att konsekvensbedömas på detta sätt är landskapsbild, naturmiljö, kulturmiljö, rekreation och friluftsliv samt naturresurshushållning. Detta dokument avser påverkan i bygg-och driftsskedet. I detta dokument redovisas även de skriftliga bedömningsgrunder som fastställts för boendemiljö. För boendemiljö görs en samlad konsekvensbedömning av hela sträckan direkt, till skillnad mot de andra intresseområdena.

42

43 Innehållsförteckning Bilaga bedömningsgrunder luftledning Bedömningsgrunder landskapsbild Bedömningsgrunder naturmiljö Bedömningsgrunder kulturmiljö Bedömningsgrunder rekreation och friluftsliv Bedömningsgrunder naturresurshushållning Bedömningsgrunder boendemiljö Konsekvensmatris Sammanvägning... 16

44

45 1 Bedömningsgrunder landskapsbild Tabell 1.1. Kriterier för klassificering av landskapsbilden Värde 1 Beskrivning Litet Ett homogent landskap som är industriellt och/eller påverkat av storskalig infrastruktur Ett landskap bestående av osammanhängande bebyggelse Ett slutet skogslandskap Ej välbesökt av allmänheten 2 Måttligt Områden med värden av lokal eller kommunal betydelse (t.ex. utpekade i översiktsplaner) Småskaliga områden i ett homogent landskap (t.ex. hag- och betesmarker i ett skogslandskap, gårdsmiljöer och sjöar) Högt Områden med värden av regional betydelse Sammanhängande hävdade ängs- och betesmarker Områden med höga visuella kvaliteter som är ovanliga i ett regionalt perspektiv (t.ex. utsiktsplats) Små sammanhängande jordbruksmarker, omväxlande med skog och hagmarker s.k. mosaiklandskap Mycket högt Områden med värden av nationell betydelse Områden med höga visuella kvaliteter som är ovanliga i ett nationellt perspektiv (världsarv, nationalparker, naturreservat, vissa riksintressen som har utpekade landskapsbildsvärden) Kust-, skärgårds- och fjällmiljöer Välbesökt av allmänheten 3 1 Med värde avses i detta fall landskapets känslighet (dvs låg till mycket hög) 2 En bedömning av huruvida området är välbesökt med anledning av landskapsbilden får utredas och beskrivas i text för det enskilda fallet 3 Se not 3 5/16

46 Tabell 1.2. Kriterier för klassificering av påverkan på landskapsbilden Påverkan Ingen/obetydlig Liten Måttlig Stor Beskrivning Ny ledning samförläggs i befintliga stolpar Ingen bestående påverkan på landskapet Placering i ett sammanhängande skogslandskap. Ledningen döljs helt eller delvis av skogslandskapet Liten exponering, ledningen är inte dominerande i landskapet Ledningen följer landskapets riktning och har ger liten konstrast i landskapet Ledningen byggs i ett öppet landskap där dess dominans och exponering har begränsats genom att ledningens placering och/eller utformning har anpassats till landskapets form och element (t.ex. placering intill befintlig väg eller luftledning och/eller ledningen följer landskapets huvudsakliga riktning etc.) Ledning i öppet landskap, vilket medför att ledningen exponeras och dominerar landskapsbilden Kraftig förändring i landskapets struktur (dominans) 6/16

47 2 Bedömningsgrunder naturmiljö Tabell 2.1. Kriterier för klassificering av naturmiljön 4, 5 Värde Beskrivning Litet Naturområde som inte är utpekat som kommunalt, regionalt eller nationellt värdefullt område Naturområde med triviala, vanligt förekommande biotoper Indstriområden Urbana miljöer utan gröna ytor Påverkade områden ur ekologisk synpunkt enligt översiktsplan (soptipp, industrimark, förorenat område) Monokulturer (jord- och skogsmark) Måttligt Sumpskogsinventeringen klass 3-4 Skogliga naturvärden Ängs- och betesmarksområden (tidigare hävdad mark) Våtmarksinventeringen klass 3-4 Lövskogsinventeringen klass 3-4 Strandskyddsområden Områden som finns i naturvårdsprogram från länsstyrelsen eller kommun (klass 3-4) alternativt anges i kommunala översiktsplaner Stora opåverkade områden enligt översiktsplan (3 kap. 2 miljöbalken) Högt Sumpskogsinventeringen klass 1-2 Nyckelbiotoper Skogsområden med naturvårdsavtal Ängs- och betesmarksområden (svagt hävdade och hävdade,) Våtmarksinventeringen klass 1-2 Lövskogsinventeringen klass 1-2 Områden i naturvårdsprogram klass 1-2 Generella och specifika biotopskyddsområden Skyddsvärda träd Riksintressen 3 och 4 kap. miljöbalken Grönytor i urbana miljöer Mycket högt Nationalpark Nationalstadspark Natura 2000-områden Naturreservat Naturminnen Djurskyddsområden 4 Resultat från naturvärdesinventeringar vägs in i värdeklassificeringarna 5 Uppmärksamma områden med ett lägre värde som har betydelse för ett annat områdes värde, beskriv barriäreffekter 7/16

