Skogsskador i Region Syd 2018
|
|
- Niklas Hellström
- för 4 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Skogsskaderapport Region Syd 2018 Datum Diarienr 2019/438 1(12) Mats Carlén Skogsskador i Region Syd 2018 Inledning Denna rapport har tagits fram gemensamt av Region Syds skogsskadesamordnare, som finns på vart och ett av Skogsstyrelsens distrikt i regionen. Distrikten är; Östergötland, Skaraborg-Fyrbodal, Göteborg, Jönköping, Kalmar, Halland, Kronoberg, Blekinge, Skåne (se karta nedan) Underlaget har samlats in av distriktspersonalens observationer samt från rapporter av SLU och andra källor inom skogsbruket. Denna information sammanställas sedan av distriktsskadesamordnarna. Slutligen har uppgifterna sammanställts av Mats Carlén, regional skadesamordnare för Region Syd. Skogsskaderapporter lämnas även från Skogsstyrelsens övriga två regioner, Mitt och Nord. Den läsare som vill ha mer upplysningar om skogsskador eller diskutera skogsskador kan vända sig till berört Skogsstyrelsedistrikt, se
2 Skogsstyrelsen 2(12) Sammanfattning Den, utan konkurrens, allvarligaste skadan uppkommen under 2018 är massförökningen av den åttatandade granbarkborren. Man skulle kunna kalla den en sekundärskada, då årets växtperiod var synnerligen nederbördsfattig och torr. Med sjunkande grundvatten blev skogen torkstressad och granarna blev ett enklare byte för angripande insekter. En, med skogsbruket, gemensam inventering och bedömning av skadorna visade på att ca 2,5 miljoner m³sk angripits under året. Träd-/plantdöd genom vattenbrist har också förekommit, som en följd av torrt och varmt väder. Insekter som; sextandad granbarkborre, lärkborre, skarptandad barkborre, snytbagge, vivlar, bastborrar, röd tallstekel m fl har även de förekommit med varierande frekvens och skadebild. Diplodia Pinea, askskottssjuka, phytophthora, rotticka och almsjuka fortsätter att förekomma i regionen. Barkborredödade granar samt kådrinning, som är tecken på torkstress. Foto Mats Carlén
3 Skogsstyrelsen 3(12) Väderbetingade skador Den mycket varma och torra sommaren drev fram torkdöd hos en del träd. Man har funnit, delvis omfattande, plantdöd av vårplanterade gran- & lövplantor. Dessa har inte hunnit rota sig tillräckligt för att kunna dra vatten och torkat ganska omgående. Men även vuxna träd av olika arter har hittats döda p g a att de inte kunnat nå vatten med sina rötter. Både björk, ek, rönn och bok har uppvisat torkskador genom att bladverket helt eller delvis torkat. Hur, eller om, återhämtningen kommer att ske återstår att se. Tillväxtförluster på drabbade lövträd är i alla fall säkert. Granar växande på vanligtvis fuktiga och/eller högproduktiva ståndorter, och tallar på extremt torra ståndorter har här och var stått och dött, i varierande omfattning. Igenplantering av en åker, med barrotsgran. Areal ca 3 ha. Nära 100% av plantorna har dött av torka. Foto Mats Carlén
4 Skogsstyrelsen 4(12) 2018 var ett tämligen lugnt år utan några större stormar. Runt 21 september blåste stormen Knud in över regionen, men det visade sig att den knappt lämnade några skogliga skador efter sig. Några tromber gav lokala skador i norra och östra delarna av regionen. Halland drabbades lokalt (område om ca 4 X 1 mil norr Halmstad) av snöbrott i november. Lärkungskog och granskog i gallringsfasen blev värst drabbade. Även sydöstra delarna av Östergötland noterade snöbrottsskador under året. Svampskador Askskottsjukan Sjukdomen fortsätter att förekomma, men upplevelsen är att det mestadels håller sig till redan angripna träd. Det verkar som skadan uppträder olika aggressivt mellan åren? 2018 verkar vara ett av de mildare åren. Almsjukan Almsjukan fortsätter att ödelägga almförekomsten i regionen. Det är mycket ovanligt att se grövre almar än 15 cm bh, i södra delarna av regionen. Rotticka & honungsskivling Rotticka och honungsskivling fortsätter att vara allmänt förekommande. Men om det är någon ökning är svårt att ange. Rottickan förekommer i olika varianter och det vanligaste är att gran blir angripen, men även angrepp på tall och lärk förekommer. I sällsynta fall även på björk. Honungsskivlingens vanligaste angreppstyp, där skog dör, är i yngre granskog (ibland även i tallungskog) där mindre samlingar av unga träd dör. Diplodia Pinea Diplodia Pinea uppmärksammades i regionen under 2017, ffa i Kalmar- /Vimmerbytrakten men även i Kronoberg. Under 2018 har rapport om trolig förekomst kommit från Blekinge, i övrigt inga nya observationer. Det är svårt att skilja diplodiaangrepp från knäckesjuka. De kan även förekomma samtidigt, för att försvåra bestämningen ytterligare. Sporspridningen sker i samband med tallens skottsträckning. Därför bör man undvika röjning i angripna bestånd vid den tidpunkten. För att bekämpa diplodiaangrepp rekommenderas att röja ner angripna träd (under annan tid än under skottssträcknigen). Knäckesjuka Knäckesjuka har noterats på några platser i Östergötland och Halland. Värdväxling sker via asp och skadan är svår att skilja från angrepp av diplodia pinea.
