Skogsskador i Region Nord 2018

Transkript

1 Skogsskaderapport Region Nord 2018 Datum Diarienr 2019/547 1(10) Anna Marntell Regional skogsskadesamordnare Region Nord Skogsskador i Region Nord 2018 Figur 1. Karta över Västerbotten och Norrbotten med samtliga bestånd år markerade. Röd markering visar ett gott skogstillstånd. Turkos markering indikerar att ungskogen är av dålig kvalitet. De turkosa objekten i kartan är markerade med samma färg i histogrammet. Patrik Olsson, Skogsstyrelsen, Mer om multiskadade ungskogar finns att läsa på sidan 4.

2 Skogsstyrelsen 2(10) Inledning Den här rapporten har sammanställts av underlag och information från Skogsstyrelsens skogsskadesamordnare på distrikten i de fyra nordligaste länen, samt underlag till Centrala Skogsskyddskommitténs exkursion i Tornedalen hösten Uppgifterna baseras på skogsskadesamordnarnas egna fältobservationer, tips och information från kollegor samt kontakter med skogsbrukets aktörer och skogsägare som har hört av sig med frågor och funderingar om skogsskador. Region Nords skogsskadesamordnare är: Per-Arne Malmberg, Norra Norrbottens distrikt Björn Lehto, Södra Norrbottens distrikt Rickard Vesterlund, Södra Lapplands distrikt Ellinor Lindmark, Skellefteå distrikt Marcus Pettersson, Umeå distrikt Jörgen Sundin, Norra och Södra Jämtlands distrikt Niklas Åberg, Västernorrlands distrikt Anna Marntell, regional skogsskadesamordnare Skogsskaderapporter lämnas även från Skogsstyrelsens övriga två regioner, Mitt och Syd. Den läsare som vill ha mer upplysningar om skogsskador eller diskutera skogsskador kan vända sig till berört Skogsstyrelsedistrikt eller regionernas skogsskadesamordnare, se Skogsskadesamordnare i region Nord Sammanfattning De allvarligaste skogsskadorna under 2018 var väderrelaterade. Den torra och varma sommaren resulterade i omfattande skogsbränder. Totala antalet skogsbränder större än 0,5 hektar blev sammanlagt 116 stycken i de fyra nordliga länen. Värst drabbades södra Jämtland. Totalt brann 8466 hektar, varav 7665 hektar skogsmark. I spåren av torkan har torkskador i årets planteringar rapporterats. I delar av regionen är skadorna omfattande, särskilt i planteringar som gjordes under juni och juli. Långsiktigt är multiskadade ungskogar mycket allvarligt och kostsamt. Störst är problemen i nordöstra Norrbotten, men problemen med törskate och knäckesjuka sprider sig söderut. I kombination med andra svampskador och viltbetesskadorna därtill är det lokalt svårt att inom rimlig tid överhuvudtaget återbeskoga efter avverkning. Kunskapsluckorna är stora, dels gällande omfattning men också om lämpliga provenienser och trädslagsval, samt rekommenderad skötsel av skogen. Positivt från 2018 är indikationerna på att granbarkborreproblematiken i Mellannorrland verkar vara på väg att klinga av. Om inga storskaliga stormskador tillkommer, och våren och sommaren blir normalt regniga är prognoserna goda för normalisering av mängden granbarkborrar.

3 Skogsstyrelsen 3(10) Väderbetingade skador Under 2018 har regionen förskonats från omfattande stormskador i skogslandskapet. Kraftiga vindar och stormbyar har resulterat i enstaka vindfällen i utsatta lägen som nya hyggeskanter. Lokalt förekom en del toppbrott p.g.a. snömängderna under vårvintern Även den tunga snö som kom i december 2018 orsakade lokalt toppbrott i yngre nygallrade bestånd, ca 20 träd/hektar. Snöbrotten rapporteras från Västerbotten, centralt och västerut till Bjurholm-Vindeln-Boliden, och fortsätter sedan närmare kusten i Norrbotten. Även på höjdlägen i inlandet förekommer lokalt snöbrott, främst från snöstormen Cora i januari. I västra Jämtland uppmärksammades under våren frosttorka, lokalt kallad tjältorka, i yngre skog, se Bild 1. Drabbade områden var i sydvästliga höjdlägen, m ö h. Minst 500 hektar från yngre till äldre skog; tall, gran, contorta och även löv, drabbades. Uppföljning under hösten visade att träden i huvudsak hade återhämtat sig. Bild 1: Frosttorka på Kvarnåsen i Jämtland (beskuren bild). Foto: Leif Härjegård, SCA Skog AB.