48 Tabell 1.2. Kriterier för klassificering av påverkan på naturmiljön Påverkan Ingen/obetydlig Ingen avverkning krävs Inga nya stolpar krävs Beskrivning Liten Kanten av ett naturområde påverkas, ingen värdekärna skadas. Grunden för områdets värde påverkas marginellt Tillfällig skada under byggtiden, under en mindre känslig period på året, där naturen har en möjlighet till återhämtning Stolpplacering kan utföras så att småbiotoper och områden med naturvärden undviks Måttlig Delar av värdekärnan skadas. Grunden för områdets värde påverkas på ett uppenbart sätt Tillfällig skada under byggtiden, under en känslig period på året, där naturen har en möjlighet till återhämtning när påverkan har upphört Stor Större delen av områdets yta skadas varaktigt Hela värdekärnan skadas varaktigt 8/16

49 3 Bedömningsgrunder kulturmiljö Tabell 3.1. Kriterier för klassificering av kulturmiljön Värde Beskrivning Litet Enstaka bevakningsobjekt, övriga kulturhistoriska lämningar och fasta fornlämningar 6 Måttligt Kulturmiljö med lokala värden (utpekat i översiktsplan eller kulturmiljöprogram) Områden där flera fornlämningar som tillsammans utgör en helhetsmiljö och ett sammanhang men inte utpekad som samlad kulturmiljö Högt Kulturmiljöer med regionala värden (områden utpekade av länsstyrelsen) Riksintresse för kulturmiljövården enligt 3 kap. 6 miljöbalken Mycket högt Kulturmiljöer med ett högt bevarande värde (i ett nationellt perspektiv) och/eller med stora vetenskapliga värden, upplevelsevärden och/eller pedagogiska värden Kulturreservat Tabell 3.2. Kriterier för klassificering av påverkan på kulturmiljön Påverkan Beskrivning Ingen/obetydlig Enstaka lämningar, företrädesvis övriga kulturhistoriska lämningar, tas bort/påverkas Påverkan på kulturmiljöns upplevelsevärde i anläggningsskedet Liten Enstaka lämningar, företrädelsevis fasta fornlämningar, tas bort/påverkas Kulturmiljöns helhet påverkas inte Strukturer och samband kan uppfattas även fortsättningsvis Kanten av ett kulturmiljöområde påverkas, ingen värdekärna skadas. Grunden för områdets värde påverkas marginellt Måttlig Delar av kulturmiljön påverkas Strukturer och samband försvagas och blir mindre tydliga. Kulturmiljön fragmenteras så att helhetsmiljön blir svårare att uppfatta Stor Kulturmiljön tas helt i anspråk Strukturer och samband bryts Kulturmiljön påverkas så att helhetsbilden inte längre kan uppfattas 6 Enstaka nationellt värdefulla fornlämningar som t.ex. Ale stenar bedöms få högt till mycket högt värde 9/16

50 4 Bedömningsgrunder rekreation och friluftsliv Tabell 4.1. Kriterier för klassificering av värde på rekreation/friluftsliv Värde Beskrivning Litet Natur- och skogsområden utan utpekade värden för friluftslivet Strandnära miljöer utan utpekade värden för friluftslivet Måttligt Lokala friluftsområden och närrekreationsområden utpekade i kommunala översiktsplaner (t.ex. badplatser) Områden av värde för jakt, svamp- och bärplockning och närrekreation som har uppmärksammats vid bl.a. samrådet Anläggningar för friluftslivet av kommunalt/lokalt intresse (t.ex. golfbanor, båthamnar och rekreationsanläggningar) Stora opåverkade områden enligt översiktsplan (3 kap. 2 miljöbalken) Högt Områden med dokumenterat höga värden utpekade i kommunala planer (t.ex. turistmål med regionala värden) Leder och spår (för t.ex. vandring, cykel, kanot) Anläggningar för friluftslivet av regionalt intresse (t.ex. skidanläggning, spårcentral och ridsportsanläggning) Utpekade tysta områden enligt översiktsplan Riksintresseområde för turism och rörligt friluftsliv enligt 4 kap. 2 miljöbalken Riksintresseområde för friluftsliv 3 kap. 6 miljöbalken Mycket högt Nationalparker Nationalstadsparker Naturreservat med friluftslivssyfte Anläggningar för friluftslivet av nationellt intresse (t.ex. skidanläggning, spårcentral och ridsportsanläggning) 10/16

51 Tabell 4.2. Kriterier för klassificering av påverkan på rekreation/friluftsliv Påverkan Beskrivning Ingen/obetydlig Störningarna påverkar inte nyttjandet av området för rekreation och friluftsliv Upplevelsevärdet påverkas inte Litet Områden för friluftslivet berörs men inga kärnområden skadas Ledningen medför att rörligt friluftsliv försvåras i begränsade delar av området Små försämringar av upplevelsevärdet Måttlig Delar (ca hälften) av frilufts-/rekreationsområdet eller delar (ca hälften) av kärnområdet skadas Rekreationsmöjligheterna kvarstår men upplevelsevärdet försämras Stor Ledningen medför att rörligt friluftsliv försvåras eller hindras i huvuddelen av området Större delen av frilufts-/rekreationsområdet skadas alternativt hela kärnområdet skadas fysiskt och/eller upplevelsemässigt Möjligheten till friluftsaktiviteter förstörs eller försämras påtagligt. Upplevelsevärdet försämras påtagligt 11/16