5 Skogsstyrelsen 5(12) Phytophthora Detta är ett släkte av svampliknande skadegörare som ger sig på och orsakar vävnadsdöd i rötter, blad och stam. Både plantor och vuxna träd kan drabbas. Angrepp, på al, har tidigare rapporterats från regionen har misstanke om angrepp på bok inkommit från några olika platser i Skåne och Halland. SLU är kontaktad och man har tagit prover för bestämning. Insektsskador Åttatandad granbarkborre Angreppet av åttatandad granbarkborre är det största på många år. Angreppet är ovanligt på det viset att det inte uppkom i samband med, eller i efterdyningarna av en storm. Det som drev upp populationen var den varma och torra väderleken över lång tid. Tillståndet tillät inte granarna att återhämta sig från torkstressen, någon gång under insektens förökningsperiod. Därför fanns nästan inget motstånd kvar hos träden när angreppet skedde, utan insekternas förökningsframgång var ett faktum. Normalt uppvattnade granar har en egen förmåga att motstå insektsangrepp och dränka angriparen i kåda. Första svärmningsangreppet var traditionellt på så vis att det skedde mestadels i hyggeskanter och i anslutning till tidigare angrepp. Men det senare angreppet slog mer som ett hagelskott med enstaka angripna träd lite var stans i bestånden, där det fanns konditionsnedsatta träd. Sextandad granbarkborre Även den mindre släktingen sextandad granbarkborre hade ett uppsving i sin förökning under Den förekommer frekvent varje år och livnär sig vanligtvis på avverkningsrester. Man tänker därför inte på den, som ett bekymmer, i vanliga fall. Men vissa år går populationen upp och ungskogar samt toppar på äldre träd blir angripna. Det brukar inte bli så stora skador, sett på landskapsnivå, men för den drabbade kan det bli kännbart. Snytbagge Snytbaggen fortsätter att vara en besvärlig skadegörare i regionens planteringar. I takt med insekticidernas kräftgång ersätts den behandlingen med mekaniska skydd. Rätt använda är de ett gott skydd för stamdelen på plantan. Men grönkronan är oftast oskyddade och om insekten kan ta sig upp dit (via grässtrån e d) kan skadan bli omfattande, trots skydd. Viktigt är att även markbereda ordentligt för att komplettera det mekaniska skyddet.
6 Skogsstyrelsen 6(12) Snytbaggeangrepp på obehandlad planta där det dessutom inte är markberett Foto Mats Carlén Snytbaggeangrepp ovan mekaniskt skydd. Foto Christian Persson Ögon-/öronvivel & svart granbastborre Ögon- och öronvivel samt svart granbastborre är insekter som bitvis ger bekymmer i planteringarna. Ögonviveln äter barren men plantan kan ibland överleva angreppet och komma igen. Bastborren äter på plantans rötter och
7 Skogsstyrelsen 7(12) skadan liknar snytbaggens gnag. Öronviveln äter både på stam och barr som vuxen insekt, samt på rötterna i larvstadiet. Både vivlarna och bastborren var inga större bekymmer när insekticiderna användes på bred front. På senare tid har man upplevt en ökande skadebild från dessa insekter. Tyvärr är de mekaniska skydden ännu inte så verksamma mot dessa skadegörare. Lärkborre Från Skåne kommer rapport om att lärkborren har dödat ett mindre bestånd av 50-årig lärk. Man konstaterade även angrepp i ett 20-årigt bestånd i närheten. Tidigare år har förekomst av insekten gjorts i hela nordvästra Skåne. Troligen kan man ana att förekomsten kommer att flytta norrut!? Antalet lärkbestånd har ökat under den senaste 10-årsperioden. Lärkborren är inte kräsen på yngelmaterial utan kan ha föryngringsframgång från 5 cm grovlek. Avverkningsrester och röjningsstammar från sena röjningar kan alltså vara inkörsporten för en etablering. Avverkat lärkvirke, oavsett avverkningstidpunkt bör upparbetas, flisas eller transporteras till terminal senast 1 juli. Skarptandad barkborre Skarptandad barkborre är en insekt, som enligt literaturen vanligen ska hålla sig norr om Dalälven. Den har dock påträffats i Halland under året. Tallen, som det angripna trädet är, dör och blånad uppstår i virket. Hittills har ett tiotal angrepp påträffats och det största angreppet bestod av ca 50 träd. Trädåldern på angreppsplatserna har grovt bedömts att vara mellan år. Angrepp av skarptandad barkborre. Exempel på blånat virke, gångar och utflygningshål. Foto Anders Hejnebo
8 Skogsstyrelsen 8(12) Här ses skarptandade barkborrar under barken och i fullt födosöksgnag. Foto Anders Hejnebo Jättebastborre Den här stora insekten har tidigare noteras slagit till i regionens sydöstra delar. Den angriper i vanliga fall redan mekaniskt skadade träd, t ex träd med dubbeltoppar. Men man kan antagligen ana att även här har vattenstress, pga den långvariga torkan, fått träden mer mottagliga för angrepp. I yngre bestånd kan man eventuellt sanitetsgallra. I äldre bestånd avstår man ifrån åtgärd eller låter slutavverka det. Gallring i äldre bestånd har visat att det kan sätta igång ökande angrepp. Röd tallstekel Angrepp noterades i nordöstra delarna av regionen samt i omfattande mängd i norra Dalsland samt väster om Vättern. Områdena hade spridda angrepp även Tallstekelskadorna återfinner man även på Värmlandssidan och i angränsande områden i Norge. Äldre barr äts upp, men årsskotten överlever oftast och trädet dör därför sällan. Tillväxtnedsättning sker dock. Skador orsakade av däggdjur förutom älg. Östergötland rapporterar lokala bäverskador i norra länsdelen. Kort kan nämnas att kronhjorten ökar i antal och utbredning, i sort sett i hela regionen. Lokalt medför det stora problem med barkflängning på gran. Rådjursstammen är bitvis stor och betning på planteringar sker frekvent. När det gäller älgskador så hänvisar vi till ÄBIN-rapporter.
