Skogsskadenätverkets årliga träff 5/12, 2018

Transkript

1 Skogsskadenätverkets årliga träff 5/12, 2018 Mötessammanfattning Mötet fortlöpte enligt planerat program. Merparten av de inbjudna deltagarna deltog och dagen fylldes med bra diskussioner och en tydligare bild av vad som har gjorts under 2018 och vad som skall göras under Följande är korta sammanfattningar från respektive programpunkt: Niklas Borg, Norrplant SCA Utvecklar en ny appbaserad återväxtkontroll 2 år efter plantering. Den torra sommaren 2018 gjorde behovet extra stort av återväxtkontroll och appen fungerar väl! Stora avgångar på de plantor som planterades under juni/juli 2018, ett hjälpplanteringsarbete är påbörjat. Magnus Andersson, SCA Skog SCA har tillsammans med LRF, skogsindustrierna, länsstyrelsen och svenska kyrkan tagit fram 5 punkter för att stå bättre rustade inför skogsbränder. Mycket lärdom togs efter brandsommaren 2018 Brandsommaren 2018 (LRF, skogsindustrierna, länsstyrelsen, kyrkan) har tagit fram 5 punkter för att stå bättre rustade. De handlar i korthet om förebyggande arbete, bevakning och tidigare upptäckter, att agera kraftfullt även på små bränder, fullfölja insatser tills faran är över och organisera efterbevakning säkrare och effektivare. Anna Marntell, Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen har arbetat fram ny remiss om utökat bekämpningsområde i Götaland för granbarkborre, problemen är stora! Samverkansprocessen för skogsproduktion har arbetat fram en rapport med förslag på hur svensk skogsproduktion skulle kunna bli effektivare. Frågan om att starta en gemensam skogsskadefond togs upp. Behovet kommer troligtvis att växa i framtiden och mer resurser behövs! Skogsstyrelsen berättade också om sin roll vid skogsskadesituationer, dvs. att: - samordna kommunikationen mellan skogsbrukets aktörer, myndigheter m.fl. - informera om läget och ev. risker m.m., samt - stödja andra myndigheter och andra aktörer, t.ex. med sakkunskap, kart/gisunderlag, kontaktnät osv. Exempel från sommarens bränder är utlån av brandsläckningsutrustning, och sakkunniga bränningsledare (naturvårdsbränning).

2 Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen Efter den varma sommaren 2018 kunde man se att utvecklingen av nya granbarkborrar gick rekordsnabbt och att det i södra Sverige flög en 3:e generation! Faran är inte över och beredskap krävs. Den ökande brandfrekvensen sommaren 2018 tros gynna en del skadeinsekter: På tall förväntas en ökning av större märgborre, blå praktbagge och röd tallstekel. På gran: dubbelögad bastborre och sextandad barkborre. På plantor: snytbagge, svart bastborre och ögonvivlar. Niklas Åberg, Skogsstyrelsen De årliga fällfångsterna och kantinventeringarna i Västernorrland visa på normal/låga fångster av granbarkborrar. Alla fällor sitter på beståndskanter i söderläge, men ovanligt många observationer av angripna träd på norrsidor och inuti bestånd har gjorts. Mer forskning behövs i Norrland då det verkar vara en tydlig beteendeskillnad på insekter i norra och södra Sverige. Om det inte blir en kraftig försommartorka 2019 så är prognosen god för att populationen av granbarkborrar skall förbli normal. Frida Carlstedt, Skogsstyrelsen Intresset för älgbetes- och älgförvaltningsfrågor är stora i svensk media! Skogsstyrelsen har i rapporten Skogsskötsel med nya möjligheter beslutat av en tolerabel nivå av årliga betesskador av älg skall ligga på max 5 % av huvudstammarna vilket innebär att ca 7/10 huvudstammar är oskadade vid 5 meters höjd. Det är bekymmersam situation för tallmarker med godkänd föryngring då älgstammen ökar samtidigt som arealen av tallungskog minskar. SLU skall utforma ett nytt utbildningspaket för en hållbar älgförvaltning. Gunnar Isacsson, Claes Fries, Skogsstyrelsen Ett växande bekymmer med multiskadad tall i norra sverige med angrepp av både törskate, viltbete, knäckesjuka och gremeniella. Återväxtkontroller visar att upp till 25 % ( ha) av den tallmark som avverkats mellan i Norrbottens län fortfarande klassas som kalmark. Bekymren med flera olika svampangrepp spås öka med ett mildare och fuktigare klimat i framtiden. SLU ser behovet och vill starta ett nytt skogsskadecentrum. Erika Wallin, Mittuniversitetet Informerar om pågående forskning och nya instrument (GC-MS-EAD och EAG). Mycket forskning har bedrivits på granbarkborre och med hjälp av EAG dela upp olika föreningar och testa specifika doftämnen i fält för att kunna effektivisera framtidens feromonfällor. 2/5

