Växtföljder och foderbehov

Transkript

1 Växtföljder och foderbehov Tingvall har under hela perioden köpt in foder. År 2002 låg självförsörjningsgraden runt 75 %. En strävan inom eko-lantbruket är att så lång möjligt vara självförsörjande och att till 100 % utnyttja ekologiskt odlat foder. För att Tingvall skall nå längre krävs att ytterligare areal tas i anspråk. Nedan följer en beräkning av arealfördelning samt förslag på växtföljder vid hög självförsörjningsgrad och 100 % svenskproducerat KRAV-godkänt foder. Aktuella avkastningsnivåer och foderstater från Tingvall ligger till grund för beräkningarna. Foderbehov per år: Foderslag Ko Rekryterings- Totalt foderbehov kviga 70 kor + 20 kvigor Grovfoder 3400 kg ts 2600 kg ts 290 ton ts Bete 850 kg ts 1400 kg ts 87,5 ton ts Spannmål 1400 kg 150 kg 101 ton Ärter/Bönor 1000 kg 100 kg 72 ton Egenproducerad raps- 500 kg 35 ton (52,5 ton raps) kaka Beräknat arealbehov: Gröda avkastning per ha arealbehov (ha) Slåttervall (5000 kg ts) 58 Betesvall (2500 kg ts) 35 Korn/vete (3000 kg) 34 Ärter/Bönor (2200 kg) 33 Höstraps (1500 kg) 35 Summa 195 ha Tingvall odla över 35 ha höstoljeväxter är orimligt med tanke på förutsättningar och växtföljdshänsyn. Eftersom oljeväxter inte bör återkomma oftare än vart sjunde/åttonde år, bör arealen oljeväxter begränsas. Mer realistiskt är att köpa ekologiskt odlad rapskaka från områden med bättre odlingsförutsättningar. Det är dock inte orealistiskt att tänka sig en viss odling eftersom vall är en bra förfrukt till höstoljeväxter och för att vallodlingen gärna skulle avbrytas av fler grödor i öppet bruk, med tanke på bekämpning av rotogräs som maskros och skräppa. Förslag på fördelning av arealen och odling enligt tre växtföljder: Växtföljd 1 Växtföljd 2 Växtföljd 3 80 ha 40 ha 60 ha korn (insådd) korn (insådd) grönfoder (insådd) vall vall/bete vall vall bete vall vall bete korn höstoljeväxter bete ärter el. åkerböna höstvete bete ärter el. åkerböna ärter el. åkerböna En fördelning av en areal om 180 ha enligt ovan, skulle enligt förutsättnigarna ge en självförsörjningsgrad på ca 95 %. Ca 25 ton rapskaka skulle få köpas. Grönfoder av blandningen korn/ärter kan beroende av tillgång på vallfoder antingen ensileras eller tröskas. Som framgår av tabellen ovan krävs 195 ha åker för att vara 100 % självförsörjande under rådande förutsättningar. Det skulle innebära ett arealbehov på 2,8 ha per ko inkl. rekrytering. Att på en mjölkgård som 29

2 Ekolantbrukets hållbarhet Beslutet att lägga om till ekologisk produktion på Tingvall föregicks av intensiva diskussioner om ekologiskt lantbruk är hållbart i längden eller inte. En viktig del av verksamheten på gården har därför varit att noga följa utvecklingen av jordarnas växtnäringsstatus, ogräsens utbredning och grödornas näringsinnehåll, samt en lika noggrann uppföljning på djursidan. Växtnäringsbalanser Att göra balanser över den växtnäring som tillförs gården kontra den näring som bortförs ger intressanta infallsvinklar. Det är viktigt att inom ekolantbruket vara vaksam på risken att utarma jorden genom att år efter år ta ut skördar utan att tillräckliga mängder växtnäring återförs. De undersökningar som görs på provrutorna syftar bl.a. till att ge svar på hur jordarnas växtnäringsstatus ändras vid långvarig ekologisk drift. Det finns anledning att förvänta sig att bl.a. den pågående vittringen av jordarna kan leverera tillgänglig växtnäring som kan kompensera en något negativ växtnäringsbalans. På lång sikt är det viktigt att den växtnäring som lämnar åkern som jordbruksprodukter i högre grad än nu kommer tillbaka till lantbruket i form av organiskt material av hög kvalitet. Växtnäringsbalanser för Tingvalls gård har gjorts vid olika tillfällen. Nedan presenteras balanserna för fosfor och kalium för åren 1994, 1998 och 2000.Trots att växtnäringsbalansen för gården är positiv, finns enskilda fält där balansen är negativ.växtnäringsbalanser på gårds- och fältnivå har tidigare presenterats utförligare (Björklund & Salomon, 1995; Sundås & Olrog, 1997, Olrog & Sundås, 1998). Tabell 3. Växtnäringsbalans för Tingvalls gård. År Fosforbalans kg/ha Kaliumbalans kg/ha År 1994 köptes mycket halm till gården, då även mjölkkorna gick på ströbädd. Det är en förklaring till den starkt positiva balansen. Under senare år har djurantalet ökat vilket medfört att mer foder köpts in till gården. Även detta avspeglas i en mer positiv växtnäringsbalans år Erfarenheter från provrutor På åkerarealen är fem fasta provrutor om 30x30 m utlagda på olika fält (se karta sid 20). En av de fem rutorna ligger på åkerbete, de övriga på åker med omväxlande vallodling och odling av foderspannmål. Varje år görs analys på jord och grödor, klöverhalten bestäms i grönmassan, ogräsräkning görs i spannmålsgrödorna och kväveprofiler tas efter vallbrott och spannmål. Skördenivån mäts och en växtnäringsbalans upprättas skiftesvis. De nya uppgifter som varje år tillkommer, ökar möjligheterna att dra intressanta slutsatser från dessa provrutor. Betestillväxten avläses av Lars Olrog i provrutorna. Några slutsatser: Förändringar i jordarnas näringsinnehåll, liksom förändringar i ogräsfloran går långsamt och det är fortfarande tidigt att dra några långtgående slutsatser. Förändringar i jordens innehåll av lättillgängligt kalium kan konstateras i flera provrutor. En nedgång är vanlig om stallgödsel inte tillförs några år. Det kompenseras normalt med en uppgång det år då stallgödsel åter tillförs. En intressant iakttagelse är att i provruta 5 30