9 Skogsstyrelsen 9(12) Skogsbränder Skogsbränderna 2018 har varit så omfattande, sett på nationell nivå, så de kommer att behandlas i en separat skrivelse. Därför redovisas bara helt kort antalet bränder och areal, länsvis, i tabellen nedan. Län Areal (ha) Antal bränder Västra Götaland Blekinge 9 7 Kalmar Östergötland Kronoberg 65 7 Jönköping 0 1 Halland 0 1 Skåne 1 1 Summa: Övriga skador Tillväxtstörning på tallungskog rapporteras från Kalmars distrikt. Skadan är märklig på så vis att den uppstår spontant och liknar skadan som uppstår efter älgens sommarbete på tall, dvs en boll av många sidoskott. Den apikala tillväxten uteblir. Se bild nedan på sommarbetad tall, för jämförelse. Foto: Mats Carlén
10 Skogsstyrelsen 10(12) Dessutom har diverse rapporter om ekskogar med dålig vitalitet, sitkaplanteringar med slokande toppskott och grenar kommit in. Inga direkta orsaker funna, men antagligen kan man gissa på brist på vatten i många fall. Bedömda konsekvenser för 2019 Enligt skogsskadeexperter kommer innevarande års angrepp av åttatandad granbarkborre att, i bästa fall, bli lika illa som Förutom olika insatser av myndigheter, skogsägare och skogsföretag kommer vädret att bli avgörande för förökningsframgången av granbarkborren. Enligt SGU:s beräknade grundvattennivåer för regionen så är omfattande arealer av de stora vattenmagasinen under, eller mycket under, sina normala nivåer. Se SGU:s karta nedan för läget i skrivande stund.. De magasinen har ingen direkt verkan på växligheten, men signalerar om att det saknas en hel del vatten i systemet. Om det inte fyller på med nederbörd under resterande vinter och vår är det en uppenbar risk att vi går in i kommande växtperiod med ett underskott av grundvatten. Får vi sedan en regnfattig sommar kommer det att påverka skogen negativt och återigen göra den torkstressad. Det i sin tur gör att granbarkborren får en utmärkt förutsättning för sin populationsförökning.
11 Skogsstyrelsen 11(12) Även om insektsskadad volym bara kommer upp till 2018 års nivåer så blir konsekvenserna omfattande. Fram för allt blir det ekonomiska konsekvenser med mångmiljonförluster. Här får man räkna in både för försämrat virkesvärde och för fördyrande avverkningskostnader, eventuella virkesprisförsämringar mm. Men även problem med att få ihop tillräckligt med resurser för att hitta, upparbeta och transportera skadad skog i tid, kommer att vara aktuella. Blir angreppen värre är det lätt att förstå att även övrigt blir värre. När det gäller andra skadegörare, bland insekterna, är det svårare att sia om framtiden. Men om träden kommer att vara något nedsatta i kondition så utgör de ett enklare byte att angripa. Rotrötan kommer att fortsatt vara ett stort ekonomiskt avbräck för skogsnäringen. Rekommendationer för att begränsa skadorna När det gäller åttatandad granbarkborre är det otroligt viktigt att hela skogsbrukets aktörer är på tårna och gör allt som är möjligt för att försöka mildra den negativa utvecklingen. Här måste man försöka göra vad man kan för att hitta och få ut angripet virke innan första generationen flyger ut i sommar. Man räddar både virkesvärde och håller igen populationsökningen. Avverkning strax efter att insekterna lämnat trädet räddar i alla fall visst virkesvärde. Träd som angripits föregående år är ingen mening att avverka, här huserar förhoppningsvis granbarkborrens fiendeinsekter. Att hitta nyangripen ståndskog är inte enkelt. Leta i anslutning till kända angrepp från föregående år samt i nya beståndskanter. Hittar man angrepp anmäler man det omgående. Har man misstankar om att det kan komma att bli angrepp i ett visst bestånd kan man anmäla det området för avverkning redan innan angreppet skett. Man behöver då inte vänta ut 6 veckors regeln eller begära dispens. Skulle det sedan inte bli angripet behöver man ju inte avverka. Som hjälp att fånga insekter, under svärmningen, kan man använda avverkat virke. Man låter insekterna lägga sina ägg och använder virket som fångstvirke. Virkesvältor som ligger utmed vägarna kan skummas på sitt översta lager av virke, efter att svärmningen skett. Här är det mycket viktigt att man har planerat logistiken ordentligt så att man inte får kvar angripet virke i skogen när insekterna flyger ut. Skogsstyrelsen tillsammans med aktörer från skogsbruket och länsstyrelser ingår i ett projekt som helt fokuserar på denna insektsfråga. Utifrån detta projekt kommer en mängd rådgivning och information att komma. Att söka och ta del av den informationen är ett gott råd. De större skogsaktörerna och Skogsstyrelsen kan upplysa närmare om detta.