4 Skogsstyrelsen 4(10) Från Västerbottens kustland rapporteras om vårfrost, förmodligen från slutet av maj då temperaturen snabbt slog om och det under vissa nätter fortfarande var minusgrader. Den extremt torra och varma sommaren har orsakat en hel del torkskador i planteringarna, Lapplands inland möjligen undantaget. Storskogsbruket i Medelpad signalerar stora plantavgångar från planteringar som gjordes i juni och juli. I Västerbotten visar en handfull försäkringsbesiktningar plantavgång på ca %. Svampskador Störst är problemen med svampskador i regionens nordöstra del, och härom året myntades begreppet multiskadade ungskogar. Lokalt har skadesituationen uppmärksammats i år men nationellt har problemen inte fått särskilt stor uppmärksamhet. Efter Centrala Skogsskyddskommitténs (CSK) exkursion i Tornedalen, 2 3 oktober 2018, har på kort tid intresset för multiskadade ungskogar och dess orsakssamband ökat väsentligt. Följande text är hämtad från det utkast till rekommenderade åtgärder i multiskadade ungskogar som Erik Normark, skogsskötselsspecialist hos Skogsstyrelsen och sekreterare i CSK sammanställer. Skador förefaller vara en kombination av omfattande älgbetesskador och återkommande angrepp från en rad skadesvampar som angriper gran och tall i ett nytt och mycket aggressivt mönster. Aktuella svampar är främst törskate, snöskytte, knäckesjuka, gremmeniella, granrost, grankotterost och skvattramrost. Omfattande skador har identifierats för ett tjugotal år sedan bland annat av Skogsstyrelsens fältpersonal och Riksskogstaxeringen. Skadornas omfattning har ökat på senare år. Föreliggande analys ger närmevärdet att upp mot en fjärdedel av all ungskogsareal mellan 18 och 28 år i Västerbotten och Norrbotten är i dåligt skick. Det är alarmerande siffror. Situationen kräver att extraordinära åtgärder vidtas. För att snabbt få en översiktlig lägesbild har en satellitbildsanalys utförts vid Skogsstyrelsens Enhet för Geografisk information. Bilder från 2017 användes för att analysera över avverkningar från Som fältreferens användes fältbesökta bestånd vid CSK:s exkursion i Övertorneå. Dessa bestånds placering i det mellaninfraröda våglängdsbandet (MIR) fick vara mall för svårt skadade bestånds reflektans. För varje objekt i de bägge nordligaste länen som är mellan 18 och 28 år gamla, beräknades medelvärdet för våglängdsbandet. Resultattabellen kopplades sedan ihop med avverkningarna (shape-fil) och presenterades i programmet ArcMap/ ArcGIS med generalisering för objekt med liknande spektral signatur. Ju mer till höger ett bestånd placerar sig i histogrammet, desto sämre antas återväxten vara. Hamnar ett bestånd långt till vänster i histogrammet är återväxten således bättre.