3 (betes ruta), har näringsinnehållet i jorden ökat påtagligt, trots att stallgödslingen varit obetydlig. Att gödseln går direkt tillbaka till vallen då djuren är på bete, samt att djuren tillskottsutfodrats inne och gödslar mest på betesvallen tycks ge positiv balans i praktiken. ph har inte heller sjunkit trots att ingen kalk har tillförts. Det är ett exempel på resultat som även konventionella lantbrukare kan ha nytta av. Nedan visas diagram över förändringar i jordarnas fosfor och kaliuminnehåll som medelvärden för provrutorna, förutom den som ligger på betesvall.ytterligare kommentarer och slutsatser finns att hämta i separata redovisningar över resultaten från provrutorna (Olrog, 2000 a). g Vallarnas klöverinslag har stor inverkan på avkastning och förfruktseffekt. I vallfröblandningarna ingår även högvuxen vitklöver, vilket har betydelse för klöverinslaget i framförallt äldre vallar.vallarnas klöverinslag i provrutorna har varit oväntat låg under de första åren, vilket kan vara en följd av ogynnsamma vilkor för vallbaljväxterna. Utvecklingen av ogräsflorans storlek i spannmål framgår av tabell 4. Tabell 4. Antal ogräsplantor vid öppet bruk. Provruta Antal ogräsplantor per m g I provruta 1 och 4 har ogräsräkning skett vid tre tillfällen. En kraftig ökning av antalet ogräsplantor kan konstateras i provruta 4. Det är vårgroende arter som ökat, vilket är naturligt eftersom ingen höstsäd förekommit på detta fält under perioden. Det är värt att notera att det stora antalet ogräsplantor i provruta 1 till stor del beror på spillplantor som härstammar från höstrybsodlingen Ytterligare kommentarer och slutsatser finns att hämta i separata redovisningar över resultaten från provrutorna (Olrog, 2000 a), samt skriften Ogräs (Olrog, 2000 b). Figur 1 och 2. Förändringar i jordarnas växtnäringstillgång

4 Genomförda Projekt Växtnäringens kretslopp startade ett projekt i Hushållningssällskapets regi med målet att på sikt utnyttja de mänskliga restprodukternas växtnäring i jordbruket. Det är en viktig del av kretsloppstänkandet att växtnäringen i livsmedel skall återföras till åkern, varifrån de till stor del kommmer. Projektet löpte under 3 år och var uppdelat på tre delar: 1 Information om kretsloppsfrågor till kommuninnevånarna i Tanums kommun. 2 Fältförsök lades ut på Tingvall, för att visa på eventuella gödslingseffekter av humanurin och slam från reningsverk. Dessa produkter jämfördes med stallgödsel, nöturin och ett ogödslat led. 3 Spridning av humanurin på hela fält med aktuell maskinutrustning. 4 Enkätundersökning angående folks attityder till olika gödselmedel. Spridningen av humanurin i praktisk drift fungerade utan problem med släpslangsteknik. Det kan tyckas märkligt att pröva humanurin som gödsel på en eko-mjölkgård, där växtnäringsförsörjningen är relativt väl tillgodosedd. Med tanke på att konsumenterna kan uppfatta det negativt att gödsla grödor avsedda för humankonsumtion med mänsklig gödsel, kan det vara en bra början att i stället gödsla spannmål avsedd för utfordring av djur. Resultat från enkätundersökningen visade på en positiv inställning från konsumenterna till att förbättra kretsloppet mellan stad och land. Dock var man mest positiv till stallgödsel som gödselmedel. Resultatet från fältförsöket redovisas under avsnitt fältförsök på sid 23 (Olrog, 1998). Spridning av humanurin till korn. Humanurin från urinseparerande toaletter på Tingvalls Eko hämtas för gödselspridning på försöksfält. 32