12 Skogsstyrelsen 12(12) En ingång till information om granbarkborren är från Skogsstyrelsens hemsida. Här kan man även följa svärmningens framgång. Där den sextandade granbarkborren slår till bör man undvika att gallra och röja, för att inte spä på yngelmaterialet ytterligare. Har man färsk GROT liggande bör den köras bort, om angrepp finns i närheten. När det gäller föryngring av skog där snytbaggen är problemet, gäller det att se till att skaffa plantan så bra skydd som står till buds, samt att markbereda där det är möjligt. Inventera planteringarna efter första sommaren för att notera eventuella avgångar. Inventeringen gäller f ö alltid även när man inte har bekymmer med snytbagge. Rotröteproblematiken är svår att komma åt, men behandling mot den bör alltid vidtas enligt de rekommendationer som finns. Efter angrepp av röd tallstekel kan man få sekundärangrepp av andra skadegörare, som då kan döda träden. Vill man minska risken för sekundära skador kan man välja att "sanitetsgallra" kraftigt skottklippta tallar. Skadegörare på marginalen som diplodia pinea, bastborrar, knäckesjuka, lärkborre, skarptandad barkborre m fl bör alla verksamma inom skogsbruket ha lite koll efter och notera förekomst på SLU:s skogsskadesida. På sikt bör skogsägaren sköta sin skog så att den håller sig så vital som möjligt Vid föryngringsåtgärder och röjning ska man sträva efter att ståndortsanpassa inför framtiden. En större diversitet i skogsbruket bör ge förutsättningar för att ha alternativ i sitt skogsbrukande och kunna möta framtida skadegörare bättre.
Skogsskador i Region Syd 2017
Skogsskaderapport Region Syd 2017 Datum 2018-01-30 Diarienr 2018/429 1(8) Stig Hermansson Skogsskador i Region Syd 2017 Inledning Denna rapport har tagits fram gemensamt av skogsskadesamordnarna i Skogsstyrelsens
Läs merSkogsskador i Region Väst 2012
Region Väst för 2012 Datum 2013-03-05 Diarienr 2013/423 1(5) Ingemar Strid, Ingvar Persson, Anders Settergren, Håkan Kollander, Anders Bäckman, Bengt KR Johansson, Lars Karlsson Skogsskador i Region Väst
Läs merSkogsskador i Region Syd 2016
Skogsskaderapport Region Syd 2016 Datum 2017-02-28 Diarienr 2017/692 1(x) Anna Cederholm, Stig Hermansson, Håkan Kollander, Bertil Lundahl, Ingemar Strid, Ingvar Persson, Christian Persson, Anders Bäckman,
Läs merSkogsskador inom Region Nord 2016
Skogsskaderapport Region Nord 2016 Datum 2017-03-08 Diarienr 2017/433 1(8) Jörgen Sundin, Magnus Frimodig, Niklas Åberg, Anna Marntell, Bjarne Almqvist, Rickard Vesterlund, Anders Lindqvist, Björn Lehto
Läs merSkogsskador i Region Syd 2013
Region Syd för 2013 Datum 2014-03-10 Diarienr 2014/783 1(11) Ingemar Strid, Ingvar Persson, Håkan Kollander, Anders Settergren Anders Bäckman, Bengt KR Johansson, Milena Stefanovic, Lennart Weidinger,
Läs merSkogsskador i Region Mitt 2018
Skogsskaderapport Region Mitt 2018 Datum 2019-02-01 Diarienr 2019/411 1(x) Stefan Forsberg, Magnus Hedspång, Nils Frank, Karin Wågström, Lars Gullberg, Hans Källsmyr Skogsskador i Region Mitt 2018 Inledning
Läs merSkogsskador i Region Mitt 2017
Skogsskaderapport Region Mitt 2017 Datum 2018-01-22 Diarienr 2018/656 1(x) Stefan Forsberg, Magnus Hedspång, Nils Frank, Karin Wågström, Lars Gullberg, Hans Källsmyr Skogsskador i Region Mitt 2017 Inledning
Läs merPM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket
Datum 2014-12-15 1(5) Skogsenheten Jonas Bergqvist jonas.bergqvist@skogsstyrelsen.se Tfn 036-35 93 25 PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket
Läs merSkogsskador i Region Öst 2012
Region Öst för 2012 Datum 2013-02-28 Diarienr 2013/423 1(5) Milena Stefanovic, Lennart Weidinger, Anna Cederholm, Niklas Peil, Lars Strand, Karin Wågström, Lars Karlsson Skogsskador i Region Öst 2012 Denna
Läs merVilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen
Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Föredragets innehåll Klimatförändringar Befintliga skogsskadegörare i nytt klimat Nya skadegörare på gång Vad kan vi göra
Läs merSkogsskador i Region Mitt 2012
Skogsskaderapport Region Mitt för 2012 1(5) Datum 2013-03-28 Diarienr 2013/423 Magnus Hedspång, Ulf Lindenbaum, Sven-Olle Larsson, Magnus Frimodig, Per-Olov Ringnér, Jörgen Sundin, Niklas Åberg, Clas Fries
Läs merSkogsskador Region Nord 2014
RAPPORT Datum 2015-03-09 Diarienr 2015/653 1(8) Elin Lindström Jönsson, Gullik Nilsson, Björn Lehto, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg, P- O Ringnér, Jörgen Sundin, Rikard Vesterlund, Niklas Åberg, Bo
Läs merSkogsskador i Region Nord året 2013
Skogsskaderapport Region Nord för 2013 1(9) Datum 2014-04-09 Diarienr 2014/980 Bjarne Almqvist, Magnus Frimodig, Björn Lehto, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg, P-O Ringnér, Jörgen Sundin, Rikard Vesterlund,
Läs merSkogsskador i Region Mitt 2016
Skogsskaderapport Region Mitt 2016 Datum 2017-02-23 Diarienr 2017/639 1(x) Stefan Forsberg, Magnus Hedspång, Nils Frank, Karin Wågström, Lars Gullberg, Hans Källsmyr Skogsskador i Region Mitt 2016 Inledning
Läs merSkogsskador Region Nord 2015
Datum 2016-02-17 Diarienr 2016/529 1(6) Elin Lindström Jönsson, Björn Lehto, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg, Magnus Frimodig, Jörgen Sundin, Clas Fries, Rikard Vesterlund, Niklas Åberg, Bo Leijon
Läs merFörebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?
Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!
Läs merFrågor och svar om granbarkborrar i skyddade områden i östra Götaland 2019
2019-04-17 Frågor och svar om granbarkborrar i skyddade områden i östra Götaland 2019 Sommaren 2018 var extremt torr och varm. Det skapade en situation med torkstressade granar, och omfattande granbarkborreangrepp.
Läs merBekämpning av skador från granbarkborrar
Bekämpning av skador från granbarkborrar Finns det döda granar eller stormfällda träd i din skog? Skogscentralen 2014 { 2 } Gå till skogen kontrollera framför allt gamla grandungar! Upptäcker du stående
Läs merSkogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar
Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar Stormar 2005 Stormen Gudrun ca 75 milj. m3sk 2007 Stormen Per ca 16 milj. m3sk 2008 Stormar ca 3 milj. m3sk
Läs merNytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen
Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Foto: Anna Marntell, Skogsstyrelsen Klimatförändringar och transport via världshandeln ger Fler möjligheter för främmande arter att nå Sverige.
Läs merPraktiska planteringar med snytbaggeskyddet Conniflex
Praktiska planteringar med snytbaggeskyddet Conniflex summering av erfarenheter från sju års uppföljningar i fält Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi, 750 07 Uppsala Conniflex Skador av snytbagge
Läs merLifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen
LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning
Läs merSkogsskador i Region Mitt 2013
1(7) Datum 2014-04-28 Diarienr 2014/783 Alf Olofsson, Rolf Gransvik, Ulf Lindenbaum, Magnus Hedspång, Sven-Olle Larsson, Stefan Forsberg, Erik Häggkvist, Sven Kihlström, Staffan Dackman, Linda Munter,
Läs merGranbarkborre Biologi och bekämpning
Granbarkborre 2019 Biologi och bekämpning Biologi Effekter i landskapet, Kråketorp Kråketorps naturreservat Stormskador efter Gudrun och Per, vindfällen upparbetades inte Drygt 200 ha, i stort sett all
Läs merSkogsskador i Region Nord 2017
Skogsskaderapport Region Nord 2017 Datum 2018-03-05 Diarienr 2018/949 1(8) Per-Arne Malmberg, Björn Lehto, Anders Lindqvist, Rickard Vesterlund, Elin Lindström Jönsson, Jörgen Sundin, Niklas Åberg, Anna
Läs merSkogsskador i Region Nord 2011
PM: Skogsskaderapport 2011 Datum 2012-01-25 (Text till karta 2 justerad 2 feb.) Diarienr 2012/338 1(8) Clas Fries, Anders Lindqvist, Per-Arne Malmberg Skogsskador i Region Nord 2011 Denna rapport har tagits
Läs merAlmsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!
Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna! Almsjukan är en mycket allvarlig svampsjukdom som sprids med almsplintborren (en liten skalbagge) eller via rötterna. En annan
Läs merStormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland och Västernorrland i norr
PM 1(5) Datum 2012-01-11 Diarienr 2012/121 Clas Fries Box 284, 901 06 Umeå clas.fries@skogsstyrelsen.se Tfn 090-158314 Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland
Läs merSnytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt:
Snytbaggen - åtgärder i Norrland Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt: www.snytbagge.se Snytbaggeskador i Norrland Skador av snytbagge på barrträdsplantor betraktas allmänt som
Läs merPilotstudie för att kartlägga förekomsten av bastborreskador på granplantor 2015
Pilotstudie för att kartlägga förekomsten av bastborreskador på granplantor 2015 Stefan Eriksson, Ann-Britt Karlsson & Kristina Wallertz Rapport/Report 13 Asa 2016 Pilotstudie för att kartlägga förekomsten
Läs merÄBIN Norrbotten ÄFO 1, 2 och 6. Beställare: Skogsbruket. Med stöd av Skogsbruket Älgvårdsfonden Skogsstyrelsen
ÄBIN 2013 Norrbotten ÄFO 1, 2 och 6 Beställare: Skogsbruket Med stöd av Skogsbruket Älgvårdsfonden Skogsstyrelsen 2013-08-23 ÄBIN är en objektiv stickprovsmetod ÄBINområde Km-ruta Bestånd Provyta ÄFO 100
Läs merGranbarkborren scenario - bekämpning. Hussborg Gunnar Isacsson
Granbarkborren scenario - bekämpning Hussborg 2014-09-23 Gunnar Isacsson Innehåll Gissningar om framtiden Bekämpningsåtgärder Förebyggande åtgärder Övervakning gbb 2014, norra bekämpningsområdet Hemsö
Läs merBetesskador av älg i Götaland
Betesskador av älg i Götaland Konsekvenser för virkesproduktion och ekonomi OM SÖDRA Södra grundades 1938 och är Sveriges största skogsägarförening med mer än 50 000 skogsägare som medlemmar. Södra är
Läs merStockholm
Stockholm 2013.10.13 Exkursion Sollentuna Häradsallmänningen Jägmästare Thies Eggers från Skogssällskapet och ansvarig förvaltare visade oss runt på Häradsallmänningen. I förvaltningen ingår hela cykeln
Läs merRiktad skogsskadeinventering av törskaterost 2008
Institutionen för skoglig resurshushållning 2009-01-30 Sören Wulff Per Hansson Riktad skogsskadeinventering av törskaterost 2008 Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) genomförde för andra året i rad en riktad
Läs merSnytbaggeskador i Norrland
Snytbaggeskador i Norrland Preliminär sammanställning av resultat från sex års inventeringar, 2006 2011 Claes Hellqvist Göran Nordlander Institutionen för ekologi, Uppsala Version 1 2012 01 27 Inledning
Läs merKonsekvensutredning om förslag på ändringar i Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:7) till 29 skogsvårdslagen
