GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT INOM PROJEKTOMRÅDET BÄRÅSEN, ÅNGE KOMMUN, VÄSTERNORRLANDS LÄN

Transkript

1 SAMRÅDSUNDERLAG GRUPPSTATION FÖR VINDKRAFT INOM PROJEKTOMRÅDET BÄRÅSEN, ÅNGE KOMMUN, VÄSTERNORRLANDS LÄN Underlag för samråd enligt 6 kap. miljöbalken Carina Lundgren Rebecca Palmgren

2 2 Sammanfattning SCA Energy AB (SCA) undersöker möjligheten att etablera vindkraftparker inom flera områden i Västernorrlands län. Projektområdet för Bäråsen som detta samråd avser ligger i Ånge kommun i Västernorrlands län. Avståndet till kommunens huvudort Ånge är ca 60 kilometer och till Sundsvall ca 70 kilometer. Närmaste tätorter är Torpshammar och Stöde på ca 20 kilometers avstånd. Området ligger huvudsakligen på m ö h i sydöstra delen av kommunen. De högsta topparna ligger upp emot 500 m ö h. Områdets areal är cirka 40 km2 och dess omgivningar består av mycket kuperad terräng med främst granskog och tallskog. En stor andel av skogen är röjningsskog och gallringsskog. Området Bäråsen är delvis utpekat som riksintresse för vindbruk av Energimyndigheten. Inom området bedrivs skogsbruk, jakt och friluftsliv. SCA har för avsikt att inge ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för att uppföra och driva Bäråsen vindkraftpark, inklusive därtill hörande anläggningar och kringutrustning. Arbetet med att upprätta en sådan ansökan inleds med samråd. Vindkraftparken bedöms kunna rymma, beroende på turbinernas storlek, upp till cirka 100 stycken vindkraftverk med en totalhöjd, inklusive rotorblad, överstigande 150 meter.

3 1 Innehållsförteckning 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER INLEDNING Sökanden Ärendet Bakgrund Miljöprövning och samråd Samrådets och miljökonsekvensbeskrivningens omfattning PLANERAD VERKSAMHET Orientering Lokaliseringen Alternativ lokalisering Omfattning och utformning Vindkraftverk och parklayout Fundament och montageplatser Transporter Elnätsanslutning OMRÅDESBESKRIVNING Riksintressen Övriga riksintressen, Figur Områdesskydd och naturvärden Strandskydd Fornlämningar och kulturmiljövärden Rovfågel/örn och fladdermus Övriga intressen PLANERINGSMÄSSIGA FÖRUTSÄTTNINGAR Vindbruksplan FÖRUTSEDD MILJÖ- OCH HÄLSOPÅVERKAN Markanvändning Hydrologi och hydrogeologi Flora och fauna Påverkan på fåglar Visuell påverkan Hinderbelysning Ljudutbredning Skuggor Kumulativa effekter ÖVRIGA MÖJLIGA INTRESSEKONFLIKTER I OMRÅDET... 25

4 2 7.1 Flygfart Totalförsvaret Radio- och telekommunikation Rennäring MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING... 27

5 3 1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Allmänt Verksamhetsutövare: SCA Energy AB Organisationsnummer: Platsnamn: Verksamhet enligt: Län Kommun: Projekt Bäråsen 40.9 B Två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inkl. rotorblad är högre än 150 meter. Västernorrland Ånge Kontaktuppgifter Ägarrepresentant: Mottagare av handlingar: Milan Kolar Skepparplatsen Sundsvall Tel: milan.kolar@sca.com Vanja Schön Pöyry SwedPower AB V. Kvarngatan Nyköping vanja.schon@poyry.com Lantmäteriets avtalsnummer är MS2009/09562 för samtliga kartor, utom i de fall annan källa anges. 2 INLEDNING 2.1 Sökanden SCA är Europas största privata skogsägare. Skogsinnehavet är koncentrerat till norra Sverige där koncernen har byggt upp effektiva försörjningssystem till egna bruk och sågverk. SCA är en stor förbrukare av energi som har genomfört stora investeringar internt i ökad energiproduktion i sina fabriker och som nu arbetar intensivt med energibesparingsprojekt i alla an-

