Skogsskador i Region Öst 2012

Transkript

1 Region Öst för 2012 Datum Diarienr 2013/423 1(5) Milena Stefanovic, Lennart Weidinger, Anna Cederholm, Niklas Peil, Lars Strand, Karin Wågström, Lars Karlsson Skogsskador i Region Öst 2012 Denna rapport har tagits fram av skogsskadesamordnarna i Skogsstyrelsens sex distrikt i Region Öst (omfattande Östergötlands, Kalmar, Kronobergs, Blekinge, Skåne och Gotlands län) och sakansvarige för skogsskador i södra delen av landet (Lars Karlsson). Underlag har samlats in genom egna fältobservationer samt genom kontakter med kollegor vid Skogsstyrelsen samt i vissa fall via kontakter med andra skogliga organisationer. Denna samlade beskrivning av skogsskador inom Region Öst är den första i sitt slag. Den kommer tillsammans med liknande rapporter från Skogsstyrelsens övriga fyra regioner att ligga till grund för en nationell rapport. Den läsare som vill ha mer upplysningar om skogsskador eller diskutera skogsskador kan vända sig till berört Skogsstyrelsedistrikt. Insektsskador Granbarkborren I Kalmars och Östergötlands distrikt verkar granbarkborreläget ha stabiliserats till en förhållandevis låg nivå. I Skånes distrikt förekommer angrepp i de norra delarna och då framförallt i vissa mindre lokala härdar där man ännu inte fått ner populationen. I övrigt upplever man inga större problem. Blekinge distrikt upplever inga större förändringar jämfört med föregående år. Populationen upplevs som att den är på ungefär samma nivå eller möjligen svagt uppåtgående. De mindre stormar som drabbade området i början av året har gett en del spridda vindfällen som i vissa fall blivit kvar i skogen. Framförallt i de västra delarna av Blekinge har detta lett till en del angrepp dock inga stora. Man kan också på spridda platser observera sena angrepp där träden tappat en del bark men där barrverket fortfarande är grönt. I Kronobergs län upplevs granbarkborreangreppens epicentrum röra sig österut och norrut. Sammantaget har skadefrekvensen minskat i länet och nu är det mest enstaka träd eller mindre grupper av träd som är angripna. Det finns dock områden där man bedömer att skadenivån är lika omfattande som Detta gäller i Älmhults kommun, norra delen av Alvesta kommun och nordöstra delen av Växjö kommun. Skadebilden i Alvesta och Växjö fortsätter upp i Jönköpings län. I norra delen av Uppvidinge kommun har skadorna t o m ökat under Även i Kronobergs län har angrepp förekommit sent på Region Öst för 2012 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor Vallgatan skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Skogsstyrelsen Jönköping Fax Momsreg.nr Jönköping SE

2 (5) säsongen och granbarkborrepopulationen upplevs fortfarande vara på en mycket högre nivå än normalt. Snytbaggen Skador av snytbaggen förekommer i ungefär samma utsträckning som tidigare år. I Blekinge upplever man dock att populationen gått upp något och att angreppsfrekvensen ökat. Ett fåtal försäkringsärenden som rör snytbaggeskador har hanterats under Röda Tallstekeln Angrepp av röda tallstekeln har under några år drabbat framförallt Kalmar län samt den nordöstra delen av Kronobergs län. Från båda distrikten rapporteras om avsevärt mindre skador under Vid ett utbrott i trakten av Ankarsrum (Kalmar län) kunde man konstatera att larverna blev angripna av virus innan de blev fullt utvecklade. Troligtvis är nu utbrottet över för denna gången. Övriga insekter Lärkborre rapporteras från Skåne distrikt och har dödat enstaka träd. Svampskador Askskottsjukan finns spridd över hela området där det finns ask. Den allmänna uppfattningen tycks vara att angreppen förekommer i ungefär samma utsträckning som tidigare där det finns askbestånd men att skadorna verkar inte öka i samma takt som tidigare. I Älmhults, Markaryds och Ljungby kommun har några fall av angrepp av skyttesvamp noterats. Det har dock rört sig om små angrepp. Angrepp av Phytophtora på bok har hittats på några platser i Skåne, bl a på Söderåsen och i Häckeberga. Almsjuka har bekämpats på Gotland sedan 2006, fast till att börja med i mycket liten omfattning. Skogsstyrelsen har därefter fortsatt att genomföra bekämpningsinsatser mot almsjuka fram till nu. Under vintern avverkades och destruerades ca 5000 almar som påträffats i samband med inventering sommaren Sommaren och hösten 2012 genomfördes en ny alminventering. Under inventeringsperioden har drygt 5000 almar markerats, varav ca träd konstaterats almsjuka. Destrueringsinsatserna för innevarande säsong startade i oktober Den 31 december 2012 var ca 30 % av träden avverkade och delvis destruerade. Arbetet ligger för närvarande vilande då de anslag Skogsstyrelsen erhållit från Naturvårdsverket under hösten 2012 är slut. I slutet av februari kommer Naturvårdsverket att lämna besked om man tillskjuter ytterligare pengar för återstående insatser under våren.