52 5 Bedömningsgrunder naturresurshushållning Tabell 5.1. Kriterier för klassificering av värde på naturresurser Värde Beskrivning Litet Områden som inte har ett värde ur naturresurssynpunkt Skogsmark med låg bonitet (D och E) 7 Måttligt Husbehovstäkter Skogsmark med genomsnittlig bonitet (C) 8 Högt Områden utpekade i kommunala vindbruksplaner Skogsmark med hög bonitet (B) 9 Riksintresseområden för anläggningar för slutlig förvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall enligt 3 kap. 8 miljöbalken Riksintresseområden för värdefulla ämnen och mineraler enligt 3 kap. 7 miljöbalken Riksintresseområden för vindbruk enligt 3 kap. 8 miljöbalken och/eller områden där vindkraftsetablering har påbörjats Riksintresseområden för rennäringen enligt 3 kap. 5 miljöbalken Vattenskyddsområden (yttre skyddszon) Kommunala vattentäkter Mycket högt Vattenskyddsområden (inre skyddszon) Täkter Gruvverksamhet Undersökningskoncession och bearbetningskoncession enligt lagen om vissa torvfyndigheter Undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner enligt 2 kap. 1 och 4 kap. 1 minerallagen Skogsmark med mycket hög bonitet (A) 10 7 Värdekategorierna motsvarar Skatteverkets indelning i bonitetsklasser för respektive län (m 3 sk/ha/år) 8 Se not 7 9 Se not 7 10 Se not 7 12/16

53 Tabell 5.2. Kriterier för klassificering av påverkan på naturresurser Påverkan Beskrivning Ingen/obetydlig Åtgärderna påverkar inte brukande av naturresursen eller dess kvalitet Liten Brukandet av naturresursen och/eller dess kvalitet påverkas i mindre utsträckning Naturresursens kvalitet är redan påverkad, t.ex. i befintlig ledningsgata eller invid större väg/järnväg/industrimark Måttlig Delar av naturresursen skadas eller tas i anspråk så att brukandet försvåras och/eller dess kvalitet förstörs eller försämras delvis Stor Stora delar av naturresursen skadas eller tas i anspråk så att brukandet och/eller kvalitet förstörs eller försämras i hög grad 13/16

54 6 Bedömningsgrunder boendemiljö Tabell 7.1. Kriterier för bedömning av påverkan på boendemiljö Påverkan Beskrivning Ingen/obetydlig Magnetfältspolicyn innehålls Byggande på ett sådant avstånd från bebyggelse att boendemiljön ej påtagligt påverkas visuellt av ledningen Liten Magnetfältspolicyn innehålls Byggande nära 11 bebyggelse som innebär att enstaka bostadshus påverkas visuellt ( 5 bostadshus/100 km luftledning) Enstaka ekonomibyggnad t.ex. lagerlokal måste tas bort Tillfälliga bullerstörningar på närliggande bebyggelse i byggskedet Måttlig Magnetfältspolicyn innehålls inte. Enstaka bostadshus påverkas ( 5 bostadshus/100 km luftledning) Intrång i tomtmark (obebyggd/bebyggd) Byggande nära bebyggelse som innebär att ett flertal bostadshus påverkas visuellt (6-15 bostadshus/100 km luftledning) Byggande av luftledning i anslutning till småort Stor Magnetfältspolicyn innehålls inte. Ett flertal bostadshus påverkas (6-15 bostadshus/ 100 km luftledning) Byggande nära bebyggelse som innebär att ett stort antal bostadshus påverkas visuellt ( 16 bostadshus/ 100 km luftledning) Byggande av luftledning i tätort Mycket stor Magnetfältspolicyn innehålls inte. Ett stort antal bostadshus/100 km luftledning) Byggande av luftledning i stadsregion 11 Bedömning görs i det enskilda fallet beroende på topografi etc. 14/16

55 7 Konsekvensmatris För att avgöra vilken konsekvens som kan antas uppstå i de områden som berörs av verksamheten vägs områdets antagna värde ihop med den påverkan som antas ske på området. Den förväntade konsekvensen på intresseområdet erhålls genom multiplicering av värdena enligt nedan. Observera att konsekvensmatrisen inte tillämpas på boendemiljö då inga kriterier för klassificering av värde har tagits fram avseende boendemiljö, se kapitel 6. Ingen/obetydlig påverkan (0) Litet värde (1) Måttligt värde (2) Högt värde (3) Mycket högt värde (4) Liten negativ påverkan (1) Måttlig negativ påverkan (2) Stor negativ påverkan (3) Val av nivåindelning på konsekvens: 0-1 = Obetydliga konsekvenser 2-3 = Små konsekvenser 4 = Små-måttliga konsekvenser 6 = Måttliga konsekvenser 8-9 = Stora konsekvenser 12 = Mycket stora konsekvenser 15/16

56 8 Sammanvägning I den samlade bedömningen görs en sammanvägning av konsekvensbedömningarna för de olika intresseområdena och respektive delsträcka. 16/16