5 Oljeväxter för foder och matolja Redan i mitten av nittiotalet diskuterades olika möjligheter att odla grödor som skulle kunna möjliggöra 100% självförsörjning vad gäller foder till eko-kor. En gröda som var aktuell var fodersockerbeta, som skulle ha kunnat komplettera övrigt foder. Den omfattande hanteringen och behovet av investeringar i en ny maskinkedja gjorde att intresset istället koncentrerades på oljeväxter som odlas med samma maskinkedja som spannmål. Ett projekt startade 1997, vilket innefattade odling av höstrybs på Tingvall samt pressning av rapsfrö med Dingle Naturbruksgymnsiums oljeväxtpress. Höstrybs skördades två år på Tingvall. Erfarenheter har presenterats ovan. Oljan visade sig vara en kvalitetsprodukt som lovordades av flera tillfrågade resauranger och pressresterna uppskattades av Tingvalls mjölkkor. Fortsättningen blev ett leaderprojekt där en lantbrukarfamilj från Dingle, Bengt och Inger Olsson, uppförde en pressningsanläggning för ekologiskt odlade oljeväxter. Från denna anläggning har sedan det foder kommit som ingått i de utfodringsförsök som genomförs på Tingvall för att testa 100% KRAV-godkänt foder. Försöket beskrivs på sid 41 i denna skrift. Parallellt med utfodringsförsöket genomförs fältförsök på Naturbruksgymnasiet i Dingle, där olika förfrukter och gödslingsstrategier testas i höstraps. Rapspellets och rapsolja från Bärby Östergård. Erling Christensson tröskar rapsförsöket på Naturbruksgymnasiet i Dingle

6 Mjölkproduktion uppe i 65 kor. Av figur 3 framgår mjölkavkastningsutvecklingen från starten 1991 till idag Mjölkavkastningen har stigit med 35 % på 11 år. Fett och proteinhalt var högst år två och tre då också grovfoderintaget var mycket högt. Av figur 3 framgår att korna på Tingvall väl följt riksgenomsnittet för SLB-kor och till och med haft en högre avkastning de senaste två kontrollåren. Resultat från kontrollåret 2002 från Tingvall Tingvalls kor på bete med Bullarsjöarna som bakgrund. Den ekologiska mjölkproduktionen startade hösten 1991 på Tingvall med 42 SLB-kor. Besättningen är idag Tingvall hade, under kontrollåret 2002, 64 SLB-kor med en genomsnittlig rekrytering på 42 %. Inkalvningsåldern var 25,6 månader. Årsavkastningen var kg ECM med fett- och proteinhalter på 3,9 respektive 3,3 %. Kalvningsintervallet var 12,8 månader och antalet insemineringar per dräktighet var 1,7. Figur 3. Mjölkavkastningen, som kg ECM per ko och dag samt fett och proteinhalt, under 11 kontrollår på Tingvall. Som jämförelse visas medelavkastningen för svenska SLB-kor under samma tidsperiod. Avkastning, kg ECM % Laaktationsmånad 34

7 Förändringar i byggnation och utfodringssystem Ladugården på Tingvall har varit mycket arbetskrävande. Detta gjorde att Hushållningssällskapet, under 2002, beslöt att utföra en del arbetsbesparande åtgärder i form av ombyggnation.tidigare har gödselgången utmed foderbordet skrapats varje dag med traktor. Under hösten 2002 har en utgödsling installerats och gången har belagts med gjutasfalt för att få ett lättskött och halkfritt golv till korna. Denna åtgärd beräknas spara in en arbetstimma per dag. Tidigare har fullfoderprincipen tillämpats på Tingvall. KRAV-regeln om 50 % grovfoder de första tre månaderna och därefter 60 % grovfoder i foderstaten, som trädde i kraft hösten 2000, kräver antingen två fullfoderblandningar eller ett blandfoder plus ett extra tillskott av kraftfoder till högmjölkarna. Under de senare åren har försöken ändrat inriktning från ren dokumentation till jämförande försök. Detta gör att det krävs gruppindelning av korna och möjlighet att individualutfodra dem med kraftfoder. Därför kommer tre st utfodringsautomater att installeras under hösten 2002 och grindar sättas upp för att möjliggöra gruppindelning. Ett blandfoder kommer att utfodras med tillskott av kraftfoder och mineralfoder i utfodringsautomaterna via transponder. Gödselhanteringen moderniseras Utfodring med fullfodervagn. 35

8 Kvigor med gården i bakgrunden.