6 4 läggningar. En större satsning på vindkraft, i huvudsak på SCAs mark, i samklang med SCAs skogsbruk är en naturlig utveckling i bolagets strävan efter effektiv och ren energi. Det nybildade bolaget SCA Energy AB ingår i SCAs affärsområde Forest Products och samlar SCAs affärsverksamhet i arbetet kring förnybar energi, där vindkraften spelar en viktig roll. Inriktningen är att utveckla förnybar energi av skogens resurser och producera förädlade och oförädlade skogsbaserade biobränslen samt att utveckla SCAs vindkraftstillgångar. SCA Vindkraft utvecklar SCAs vindkraftstillgångar, i egen regi och i samarbete med andra. Genom sitt skogsinnehav äger SCA mark med stor vindkraftspotential, ofta i områden som är mindre befolkade och där konkurrensen med andra intressen är begränsad. 2.2 Ärendet SCA Energy AB (SCA) undersöker möjligheten att etablera vindkraftparker inom flera områden i Västernorrlands län. Projektområdet för Bäråsen som detta samråd avser ligger i Ånge kommun i Västernorrlands län, Figur 1. Figur 1: Översiktlig lokalisering av Bäråsen samt SCA s intilliggande projekt. SCA har för avsikt att inge ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för att uppföra och driva Bäråsen vindkraftpark, inklusive därtill hörande anläggningar och kringutrustning. Arbetet med att upprätta en sådan ansökan inleds med samråd. På uppdrag av SCA Energy AB driver Pöyry

7 5 SwedPower AB erforderliga tillståndsprocesser inklusive samråd för den planerade vindkraftparken. Vid användning av små turbiner, cirka 2 MW, och utan hänsyn till motstående intressen bedöms att upp till cirka 100 stycken vindkraftverk kan rymmas inom projektområdet. Vindkraftparken planeras för vindkraftverk med en totalhöjd, inklusive rotorblad, överstigande 150 meter. För anslutande elledning mellan vindkraftparken och överliggande nät (regionnätet/stamnätet) krävs nätkoncession för linje enligt ellagen. SCA gör i detta skede bedömningen att det interna elnätet inte är koncessionspliktigt, sk IKN. För den händelse det senare skulle visa sig att det krävs en ansökan om koncession enligt ellagen, kommer detta samråd att åberopas. 2.3 Bakgrund Sveriges riksdag tog sommaren 2009 beslut om en sammanhållen klimat- och energipolitik. Ett mål för den svenska klimat- och energipolitiken är att minst 50 % av den svenska energin ska vara förnybar år I regeringens handlingsplan för förnybar energi är ett delmål att produktionen av förnybar el ska öka med 25 TWh till år 2020 jämfört med 2002 års nivå. Detta ska ske bland annat genom en höjd målnivå inom elcertifikatsystemet. Vidare har riksdagen fastställt en nationell planeringsram för vindkraft motsvarande en produktionskapacitet på 30 TWh varav 20 TWh på land. 2 Antalet vindkraftverk som behövs för att motsvara en elproduktion på 30 TWh uppgår till mellan och beroende på tillgänglig vindenergi och verkens storlek. I slutet av 2011 fanns totalt vindkraftverk i Sverige och den installerade effekten var MW. Produktionen av el från vindkraften uppgick till 6,1 TWh. Det är en ökning med 74 % jämfört med SCA s investeringar i vindkraft sker på kommersiella grunder vilket innebär att de projekt som har den bästa potentialen prioriteras. Projektområdet Bäråsen bedöms i detta skede ha en bra potential med goda vindförhållanden, bra anslutningsmöjligheter till elnätet och få identifierade motstående intressen. 2.4 Miljöprövning och samråd Till en ansökan om tillstånd enligt miljöbalken skall en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) bifogas. Arbetet med att upprätta en MKB inleds med en samrådsprocess som ska präglas av en stor öppenhet. Samråden syftar till att ge berörda möjlighet att påverka vindkraftplanerna och innehållet i MKB samt därmed kommande beslut. Detta sker i ett tidigt skede, innan planeringen kommit för långt. I tillståndsprocessen ingår det att hålla samråd med myndigheter, sakägare, allmänhet, föreningar och organisationer. Förutom att informera via detta skriftliga samrådsunderlag bjuder SCA in till samrådsmöte om vindkraftsprojektet, se bifogad inbjudan. Det är betydelsefullt att SCA får kunskap och upplysningar från Er om lokala förhållanden samt synpunkter och önskemål inför det fortsatta arbetet med projektet och utarbetandet av MKB. Inkomna synpunkter kommer att sammanställas och hanteras inom MKB-processen. Ansökan om miljötillstånd kommer att inges till Miljöprövningsdelegationen vid länsstyrelsen i Västernorrlands län som är den myndighet som prövar ansökan och fattar beslut. När länsstyrel- 1 Regeringskansliet.M , Eco-effektiv framtid, översikt av svensk klimat- och energipolitik