57 BILAGA 6 NATURVÄRDESINVENTERING, RAPPORT TILL MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING FÖR OMBYGGNAD AV 400 KV-LEDNINGEN MORGÅRDSHAMMAR-LINDBACKA I ANSLUTNING TILL PLANERAD STATION KARLSLUND

58

59 Om dokumentet Inventering och bedömning av naturvärden på sträckan Karlslund-Lindbacka inför rivning och ombyggnation av ledningar. Utredningen har genomförts under tiden maj till juni Detta dokument utgör en bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen för koncessionsansökningar till berörda ledningar. Följande personer har medverkat i inventeringen: naturinventering, bedömningar och rapportering. Biogeovetare med flera års erfarenhet av naturinventeringar. kvalitetsgranskning. Biolog, tjänsteansvarig för naturvärdesinventeringar på Enetjärn Natur AB. Samtliga är verksamma vid Enetjärn Natur AB. Omslagsbild: Utsikt över inventeringsområdets södra del. Samtliga fotografier: Enetjärn Natur AB om inte annat anges. För bakgrundskartor gäller Lantmäteriet Dnr 2013/

60 Innehåll Om dokumentet... 2 Sammanfattning Inledning Metodik... 7 Naturvärdesbedömning...7 Inventeringen vid Karlslund-Lindbacka... 8 Utredning av artförekomster... 8 Ingen lokaliseringsbedömning Naturmiljöer...10 Översiktlig beskrivning...10 Skog...11 Vattenmiljöer...11 Odlingsmark Tidigare kännedom om naturvärde Objekt med högre naturvärde Generellt biotopskydd Skyddade och fridlysta arter...17 Fåglar Övriga arter bilaga Bilaga Samlad bedömning...21 Källor...22 Webbsidor Litteratur

61 Sammanfattning En naturvärdesinventering har genomförts vid Karslund-Lindbacka där Svenska kraftnät planerar att uppföra en ny kraftledning och bygga om tre kraftledningar (detta innefattar även Vattenfalls 130 kvledning). Fältbesök genomfördes under maj 2013 och kompletterades med en sammanställning av befintligt material. Området ligger vid väg 733 några kilometer väster om Örebro tätort. Inventeringsområdet kring Karslund-Lindbacka är beläget på Närkeslätten och har mycket flack terräng. Området ligger under högsta kustlinjen. Inventeringsområdet består till hälften av åkermark och till hälften av skogsmark. Söder om väg 733 utgörs inventeringsområdet av storskalig öppen åkermark som används för vallodling och hästbete. Det finns tre öppna diken mellan åkrar som omfattas av generellt biotopskydd. Norra delen av inventeringsområdet utgörs av skogsmark som används för skogsproduktion. Hyggen och ungskogar dominerar området. Längst i norr finns det bestånd med medelålders gallringsskog. Skogarna i inventeringsområdet är utdikade, men det finns några lite fuktigare miljöer kvar. De vattenmiljöer som finns inom inventeringsområdet är ett par rätade bäckar samt ett grävt viltvatten. Naturliga vattenmiljöer saknas. Två kraftledningar löper genom området i nord-sydlig riktning. Den den ena delar sig i två i norra delen av inventeringsområdet. Kraftledningarna är väl synliga i området och kraftledningsgatorna tar upp mycket mark inom inventeringsområdet. Hela området är starkt påverkad av mänskliga aktiviteter. Inga områden med högre naturvärde kunde identifieras vid inventeringen. Av arter som omfattas av Artskyddsförordningen har fiskgjuse, spillkråka, törnskata, sångsvan, mindre sångsvan, jorduggla NT,, jungru marie nycklar och mattlummer observerats inom inventeringsområdet eller i dess omedelbara närhet. Ytterligare fler arter kan antas förekomma i inventeringsområdet eller i dess närhet

62

63 11 Inledning Svenska kraftnät planerar att uppföra en ny 220 kv-ledning mellan den befintliga stationen Lindbacka och den planerade stationen Naturvärde Med naturvärde avses i den här rapporten betydelse för biologisk mångfald. Karlslund i Örebro kommun. Två kraftledningar, Morgårdshammar-Lindbacka och Himmeta- Lindbacka, behöver byggas om i anslutning till den planerade stationen Karlslund så att de ansluter till den planerade stationen. I samband med detta planeras en befintlig 130 Syfte kv-ledning att rivas så att denna i sin tur kan Syftet med naturvärdesinventeringen är att sambyggas med planerad 220 kv-ledning. lokalisera och redovisa värdefulla naturmiljöer inom det inventeringsområde som är aktuellt Som en del i de tre miljökonsekvensbeskrivningarna som ska ligga till grund för konces- för anläggningen. Naturinventeringen ska således vara en utgångspunkt för fortsatt planering och projektesionsprövningarna av planerade ledningar har ring av den planerade anläggningen. en naturvärdesinventering utförts. De tre miljökonsekvensbeskrivningarna avser ledningen Karslund-Lindbacka inklusive 130 kv-ledningen samt ombyggnation av två ledningar vid den planerade stationen. Fältbesök gjordes i maj Resultaten av dessa samt annan kunskapssammanställning presenteras i denna rapport. 2 Två kraftledningar löper genom inventeringsområdet i nord-sydlig riktning