5 Skogsstyrelsen 5(10) Uppfattningen att törskateangreppen har ökat de senare åren är samstämmig mellan Skogsstyrelsens personal och skogsbrukets aktörer. Det är framförallt tallskog på höjdlägen, mer än 250 m ö h, som drabbas. Skadebilden är värst i nordöstra Norrbotten, men törskateangrepp rapporteras från Norr- och Västerbotten, och i Jämtland befaras att törskateangreppen är underskattade. Angrepp finns i planteringar, röjningsskog, gallringsskog samt äldre tallskog. Se Bild 2 nedan för exempel från ung gallringsskog. Från Västerbotten rapporteras flera nyupptäckta angrepp i förstagallringsskog. Bild 2: Törskateangripen tall, Övertorneå kommun augusti Foto: Anna Marntell, Skogsstyrelsen. Kraftfulla angrepp av knäckesjuka, se Bild 3, rapporteras från delar av Västerbotten och östra Norrbotten. Prover skickades till SLU som kunde bekräfta knäckesjuka men även någon oidentifierad barrsjukdom. Rimvydas Vasaitis, SLU, tror att det är någon annan initial skadegörare som försvagat träden så att de drabbats av både knäckesjuka och tappar barren. Han tror att det ev. kan bero på den torra sommaren och att träden kommer att ha återhämtat sig till nästa år.

6 Skogsstyrelsen 6(10) Bild 3: I Dorotea finns ett bestånd på 54 ha där 80-90% av tallarna är skadade av knäckesjuka. Noterbart är att de självföryngrade tallarna i vägslänten är helt oskadade. Foto: Tomas Nilsson, Skogsstyrelsen, Bild 4: Gremmeniella-angripen contortaplantering i norra Övertorneå kommun. Foto: Anna Marntell, Skogsstyrelsen, augusti 2018.

7 Skogsstyrelsen 7(10) Övriga svampskador Enstaka Diplodia-angrepp har bekräftats i SÖ Jämtland, i gränstrakterna till Hälsingland, troligtvis från Sporadisk förekomst av gråbarrsjuka har observerats längs Norr- och Västerbottenskusten. Utbrott av gremmeniella i contorta-föryngring har rapporterats från norra Övertorneå kommun (100-tals hektar). Se Bild 4 ovan. Värsta snövintern i mannaminne har resulterat i en del rapporter om snöskytte men inget som var så allvarligt att det blev försäkringsärenden. För första året på länge har inget utbrott av granrost eller skvattramrost konstaterats i östra Norrbotten. Detta beror troligen på den varma och torra sommaren. Insektsskador De årliga fällfångsterna av granbarkborre i Medelpad och Jämtland resulterade i normala eller låga fångster. Kantinventeringen i Västernorrland 2018 indikerar normalisering av antalet granar per kilometer hyggeskant med färska angrepp, se Figur 1. Mängden granbarkborrar har troligtvis stannat på ungefär samma nivå som 2017 slutade på. Detta kan bero på att granarna vid första svärmningen var välvattnade och hade stora möjligheter att stå emot angreppen. När andra svärmningen kom var det mycket torrt i markerna och granen var svag. Detta gynnade granbarkborrarna som till stor del verkar ha angripit granar inne i bestånden. Kantinventeringen visar på minskade skador i hyggeskanterna. hyggeskanterna. 80 Färska skador/km hyggeskant , ,7 36, ,2 9,3 1, Figur 2: Resultat från kantinventeringen av granbarkborreangripna träd åren i Västernorrland. Inventeringen avser årets nya angrepp. Illustration: Niklas Åberg, Skogsstyrelsen.