3 (5) Sedan 2011 skotas en stor del av almveden ut till bilväg för att därefter transporteras till värmeverket i Visby där veden flisads och eldas. Den ved som av olika anledningar inte kan skotas ut, eldas på plats där avverkningen sker. Hösten 2011 lämnade Skogsstyrelsen tillsammans med Länsstyrelsen, Naturvårdsverket, Sveriges Lantbruksuniversitet, Region Gotland m fl, in en Lifeansökan angående bekämpning av almsjuka på Gotland. Ansökan fick avslag, men en ny ansökan sändes in hösten Besked om den nya ansökan antas, förväntas inkomma under våren Väderleksbetingade skador Stormskador Stormskador inträffade framförallt under senare delen av 2011, där den s k Adventsstormen medförde mest stormskador. Därefter inträffade ytterligare ett antal mindre stormar under slutet av 2011 och början av 2012 som fyllde på med stormfällda träd. Under det aktuella året 2012 har dock stormskadorna sammantaget varit av liten omfattning. Snöbrottsskador I norra delen av Östergötlands län finns lokala snöbrott på gran och tall i begränsad omfattning. På Gotland har den snö som föll i december orsakat lokala snöbrottsskador på Fårö. I övrigt inga rapporter om snöbrottsskador. Övriga väderleksbetingade skador Den allmänna uppfattningen är att det nederbördsrika året 2012 har medfört att inga eller få torkskador har noterats i planteringarna. I Blekinge upplevde man dock att det var en torrperiod med låga grundvattennivåer under augustiseptember. Därefter följde en mycket blöt senhöst och vinter men det är fortfarande för tidigt att avgöra om den torra perioden påverkat rottillväxten i plantskogen eller ökat känsligheten för barkborrar i äldre granskog. Inga rapporter har kommit in om allvarliga frostskador. Skador orsakade av däggdjur Inom region Öst genomförs inte regelmässigt ÄBIN (älgbetesinventeringen) eller någon annan systematisk och objektiv inventering av älgskador. I Östergötlands län har dock Sveaskog och Boxholms skogar gemensamt bekostat en objektiv och systematisk älgbetesinventering inom ett älgförvaltningsområde, som omfattar Ydre och Kinda kommuner. I Kronobergs län genomförs en subjektiv, årlig bedömning av betestrycket av älg. Redovisningen nedan utgörs av samlade bedömningar av betesskador mm från de olika distriktens skadesamordnare.