64

65 2Eftersom de nationella inventeringsmetoderna för olika naturtyper skiljer sig ganska markant mellan de olika naturtyperna, och det för Enetjärn Natur varit viktigt att använda en metod där alla naturtyper bedöms enligt ett och samma klassningssystem, så kan resultatet i denna inventering skilja sig från de naturvärdesbedömningar som gjorts t.ex. i länsstyrelsernas våtmarksinventeringar. Detta beror till viss del på att olika vikt har lagts vid de olika bedömningsgrunderna men även på att denna inventering i många fall är mer detaljerad än tidigare gjorda inventeringar där fältbesök inte alltid har utförts. Inventeringen vid Karlslund-Lindbacka Den här naturvärdesinventeringen av Karlslund-Lindbacka omfattar inventering i fält och sammanställning av annat relevant kunskapsunderlag. Området besöktes i fält under en dag i maj Bedömningarna grundar sig på slutsatserna från fältbesöket samt annan kunskapssammanställning. Naturvärdesinventeringen inleddes med en flygbildstolkning i syfte att prioritera fältarbetet och avgränsa områden som skulle kunna ha högt naturvärde, t ex äldre skogsbestånd, diken i odlingslandskap och bäckar. Därefter följde själva fältinventeringen. Alla delar av inventeringsområdet, d.v.s. alla objekt och bestånd, har besökts i fält eller kunnat bedömas på håll. Delområden med potential att hysa högre naturvärde har studerats mer noggrant. Inventeringen har dock varit översiktlig och inriktad på att identifiera större objekt med högre naturvärde. Mindre objekt med högre naturvärde kan därför ha förbisetts. Inventeringen har i första hand varit inriktad på biotoper. Speciell uppsikt hölls efter de rödlistade arter, signalarter, arter som omfattas av artskyddsförordningen och andra naturvårdsintressanta arter som är fastsittande eller relativt stationära men insatsen ska ses som en översiktlig inventering. Vidare har befintligt kunskapsunderlag sammanställts. Kunskap om området har inhämtats från Länsstyrelsen i Örebro län och Artportalen. Dessutom har underlag hämtats från Skogens Pärlor, Naturvårdsverkets karttjänster för Natura 2000-områden och riksintressen, länsstyrelsens våtmarksinventering och Sveriges geologiska undersökning. Utredning av artförekomster Utredningen har inneburit en analys av vilka av de arter som omfattas av Artskyddsförordningen som finns i området kring Karlslund-Lindbacka. De arter som omfattas av analysen är de som omfattas av Artskyddsförordningen, både bilaga 1 och bilaga 2. Analysen omfattar dels de arter som faktiskt påträffats i området och dels de arter som kan förväntas förekomma. När det gäller fåglar har endast de arter som markerats med B i förordningen samt de som är upptagna på den nationella rödlistan tagits med. Detta i linje med Naturvårdsverkets handbok för Artskyddsförordningen. Förutom de arter som observerades i samband med fältbesöket har uppgifter om artförekomst från Artportalen använts. Vid sidan av de dokumenterade förekomster som befintligt kunskapsunderlag genererar har även en bedömning gjorts om det kan finnas ytterligare arter som omfattas av Artskyddsförordningen i området. Antaganden om troliga eller möjliga artförekomster grundar sig på om det för respektive art finns lämpliga livsmiljöer i det aktuella området och om arten finns i närheten

66 2Ingen lokaliseringsbedömning Det är viktigt att understryka att de bedömningar av naturvärde som görs inte innebär några ställningstaganden om inventeringsområdet är lämpligt för en lokalisering av kraftledning eller ej. Denna lokaliseringsbedömning görs av Svenska kraftnät i samband med fortsatt utredning och senare vid en kommande tillståndsprövning för ledningen

67 3 Naturmiljöer I detta kapitel ges en beskrivning av inventeringsområdet och dess naturmiljöer. Översiktlig beskrivning Det område vid Karlslund - Lindbacka som varit föremål för naturinventeringen täcker en areal av ca 94 ha. Inventeringsområdet är ca 2,5 km långt och 300 m brett. Väg 733 passerar genom området i öst-västlig riktning och delar området i två delar av olika karaktär. Södra halvan av området består av åkermark medan den norra halvan består av skogsmark. I södra delen av området korsas åkrarna av några grusvägar som leder från väg 733 till gårdar runt inventeringsområdet. Två kraftledningar löper i nord-sydlig riktning genom inventeringsområdet. Den västra ledningen delar sig i två i norra delen av området. Inventeringsområdet ligger på Närkeslätten som är en flack och uppodlad slättbygd. Inventeringsområdet är, liksom omgivande landskap, mycket platt och har inga höjder. Området ligger under högsta 3 Det finns en viltmatning för vildsvin inom inventeringsområdet