8 Skogsstyrelsen 8(10) Distriktens skogsskadesamordnare befarar att omfattningen av snytbaggeoch svarta bastborreskador i skogsplanteringarna är omfattande. Dessa skadegörare har blivit något av doldisar i skuggan av senare årens stormoch granbarkborreskador, och betraktas nog mera som ett normaltillstånd. Från Jämtland rapporteras som kuriosa-information skada på enstaka träd av nordlig gransågstekel i granungskog. Skador orsakade av däggdjur förutom klövvilt. När det gäller älgbetesskador hänvisas till de årliga ÄBIN-rapporterna som finns på Från flera distrikt uttrycks förvåning över att inga sorkskador rapporterats då det verkar vara rikligt med sork ute i markerna. Skogsbränder Skogsbränderna sommaren 2018 var omfattande vilket framgår av nedanstående Tabell 1. I regionen var det flesta bränderna i Norrbottens län, 40 stycken av totalt 116 bränder. Av de fyra nordliga länen drabbades Jämtland hårdast med en brandareal på 5900 hektar. Jämtland är ett av de tre länen som omfattas av det statliga brandstödet. Övriga är Gävleborg och Dalarna. Skogsstyrelsen kommer att ta fram en särskild rapport om Skogsbränderna 2018, så för mer information hänvisas till den. Län TotalAreaHa AreaSkogHa Antal Norrbotten Jämtland Västerbotten Västernorrland Summa Tabell 1: Länsvis redovisning av total areal, skogsmarksareal samt antal bränder större än 0,5 hektar i Region Nord sommaren Svante Larsson, Skogsstyrelsen.

9 Skogsstyrelsen 9(10) Övriga skador Snöskoteråkning på föryngringsytor är ständigt återkommande och upplevs vara ett problem som har ökat de senaste åren. Särskilt eftertraktat verkar brant och kuperad terräng vara. Kunskaperna om konsekvenserna i form av kostsamma skogsskador måste öka, liksom lagefterlevnaden. Goda initiativ finns, se t.ex. informationsfilmen på: Kronutglesning i åriga tallbestånd har iakttagits på flera håll i inlandet. Orsak hittills okänd, se Bild 5 nedan. Bild 5: Kronutglesning i tallbestånd. Foto: Tomas Nilsson, Skogsstyrelsen. Bedömda konsekvenser för 2019 Av de redovisade skadorna torde de multiskadade ungskogarna medföra störst ekonomiska förluster på grund av att skogsmarkens produktionsförmåga inte utnyttjas på mycket stora arealer. Föryngringar som borde varit röjda saknar i princip virkesförråd och behöver hjälpplanteras eller planteras om på nytt. Rekommendationer för att begränsa skadorna Vi behöver mer kunskap om multiskadade ungskogar och hur de ska skötas. Forskning om klimatförändringens påverkan på svampsjukdomar och andra skogsskador ör angeläget att så snabbt som möjligt få till stånd. Vidare behövs kartläggning, troligtvis genom inventeringar, för att få en klar bild av skadeläget och skadornas omfattning och spridningshastighet.

10 Skogsstyrelsen 10(10) Övrigt Skogsskadenätverket Västernorrland hade sitt årliga möte 5 december 2018 med SCA och Mittuniversitetet som mötesvärdar. Bland annat berättade representanter från Mittuniversitetet om resultat från forskningsprojektet BESKA som handlar om skogsskador. De har nu med sin nya tekniska utrustning tagit fram feromon för dubbelögad bastborre och framgångsrikt testat feromonet i fält. Vidare har de startat upp försök för att begränsa sorkskador på Bogrundets plantskola. De har även försök utlagda för att med planthormon (metyljasmonat) få plantor att hjälpa sig själva att försvara sig mot snytbaggar. Även försök med viltbetesrepellenter ingår i BESKAprojektet. Nätverket är öppet för alla som vill vara med och bidra med kunskaper eller lära sig mer om skogsskador. Nätverket har inga geografiska gränser och alla som vill vara med välkomnas. Var och en står för sina kostnader när Skogsskadenätverket Västernorrland träffas, 2019 blir det årliga mötet i Örnsköldsvik. Kontakta anna.marntell@skogsstyrelsen.se om du vill vara med i nätverket. Referenser: Matilda Lindmark, Mittuniversitetet (2018): Mötessammanfattning från Skogsskadenätverkets årliga träff 5/12, 2018, i Bispgården. Nationella snöskoterrådet SWE. En film om det som finns under snön. Om jordbruk, skogsbruk och skoterkörning. Erik Normark, Skogsstyrelsen (2019). UTKAST Förslag till åtgärder på kort och lång sikt för att mildra problemen i områden med multiskadad ungskog i Västerbottens- och Norrbottens län.