3 Lina Viklund, Mittuniversitetet Fältförsöken med att fånga dubbelögad bastborre med nytt feromon har varit framgångsrika. Utmaningen nu ligger i att hitta artspecifika substanser som bara fångar dubbelögad bastborre och även Polygraphus proximus (en invasiv rysk art) som i snabb takt sprider sig västerut mot Skandinavien. På lab i Ryssland har den framgångsrikt angripit vår svenska gran. Matilda Lindmark, Mittuniversitetet Storskaliga fältförsök är gjorda för att hitta en repellent som avskräcker älgar från att beta på toppskott av tall. En etanollösning bestående av naturliga försvarssubstanser från avverkade träd har sprayats på ca 3000 toppskott av tall utanför Junsele. Ett liknande, men mindre, försök gjordes 2017 med goda resultat som visade på att älgbetsskadorna kunde halveras. Samma verksamma substans kommer under vintern 2018/2019 att testas på både tall- och granplantor på Bogrundets plantskola mot sorkskador. Detta kommer ske ett försök tillsammans med Metyljasmomnat. Försöken kommer att fortsätta och målet är att hitta en färdig produkt som marknaden kan använda. Frauke Fedderwitz, SLU Har under flera år arbetat med att använda metyljasmonat (MeJA) som ett sätt att minska skador av snytbaggar på granplantor. MeJA är ett naturligt producerat planthormon som hjälper plantan att hjälpa sig själv! Vid kontakt med MeJA börjar plantan att producera mer av sina egna försvarssubstanser och blir mindre begärliga för snytbaggar. Appliceringen är enkel och ofarlig och man har sett kemiska förändringar i plantorna efter behandling. Resultaten är goda och försöken kommer fortsätta och ske i ännu större skala. Under vintern 2018/2019 har MeJA använts på Bogrundets plantskola för att se om det även minskar angreppen av sorkskador. Bengt Gunnar Jonsson, Mittuniversitetet Sammanfattar ett föredrag från SLU seminarie: RASE - Betet, lövträden och den nya älgförvaltningen föredraget belyser kärnfrågan Hur mycket RASE behövs? vilken är svårt att svara på! Idag är ett högt älgbetestryck en faktor som håller nere förekomsten av de ekologiskt viktiga arterna Rönn, Asp, Sälg och Ek (RASE). Det är dock viktigt att komma ihåg att även skogsbrukshistoria och brandhistorik spelar minst lika stor roll i problematiken. Sammanställningar av de senaste riksskogstaxeringarna från SLU visar på at det totala virkesförrådet av RASE har ökat, men den tillväxten svara till största del av stora träd som lämnas kvar. Det tillgängliga viltfodret, ungskogen, har minskat! Det finns ett tydligt samband mellan hög älgtäthet och liten förekomst av RASE. Även om vi inte kan svara på frågan om hur mycket RASE som är normal förekomst så vet vi idag att det behövs mer! Både för det ökande 3/5

4 antalet rödlistade arter som är beroende av RASE men även för att säkra fodertillgången till vår höga älgstam. Vad sker med skogsskadenätverket under 2019? Bör vi planera för en fältexkursion under våren? Kanske i samband med ett besök i tallungskog med älgbetesbehandlade plantor? Inbjudan till alla att delta den 10/4 i Delsbo under en dag med temat skog i föränderligt klimat Pär Holmström, meteorolog, Anders Granström, skogsbrandsforskare SLU, och representanter från Sveaskogs lärdom efter gävleborgsbränderna kommer att delta. Bör vi träffas igen för att skriva en gemensam forskningsansökan? Vad är egentligen behovet? Vad bör Mittuniversitetet fokusera sin forskning på? Sekreterare: Matilda Lindmark, Mittuniversitetet 4/5

5 Deltagare Nätverksmötet 2018 Förnamn Efternamn Organisation/Företag Magnus Andersson SCA Skog AB Niklas Borgh SCA Skog AB Björn Eriksson SCA Skog AB Victoria Söderlund Callans Trä AB Mikael Oscarsson Gällö Skog Hans Olsson Högland Såg & Hyvleri Pekka Bader Länsstyrelsen Joakim Bång Mittuniversitetet Erik Hedenström Mittuniversitetet Bege Jonsson Mittuniversitetet Matilda Lindmark Mittuniversitetet Erika Wallin Mittuniversitetet Lina Viklund Mittuniversitetet Chirster Jacobson Norrhälsingeskog Sverker Henckel Norrskog Hjalmar Marntell Norrskog Frida Carlstedt Skogsstyrelsen Nils Frank Skogsstyrelsen Clas Fries Skogsstyrelsen Gunnar Isacsson Skogsstyrelsen Christer Jacobson Skogsstyrelsen Ellinor Lindmark Skogsstyrelsen Anna Marntell Skogsstyrelsen Karin Palmgren Skogsstyrelsen Jörgen Sundin Skogsstyrelsen Niklas Åberg Skogsstyrelsen Frauke Fedderwitz SLU, Uppsala 5/5