8 6 sen fått ansökan och anser att den är komplett kommer den att kungöras och de som är berörda har möjlighet att yttra sig och lämna synpunkter i ärendet. 2.5 Samrådets och miljökonsekvensbeskrivningens omfattning Enligt 3 förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar ska en gruppstation för vindkraft med två eller fler vindkraftverk där vart och ett av verken inklusive rotorbladen är högre än 150 meter alltid antas medföra en betydande miljöpåverkan. Att verksamheten antas medföra betydande miljöpåverkan har, enligt 6 kap. 4 och 7 miljöbalken, betydelse för omfattningen av samråd och MKB: Utöver samråd med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda ska samråd även ske med övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) skall alltid innehålla: 1. En beskrivning av verksamheten eller åtgärden med uppgifter om lokalisering, utformning och omfattning, 2. En beskrivning av de åtgärder som planeras för att skadliga verkningar skall undvikas, minskas eller avhjälpas, t.ex. hur det skall undvikas att verksamheten eller åtgärden medverkar till att en miljökvalitetsnorm enligt 5 kap. överträds, 3. De uppgifter som krävs för att påvisa och bedöma den huvudsakliga inverkan på människors hälsa, miljön och hushållningen med mark och vatten samt andra resurser som verksamheten eller åtgärden kan antas medföra, 4. En redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, samt alternativa utformningar tillsammans med dels en motivering varför ett visst alternativ har valts, dels en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärden inte kommer till stånd, och 5. En icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i PLANERAD VERKSAMHET 3.1 Orientering Området för den tilltänkta vindkraftparken ligger i Ånge kommun, Västernorrlands län. Avståndet till kommunens huvudort Ånge är ca 60 kilometer och till Sundsvall ca 70 kilometer. Närmaste tätorter är Torpshammar och Stöde på ca 20 kilometers avstånd, se Figur 2.

9 7 Ljungaverk Torpshammar Stöde Figur 2: Översikt lokalisering 3.2 Lokaliseringen Marken ägs i huvudsak av SCA, vilket utgjort grund för projektområdets avgränsning. Inom projektområdet finns dock även områden som ägs av andra markägare för det fall det kan bli aktuellt med överenskommelser för placering av verk även på dessa marker. Området ligger huvudsakligen på m ö h i sydöstra delen av kommunen. De högsta topparna ligger upp emot 500 m ö h. Vindklimatet i projektområdet är god med stor variation i vindhastighet över området. Vindens variation är kopplad till områdets topografi och är högst på åsarna i de östra och västra delarna av området med vindhastigheter, enligt MIUU 2011, på mellan 7,0 och 7,5 m/s på 100 meter. I det flackare området mellan Järvåsen och Bäråsen är vindhastigheten lägre och varierar mellan 5,0 och 6,5 m/s på 100 meter. Vindmätningar för säkrare uppgifter om vindenergiresursen planeras. Områdets areal är cirka 40 km 2 och dess omgivningar består av mycket kuperad terräng med främst granskog och tallskog. En stor andel av skogen är röjningsskog och gallringsskog. Det finns inslag av våtmarker klassade enligt länsstyrelsens våtmarksinventering, se Figur 11. Inom själva projektområdet finns endast ett hus vid Mellanänget i projektområdets nordöstliga del. Några platser med samlad bebyggelse finns i närheten av projektområdet. Inom 1-3 km från projektgränsen ligger Hjältanstorp, Mon, Alabacken och Saxen med både permanent- och fritidshus. Nordväst om projektområdet på ett avstånd av drygt 2 km finns byn Finnsjön.

10 8 Vid Stormörtsjöns strand söder om området finns ett antal hus längs vägen nordost om sjön. Söder om Stormörtsjön drygt 2 km från områdesgränsen finns gården S Stormörtsjön, Figur 3. Inom området bedrivs skogsbruk, jakt, fiske och friluftsliv. Figur 3: Området Bäråsen Alternativ lokalisering Den kommande MKB n ska innehålla en redovisning av alternativ plats. SCA har på ett systematiskt sätt studerat sina marker i Sverige i syfte att identifiera lämpliga områden för vindkraft. Denna studie bygger på en uteslutningsprocess med ett antal obligatoriska villkor som grund: tillgång till marken, bra vindförhållanden, närhet till en möjlig elnätsanslutning samt få motstående intressen. 3.3 Omfattning och utformning En förstudie har gjorts för projektet, där en preliminär parklayout har studerats liksom möjligheterna för anslutning till elnätet samt vägar Vindkraftverk och parklayout Vilken typ av vindkraftverk som kommer att användas har inte bestämts i detta skede. SCA s bedömning är dock att de kommer att få en totalhöjd över 150 meter.