4 (5) Östergötland I Östergötland är skador av vilt i varierande omfattning, generellt är skadenivån hög till mycket hög. Föryngring med tall har dramatiskt minskat i länet p g a viltbetning. I områden som förutom älg och rådjur hyser dovoch/eller kronvilt är skadorna mycket höga. Stambildning och rekrytering av rönn är obefintlig och låg för sälg, asp och ek. I två (Kinda och Ydre) av länets tretton kommuner har inventering av älgbetsskador gjorts och resultaten visar att ca 40 % av huvudstammarna uppvisar färska eller gamla skador orsakade av älg. Genomsnittliga andelen huvudstammar av tall eller gran med färska skador var 6 %. På tall ensamt var andelen färska skador 22 % och på gran 0,4 %. Kalmar Älgskadorna varierar över hela distriktet från lokalt svåra skador till områden med mindre eller inga skador och detsamma gäller plantbetning av rådjur. Det som är allvarligare är barkskador orsakade av kronvilt. Stammen har sitt starkaste fäste i södra delen av Västerviks kommun men ökar kraftigt åt både norr, söder och väster. De har nu etablerat sig i norra delen av Oskarshamns kommun och är på väg in i Vimmerby kommun. Vimmerby får även in kronvilt från Östergötland och det finns nu en fast stam i trakterna av Södra Vi. Det finns även kronvilt i trakten av Emmaboda i den södra delen av distriktet och dessa djur kommer från Blekinge. Från början var den typiska kronviltsskadan barkflängning efter förstagallring men nu verkar det ha blivit allt vanligare att de ger sig på granstammarna redan i årsåldern. Kronoberg I Ljungby kommun har stamgnag av älg ökat. Generellt är betestrycket av älg för högt ute i markerna. Under året har även ett par områden strax norr om Ljungby drabbats av stamgnag av kronhjort. I Älmhults kommun är betesskadorna i föryngringar fortsatt större än vad som är godtagbart. I Tingsryds och Lessebo kommuner har älgskadorna ökat. Värst är det i östra delen av Tingsryds kommun och sydöstra delen av Lessebo kommun. Kronhjortsskador finns fortfarande i södra och östra delen av Tingsryds kommun och sydöstra delen av Lessebo kommun. I Alvesta och Växjö kommun är betestrycket något högt, men fortfarande inte oroväckande högt. I Uppvidinge kommun rapporterar man om en del betesskador på tallungskog, acceptabla på de flesta håll, men i nord-ost, mot Kalmar län är skadorna fortsatt höga. Den generella känslan är att betestrycket från rådjur återigen ökar något p g a en mindre hård vinter. Generellt kan man säga att klövviltet har klart större påverkan på skogen än vad som är önskvärt sett över hela distriktet. I hela distriktet finns en hel del bök från vildsvin i granskog och i planteringar. Skador från övriga däggdjur är små och oförändrade. Blekinge Skador av hjortdjur ligger fortfarande kvar på en nivå som är för hög. Trots ganska stora hyggen efter Gudrun, vilket borde medföra god fodertillgång i ytterligare något år uppfattar man att betningsskadorna av hjortviltet ökar.

5 (5) Framförallt rör det sig om ökade betningsskador av älg och barkgnag av kronvilt. Älg med stor variation över hela länet och kronvilt framför allt i västra delen. Givetvis betas Rönn-Asp-Sälg-Ek i vanlig ordning hårt, tallen likaså men noterbart är också en ökning av såväl sidogrensbetning och toppbetning av gran! Vildsvinen har skjutits ner rejält den gångna säsongen. De skogliga skadorna kan möjligen ha ökat i år eftersom bökandet i granskog blivit mer omfattande till följd av mindre ollon denna säsong. Återstår att se effekten på granen där. Generellt har även bökandet i vägar, vägkanter och diken också ökat med det förändrade näringssöket. Sorkskador har inte varit något problem under året. Skåne Sorkskador har observerats efter snön, det har varit mycket möss och sork. Gotland Skador orsakade av kanin har stadigt minskat under de senaste åren på grund av olika sjukdomar, men det finns tecken på att stammen ökar på sina håll igen. Detta har dock inte inneburit några rapporter om gnagskador på plantor. På Gotland finns en stadigt växande rådjursstam. Rådjur finner man i stort sett i de flesta skogsområden på Gotland i dag. De skador som rapporteras är fejningsskador samt gnagskador på planterade lövträd och andra lite mer udda trädslag, t ex lärk. Om man planerar en lövskogsplantering på Gotland i dag, bör man överväga att hägna området. Gnagskador på tall och gran är ännu ovanliga, men några rapporter om rådjursgnag på tallplantor på södra Gotland har kommit in. Andra skador Någon enstaka mindre brand rapporteras från Kronobergs län. I övrigt inga rapporter,