68 3kustlinjen. De dominerande jordarterna är lera och silt. Området är ganska blockfattigt, det finns endast enstaka större block här och var. Under inventeringen observerades följande fågelarter i eller strax utanför inventeringsområdet: bofink, fiskgjuse, gulsparv, gök, korp, lövsångare, ringduva, spillkråka, talgoxe, tofsvipa, tornseglare, törnskata och törnsångare. Spillning av älg observerades på flera platser i norra delen av området. Det finns en viltmatning för vildsvin strax norr om väg 733 och det finns ett grävts viltvatten. I södra delen av inventeringsområdet ligger en gård, Ällskogen, delvis inom inventeringsområdet. I anslutning till gården finns igenväxande tomtmark och uppställningsytor. Skog Skogsmarken i inventeringsområdet är påverkad av skogsbruk. Stora delar av skogsmarken upptas av kraftledningarna som löper genom området. Kraftledningsgatorna är huvudsakligen nyligen huggna med enstaka låga träd, men längs en sträcka har det kommit upp tät lövsly. Även utanför kraftledningsgatorna tas en stor del av skogsmarken upp av hyggen. På några hyggen har enstaka hänsynsträd sparats. Tall och gran är de vanligaste trädslagen inom inventeringsområdet. Längs områdets kanter finns det en del medelålders skog som domineras av tall eller gran. Det finns även ett visst lövinslag, främst björk, i skogarna. Ung björk-, tall- och blandskog förekommer också. I sydvästra delen av skogsområdet växer det ett bestånd av ung asp. Markvegetationen varierar beroende på markens fuktighet. Skogsmarken består huvudsakligen av frisk mark, men i östra delen finns det fuktig, utdikad mark. I de fuktiga delarna domineras bottenskiktet av vitmossa. I inventeringsområdets medelålders skogar är det framför allt blåbär och lingon som dominerar i fältskiktet. På hyggen och i kraftledningsgator växer det även gräs och ljung i fältskiktet. Stora delar av skogsmarken är dikade - det finns diken här och var i norra delen av utredningsområdet. Vattenmiljöer 4 På skogsmarken i inventeringsområdet bedrivs ett aktivt skogsbruk. Det inventerade området ligger i Norrströms avrinningsområde. Inventeringsområdet är

69 3fattigt på vattenmiljöer. I norra delen av inventeringsområdet finns en rätad bäck, numera dike, som nära norra gränsen av inventeringsområdet delar sig i två grenar. Diket omges av brukad skog och hygge ända intill kanten. I närheten av diket finns det i nordöstra delen av inventeringsområdet ett grävt viltvatten. I åkerlandskapet i södra delen av inventeringsområdet finns det några öppna diken mellan åkrarna och längs grusvägar. Svartån rinner några hundra meter söder om inventeringsområdet. Odlingsmark Söder om väg 733 består inventeringsområdet av öppen åkermark. Åkermarken är en del av ett stort område med öppen odlingsmark väster om Örebro. Åkrarna är helt öppna förutom ett ridå av alsly längs de öppna dikena. Ungefär hälften av åkrarna i inventeringsområdet är plöjda. Resten av åkrarna används för vallodling. En del av vallodlingen används som bete för hästar i anslutning till Ällskogens gård. Mellan åkrarna finns det öppna diken som omfattas av det generella biotopskyddet. Tidigare kännedom om naturvärde Det finns inga objekt med tidigare kända naturvärden inom inventeringsområdet. Norr om inventeringsområdet finns objekt som klassats som sumpskog av Skogsstyrelsen. Som närmast ligger dessa 100 meter från inventeringsområdet. Ett bestånd med sumpskog som ligger ca 400 m nordost om inventeringsområdet har i länsstyrelsernas våtmarksinventering (VMI) bedömts till klass tre (visst naturvärde). 5 Ett viltvatten har grävts i inventeringsområdets nordöstra del

70 3Närmaste naturreservaten ligger ca 2 km öster om (Varbergaskogen) och ca 3 km väster om (Tysslingen) inventeringsområdet. Naturvärdesbedömning Nationella våtmarksinventeringen, VMI Ungefär 10 % av Sveriges landyta består av Naturvärdet i det inventerade området bedöms vara ordinärt. Vid naturvärdesinvente- dessa inventerats av länsstyrelserna med syfte våtmarker. Med stöd av Naturvårdsverket har att skapa en kunskapsbank inför bland annat ringen hittades inga objekt med högre naturvärde. våtmarker nedom fjällen, i norra Sverige större miljöövervakning och naturresursplanering. Alla än 50 ha och i södra Sverige större än 10 ha, har flygbildstolkats och naturvärdesbedömts. De områden som vid flygbildstolkningen bedömdes ha högt naturvärde har även besökts i fält. Klass 1. Har mycket höga naturvärden för regionen och är av internationellt eller nationellt bevarandevärde. De är oftast till stor del opåverkade och behöver bevaras för framtiden. Inga ingrepp som kan påverka eller ytterligare påverka hydrologin bör tillåtas. Klass 2. Är vanligen i stora delar opåverkade av ingrepp och har höga naturvärden med nationellt eller regionalt bevarandevärde. Ingrepp som påverkar objektens hydrologi bör undvikas. 6 Inventeringsområdets södra del utgörs av öppen åkermark