11 9 SCA kan i detta skede inte heller binda sig för en viss parklayout eller typ av turbin. En vindkraftpark i Bäråsen bedöms kunna rymma upp till 100 vindkraftverk. Ansökan kommer därför att utformas enligt den sk boxmodellen där inga fasta koordinater anges. Parkens slutliga utseende och utformning påverkas av en rad faktorer som inte kan fastställas i detta tidiga skede: Den tekniska utvecklingen inom vindkraftområdet är snabb. Det är inte möjligt att idag avgöra vilken typ av vindkraftverk som har de bästa tekniska och ekonomiska förutsättningarna då tidpunkten för byggnation ligger flera år framåt i tiden. Vindförhållandena måste utredas vidare för att kunna avgöra bästa teknik avseende vindkraftverk. Ett exempel på en parklayout baserad på en viss turbin (V112) har tagits fram utifrån vad vi i dagsläget vet om området, se figur 4. Inom MKB arbetet kommer inventeringar och undersökningar sannolikt att innebära att ytterligare markområden kommer behöva undantas från placering av vindkraftverk. Den layout som här redovisas har bland annat baserats på en projektområdesavgränsning med buffert kring närliggande fastigheter på 100 meter. Vindkraftverk har placerats ut inom projektområdet med ett inbördes avstånd på 5,0 rotordiameter i alla vindriktningar, Figur 4. I denna exempellayout är även hänsyn tagen till beräkning av ljud från vindkraftverken vid närliggande bostadshus. Ljudberäkningar har gjorts baserat på Naturvårdsverkets modell för ljud från landbaserade vindkraftverk. Resultaten från ljudberäkningarna visar att inga närboende får en högre ljudnivå är gällande riktvärden på 40 db(a). Inga beräkningar på förväntad skuggtid har gjorts i detta skede.

12 10 Figur 4: Exempellayout Bäråsen Fundament och montageplatser Vindkraftverket grundläggs i marken med ett fundament. De två vanligaste typerna av fundament är bergförankrat fundament och gravitationsfundament. Ett bergförankrat fundament gjuts direkt på berget samt förankras med stag i berget. Är jorddjupet större används gravitationsfundament där fundamentet i sig blir en motvikt till vindens kraft. Vilken typ av fundament som används för respektive vindkraftverk bestäms efter resultaten från geotekniska undersökningar. När fundamenten är färdigställda monteras vindkraftverken. Detta sker med hjälp av en stor kran. För att kunna uppföra ett vindkraftverk krävs därmed en montageplats, d.v.s. en hårdgjord yta med tillräcklig bärighet. Ett fundament upptar en yta av cirka m² och varje montageplats kräver en yta på cirka 1400 m². Dessutom kan hårdgjorda ytor för lagerhållning av material behövas. Den färdiga vindkraftparken kommer utöver själva vindkraftverken att innefatta byggnader för personal- och servicefunktioner, samt för huvudtransformatorn och kopplingsutrustning.

13 Transporter Inom området finns många vägar av relativt god kvalitet, men det befintliga vägnätet fram till och inom vindparkerna kommer i många fall ändå att behöva breddas och förstärkas. Målet är dock att använda befintliga skogsvägar i så stor utsträckning som möjligt, men nya vägar kommer också att behöva anläggas. Det är vanligt att ca m ny väg behöver anläggas till varje vindkraftverk, samt att lika mycket behöver förstärkas av det befintliga vägnätet. Under byggtiden kommer stora och tunga transporter att förekomma intensivt. Under driftstiden är transportbehovet däremot litet med endast lättare transporter några gånger i veckan. Krav på vägbredd för transport av vindkraftverk är normalt ca 5 m. På grund av varierande storlek och tyngd på transporterna är det vanligt att olika transportvägar måste användas för olika last. Den slutliga transportvägen är därför svår att ange innan upphandlingen. Figur 5 syns möjliga anslutningsvägar in i området. Figur 5: Möjliga anslutningsvägar in i området. Trafikverket förordar att vindkraftverk lossas i en hamn inom 30 mil från vindparken. Det finns fem hamnar som har hanterat vindkraftverk tidigare inom denna radie. Sundsvall hamn som ligger närmast (73 km) bedöms vara en möjlig mottagningshamn. Härifrån kan transporterna gå via E14 mot projektområdet. Det kan vara problematiskt att hitta transportvägar över Ljungan och vidare till länsväg 533 som går genom projektområdet.