Datum 2018-11-29 Diarienr 1(13) Tillsynsenheten Jörgen Ringagård Konsekvensutredning om förslag på ändringar i Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:7) till 29 skogsvårdslagen Innehåll
Läs merLångsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering
Fakulteten för skogsvetenskap Institutionen för ekologi Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 199-218 Åke Lindelöw Foto: Petter Öhrn Uppsala 219 SLU, Institutionen
Läs merUppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009
Uppsala 2009-10-08 Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box 7044 750 07 Uppsala Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 1 Bakgrund Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 är en viktig information
Läs merUppföljning av planteringar med Conniflexbehandlade. Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi
Uppföljning av planteringar med Conniflexbehandlade plantor Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi På uppdrag av Svenska skogsplantor AB har SLU, Institutionen för ekologi, under 2007, 2008 och
Läs merSCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10
SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite
Läs merÖvervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013
Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Åke Lindelöw SLU Inst f ekologi 1 Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 213 Genomförande
Läs merSkötselplan Brunn 2:1
Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som
Läs merSkogsskador i Region Nord 2018
Skogsskaderapport Region Nord 2018 Datum 2019-03-11 Diarienr 2019/547 1(10) Anna Marntell Regional skogsskadesamordnare Region Nord Skogsskador i Region Nord 2018 Figur 1. Karta över Västerbotten och Norrbotten
Läs merNationell Riktad Skadeinventering (NRS) 2013
Nationell Riktad Skadeinventering (NRS) 2013 Sören Wulff Foto: Sören Wulff Arbetsrapport 406 2013 Sveriges lantbruksuniversitet ISSN 1401 1204 Institutionen för skoglig resurshushållning ISRN SLU SRG AR
Läs merTest av mekaniska plantskydd år 2, hösten 2015 i omarkberett och markberett Preliminär rapport
Sveriges lantbruksuniversitet Asa forskningsstation Carina Härlin Stefan Eriksson Ann-Britt Karlsson Test av mekaniska plantskydd år 2, hösten 2015 i omarkberett och markberett Preliminär rapport Testerna
Läs merIntegrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19. Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström
Integrerat växtskydd SJV, Uppsala 2014 11 19 Sjukdomar i skogsplantskolor mm. Elna Stenström Spridningsmöjligheter för svampsjukdomar Direkt från planta till planta; Rotkontakt, kontakt mellan barr, blad
Läs merÄBIN Norrbotten Skogsstyrelsen Skogsbruket Älgvårdsfonden. Bo Leijon
ÄBIN Norrbotten 2012 Skogsstyrelsen Skogsbruket Älgvårdsfonden Bo Leijon ÄBIN i älgförvaltningen ÄBIN är en objektiv, kvalitetssäkrad älgskadeinventering för en adaptiv, kunskapsbaserad älgförvaltning
Läs merTallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter
Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter Jonas Bergquist Älg Älg, rådjur, dovhjort, kronhjort Plantering av tall i södra Sverige Naturlig föryngring av tall i södra Sverige
Läs merGran i Götaland en historisk exposé med hjälp av statistik från Riksskogstaxeringen
Gran i Götaland en historisk exposé med hjälp av statistik från Riksskogstaxeringen Urban Nilsson och Pelle Gemmel Virkesförrådets utveckling från 1923 till 23 Virkesförrådet i Götaland har ökat dramatisk
Läs merBeskrivning av uppdrag, inklusive foton
Beskrivning av uppdrag, inklusive foton Den vegetation som ska avverkas/röjas består av sly, buskar och yngre träd, samt några äldre och grövre träd. Allt ska transporteras bort till angiven upplags plats
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Asa försökspark
Sveriges lantbruksuniversitet Asa försökspark Carina Härlin Stefan Eriksson Magnus Petersson 2008-01-21 Preliminära resultat från 2006 års fältförsök med mekaniska plantskydd mot snytbaggeskador, resultat
Läs merNationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) 2015
Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) 2015 Sören Wulff Foto: Sören Wulff Arbetsrapport 447 2015 Sveriges lantbruksuniversitet ISSN 1401 1204 Institutionen för skoglig resurshushållning ISRN SLU
Läs merRiktad inventering av skador på skog
Institutionen för skoglig resurshushållning 2007-10-26 Sören Wulff Per Hansson Riktad inventering av skador på skog 1. Inledning Riktad skogsskadeövervakning innebär att i objektiva inventeringar övervaka
Läs merDelrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010
Bilaga 1 Uppsala 2010-08-2 Martin Schroeder Inst Ekologi SLU Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010 Under sommaren har granbarkborrens aktivitet följts upp i fem av de skyddade
Läs merÖvervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2011
Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 211 Åke Lindelöw SLU Inst f ekologi 1 Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 211 Genomförande Tre
Läs merSkogsskador i Region Mitt 2014
Stefan Forsberg, Erik Häggkvist, Kristoffer Almqvist Karin Wågström, Magnus Hedspång, Åsa Lundberg, Hans Källsmyr Datum 2015-04-24 Diarienr 2015/1033 1(10) Skogsskador i Denna rapport har tagits fram av
Läs merÄger du ett gammalt träd?
Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur
Läs merNorra distriktets test av en certifierad granbarkborrehund
Norra distriktets test av en certifierad granbarkborrehund Efter de stora stormarna Gudrun och Per har det skapats förutsättningar för att få stora angrepp av granbarkborre. Vi har de senaste åren känt
Läs merVarför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU
Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Innehåll (1) Historik utbrott (2) Vad styr hur stora skadorna blir (3) Var dödas träd (4) Situationen i Västernorrland (5)
Läs merNaturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen
Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre
Läs merHybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige
Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också
Läs merÄlgbetesinventering (ÄBIN) 2015
Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 HÄR SKA KARTA IN SOM BESKÄRS TILL LÄMPLIG STORLEK. Kartan visar ÄFO i länet samt det slumpmässiga stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta
Läs merHur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog
Hur sköter vi skogen i ett föränderligt klimat? Göran Örlander Skogsskötselchef, Klimatförändringar och skogsskötsel Klimatforskarna idag är relativt eniga om att vi ska få förändringar i klimatet som
Läs merMisslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport
Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport Niklas Björklund & Bo Långström Institutionen för Ekologi, SLU. Bakgrund En pilotstudie år 2008 visade att misslyckade angrepp av granbarkborre förekommer
Läs merNationell Riktad Skadeinventering (NRS) 2014
Nationell Riktad Skadeinventering (NRS) 2014 Sören Wulff Foto: Sören Wulff Arbetsrapport 432 2014 Sveriges lantbruksuniversitet ISSN 1401 1204 Institutionen för skoglig resurshushållning ISRN SLU SRG AR
Läs merSLU Åke Lindelöw Sören Wulff Rapport Normaltillstånd av barkborrepopulationen
SLU Åke Lindelöw Sören Wulff 2010-11-19 Rapport Normaltillstånd av barkborrepopulationen Kan man beskriva ett normaltillstånd för granbarkborre? Normaltillståndet kan beskrivas som en nivå (population,
Läs merKunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring
Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa
Läs merFältförsök med Bugstop 2002
Fältförsök med Bugstop 2002 Resultat från praktiska planteringar Uppdrag Stora Enso Skog AB Claes Hellqvist SLU, Institutionen för entomologi, 750 07 Uppsala 2002 Innehåll INNEHÅLL... 2 BAKGRUND... 2 UTFÖRANDE...
Läs merÄBIN Västerbotten 2012
ÄBIN Västerbotten 212 Skogsstyrelsen Skogsbruket Älgvårdsfonden Bo Leijon ÄBIN i älgförvaltningen ÄBIN är en objektiv, kvalitetssäkrad älgskadeinventering för en adaptiv, kunskapsbaserad älgförvaltning
Läs merStorskogsbrukets sektorsansvar
Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj
Läs merRådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten
RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.
Läs merSkydd av plantor mot snytbagge aktuellt läge
Skydd av plantor mot snytbagge aktuellt läge Göran Nordlander 1 & Kristina Wallertz 2 1 Inst. för ekologi, SLU, Uppsala 2 Enheten för skoglig fältforskning, SLU, Asa Plantans dagar, Skogforsk, 18-19 oktober
Läs merTÅNGERDA GÅRD DOKUMENTATION AV FÖRSTA OCH ANDRA GENERATIONENS HYBRIDASP
TÅNGERDA GÅRD DOKUMENTATION AV FÖRSTA OCH ANDRA GENERATIONENS HYBRIDASP TÅNGERDA GÅRD FAKTA OM GÅRDENS HYBRIDASP 1964 1964 Planterade Berth Järnland bl.a hypridasp på åkermark. Detta efter ett initiativ
Läs merSveriges lantbruksuniversitet Asa försökspark
Sveriges lantbruksuniversitet Asa försökspark Carina Härlin Stefan Eriksson 2010-04-12 Preliminär rapport testning av mekaniska plantskydd mot snytbagge anlagt våren 2008, resultat efter 2 år, hösten 2009
Läs merÄlgbetesinventering (ÄBIN) 2015
Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Kartan visar områdets avgränsning samt det slumpmässiga stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk skattning
Läs merSkogsskadenätverkets årliga träff 5/12, 2018
Skogsskadenätverkets årliga träff 5/12, 2018 Mötessammanfattning Mötet fortlöpte enligt planerat program. Merparten av de inbjudna deltagarna deltog och dagen fylldes med bra diskussioner och en tydligare
Läs merEfter istiden, som tog slut för ca år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet.