71 4 Generellt biotopskydd I detta kapitel beskrivs de objekt som omfattas av ett generellt biotopskydd. Objekten redovisas i karta i figur 7. 1 Öppet dike Öppet dike mellan två åkrar. Objektet gränsar till inventeringsområdets västra kant. Diket är ca en meter brett och en meter djupt. Diket har en buskridå av klibbal och vide längs båda sidor. I diket växer bland annat kaveldun. Diket bedöms inte hysa högre naturvärde eftersom buskridån är ung och diket är starkt skuggat och enahanda. Generellt biotopskydd För att bevara den biologiska mångfalden på jordbruksmark är vissa biotoper skyddade enligt lag. Det betyder att dessa biotoper per automatik har ett skydd och inte får skadas. Biotoper som omfattas av det generella biotopskyddet är viktiga livsmiljöer för många organismer. Exempel på biotoper som omfattas av biotopskydd är alléer, odlingsrösen, stenmurar, åkerholmar, källor med omgivande våtmark i jordbruksmark, våtmarker och småvatten, pilevallar samt öppna diken. 7 Biotopskydd at öppet dike vid inventeringsområdets västra kant, objekt

72

73 42 Öppet dike Diket är en fortsättning på objekt 1 och är av samma storlek. Diket sträcker sig i öst-västlig riktning mellan två åkrar som används för vallodling. Det växer en buskridå av klibbal och vide även vid detta dike. Diket bedöms inte hysa högre naturvärde eftersom buskridån är ung och diket är starkt skuggat och enahanda. 3 Öppet dike Dike som löper parallellt med inventeringsområdets östra gräns och fortsätter utanför området. Diket är ca en meter brett och en meter djupt. En buskridå växer längs delar av dikeslängden och i dikets södra del växer det även några större klibbalar. Diket har en några meter bred, gräsbevuxen kantzon mot åkern. Diket bedöms inte hysa högre naturvärde eftersom buskridån är ung och diket är starkt skuggat och enahanda. 9 Biotopskyddat öppet dike mellan två åkrar som används för vallodling, objekt Biotopskyddat öppet dike som löper parallelt med inventeringsområdets gräns i områdets sydöstra del, objekt

74 5 Skyddade och fridlysta arter I det här kapitlet redovisas vilka av de arter som omfattas av Artskyddsförordningen som förekommer eller skulle kunna förekomma i inventeringsområdet. Fåglar Dokumenterad förekomst Av de listade fåglarna påträffades fiskgjuse, spillkråka och törnskata i inventeringsområdet i samband med naturvärdesinventeringen. Enligt Artportalen har sångsvan, mindre sångsvan, sånglärka NT och jorduggla NT påträffats på åkrarna i inventeringsområdet. Enstaka par av spillkråka, törnskata, sånglärka och jorduggla skulle kunna häcka i området. Sångsvan och mindre sångsvan bedöms besöka området tillfälligt. Trolig eller möjlig förekomst De listade arter som påträffats i närområdet och som utifrån vilka naturmiljöer som finns i området antas kunna förekomma även inom inventeringsområdet är trana, sädgås NT, järpe, rapphöna NT, sparvuggla, pärluggla, nattskärra NT och tornseglare NT. Tranor kan tänkas födosöka på åkrarna och sädgås rasta. Häckning av arterna bedöms inte vara trolig men arterna kan mycket väl besöka och använda området. Ytterligare fågelarter kan sporadiskt passera eller tillfälligt besöka området men har inga egentliga livsmiljöer här. Arter som övervägts men som inte bedöms förekomma Övriga listade fågelarter har uteslutits då deras utbredning inte når hit eller deras krav på livsmiljöer inte stämmer med det aktuella området. Arter som finns i närområdet, men vars miljökrav inte motsvaras av de naturmiljöer som återfinns inom det område som berörs av de planerade kraftledningarna är smålom NT, Artskyddsförordningen Artskyddsförordningen är en lagstiftning som innebär fridlysning av ett antal arter och alla vilda fåglar, samt skydd av deras livsmiljöer. Artskyddsfördningen införlivar EU:s art- och habitatdirektiv samt fågeldirektiv i svensk lagstiftning. Till förordningen hör två listor med arter, bilaga 1 och 2. Förenklat kan man säga att alla de listade arterna är fridlysta, d.v.s. man får inte samla in, skada eller döda de listade arterna. För arterna i bilaga 1 är dessutom arternas livsmiljöer skyddade och får inte förstöras. Rödlistan Rödlistan är en redovisning av arters relativa risk att dö ut från det område som rödlistan avser, i vårt fall Sverige. Även vanliga arter kan bli rödlistade om deras populationer befinner sig i kraftig minskning. Rödlistan är uppdelad i sex olika kategorier, var och en med sin ofta använda förkortning: kunskapsbrist (DD), nationellt utdöd (RE), nära hotad (NT), sårbar (VU), starkt hotad (EN) och akut hotad (CR). Arter i de tre sistnämnda kategorierna kallas med en gemensam term för hotade arter. I denna rapport redovisas arter i dessa tre kategorier samt arter som är nära hotade (NT). Den svenska rödlistan tas fram av Artdatabanken enligt internationella kriterier och revideras regelbundet. Den senaste rödlistan publicerades