14 Elnätsanslutning Den producerade effekten från de enskilda vindkraftverken samlas ihop med ett internt elnät för att sedan anslutas till de överliggande elnäten via separat transformering. Vindkraftverken kopplas samman internt med markförlagd elkabel inom parkerna och externt mellan transformatorstationerna kan det bli aktuellt med luftledning. Inom parken läggs kabeln i ledningsschakt och följer om möjligt vägarna inom vindparken. Troligen kommer det att bli två transformatorstationer som står på vardera m² yta. Parken bedöms så stor att den måste anslutas till Svenska Kraftnäts stamnät på 220 eller 400kV. Det finns två tänkbara anslutningsalternativ, antingen mot en ny stamnätsstation i Ånge eller på stamnätsledningen UL17, öster om projektområdet. Slutlig utforming avgörs av hur många av de tre näraliggande projekten som byggs. Denna miljöprövning omfattar dock inte elnätsanslutningen utan den prövas i särskild ordning. Figur 6: Möjlig punkt för elnätsanslutning för Bäråsen. Anslutningspunkten är ej beslutad.

15 13 4 OMRÅDESBESKRIVNING 4.1 Riksintressen Området Bäråsen är delvis utpekat som riksintresse för vindbruk av Energimyndigheten, Figur 7. Figur 7: Riksintresse för vindbruk som berör projektområde Bäråsen.

16 Övriga riksintressen Övriga riksintressen i närheten av Bäråsen framgår av Figur 8 Figur 8: Inom 2-5 km från Bäråsens områdesgräns finns tre Natura 2000-områden som i två fall även sammanfaller med riksintresse för naturvården. Övriga riksintressen ligger på längre avstånd.

17 Områdesskydd och naturvärden Figur 9: Skyddade områden enligt 7 kap. miljöbalken samt också områden som omfattas av naturvårdsavtal och planerade naturreservat inom en radie på cirka 10 km. Tre av Natura 2000-områdena berör fågeldirektivet. Det är Spångmyran-Röjtjärnsmyran på ett avstånd av cirka 800 meter, Stormyrskogen på drygt 3 km avstånd och Hagåsen-Klingersjöåsen på ett avstånd av drygt sju kilometer från projektområdet, Figur 9.

18 16 Figur 10: Naturvärden i skog inom projektområdet och dess närhet. SCA har stråk av hänsynsbiotoper i södra delen av området. Inga nyckelbiotoper finns utpekade inom områdesgränsen, Figur 10.

19 17 Figur 11: Våtmarker inom projektområdet och dess närhet. De våtmarker som inventerats har klassats med avseende på bevarandevärde där klass 1 är den högsta klassen. Det finns våtmarker av klass 2, 3 och 4 inom projektområdet, Figur 11.

20 18 Figur 12: Övriga naturvärden inom projektområdet och dess närhet. Siffrorna i kartan avser områden som klassats i länsstyrelsens naturvårdsprogram. Två högt klassade myrar berör projektområdet, Myrkomplex SO Stormörtsjön (Abborrtjärnmyran) i projektområdets sydvästra del och Stormyran i sydost. I Stormörtsjöbäcken finns förekomst av flodpärlmussla och utter, Figur Strandskydd Det finns flera små tjärnar och sjöar samt vattendrag inom området. Generellt gäller strandskydd på 100 meter för alla sjöar och vattendrag.

21 Fornlämningar och kulturmiljövärden Riksantikvarieämbetet (RAÄ) beslutar om riksintressen för kulturvård och ansvarar för inventeringar av fornlämningar. Inom projektområdet finns fyra fasta fornlämningar och en övrig kulturhistorisk lämning (ÖKL), vilka redovisas nedan, Figur 13. Tabell 1 RAA-nr Antikvarisk bedömning Lämningstyp Torp 65:1 FFL Fångstgrop Torp 209:1 FFL Fångstgrop Torp 210:1 FFL Blästplats Torp 213:1 FFL Bytomt/gårdstomt Torp 206:1 ÖKL Kemisk industri (tjärdal, tjärgrop) I närområdet till projektområdet finns ytterligare ett fåtal fasta fornlämningar och två övriga kulturhistoriska lämningar. På avstånd ca 5-6 km från projektområdet finns fäbodar. Figur 13: Kulturmiljövärden inom en mils radie från projektområdet.