Efter istiden, som tog slut för ca 10 000 år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet. De första djuren som kom till Finland var fiskar, sälar och fåglar. Så småningom kom också däggdjuren,
Läs merSKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11
SKOGSBRUKSPLAN Flasbjörke 11 Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 2 0,0 0,1 7 20 0 1 71 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,0
Läs merInstitutionen för skoglig resurshushållning NRS Riktad skogsskadeinventering av törskaterost i Norr- och Västerbotten
Institutionen för skoglig resurshushållning 2012-10-30 Sören Wulff Per Hansson NRS 2012 Riktad skogsskadeinventering av törskaterost i Norr- och Västerbotten För att effektivisera övervakningen av skogsskador
Läs merHej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.
Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)
Läs merHandlingsplan för bekämpning av granbarkborren år 2008
Datum 2008-01-31 Diarienr 2008/597 1(10) Handlingsplan för bekämpning av granbarkborren år 2008 Bakgrund Den 1 november 2007 fastslogs (protokoll 266) Skogsstyrelsens ståndpunkter och strategi för de närmaste
Läs merTrygga din skogs framtid. Återväxt/plantering
Trygga din skogs framtid. Återväxt/plantering När skogen avverkas ska den ersättas med ny. Vid föryngringen lägger du grunden till det nya beståndet. Du har då stora möjligheter att forma skogen och skapa
Läs merSCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie
SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie 8.2 2016-06-01 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt
Läs merPreliminär rapport - Test av mekaniska plantskydd år 1, hösten 2015
Sveriges lantbruksuniversitet Asa forskningsstation 2015-10-26 Carina Härlin Preliminär rapport - Test av mekaniska plantskydd år 1, hösten 2015 Testerna av mekaniska plantskydd mot snytbaggeskador gjordes
Läs merTrädinventering av Allégatan i Mönsterås
2014-12-16 Trädinventering av Allégatan i Mönsterås Ecocom AB på uppdrag av Mönsterås kommun Inledning Ecocom AB har fått i uppdrag av Mönsterås kommun att genomföra en inventering av träden längs Allégatan
Läs merFörökningsframgång för granbarkborre i stormfällda och dödade granar i Medelpad och Jämtland under 2015
Uppsala 2016-02-25 Professor Martin Schroeder Institutionen för Ekologi, SLU Förökningsframgång för granbarkborre i stormfällda och dödade granar i Medelpad och Jämtland under 2015 Granbarkborredödade
Läs merFångstvirkesfällor mot barkborrar
Fångstvirkesfällor mot barkborrar Gångsystem från granbarkborrar. Angreppen av barkborrar kan bli omfattande Angreppen av barkborrar i södra Sverige kan utvecklas till en rysare. Förra årets milda väder
Läs merBESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad
BESKÄRNING 2017-02-21 Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad Träd och buskar är uppbyggda av Små små celler. Alla växtceller har
Läs merAsp - vacker & värdefull
Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande
Läs merÄlgbetesinventering (ÄBIN) 2015
Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Län: ÄFO: Områdets areal, (ha) 145300 Värmland Bergslagskanalen Inventeringen av detta område koordineras av Skogforsk med finansiering av skogsbruket. Skogsstyrelsen står
Läs merLokaleko. Skogsskador då och nu. -Hur får vi framtida robusta skogar?
Lokaleko Information från Skogsstyrelsen Nummer 1 I 2018 Kronobergs distrikt LEDARE. JERKER BERGDAHL. DISTRIKTSCHEF Skogsskador då och nu -Hur får vi framtida robusta skogar? Kommer vädret 2017 gå till
Läs merÅldersbestämning av träd
Åldersbestämning av träd För att få veta exakt hur gammalt ett träd är så måste man borra i det med en tillväxtborr och räkna årsringarna. Men man kan lära sig att uppskatta ålder på träd genom att studera
Läs merFrihet utan ansvar. en ny praxis i den svenska skogen?
Frihet utan ansvar en ny praxis i den svenska skogen? Inledning Under en lång tid har välskötta skogar, en framgångsrik skogsindustriell utveckling och våra medlemmars arbete bidragit till välstånd och
Läs merSkogbehandling i Sverige etter store stormer. Skog og Tre 2014 Göran Örlander Skogschef Södra
Skogbehandling i Sverige etter store stormer. Skog og Tre 2014 Göran Örlander Skogschef Södra Skoglig verksamhet Avverkning, skogsvård, rådgivning, transporter med mera 19 verksamhetsområden i 3 regioner
Läs merDispensärende för avverkning av Melakträskliden
Dispensärende för avverkning av Brev 1 Björn Mildt skriver till skogsvårdstyrelsen Från: Björn Mildh [mailto:bjorn.mildh@naturskyddsforeningen.se] Skickat: den 14 februari 2014 14:01 Till: Vikström Anders
Läs merVäxtinspektionen informerar 2007-05-16
Växtinspektionen informerar 2007-05-16 Skadegörare på hästkastanj (Aesculus hippocastanum L.) Kastanjemalen och bakteriesjukdomen bloedingsziekte på hästkastanj är två mycket allvarliga skadegörare på
Läs merNaturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012
ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands
Läs merBeskrivning och utvärdering av viltskyddsmetoder
Beskrivning och utvärdering av viltskyddsmetoder Författare: Emma Hartelius Klass: AT-17 LIA-period LIA II Handledare: Åsa Andersson, Skogsinspektor på Södra Datum då rapporten lämnas in: 2018-05-04 Sammanfattning
Läs merUtvärdering av "Sök och plock - sommar" - Slutrapport
2009-11-02 Utvärdering av "Sök och plock - sommar" - Slutrapport Niklas Björklund & Martin Schroeder Institutionen för Ekologi, SLU. Sammanfattning Den 10 juni 2009 beslutades att projektet Sök & Plock
Läs mer