75 5svarthakedoppingNT, rördromnt, brun kärrhök, bivråkvu, orre, tjäder, småfläckig sumphönavu, kornknarrnt, grönbena, fisktärna, berguv NT, kungsfiskare VU, tretåig hackspett NT och mindre flugsnappare NT. Övriga arter bilaga 1 Dokumenterad förekomst En groda, förmodligen åkergroda som tas upp i Artskyddsförordningens bilaga 1 påträffades inom inventeringsområdet under fältbesöket. Trolig eller möjlig förekomst Arter som kan antas förekomma eller i alla fall inte kan utselutas i området eller dess närområde är fladdermöss, hasselmus, varg EN och åkergroda. Detta antagande grundas på kännedomen om arternas utbredning och livsmiljöer. Totalt nio fladdermössarter har observerats i Örebro län. Dessa är mustasch-/brandts fladdermus, vattenfladdermus, stor fladdermus, nordisk fladdermus, gråskimlig fladdermus, dvärgfladdermus, trollfladdermus, långörad fladdermus och fransfladdermus VU. Karslunds herrgård som ligger ett par kilometer öster om inventeringsområdet är ett av länets artrikaste fladdermuslokaler så förekomst av dessa fladdermössarter inom inventeringsområdet kan inte uteslutas. Enstaka individer av fladdermöss skulle kunna jaga främst längs kraftledningsgatan i skogsmarken. Inventeringsområdet är dock inte en särskilt bra livsmiljö för fladdermöss då skogen är för tät, ung och enahanda och åkrarna för öppna. Hasselmus förekommer i Örebro län. Under 2007 genomförde Länsstyrelsen i Örebro län en omfattande inventering av hasselmus i länet. Inga hasselmusförekomster hittades i närheten av inventeringsområdet, utan artens population är mer koncentrerad i länets västra del. Hasselmus förekommer i länet bland annat i kraftledningsgator så det skulle kunna finnas för arten lämpliga livsmiljöer inom inventeringsområdet och enstaka individer av arten inom området. Inventeringsområdet berörs inte av något vargrevir, men varg EN har observerats i närheten av inventeringsområdet så det kan inte uteslutas enstaka vargar skulle kunna passera området. Åkergroda trivs i fuktiga skogsområden så det finns lämpliga livsmiljöer för arten inom inventeringsområdet och det är troligt att enstaka individer av arten förekommer i området. Arter som övervägts men som inte bedöms förekomma Övriga arter har uteslutits då deras utbredning inte når hit eller deras krav på livsmiljöer inte stämmer med det aktuella området. Grundat på nedanstående resonemang har arter som finns i närheten dock bedömts som osannolika i det aktuella området. Större vattensalamander och bredkantad dykare bedöms inte förekomma eftersom det finns så få vattenmiljöer inom inventeringsområdet och dessa vattenmiljöer bedöms inte hålla en tillräckligt hög kvalitet för att kunna fungera som livsmiljö för dessa arter. Större vattensalamander förekommer i små

76 5och fiskfria vatten som är solexponerade och har relativt god vattenkemi. Lämpliga livsmiljöer för bredkantad dykare är oligotrofa-mesotrofa sjöar samt djupare dammar och torvgravar. Hasselsnok VU förekommer i Örebro län, men lämpliga biotop för arten saknas i inventeringsområdet. Hasselsnok trivs i på blockrik eller sandig mark i solexponerat läge, till exempel i lövskogsbryn, ljungoch hagmarker och öppna klippbranter. Bilaga 2 Dokumenterad förekomst Av de arter som tas upp i Artskyddsförordningens bilaga 2 påträffades jungfru marie nycklar och mattlummer i inventeringsområdet i samband med naturvärdesinventeringen. Ett exemplar av jungfru marie nycklar påträffades i en kraftledningsgata (koordinat RT90). Mattlummer påträffades också i en kraftledningsgata (koordinat RT90). Förekomsten täckte en några kvadratmeter stor yta. Det är sannolikt att ytterligare exemplar av dessa arter finns inom inventeringsområdet. Trolig eller möjlig förekomst Ytterligare arter som kan antas förekomma i området eller dess närområde är huggorm, snok, mindre vattensalamander, vanlig groda, vanlig padda, korallrot, lopplummer och revlummer, Detta antagande grundas på kännedomen om arternas utbredning och livsmiljöer. Enstaka individer respektive enstaka växtplatser av dessa arter bedöms kunna förekomma i inventeringsområdet. Arter som övervägts men som inte bedöms förekomma Övriga arter har uteslutits då deras utbredning inte når hit eller deras krav på livsmiljöer inte stämmer med det aktuella området. Arter som övervägts, men som inte bedöms förekomma inom inventeringsområdet är kopparödla, skogsödla, knärot NT, nästrot, nattviol, grönvit nattviol, tvåblad smörbollar, tibast, skogsnycklar, blåsippa och gullviva. Lämpliga livsmiljöer för dessa arter saknas i inventeringsområdet. Orkidé-arterna skogsknipprot, purpurknipprot, spindelblomster, grönkulla, ängsnycklar, brudsporre, tvåblad, grönkulla och skogsfru finns i regionen men är kräsna vad gäller växtplats och det finns inga lämpliga växtplatser för dessa arter inom inventeringsområdet

77

78

79