22 Rovfågel/örn och fladdermus Av den spelflygsinventering för örn som genomförts i mars 2012 framgår att resultatet från inventeringen får betraktas som relativt normalt för ett område med denna topografi i den här delen av landet. Inga indikationer på att kungsörn häckar inom det område som berör parken har identifierats. Dock finns ett gammalt bo inom området. För att säkerställa att ingen häckning sker där 2012, och också i enlighet med kungsörnsgruppens rekommendationer har det gamla boet kontrollerats i början av maj. Ingen häckning förekom. En sk linjetaxering och en nattpunktstaxering kommer också att utföras under sommaren, i enlighet med Naturvårdsverkets syntesrapport. Beträffande fladdermus planeras en inledande studie i enlighet med Naturvårdsverkets syntesrapport 6467, daterad november Bedömningen av sakkunnig är dock att sannolikheten för fladdermöss i dessa biotoper i den här delen av landet är liten. 4.5 Övriga intressen I området förekommer förutom skogsbruk, rörligt friluftsliv, jakt och fiske. Inom området finns skoterleder och vindskydd för vandrare etc. Det finns vandringsleder upp till en utsiktsplats på Stormörtsjökullen som ligger precis väster om projektområdet. 5 PLANERINGSMÄSSIGA FÖRUTSÄTTNINGAR 5.1 Vindbruksplan Ånge kommunfullmäktige antog ett tillägg till översiktsplanen, Vindkraft i Ånge kommun. I planen rekommenderas femton områden inom kommunen för vindkraftetableringar samt riktlinjer för utformning och placering av vindkraftanläggningar, Figur 14. Projektområdet Bäråsen ligger delvis inom område 11 Saxen, Figur 15.

23 21 Figur 14: Utdrag ur Ånge kommuns vindkraftsplan. Visar de områden i som föreslås för etablering av vindkraft. Projektområdet Bäråsen ligger delvis inom område 11 Saxen.

24 22 Figur 15: Visar hur området Saxen i Ånge kommuns vindkraftsplan överlappar projektområdet Bäråsen. 6 FÖRUTSEDD MILJÖ- OCH HÄLSOPÅVERKAN 6.1 Markanvändning Inom området bedrivs intensivt skogsbruk som innebär att det inom området finns produktionsskogar med stor andel röjnings- och gallringsskog. Det förekommer jakt och fiske samt rörligt friluftsliv. Under byggfasen kommer delar av området att betraktas som byggarbetsplats vilket gör att jakt försvåras. Detta gäller dock begränsade områden under begränsad tid. När parken väl står på plats kommer såväl fiske som älg- som småviltsjakt att kunna bedrivas i stort sett som tidigare, dock i en annan miljö. Inom MKB-arbetet kommer områdets användning för bland annat friluftslivet att utredas närmare och skälig försiktighet att iakttas. Bedömningen är dock att det friluftsliv som bedrivs inom området kommer att kunna fortsätta även då parken är byggd. Dock kommer området att förändras av en vindkraftsetablering och känslan av att gå i en orörd skog långt ifrån civilisationen kommer sannolikt att minska. De nya vägar som tillkommer ger området en större tillgänglighet och ökar därmed i viss mås möjligheterna till friluftsliv. Området anges som vinterbetesmarker för rennäringen på Sametingets hemsida, varför förutsättningarna och eventuella konsekvenser kommer att utredas vidare inom MKB arbetet. Inledningsvis kommer samråd att ske med berörda samebyar.

25 Hydrologi och hydrogeologi Särskild hänsyn behöver sannolikt tas till vissa vattenområden. Det finns våtmarker och flera bäckar inom projektområdet, bl a Stormörtsjöbäcken som är av nationellt värde tack vare förekomst av flodpärlmussla och utter. De hydrologiska och hydrogeologiska förhållandena behöver och kommer att undersökas närmare inom ramen för MKB-arbetet. 6.3 Flora och fauna Forskning tyder på att djurlivet påverkas i mycket begränsad omfattning av vindkraftverk. I Boverkets handbok Planering och prövning av vindkraftsanläggningar konstateras att varken tama eller vilda däggdjur verkar bli störda av vindkraftverk. Sannolikt är den mänskliga aktiviteten runt ett vindkraftverk mer störande än själva anläggningen i sig. Det har visat sig att fladdermöss under vissa förutsättningar dras till vindkraftverk. Vilka dessa förutsättningar är undersöks fortfarande. Förekomst av fladdermöss kommer att undersökas i en inledande studie i enlighet med vad som sägs i Naturvårdsverkets syntesrapport 6467, daterad november Bedömningen av sakkunnig är dock att sannolikheten för fladdermöss i dessa biotoper i den här delen av landet är liten. Vid placering av vindkraftverk och lokalisering av nya vägar och elledningar och transformatorstationer krävs hänsyn till eventuell förekomst av rödlistade arter etc. Sådana torde främst förekomma inom områden med områdesskydd eller värde. Inom ramen för MKB-arbetet kommer en naturvärdesinventering och bedömning av relevanta områden att genomföras. 6.4 Påverkan på fåglar I Naturvårdsverkets syntesrapport 6467, om vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss, från november 2011 görs en genomgång av forskningsläget. Det finns för närvarande inget som tyder på att den befintliga vindkraften, eller den som ryms i planeringsramen 30 TWh, kommer att påverka beståndet av någon fågelart på nationell nivå. Örnar och andra större rovfåglar samt vissa vadare kan möjligen komma att påverkas lokalt eller regionalt. Det krävs särskild försiktighet i områden där koncentrationer av rovfåglar förekommer och i miljöer med högre tätheter av häckande vadare, det vill säga havsstrandängar, fågelskär samt vissa myrmarker och fjällområden. Fåglar, möjligen med undantag för svalor och seglare, attraheras normalt inte till vindkraftverk, utan de snarare undviker eller ignorerar dem. Detta gäller både på land och till havs. Under häckningstiden är störningsavståndet vanligen ringa eller otydligt, men mer påtagligt för vadare än för andra fåglar. Det är också mer uppenbart under andra årstider och särskilt tydligt när det gäller fåglar som lever i flockar vid vatten (lommar, gäss, änder och vadare). Undvikandet sträcker sig i regel mellan 100 och 500 meter från kraftverket, men för vissa arter (lommar) kan avståndet vara större. Sveriges Ornitologiska Förening rekommenderar en buffertszon på 2-3 km från närmaste örnbo. Dessutom rekommenderas att hänsyn även tas till lom, tjädrar, berguv och pilgrimsfalk. För att minimera de risker som finns så görs alltid en rovfågelinventering vars utfall har stor påverkan på parkens utformning. En örninventering är gjord i Bäråsen under vårvintern 2012 av Grouse Expeditions. Med inventeringsresultatet och kungsörnsgruppens data som grund, gör Grouse Expeditions bedömningen att platsen lämpar sig för vindkraftsetablering. I Ånge kommuns vindkraftplan från 2010 uppges att häckning av kungsörn har funnits i områdets södra del. Ytterligare en kontroll av örnbon har gjorts innevarande säsong och häckning förekom inte.

26 24 Ytterligare fågelinventeringar som kommer att göras är en sk linjetaxering och en nattpunktstaxering under sommaren, i enlighet med Naturvårdsverkets syntesrapport. 6.5 Visuell påverkan Påverkan på landskapsbilden är oundviklig vid vindkraftetableringar. Vindkraftverken placeras på höjder i landskapet där det blåser bra och kommer därför att synas. Vindparkerna kommer att vara mer eller mindre synliga från olika platser. För att ge allmänheten en uppfattning om hur parken kommer att synas från olika platser görs normalt visualiseringar. Det bygger på ett foto som tagits från en känslig position, varefter koordinaterna för de tänkta verken läggs in i ett datorprogram. Programmet lägger i sin tur in verken i fotografierna. Därefter kan bilden eller fotomontaget skrivas ut och studeras. Arbetet med att identifiera fotopunkter har påbörjats. Av vindbruksplanen för Ånge framgår värdefulla fotopunkter bland annat Flataklocken, ett turistmål med vid utsikt, som berör Bäråsen. Samrådet kommer att ge fler lämpliga fotopunkter för fotomontage. MKB kommer att redovisa fotomontage och påverkan på landskapsbilden. 6.6 Hinderbelysning Hinderbelysningens utformning regleras av gällande föreskrifter från Transportstyrelsen. Dessa föreskrifter kommer att följas. Idag gäller att för verk som överstiger 150 meter ska ett vitt högintensivt blinkande ljus användas om vindkraftverket står i ytterkant av vindparken. 6.7 Ljudutbredning Ett vindkraftverk ger upphov till två olika ljud. Dels ett från vindkraftverkets maskindel, dels ett aerodynamiskt ljud som alstras vid rotorbladens passage genom luften. Detta ljud upplevs vanligen som ett väsande eller svischande ljud. Ljudet är ett bredbandigt brus, vanligen inom Hz och har stora likheter med det ljud som alstras av vinden i vegetation av olika slag. Ju längre bort från vindkraftverket desto mindre ljud hörs. Marken eller vattnet runt vindkraftverket påverkar också hur mycket ljudet minskar med avståndet. Generellt dämpar marken ljudet betydligt effektivare än vatten. Dessutom påverkar väder och vind hur ljudet breder ut sig. Inne i vindkraftverkens maskinhus kan ljudnivån uppgå till ca 100 db(a). I marknivån ligger ljudnivån från maskinhuset på ca 55 db(a) vilket innebär att man kan konversera i normal samtalston direkt under ett vindkraftverk i full drift. Det begränsningsvärde som har tillämpats av tillståndsmyndigheterna vid bedömning av ljud utomhus från vindkraftverk är i de flesta fall 40 dba, uttryckt som en ekvivalent ljudnivå. Den planerade vindkraftparken ska inte ge upphov till mer än högst 40 dba vid bostäder eller fritidshus, Figur 16. I den exempellayout som presenterats är hänsyn tagen till beräkning av ljud från vindkraftverken vid närliggande bostadshus. Ljudberäkningar har gjorts baserat på Naturvårdsverkets modell för ljud från landbaserade vindkraftverk. Resultaten från ljudberäkningarna visar att inga närboende får en högre ljudnivå är gällande riktvärden på 40 db(a).

27 25 Figur 16: Exempel på parklayout med 70 verk. Den gröna linjen representerar en ljudnivå på 40 db(a). 6.8 Skuggor Vindkraftverkens rotorblad kan under vissa omständigheter ge upphov till skuggproblem inomhus i närliggande bostadshus genom att bladen klipper solljuset. Boverket har tagit fram riktlinjer för hur stor den faktiska skuggeffekten får vara och att riktlinjerna följs bevakas också av länsstyrelse och kommuner. Vindkraftverkens vingar är i vissa fall antireflexbehandlade och i andra fall målade med en matt färg i syfte att minimera omfattningen av störande ljusreflexer. Skulle eventuella negativa effekter av skuggkast uppkomma kan dessa regleras. 6.9 Kumulativa effekter SCA har ytterligare två planerade vindkraftprojekt i området. Avståndet mellan Bäråsen och dessa två andra projekt är ca km. Eventuella kumulativa effekter kommer att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen. 7 ÖVRIGA MÖJLIGA INTRESSEKONFLIKTER I OMRÅDET 7.1 Flygfart Närmast belägna flygplatser vid Bäråsen projektområde är Midlanda Sundsvall Flygplats och Hudiksvalls flygplats. Bäråsen är beläget längre än 55 km från båda dessa flygplatser varför flygplatsernas MSA-yta inte bör komma i konflikt med planerad vindkraft. MSA-ytan för Midlanda ligger på ett avstånd av drygt 2,5 km och för Hudiksvall på ett avstånd av en dryg mil.

28 Totalförsvaret Försvarsmakten har svarat på den remiss som skickades till dem och de har för närvarande inget att erinra mot en vindkraftsetablering på Bäråsen. 7.3 Radio- och telekommunikation Post och telestyrelsen har redovisat att det inte finns några tillståndshavare med radiolänkstråk inom 2 km från angivet område. Ingen konflikt föreligger med Teracom länkstråk. Tre operatörer har frekvenstillstånd för användning av radiolänk över hela landet. SCA kommer att samråda med dessa operatörer. 7.4 Rennäring Riksintresse som tillika är kärnområde för rennäring börjar ca 40 km norr om projektområdet, Figur 17. På Sametingets hemsida visar markanvändningskartor för Jijnjevaerie sameby att vårvinterland och förvinterland sträcker sig mot den planerade vindparken. Inom MKB-arbetets ram kommer det att utredas huruvida den planerade parken påverkar rennäringens intressen. Figur 17: Karta över riksintresseområden för rennäring inom 50 km relativt SCA s tre projektområden.

29 27 8 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Ett förslag till innehåll i en miljökonsekvensbeskrivning framgår nedan. 1 Administrativa uppgifter 2 Inledning 3 Samrådsredogörelse 4 Lokalisering 5 Beskrivning av området 5.1 Övergripande beskrivning av området 5.2 Kommunala planer 5.3 Infrastruktur 5.4 Riksintresseområden enligt 3 och 4 kap. miljöbalken 5.5 Skydd av områden enligt 7 kap. miljöbalken 5.6 Projektområdet xx 5.7 Landskapet 5.8 Mark och vatten 5.9 Naturvärden 5.10 Fauna 5.11 Kulturmiljövärden 6 Planerad verksamhet och teknisk beskrivning 7 Påverkan och miljö- och hälsokonsekvenser 7.1 Områdets användning för rennäring 7.2 Områdets användning för skogsbruk och jakt 7.3 Områdets användning för rekreation och friluftsliv 7.4 Områdets användning för 7.5 Säkerhet 7.6 Landskapet 7.7 Boendemiljö ljud 7.8 Boendemiljö skuggor 7.9 Boendemiljö visuell påverkan 7.10 Mark och vatten 7.11 Riksintresseområden enligt 3 och 4 kap. miljöbalken 7.12 Skydd av områden enligt 7 kap. miljöbalken 7.13 Naturvärden 7.14 Fauna 7.15 Kulturmiljö 7.16 Transporter 7.17 Kumulativ påverkan

30 Sammanfattande bedömning 8 Kontroll av verksamheten 8.1 Etableringsfas 8.2 Driftfas 8.3 Avvecklingsfas 9 Alternativredovisning 10 Hållbart samhälle 11 Sammanfattande slutsatser